Anteckningar. GRAA-gruppen

Transkript

1 Anteckningar NÄRVARANDE Mirjam Rissanen-Hjorth, ordförande Mölndal Susanne Barre, Ale Ulla Olsson, Göteborg Andrea Toth, GR Maria Järgenstedt, Härryda Minna Tervamäki, Kungsbacka Anna Jakobsson, Mölndal Lina Dahlqvist, Partille Christine Olausson, Partille Rebecka Apelqvist, Stenungssund Sandra Andrén, Tjörn John Nelander, sekreterare GR EJ NÄRVARANDE Linda Ressel, Ale Pia Sneider, Alingsås Camilla Stensson, Alingsås Britt-Marie Bergstrand, Kungsbacka Pernilla Wiklund, Kungälv Susanne Berglund, Lerum Maria Herrman Rendmar, Lerum Teres Linchausen, Lilla Edet Sandra Andrén, Tjörn Katarina Holmqvist, Tjörn Andrea Hansson, Öckerö Nina Ljungberg, Öckerö 1. Laget runt: Vilka två delar i ert KAA-arbete är mest brännande just nu? Göteborg: Kommer att byta ut hela registreringssystemet för både för-, grundoch gymnasieskolan inklusive KAA under kommande vår, och då kommer allt de har byggt upp vad gäller arbetsgång att behöva göras om, vilket säkerligen tar ett år att få ordning på allt igen. Ulla berättar också att de har många med studiebevis (c:a 15%) som ej har nåtts. 1 (5)

2 Kungsbacka: Minna redogör för de reella utmaningar som de har stött på kopplat till KAA-modulen i ELIN, såsom elever som inte alls borde vara i modulen. Vidare framgick det att KAA-arbetet mer eller mindre glömdes bort i och med implementeringen av Trelleborgsmodellen. Få resurser/inte en tillrådlig resurstilldelning för KAA-arbetet i dagsläget inte minst sett till hur det en gång var i Söderbro. Vidare ville Minna ta upp satsningen Beda Nova som är knuten till Individuellt alternativt på Beda Hallbergs Gymnasium, där elever både kan läsa gymnasiekurser och ha praktik. Individuellt anpassad studietakt. Ej sökbart. Således för avbrottselever (behöriga). Stenungssund: Rebecka betonar likt Ulla utmaningarna i att överhuvudtaget nå dem med studiebevis. Därutöver betonar hon att KAA-modulen i ELIN blivit bättre under den senaste tiden. Ale: Susanne berättar att det är en starkt begränsad resurstilldelning för KAA och att det inte heller finns en ändamålsenlig organisering för arbetet i dagsläget. Partille: Ansvariga för KAA är studie- och yrkesvägledare på Vuxenutbildningen (Christine och Lina) och de har haft en hög arbetsbelastning under hösten vilket har inneburit att KAA inte har hunnits med i önskvärd utsträckning. Nu försöker de hinna i kapp i arbetet och nå fler inom målgruppen. Det behövs också ett planeringsarbete för vårterminen på grund av föräldraledighet. Härryda: Maria betonar utmaningen med att elever som läser på externa skolor utanför GR återfinns i KAA-modulen. Innan första fakturan inkommer och hemkommunen får en klarhet i elevens studiegång ligger hen kvar i KAAmodulen. Vidare berättar Maria att många i målgruppen uttrycker ett intresse för att få kontakt och stöd via deras e-tjänst, men att de sedan inte dyker upp på inbokade möten trots allt. Mölndal: Anna och Mirjam påtalar att hotbrevet om att ett stundande hembesök är aktuellt har en positiv effekt eftersom två av tre då självmant tar kontakt och att hembesöken således ställs in. Flera i gruppen uttrycker liknande erfarenheter. Svårigheten att nå dem med studiebevis kan även Mölndal vittna om. I det senaste utskicket till 50 ungdomar har bara 1 svarat hittills. Mirjam berättar också att de sökt projektmedel för att koppla på en pedagog i arbetet och som skulle kunna fungera som ett stödjande mellanled mellan hemmet och skolan. Detta är dock inte beslutat än. 2. Info om VGR-konferens 26/2-19 Mirjam berättar om konferensen Fullfölja studier för liv och framtid! som anordnas av Västra Götalandsregionen (VGR) och som kommer att genomföras 26 februari 2019 på Radisson Blu Göteborg. Konferensen syftar till att kunskapshöja och inspirera personer som på olika sätt arbetar för barn 2 (5)

