Anteckningar från möte med GRAA-gruppen

Transkript

1 GRAA-gruppen Göteborg Anteckningar från möte med GRAA-gruppen Tid: Fredagen 23 februari, kl. 09:00-12:00 Plats: Lokal Sjuan (GR, Anders Personsgatan 8) Närvarade: Mirjam Rissanen Hjorth, ordförande, Mölndal John Nelander, sekreterare (GR Utbildning) Susanne Barre, Ale Camilla Stensson, Alingsås Vanja Olsson, Lerum Teres Linchausen, Lilla Edet Anna Jakobsson, Mölndal Lina Dahlqvist, Partille Christine Olausson, Partille Rebecka Apelqvist, Stenungsund Deltog ej: Pia Sneider, Alingsås Ulla Olsson, Göteborg Maria Järgenstedt, Härryda Britt-Marie Bergstrand, Kungsbacka Ellinor Vendelskulle, Kungsbacka Pernilla Wiklund, Kungälv Susanne Berglund, Lerum Sandra Andrén, Tjörn Deniz Jusuf, Öckerö Ann-Marie Sandström, Öckerö Ärendelista: 1. Ansvar för mötets dagordning Inledningsvis berättade ordförande Mirjam Rissanen Hjorth (Mölndals stad) att det behövs fler representanter i arbetsutskottet men framför allt att det behövs en högre grad av delaktighet från representanterna i GRAA-gruppen att komma med förslag på lämpliga frågor/ämnen till mötenas dagordningar. Det är primärt gruppens ansvar och inte GR:s utsedda sekreterare/samordnare. Det beslutades att det mesta av nästkommande dagordning kan formuleras/arbetas fram på sittande möte. Vilka tänkbara frågor/områden som kan fylla dagordningen på nästa möte, återfinns i slutet av minnesanteckningarna (punkt 7).

2 2. Laget runt Vilken är den enskilt viktigaste framgången i ert KAA-arbete under det gångna halvåret? Stenungsund: Studie- och yrkesvägledare Rebecka Apelqvist från Nösnäsgymnasiet har jobbat med KAA sen januari i år och har nu ersatt Carina Pedersen som representant för Stenungsund i GRAA-gruppen. Det mest positiva med KAA-arbetet under det gångna halvåret är den utökade resurstilldelningen, från c:a 10-15% till 30 %. Strukturen och rutinerna för KAA har också utvecklats och förtydligats genom Stenungsunds medverkan i ESF-projektet Plug In 2.0. Värt att omnämna är också att Nösnäsgymnasiet har en praktiksamordnare på 100 % som både riktar sig till KAA-ungdomar och till inskrivna IM-elever. Som stöd för KAA-arbetet finns även en administratör som arbetar i ELIN-/KAAsystemet och sköter de initiala brevutskicken till ungdomarna. Mölndal: Mirjam och Anna (Mölndals stad) betonar att en framgång med KAA-arbetet under det gångna halvåret har varit deras kontinuerliga förankringsarbete på operativ nivå. De har bland annat besökt grundskolor, verksamheter inom social- och arbetsmarknadsförvaltningen, kultur- och fritidsförvaltningen och vård- och omsorgsförvaltningen. Dessutom ska dragningar om KAA göras för stadsledningsförvaltningen. Fortfarande är det många verksamheter och medarbetare i kommunen som inte känner till KAA. Tidigare samverkansutmaningar med skolförvaltningen kanske håller på att lättas. Bland annat har de fått en ny förvaltningschef. Dessutom har de KAA-ansvariga etablerat en god kontakt med en grundskola, där de börjat arbeta med två hemmasittare. Betydelsen av trygga övergångar poängteras. I den presentation som Mirjam använder sig av i mötet med medarbetare från andra verksamheter och förvaltningar ingår bland annat ett filmklipp med nationalekonom Ingvar Nilsson som pratar om sitt utanförskapets pris. Partille: Christine Olausson, studie- och yrkesvägledare och KAA-ansvarig, har i sin tjänst följande fördelning: 50 % KAA och 50 % studie- och yrkesvägledare på Vuxenutbildningen. Detta är en sanning med modifikation sett till höstterminens turbulens rörande syv-organisationen. Lina