Anteckningar. Nätverket för barn-och elevhälsan

Transkript

1 Anteckningar NÄRVARANDE Elisabeth Westin, Lerum Sara Dahlin, Alingsås Gunilla Cederberg, Härryda Maria Eriksson, Kungsbacka Christer Hagman, Kungsbacka Catharina Gustafsson Bengtsson, Kungälv Håkan Stenhede, Lerum Ingela Andersson, Lerum Maria Andergården, Mölndal Karin Norlin, Partille Pernilla Lundmark, Stenungsund Anna Bondemark, Öckerö Bertil Löfdahl, Specialpedagogiska Skolmyndigheten Stina Lindskog, GR EJ NÄRVARANDE Linda Hoffberg, Ale Leif Gardtman, Lilla Edet Anna Orvefors, Tjörn 1. Välkomna Ordförande Elisabeth Westin hälsar välkomna och öppnar mötet. Pernilla Lundmark ersätter Anna Sandell, Stenungsunds kommun och hälsas välkommen. Anna Orvefors ersätter Susanne Petterson, Tjörns kommun men kan tyvärr inte närvara. Representanter från Göteborg kommer fastställs längre fram, sekreterare för UC Theresa Björnström ser över representation från Göteborg för alla berörda nätverk. 2. Tillgänglighet och lärmiljöer vid om- och nybyggnation Mötets tema presenteras av Maria Eriksson, Kungsbacka kommun och Bertil Löfdahl, SPSM. Syftet är att fundera kring hur elevhälsoteamen kan bli mer involverade i hela processen vid om- och nybyggnation. Presentationen inleds med att gruppen enskilt får fundera och svara på följande frågor: 1 (6)

2 Beskriv erfarenheter av att involvera EHT i processen vid om-och nybyggnation. Beskriv erfarenheter av att inte involvera EHT I processen vid om-och nybyggnation. Svaren visas i realtid för hela gruppen och diskussioner följer, vilka Maria styr. I diskussionen framkommer att skolpersonal ofta är delaktiga under delar av processen vid om- och nybyggnation, men i vissa fall är det problematiskt att tänka nytt. En upplevelse är att en personalgrupp ville flytta in den gamla skolan i den nya. Omvärldsbevakning lyfts som en viktig faktor, någon upplever att förskolan varit bättre på det än när gymnasieskolor byggts. Även elevperspektivet lyfts som viktigt att få med i samband med om-och nybyggnation. Exempelvis utformning och placering av väntrum till kurator och skolsköterska samt placering av lärarrummet. En upplevelse är att det skapas meningsskiljaktigheter mellan olika referensgrupper, exempelvis lärare, elevhälsopersonal och fack. Det konstateras att det då är viktigt att tänka utifrån elevernas behov. Har eleverna en bra lärmiljö, blir också arbetsmiljön bra för skolpersonalen. Vad som skrivs i en upphandling blir avgörande för utfallet av en om- och nybyggnation, trots att skolpersonal och elever varit involverade i processen skrivs ofta ord som transparent, ljus och flexibilitet in som önskvärda i upphandlingen trots att en sådan miljö inte alltid gynnar alla elever. Det konstateras att mycket av tänket kring om-och nybyggnation går i cykler, exempelvis ljusa ytor och glasväggar som troligtvis initialt introducerades som en motvikt mot det tidigare stängda klassrummet med liten insyn. Nu lyfts rum och lärmiljöer som ska passa alla elever som viktigt, där glasväggar med insyn exempelvis kan innebära ett störningsmoment. Det lyfts som viktigt att ta tillvara på elevhälsopersonalens kompetenser, det finns ofta små enkla lösningar för många behov för att skapa en tillgänglig lärmiljö från början. Det är många gånger svårare att ändra på i efterhand. Efter diskussionen presenterar Bertil Löfdahl SPSM:s material om tillgänglig lärmiljö och tillgänglighetsmodellen. Genom en pyramid synliggörs vinsten med att arbeta för en tillgänglig lärmiljö samt relationen till extra anpassningar och särskilt stöd. Också tillgänglighetsmodellen utgörs av en pyramid, vilken utgår från förutsättningar för lärande. Varje hörn av pyramiden består av komponenter som skapar förutsättningar för lärande, det är social miljö, pedagogisk miljö och fysisk miljö. I diskussionen om om- och nybyggnation är 2 (6)