3 och ungas hälsa och förutsättningar för att lämna skolan med godkända betyg. Förra året deltog drygt 400 personer från hela Västra Götaland och nu finns förutsättningar att ta emot upp till 500 deltagare. Mirjam undrade om det fanns ett intresse från representanterna i GRAAgruppen att närvara på konferensen och ha ett utställarbord alternativt hålla i en muntlig presentation om GRAA, om lagen KAA (lagen, uppdraget, volymen av målgruppen, statistik, flöden m.m.) och ge exempel från KAAverksamheterna/insatserna från våra kommuner inom GR. Intresset var tämligen svalt. Mirjam har anmält intresse för GRAA-medverkan för VGR men fått avslag gällande muntlig presentation på grund av konkurrensen. Däremot finns möjlighet till utställarbord. Högst oklart i dagsläget hur det blir. 3. Tillgängliga platser efter reservantagningen slut Vid Gymnasieantagningen informationsträffar har det framkommit att det upplevs ont om tillgängliga platser för elever som står utan gymnasieplats efter reservantagningens avslut, eller för de elever som av olika skäl behöver byta skola. Vissa vittnar om svårighet att hitta lediga platser men också om svårigheten att överhuvudtaget få svar från gymnasieskola om det finns lediga platser eller inte. Denna bild blev bekräftad av närvarande representanter på mötet. Det fördes diskussioner om det vore möjligt att i ELIN bygga upp en bank där det skulle synliggöras lediga platser på skolor efter reservantagningens slut. 4. Genomlysning av GR Utbildnings nätverk och arbetsgrupper John berättade att det under 2012 genomfördes, efter önskemål av utbildningscheferna, en genomlysning av GR Utbildnings nätverk. Den resulterade bland annat i en uppdelning av nätverken i nätverk och grupper samt att syftesbeskrivningarna uppdaterades. Frågan har nu aktualiserats på nytt och på Utbildningschefsnätverkets möte den 9 november beslutades det att det ska genomföras en ny översyn under våren 2019 (och beslut om eventuella justeringar väntas fattas av dessa senare under våren). Syftet med genomlysningen denna gången är att se över nätverkens och gruppernas syftesbeskrivningar och sammansättningar så att dessa motsvarar de behov som finns i kommunerna och är korrekta i förhållande till vad Utbildningschefsnätverket vill. Det finns ett stort värde i att göra motsvarande genomlysning kontinuerligt. Bland annat för att utbildningscheferna själva är mycket delaktiga och på så vis får de en ännu bredare förståelse för, och kunskap om, den samlade bilden av våra nätverk och grupper och hur vi 3 (5)

4 jobbar regionalt med dessa samt vad vi kan göra tillsammans. Arbetet i nätverken och grupperna fortsätter som vanligt under tiden. Även om GRAA-gruppen i dagsläget inte har ett arbetsutskott och att det har varit en sjunkande närvaro under det gångna året, vittnade samtliga närvarande representanter att behovet av GRAA fortfarande finns inte minst för att ge varandra inspiration och dela erfarenhetsutbyte. Vissa upplever sig som ensamma med uppdraget på hemmaplan och känner därför GRAA som värdefullt. Andra påtalade att GRAA-mötena ger utrymme för reflektion, vilket sällan finns i det vardagliga arbetet, och att det är skönt att det inte alltid är skarpa möten. Andra tankar som fördes fram var att se över formen för GRAA kanske att istället för rådande struktur med fyra halvdagar/träffar per år, träffas för heldagskonferenser med både operativ och strategisk representation. Eller att inkludera GRAA/KAA i ett större sammanhang kanske ett samverkansnätverk för återgång till studier eller annan sysselsättning. Vidare diskuterades möjligheten att inte alltid hålla mötena på GR utan istället besöka varandra - oberoende av vad vårens översyn kommer att resultera i. 5. Dokumentationsansvaret John gick igenom grunderna för dokumentationsansvaret (material bifogas). Beskrivningen av dokumentationsansvaret återfinns på s i Skolverkets allmänna råd med kommentarer om kommunernas aktivitetsansvar för ungdomar. Mölndals och Göteborgs exempel på individuell handlingsplan gicks igenom. Utöver dessa tycks övriga representanter på mötet inte ha kommit så långt med att upprätta en individuell handlingsplan för KAA-ungdomar i aktivitet/åtgärd. Viktigt att återigen poängtera är att KAA-modulen i ELIN är ämnat för registeransvaret och inte för dokumentationsansvaret. Däremot fördes det diskussioner om huruvida att skapa en mall för en individuell handlingsplan och som skulle kunna finnas i KAA-modulen för att ladda ner lokalt. 4 (5)

5 6. Frågor rörande KAA-modulen i ELIN När referensgruppen för KAA-modulen, sprungen ur GRAA, började jobba hösten 2015 var ambitionen att göra systemet mer användarvänligt och eget än de koder och instruktioner som gavs från Skolverket som vi då unisont ansåg vara missvisande och starkt begränsade. Det var därför som vi byggde upp en trädstruktur för sysselsättningar respektive åtgärder/aktiviteter. Därav finns det alltjämt andra namn i KAA-modulen än i SCB-filen. Successivt har vi dock närmat oss filen ytterligare, då vi står inför ett annat läge idag. Därutöver har vi GDPR att förhålla oss till. Flera uttryckte ett behov av en gemensam genomgång för koder och instruktioner och för gemensamma definitioner och regionala ställningstaganden, t.ex. åtskillnaden mellan skolbyte och studieavbrott och hantering av låtsas-skolor. Mirjam föreslog att vi skulle skapa en arbetsgrupp för KAA-modulen/ELIN. På sittande möte visade Mölndal, Partille, Kungsbacka och Härryda intresse av att ingå i en sådan arbetsgrupp. Andrea från ELIN-teamet ska ta med sig frågan. 7. Möten till våren 2019 Torsdagen den 28/2, kl.09:00-12:00 Torsdagen den 23/5, kl.13:00-16:00 Vid protokollet: John Nelander Sekreterare 5 (5)