Dahlqvist, vanligtvis studie- och yrkesvägledare på Vuxenutbildningen, kommer under vårterminen möta KAA-ungdomar som har hänvisats till henne eftersom Christine är föräldraledig. Det mest positiva med KAA-arbetet under det gångna halvåret är att arbetet helt enkelt flyter på strukturen, rutinerna och ingångarna är väl etablerade i kommunen. Lerum: Vanja Olsson berättar att Maria Herrman snart kommer tillbaka från sin föräldraledighet och kommer då åter vara en representant för Lerum i GRAA-gruppen och medverka under vårens andra möte. En framgångsfaktor sett till gångna halvårets arbete är att samarbetet med Arbetsmarknadsenheten och deras verksamhet LISA (Lerum i sysselsättning och arbete) har utvecklats och därigenom gjort det lättare för de KAA-ansvariga att lotsa ungdomar till deras verksamhet. Lilla Edet: Teres Linchausen arbetar med KAA på 100 %. Det mest positiva under det gångna halvåret är att KAA-arbetet har förankrats och spridit sig, både bland ungdomarna och bland samverkansaktörer. Liten kommun, korta vägar och personbundet på ont och gott. Utmaning i det förebyggande uppföljningsarbetet då över hälften av eleverna, både på grundskolan och på gymnasiet, läser

3 utanför GR primärt i Trollhättans kommun. Ale: Susanne Barre, som jobbar med KAA och som kurator på Ale gymnasium, önskar att GRAA-gruppen på kommande möte jämför resurstilldelningen för KAA kommunerna emellan och att ärendegångar/samverkansvägar presenteras. Det mest positiva under det gångna halvåret sett till KAA-arbetet är att Susanne i sin profession som kurator etablerar kontakt med eleverna redan under skoltiden och kan således fånga upp riskzonselever för avbrott i tid. Ännu en framgångsfaktor är att Fotosyntes (från början ett socialt investeringsprojekt i Ale kommun), som hittills riktat in sig på elever i årskurs 4-6 som riskerar utanförskap genom bristande måluppfyllese, normbrytande beteende och/eller hög frånvaro, också ska omfatta elever på högstadiet. Syftet med Fotosyntes är att arbeta med tidiga och samordnade insatser. Detta kan betraktas som ett förebyggande KAAarbete och Susanne kommer att vara initierad i det. För övrigt framhålls ett behov av syv-kompetens i KAA-teamet. Alingsås: Den största framgångsfaktorn under det gångna halvåret är att KAA är politiskt prioriterat och väl förankrat på alla nivåer i kommunen. Två heltidstjänster i form av ungdomskoordinatorer jobbar med KAA med utgångspunkt i verksamheten Dinväg (mer info kommer under punkt 5). 3. Information om EU:s nya dataskyddsförordning, GDPR (Mirjam Rissanen Hjorth) Den nya dataskyddsförordningen, eller GDPR (General Data Protection Regulation) som den också kallas, innehåller regler om hur man får behandla personuppgifter. Förordningen börjar gälla direkt den 25 maj 2018 i alla EU:s medlemsländer och ersätter då nationella regler, såsom personuppgiftslagen (PuL) i Sverige. Mirjam har varit på en halvdagsutbildning i Mölndal om GDPR och upplevde den som klargörande och ej orosframkallande. Vi i Sverige har mångårig tradition, övergripande rutiner och system där personnumret är avgörande, vilket inte korrelerar med hur det ser ut i övriga EU. Det borde rimligen pågå ett förberedelsearbete för personuppgiftsansvariga i alla medlemskommunerna inom GR. Det handlar om att kartlägga vilka sätt personuppgifter hanteras idag. Vilka system nyttjas hur säkra är dem? Sen handlar det om att skapa/visa på vilka rutiner som används och slutligen om att rensa det som inte hanteras rättsäkert och kan vara integritetskränkande. Det är extremt höga vite