Nätverket för elevhälsa Göteborg 5 februari 2018

Transkript

1 Nätverket för elevhälsa Göteborg 5 februari 2018 Anteckningar Tid: måndag 5 februari, kl (inklusive lunch) Plats: GR, Anders Personsgatan 8 Närvarande Elisabeth Westin, ordförande Sarah Dalin, Alingsås Helen Svelid, Göteborg Karin Magnusson, Göteborg Gunilla Cederberg, Härryda Christer Hagman, Kungsbacka Catharina Gustafsson Bengtsson, Kungälv Håkan Stenhede, Lerum Ingela Andersson, Lerum Maria Andergården, Mölndal Anna Sandell, Stenungssund företräds av Pernilla Lundmark Susanne Pettersson, Tjörn Anna Bondemark, Öckerö Bertil Löfdahl, Specialpedagogiska skolmyndigheten Stina Lindskog, GR, sekreterare Ej närvarande Linda Hoffberg, Ale - förhinder Maria Eriksson, Kungsbacka - förhinder Leif Gardtman, Lilla Edet - förhinder Karin Norlin, Partille - förhinder Ärendelista 1. Välkomna Ordförande Elisabeth Westin hälsar välkomna och inleder mötet med att fråga om det finns någon het potatis att lyfta i gruppen Barn och ungas psykiska ohälsa nämns, där SVT under morgonen rapporterat att mer än dubbelt så många barn lider av psykisk ohälsa idag som för tio år sedan siffror som hämtats ur Socialstyrelsens rapport Utvecklingen av psykisk ohälsa bland barn och unga vuxna. En diskussion förs i gruppen kring vad skolan och elevhälsan kan göra i frågan Flertalet menar att skolan inte får det stöd av externa aktörer som efterfrågas, det finns ingen mottagare när skolan ber om stöttning. Några kommuner lyfter fungerande samverkansprojekt, både mellan kommuner men också inom kommunens olika aktörer såsom mellan skola, socialtjänst och vårdcentral. Det är viktigt att motarbeta en vi-och dom-känsla och sätta eleven i centrum, som exempelvis skulle må bättre av att kunna gå till ett ställe för att få stöd en samlad verkstad. I Göteborg har BUP vidtagit åtgärder då de mottagit en kraftig ökning av remisser. För att BUP ska ta emot en remiss måste vissa åtgärder ha genomförts på skolan, det har konstaterats att skolan endast kan erbjuda den dokumentation som redan finns om en elev, och möjligtvis göra en extra pedagogisk utredning om behov finns.

2 Det förs också diskussioner rörande vad som är den bakomliggande problematiken i att så många barn och unga lider av psykisk ohälsa, vad har förändrats Fysisk aktivitet lyfts som en faktor som har förändrats över tid, där forskaren Anders Hansen omnämns som menar på att fysisk aktivitet är ett skydd mot stress, depressioner och minnesproblem. 2. Barn-och elevhälsans del i elevernas måluppfyllelse Bertil Löfdahl, SPSM, presenterar dagens tema: Barn-och elevhälsans del i elevernas måluppfyllelse. Temat har brutits ned till två delfrågor: Hur blir barn-och elevhälsan en del i att höja elevernas måluppfyllelse Hur sprids och nyttjas barn-och elevhälsans kompetenser i skolan Bertil visar en modell 1 för den enskilda elevens resa mot en ökad måluppfyllelse som bygger på en bred grund i ledning och stimulans, därefter kan extra anpassningar och/eller beslut om särskilt stöd fattas. Det finns också möjligheten att göra en undantagsbestämmelse. Undantagsbestämmelser kan genomföras om en elev har en funktionsnedsättning som inte är av tillfällig karaktär och innebär att skolan tar bort vissa kunskapskrav för den eleven för att skapa lika förutsättning att nå ett visst betyg. Ledamöterna diskuterar i bikupa och en tanke som lyfts i helgrupp är hur viktig basen i modellen är om ledning och stimulans fungerar minskar extra anpassningar och särskildt stöd i antal. Gruppen lyfter också hur givna elevhälsoteamet är i den delen, vilka kan vara ett stöd till pedagoger som kan differentiera undervisningen så att den blir tillgänglig för alla redan i planeringsstadiet. Att ledning och stimulans ska finnas i klassrummet, som elevhälsa som allas ansvar. All skolpersonal ingår i elevhälsan och elevhälsoteamet bör finnas med i det förebyggande arbetet. Diskussionen berörde också själva modellen, om undantagsbestämmelser verkligen skulle finnas högst upp i pyramiden, eller om det skulle finnas med längst med pyramiden istället. Ett förslag var att vända pyramiden så att den blev en tratt istället för att visa på organisationens betydelse för elevernas utveckling. Vidare lyftes hur dokumentation av extra anpassningar görs, vilket ser olika ut på olika skolor och i olika kommuner. Det är en svår balansgång mellan att minska på administrationen för lärare samtidigt som viktig information om vad som fungerar för en viss elev bör spridas mellan pedagogerna så att de inte behöver uppfinna hjulet igen. För att beröra fråga två för mötets tema visar Bertil, SPSM, ytterligare en modell 2 där ledamöterna ska fundera kring elevhälsoteamets roll i den egna organisationen. Vilka professioner finns i det främjande, förbyggande eller åtgärdande arbetet på individ, grupp eller organisationsnivå Ledamöterna diskuterar i bikupor och lyfter sedan tankar i helgrupp. Frågan upplevs delvis som svår, eftersom ledamöterna inte själva arbetar i elevhälsoteamen. Samtidigt är uppfattningen hos de flesta att med tanke på vilka professioner som vanligtvis ingår i ett elevhälsoteam, så återfinns de främst på den förebyggande och åtgärdande nivån, samt främst på individ-och gruppnivå. Gruppen diskuterar också hur ett elevhälsoteamets tid kan nyttjas, kanske att specialpedagoger ska delta på ledningsmöten snarare än elevhälsoteammöten 1 Se bilaga. 2 Se bilaga.