3 det främst den fysiska miljön som åsyftas, vilken utgörs av ljudmiljö, visuell miljö, luftmiljö och utemiljö. Maria presenterar Kungsbackas koncept för utbildningslokaler, vilket berör förskoleklass och grundskola, men inte gymnasieskola eftersom dessa tillhör två olika förvaltningar i Kungsbacka kommun. Syfte med planen är att föreslå metoder för planering och visa lösningar i konceptform på skolor och förskolor. Genom detta ska flera fördelar uppnås i kommande projekt, såsom enhetligare lösningar och enhetlig kvalitetsnivå samt anpassningsbara lokaler för många verksamhetsidéer. Även tydligare och snabbare processer i tidigt projektskede förväntas ske, tillsammans med tids- och kostnadsbesparing. Konceptets mål är största möjliga verksamhetsnytta, lokal- och kostnadseffektivitet samt kreativa och flexibla lärmiljöer. Med konceptet förkortas handlingstiden för planering av om- och nybyggnation, arbetet utgår från en vetenskaplig grund tillsammans med läroplan, barnkonventionen och barnperspektiv. Under presentationen besvarar Maria frågor, exempelvis hur inköp ser ut för enheterna i Kungsbacka. Rektor lägger där in ett önskemål till enhetschefen, där rektor behöver specificera vad de behöver och varför för att skapa olika lärmiljöer. Det finns en investeringsbudget för varje område i Kungsbacka, som enhetschefen ansvarar för. Maria lyfter att det är viktigt att fundera på vad lokalerna kan användas till efter skoldagen. En efterföljande diskussion berör hur stora enheter som bör byggas för att underlätta vid tjänstefördelning. I Kungsbacka ska nya enheter med F- åk 3 inrymma minst 300 elever, enheter med åk 4-9 minst 540 elever. Tankar lyfts kring hur en F- åk 3 enhet med så många yngre elever till frukost exempelvis fungerar i praktiken. En tanke lyfts, där det finns en tro på att bygga stora F-åk 9 skolor, eftersom det då finns möjlighet att omorganisera inom verksamheten. Även utomhusmiljön lyfts i diskussionen, där det finns riktlinjer för hur stora skolgårdarna ska vara. Återigen lyfts att förskolan använder utemiljön på ett mer effektivt sätt och mer generellt, än skolor för äldre elever. Det blir en skillnad för eleverna när de går från förskolan till skolan i den upplevda utomhusmiljön. Diskussion följer utifrån de aspekterna som i SPSM:s material utgör den fysiska miljön på enheterna; Ljudmiljön, Visuell miljö, Luftmiljö, Utomhusmiljö. Deltagarna svarar på frågan Vad kan elevhälsoteamens samlade kompetens bidra med ur ett förebyggande och hälsofrämjande perspektiv? 3 (6)

4 Ljudmiljö Ljudmiljön benämns som viktig, en del i elevernas studiero. Ljudutjämningssystem lyfts som en möjlighet att skapa en bättre ljudmiljö. Även en restriktion kring att vid inköp endast ges möjlighet att köpa sådant som är ljuddämpat. Gruppen menar att involvera elevhälsoteamet i det strategiska arbetet innebär att arbetet kring ljudmiljön blir förebyggande och främjande. Det är ofta små medel som för skillnad för ljudmiljön, så som små ploppar till byrålådor, eller en matta längst ned i legolådan. Även ljudmiljön utomhus lyfts, där det är viktigt med träd och buskage för att dämpa ljudet. Det konstateras att, så fort det blir högt i tak i exempelvis matsal eller idrottshallar blir det problematiskt att ljudisolera. Visuell miljö Den visuella miljön benämns som en synvänlig miljö, men också en kommunikativ miljö. Hur den miljön kan utformas bör specialpedagoger bidra till. Bildstöd ger en kommunikativ miljö, bildstödet ska se lika ut mellan olika verksamheten inom skolan för att inte skapa förvirring. Visuellt buller lyfts som en negativ aspekt, det är viktigt att fundera kring belysning, nyttjande av färger (matta eller glansiga) och möjlighet till solskydd. Elevernas teckningar lyfts i samband med diskussionen om visuellt buller hur kan en tänka kring dem? Vid nybyggnation finns på förhand angivna platser för var elevernas teckningar kan sättas upp, på lister exempelvis. En utmaning lyfts i att skolpersonal inte kan mycket om byggnation. Däremot är skolpersonalen specialister på skola och vet vad eleverna behöver, skolpersonalen kan därmed ställa bra frågor till de som bygger göra en konsekvensanalys. Att flöja upp en nybyggnation lyfts också som viktig, vad har gått bra respektive dåligt? Luftmiljö Det konstateras att finns inte god luft att tillgå, blir det kämpigt för alla i lokalerna. Här kan elevhälsoteamen inte bidra med mer än att tillse att de som hanterar luftmiljön vet hur många barn som vistas i rummen. Utemiljö Det är hälsofrämjande att röra på sig, det behöver finnas utrymme och möjlighet för eleverna att göra det. Samtidigt lyfts exempelvis fotbollsplanen som en plats som inte alltid är välkomnande för alla elever. En lösninga är multiplaner, där flera olika aktiviteter ges utrymme och där pedagoger har möjlighet till bättre uppsyn. 4 (6)