kopplat till detta. Mycket i dataskyddsförordningen liknar de regler som finns i personuppgiftslagen. På samma sätt som idag får man behandla personuppgifter med stöd av samtycke från de registrerade. De registrerade kommer även i fortsättningen att ha rätt att få information om den personuppgiftsbehandling som sker - och den som behandlar personuppgifter måste ha tillräckliga säkerhetsåtgärder för att uppgifterna skyddas på rätt sätt. Om det är fråga om uppgifter om hälsa, etniskt ursprung, politisk uppfattning eller religiös tro ställs särskilda krav. För mer information, följ länken: 4. Samtyckeblanketter Två diskussionsgrupper satt och läste/kommenterade varandras samtyckesblanketter. Utan att lägga någon värdering i följande, kunde undertecknad skönja vissa skillnader mellan blanketterna och även

4 vissa frågor (utan givna svar) som ställdes: Rör det sig om ett samtycke med hävande av sekretess som omfattar det kommunala aktivitetsansvaret i bred bemärkelse, alltså hela kommunens ansvar och tänkbara statliga aktörer såsom AF och FK, eller rör det sig om ett samtycke som mer är att betrakta som en inskrivningsblankett till den enhet/verksamhet som har det organisatoriska huvudansvaret att jobba direkt med målgruppen? Textmängden i blanketterna varierar. Flertalet av representanterna uttrycker sig mer positiva till en mindre/begränsad textmängd än det motsatta. Tilltalet och tonen i språket skiljer sig åt mellan blanketterna sett till hur tillgängliga och målgruppsanpassade de kan tänkas vara. Vissa väljer att skriva i jag-form ( Härmed samtycker jag till att följande aktörer ), medan andra väljer att skriva i vi-form ( Genom att skriva på denna blankett godkänner du att vi kan prata med angivna verksamheter ). Många upplevde Lerums språk i deras samtyckesblankett som fördelaktigt målgruppsanpassat. Signalerar innehållet i blanketten mer problem/hinder än lösningar sett till ungdomens livssituation? Kanske kan vara relevant att självkritiskt granska sin blankett med de glasögonen? Få omnämner att det kommunala aktivitetsansvaret vilar på Skollagen 29 kapitlet 9. I de samtyckesblanketter som endast riktar sig till KAA-ungdomar (andra samtyckesblanketter berör ju fler målgrupper och äldre ungdomar också) bör då lagen återfinnas i t.ex. en fotnot? Hur tydliga bör samverkansaktörerna beskrivas för att förstås bäst av ungdomarna? Här skiljer det sig också mycket åt mellan blanketterna. Vissa lägger sig konsekvent på förvaltnings-/sektorsnivå, t.ex. utbildningsförvaltningen och vård- och omsorgsförvaltingen, medan andra väljer att lägga sig på enhets-/verksamhetsnivå, t.ex. Arbetsmarknadsenheten och Vuxenutbildningen. Vissa blandar friskt mellan olika nivåer i samma blankett och har dessutom med enskilda professioner istället för deras organisatoriska tillhörighet, t.ex. studie- och yrkesvägledare. Givetvis beror ovanstående också på vilka KAA-ansvariga faktiskt har en etablerad samverkan med. Det kan råda en god samverkan med t.ex. AME medan övriga enheter på IFO/Socialförvaltningen är stängda. Vissa har fått sin samtyckesblankett godkänd av jurist, andra inte. En intressant skillnad som framkom tydligt är att vissa skriver in att blanketten har en begränsad giltighetstid medan andra inte gör det alls. Dessutom skiljer det sig åt mellan dem som faktiskt skriver in en begränsad giltighetstid. Majoriteten skriver att samtycket endast ska gälla under den tid som ungdomen är aktuell för insatser genom KAA medan Mölndals blankett har följande formulering: Detta samtycke gäller för den tid samarbetet i ärendet pågår, dock längst ett år från och med datumet nedan. Vad gäller juridiskt egentligen? Undertecknad ska försöka få klarhet i frågan. 