3 Efter de två diskussionspassen sammanfattar ordförande Elisabeth samtalen med att gruppen kommit fram till att elevhälsoteam och elevhälsa är viktiga delar i arbetet mot att eleverna ska nå en högre måluppfyllelse. 3. Avstämning UC-uppdraget Nätverket för barn-och elevhälsa har haft i uppdrag att se över gemensamma riktlinjer som kan utgöra ett stöd vid avtal och uppföljning av skolplaceringar utanför hemkommunen för särskilda målgrupper. Stina, GR, ser till att nätverket erhåller ett Worddokument med de gemensamma riktlinjerna att initialt utgå ifrån. Stina ser också över möjligheten att eventuellt göra om dokumentet till en Excelfil som skulle kunna vara enklare att navigera i samt om möjligheten finns att någon på GR kan stå för en kontinuerlig revidering av riktlinjerna. Implementering av riktlinjerna sker utifrån nätverket för Barn-och elevhälsa, Utbildningschefsnätverket tar också del av dokumentet för kännedom. Vid kommande nätverksmöten följs riktlinjerna upp, hur har implementeringen påverkat arbetet på hemmaplan Finns dilemman som behövs hanteras i nätverket Inför hösten fattas beslut om huruvida resterande skolformer ska få liknande riktlinjer, ordförande Elisabeth tar de frågan vidare till Utbildningschefsnätverkets arbetsutskott. 4. Ventilen (övriga frågor) a. Nya GRannar Projekt Nya GRannar ställer frågan huruvida nätverket för Barn-och elevhälsa har diskuterat de unga nyanlända som fyllt 18 år, som väljer att bo kvar i sin kommun även om de inte har något ordnat boende Projekt Nya GRannar påpekar att dessa unga inte hör till socialtjänsten och erfar att skolpersonal tar ett stort ansvar över dem och undrar hur projektet skulle kunna vara ett stöd i den situationen I Lerum finns flertalet unga över 18 år som är i en asylprocess då är de egentligen Migrationsverkets ansvar men de väljer att stanna kvar och många ur skolpersonalen upplever att de är tryggheten i de ungas liv. Den situationen delas av flertalet kommuner, många i skolpersonalen tar ett stort ansvar och är oroade. Gruppen anser att detta är en svår fråga, men har samsyn i att skolpersonal behöver stöttning i detta. Och att de unga nyanlända som det gäller, behöver stöttning i asylprocessen när socialtjänsten inte längre är ansvariga över dem. Gruppen konstaterar att de unga nyanlända som frågan gäller inte är kommunens ansvar, men de påverkar kommunen. b. Ansökan till Plug Innan öppen till 1:a april med start HT18 Projekt Plug Innan bygger på den forskning och beprövade erfarenhet som erhölls i projekt Plug In. Plug Innan hjälper skolor i det förebyggande arbetet med elever som riskerar att inte bli behöriga till gymnasiet med det långsiktiga målet att främja fullföljda studier, insatserna riktas till elever i årskurs 5-9. Nästa delprojektstart är hösten 2018, sista ansökningsdag är 1 april För mer information, följ länken. c. Resursskolor

4 Gruppen diskuterar det skifte som eventuellt sker just nu, där inkludering har varit starkt och genomgående kommunicerat samtidigt som det nu startas upp flera särskilda undervisningsgrupper och resursskolor. Det hela upplevs som snårigt att hantera samtidigt finns känslan av att frågan engagerar många och det är enkelt att lyfta frågan i olika forum. Ett sätt att beröra området är att diskutera med personalgruppen om definition av exempelvis inkludering för att nå en samsyn kring vad som bör göras. I flera kommuner konstateras att det finns många i skolpersonalen som inte är pedagoger, exempelvis elevassistenter. En stor fråga är hur personalen på skolan kan organiseras för att de bästa pedagogerna ska komma de elever till gagn som är i behov Varför behovet av särskilda undervisningsgrupper har ökat lyfts och hur särskilda undervisningsgrupper kan organiseras i kommunen diskuteras. En teori till ökningen är att elevgrupperna är större, det blir trängre i klassrummen och det är svårt att anpassa undervisningen efter elevernas behov. Det konstateras att varje kommun bör bestämma vilka strategiska beslut som ska finnas, sedan måste frågan ledas från ledningshåll. Annars finns risk för att det uppstår enskilda lösningar och praktiken blir något annat än teorin. 5. Tema för kommande möte och sammansättning av arbetsgrupp a. Beslut om höstens mötesdagar 21 september november b. Beslut om tema och arbetsgrupp inför kommande möte Tema inför kommande nätverksmöte 12 april beslutas vara Inkludering i relation till resursskolor, vad innebär det. Arbetsgrupp för att planera kommande möte beslutas vara ordförande Elisabeth Westin, Håkan Stenhede, Lerum, Ingela Andersson, Lerum samt Stina Lindskog, GR. Förslag på ytterligare övriga frågor inför kommande möte mailas till stina.lindskog@grkom.se 6. Mötet avslutas

5 Bilaga Måluppfyllelse UB Särskilt stöd Extra anpassningar Ledning och stimulans Kunskapskrav Bertil Löfdahl 2017 Skolnivå Hälsofrämjande Förebyggande Åtgärda Grp/rel Individ Professioner i elevhälsan: Rektor, Specialpedagog, Psykolog, Kurator, Skolsköterska, Skolläkare, SYV, Socialpedagog.. /Bertil Löfdahl 2018