5 Diskussioner förs kring hur utemiljöer erbjuds rullstolsburna elever. Vilken möjlighet finns att se himmel? Finns buskar och träd? Vilka typer av träd planteras, hur tas hänsyn till allergier? Att kunna gå ut om det blir för varm i lokalerna lyfts, men vad behövs då? Att ha dämpade ljudmiljöer även ute, med exempelvis mattor är ett sätt att skapa lärmiljöer ute också. För att skapa en trygg utomhusmiljö ges förslaget att låta skolpsykologer observera eleverna på skolgården. Iakttagelser kan sedan presenteras för lärarlaget, få får alla upp ögonen för riskmiljöer. Temapasset avslutas med att gruppen får svara på vad de tar med sig tillbaka till hemkommunen. Representant från Alingsås, Stenungssund och Mölndal ska läsa igenom Kungsbackas koncept och ta den vidare, vad görs och vad kan förändras? Även representant från SPSM ser möjligheten att sprida ett gott exempel vidare. Representant från Öckerö tar med sig SPSM:s värderingsverktyg och funderar kring hur de kan fördjupa sig i det framöver. Representant från Härryda planerar se över hur arbetsgången ser ut vid beställning av möbler, kanske införa en pedagogisk idé vid beställning? I Lerum där alla skolformer går under en förvaltning ses en möjlighet att ta fram en plan likt Kungsbackas koncept för hela kommunen för att undvika att uppfinna hjulet igen. 3. Avstämning resursskolor och inkludering Från föregående möte beslutades att följa tankar och insatser kopplat till resursskolor och inkludering. Vad händer i kommunerna kopplat till resursskola och inkludering? I Lerum ligger förslag på att starta en resursskola för barn med autism. Härryda var på väg att öppna en resursskola, men fastnade i hur en gränsdragning ska göras. Vilka ska erbjudas plats? Härryda har valt att ha kvar SU-grupper istället för resursskola även om det är tydligt att de två inte får sammanblandas. Även Kungälv har valt att inte ha resursskolor, där finns istället en fysisk annan plats än skolan, men som rektorn ansvarar över. De arbetar med ett 8- veckorskoncept, fast personal finns på plats. I Stenungssund finns kommungemensamma SU-grupper, där de försöker grupper utifrån olika behov samt SU-grupper på skolorna. Även i Alingsås finns kommungemensamma SU-grupper, där det finns en plan på att ha en enhetschef för grupperna för samordning. De har även SU-grupper på skolorna. 5 (6)

6 Avslutningsvis ges av Gunilla Cederberg, Härryda, ett tips om inspiration önskas Landstinget Sörmlands skola Dammsdal. 4. Ventilen (övriga frågor) Erbjudande om deltagande i gratis föreläsning om suicidprevention lyfts, utskrivna inbjudningar delas ut av sekreterare Stina Lindskog. Håkan Sernhede, Lerum lyfter frågan om att kartlägga elever i behov av extra stöd i kommunen genom olika mallar. Görs det i andra kommuner? I så fall hur? Syftet är att bli ännu bättre på att veta hur läget i kommunen ser ut och för att strategiskt se framåt. I dagsläget genomför ingen av kommunerna sådana kartläggningar, samtliga ställer sig frågande utifrån GDPR. 5. Sammansättning av arbetsgrupp kommande möte 16 november är nästa möte, temat för mötet är Digitala hjälpmedel som kan stötta i frånvaro/närvaroarbetet. Svårt att sätta samman en arbetsgrupp, sekreterare och ordförande tar den bollen vidare. Förslag på Härryda, de kanske har någon personal som kan stötta upp? I Kungsbacka används robotar, kanske någon därifrån kan komma? Ett annat alternativ är att nästa möte utgörs av en delakonferens, där samtliga i gruppen tar med sig något de gjort sedan sist som är av intresse för gruppen. 6. Avslut Antecknat av: Stina Lindskog Sekreterare GR 6 (6)