5. Presentation av verksamheten Dinväg i Alingsås, Camilla Stensson Valet av namn och symbol för Dinväg framröstades av ungdomarna själva. Även om inte ESFprojektet Plug In Möjligheten ( ) implementerades till den grad som var önskvärt då, var det ändå resultatet från projektet som sedan möjliggjorde den stora politiska satsningen. Alingsås kommun har helt enkelt valt att prioritera KAA-arbetet, stort fokus på politiken såsom tät kontakt med utbildningsnämnden och att KAA ingår i flerårsstrategin. Förankring i alla chefsled. Camilla berättade också om betydelsen av att ha en egen lokal och en egen bil till verksamheten. Hon berättar även att det multikompetenta teamet, som etablerades i och med Plug In Möjligheten,

5 upplöstes 2016 inte på grund av bristande samverkan utan på grund av att det inte behövs längre då samverkansvägarna och rutinerna är så pass etablerade och förankrade i kommunen. Det är inte personbundet längre utan formaliserat och långsiktigt hållbart. Ungdomskoordinatorerna på Dinväg var också i högsta grad involverade och jobbade med ESFprojektet Plug In 2.0 Bron ( ). Projektets syfte vara att skapa tydliga och bestående samverkansformer över förvaltningsgränserna. Detta för att säkerställa att inga elever ska hamna mellan stolarna i övergången mellan grundskola och gymnasium - identifieringen av elever i 9:an som i huvudsak elevhälsopersonalen bedömt vara i riskzon för ett studieavbrott på gymnasiet medan personal från Dinväg och Alströmergymnasiet sedermera jobbar kompletterande med eleverna för att trygga deras övergång. Projektet implementerades i hög grad, bland annat har en specialpedagog på Alströmergymnasiet fått funktionen som övergångssamordnare och har från augusti 2017 varit ute på de kommunala högstadieskolorna och träffat elevhälsoteamen. Projektgruppen från Bron utarbetade även en ny överlämningsblankett som utöver aspekter som akademisk och medicinisk har valt att inkludera den sociala aspekten också. Detta har exempelvis inneburit att övergångssamordnaren redan har fått 23 identifierade elever i riskzon från endast en högstadieskola och då uteslutande utifrån sociala riskindikatorer för studieavbrott. Trots ett välfungerande förebyggande arbete och KAA-arbete i Alingsås kommun kvarstår givetvis utmaningar: Vissa samverkansaktörers bristande förståelse för målgruppens behov i kombination med en misstänksamhet mot ett mjukt och långsiktigt arbete. Alltjämt finns det stuprör i kommunen som behöver raseras. Utmaning i att behöva ställa om/hitta nya insatser och samverkansaktörer eftersom ungdomarnas behov ständigt förändras. Arbetet med att trygga övergången från grundskola till gymnasiet har hittills bara fokuserat på kommunala grundskolor, de fristående kvarstår. Samarbetet med DUA Enter har förvisso varit framgångsrikt men deras framtid är högst oklar inte minst kopplat till omorganisering och tillsättning av nya chefer. Hittills har de KAA-ansvariga alltid skickat med information om Enter till dem inom KAA med studiebevis. När det gäller direkta aktiviteter för målgruppen, bedrivs de både på individ- och på gruppnivå av ungdomskoordinatorerna på Dinväg. Dessutom har ungdomar genom Dinväg möjlighet att vara på arbetsmarknadsenhetens verksamhet ACTUS två dagar/veckan. Det lyckade samarbetet med närliggande Hjälmareds folkhögskola betonade också Camilla vid upprepande tillfällen. Just nu har de ett samarbete med Hjälmareds folkhögskola gällande kvällsaktiviteten Nattugglan som handlar om relationsskapande på nätet för hemmasittande elever. Om KAA-ungdomarna tar del av aktiviteter på eller genom Dinväg och följer sin planering, skrivs de formellt in på IM-KAA på Alströmergymnasiet utifrån synnerliga skäl, vilket berättigar dem till CSN. Därefter hanteras deras eventuella frånvaro, t.ex. CSN-indragningar, på samma sätt som för övriga elever. (För mer information om Dinväg, se bifogad presentation.) 6. Nyanlända inom KAA Bortsett från Mölndals stad, som kan skönja en viss ökning av nyanlända inom KAA, betonar de övriga närvarande representanterna i GRAA-gruppen att de varken kan vittna om någon ökning av målgruppen eller att de arbetar nämnvärt mycket med målgruppen överhuvudtaget. I regel är de i

6 studier på språkintroduktion eller på Vuxenutbildningen. Camilla (Alingsås) berättade att det under läsåret bara varit två nyanlända som avbrutit sina studier en av dem har gått under jorden medan den andre har lämnat landet. I samma andetag förklarade Camilla att nyanlända som har blivit överåriga för KAA vanligtvis går ut i jobb eller studerar på Hjälmareds folkhögskola. Både Vanja (Lerum) och Christine (Partille) betonade också att deras respektive mottagningsgrupper för nyanlända Start Lerum respektive Interkulturellt centrum (IKC) i Partille kommen bedriver sitt arbete med målgruppen vilket gör att de KAA-ansvariga inte är särskilt involverade. Rebecka (Stenungsund) berättade att de för stunden inte har några nyanlända inom KAA alla läser på språkintroduktion eller på Vuxenutbildningen. När det gäller (den heterogena) gruppen nyanlända berättar Mirjam också om en satsning i Mölndal. Arbetsförmedlingen, Västra Götalandsregionen ska tillsammans med Mölndals stad delta i ett EUprojekt som ska göra det enklare för nyanlända att ta sig in på arbetsmarknaden. I projektet deltar också kommuner och regioner från bland annat Belgien, Tyskland och Turkiet. Syftet är att utbyta erfarenheter, finna samarbeten och på så sätt förenkla för nyanlända att komma in på arbetsmarknaden. Projektet är finansierat av Europeiska kommissionen och ska pågå från mars 2018 fram till våren Från Mölndals stad deltar social- och arbetsmarknadsförvaltningen och utbildningsförvaltningen. Detta sker i samarbete med Arbetsförmedlingen och Västra Götalandsregionen. Anna (Mölndals stad) berättar också om projektet Balder Premiär som finansieras av MUCF (Myndigheten Unga Civilsamhällsfrågor). Samordningsförbundet Insjöriket ska tillsammans med näringslivet driva projektet. Syftet är att stötta nyanlända/utlandsfödda unga vuxna, med låga kunskaper i svenska språket, ut i arbete eller studier samt att integrera hälsoaspekter för deltagarna. Dessa kommer från Alingsås, Härryda, Lerum, Mölndal och Partille. 7. Övriga frågor Tänkbara frågor/ämnen på nästa dagordning: resurstilldelning för KAA sett till kommunens antal ungdomar i KAA (exklusive IM-elever); fungerande ärendegångar/samverkansvägar för KAA, brev till externa skolor om skyldigheten att rapportera till hemkommunen om betydande frånvaro; Härrydas KAA-organisering på IM (förmedlats sedan tidigare); vigda platser för KAA-ungdomar gällande kommunala feriejobb hur ser det ut i kommunerna? Nästa möte: torsdagen den 24 maj, kl.09:00-12:00. Inbjudan, anteckningar och övrigt material från GRAA-gruppens möten återfinns på GR Utbildnings webbsida Inbjudan, anteckningar och övrigt material från GRAA-gruppens möten återfinns på GR Utbildnings webbsida Vid anteckningarna, John Nelander Sekreterare, GR Utbildning