Strategier och rutiner för att hantera det kommunala aktivitetsansvaret (KAA) i Åre kommun

Transkript

1 Beslutad av: Barn- och utbildningsnämnden Dokumentansvarig: Chef för Centralt stöd Dokumenttyp: Strategi/Policy/Plan Giltighetstid: Årligen Gäller från: Diarienr: BUN Strategier och rutiner för att hantera det kommunala aktivitetsansvaret (KAA) i Åre kommun Kommunens aktivitetsansvar regleras i skollagen 29 kap 9. Lagtexten ändrades från det tidigare kommunala informationsansvaret till ett aktivitets ansvar. Aktivitetsansvaret omfattar både det uppsökande och åtgärdande arbetet. Ändringsförteckning Datum Ändring Upprättat plan BUN Ny lagstiftning och delvis ändrad hantering Innehållsförteckning 2. Styrdokumnet och förändrat regelverk Styrning och ledning av aktivitetsansvar 4. Målsättningar för arbetet Rutiner i arbetet och ansvarsfördelning... 4

2 2. Styrdokument och förändrat regelverk Aktivitetsansvaret regleras i skollagen (29 kap.9 ) och innebär att kommunerna ska löpande under året hålla sig informerad om hur ungdomar som tillhör målgruppen är sysselsatta. erbjuda de ungdomar som berörs lämpliga individuella åtgärder, åtgärderna ska i första hand syfta till att motivera den enskilde att påbörja eller återuppta en utbildning. dokumentera sina insatser på lämpligt sätt föra ett register över de ungdomar som omfattas av aktivitet Kommunernas aktivitetsansvar omfattar ungdomar som har fullgjort sin skolplikt, men som inte har fyllt 20 år och inte genomför eller har fullföljt utbildning på nationella program i gymnasieskola eller gymnasiesärskola eller motsvarande utbildning. Det innebär till exempel att ungdomar som erhåller studiebevis eller IB-certifikat omfattas av aktivitetsansvaret. Nyanlända ungdomar som inte är folkbokförda i landet och som således inte haft skolplikt omfattas inte av aktivitetsansvaret. Riksdagen fattade senast beslut om en lagändring som gäller from 1 juli Den innebär att ungdomar som läser på gymnasiets introduktionsprogram inte längre skall omfattas av det kommunala aktivitetsansvaret. Detta med motivering att det är ungdomar som redan går i gymnasieskolan och att kommunernas arbete inom aktivitetsansvaret istället behöver fokusera på ungdomar utanför gymnasieskolan. 3. Styrning och ledning av aktivitetsansvar Ungdomar som saknar en gymnasieutbildning befinner sig i många fall i en mycket utsatt situation och löper en större risk än andra ungdomar att inte komma vidare i studier och att hamna i långvarig arbetslöshet. Det är huvudskälen till att detta är en angelägen kommunal verksamhet och att lagtexten ändrats från det tidigare kommunala informationsansvaret till ett aktivitets ansvar. Aktivitetsansvaret omfattar både det uppsökande och åtgärdande arbetet. Var uppdraget för det kommunala aktivitetsansvaret är organiserat skiljer sig mellan kommunerna. 3:1 Organisation och ansvar I Åre ligger det kommunala aktivitetsansvaret under Barn och utbildningsnämnden som varje år tar del av resultaten och beslutar om rutinen. Den operative verksamheten ligger under verksamhetschef Centralt stöd. Tjänsten som samordnare för uppdraget innehas av en av kommunens Studie -och yrkesvägledare. 3:2 Samverkan För att nå målsättningen om att minska målgruppen och säkerställa att alla snarast återgår till utbildning och/eller att ingen är sysslolös, så kräver det en samverkan som både förebygger och erbjuder individanpassade och flexibla lösningar Grundskolan Det förebyggande arbetet sker på våra grundskolor. En avgörande faktor är hur elever som ligger i riskzonen uppmärksammas. En tydlig riskfaktor är elevers frånvaro. Om någon elev bedöms vara i riskzonen för att hamna i målgruppen för KAA, så ska skolorna och ytterst rektor säkerställa att informationen når samordnare för KAA redan under

3 vårterminen innan skolslut. För att säkerställa detta kommer under läsåret 18/19 en särskild övergångsplan att upprättas och årligen uppdateras och biläggas denna plan. Jämtlands Gymnasium(JGY)/Åre I den upprättade rutinen för samverkan mellan Centralt stöd Åre kommun JGY/Åre ingår en årlig analys av vilka ungdomar som hamnat inom målgruppen KAA och av vilken anledning. Därefter uppdateras övergångsplanen och en handlingsplan för verksamheternas eventuella fortsatta gemensamma arbete. Interna och externa aktörer En väg in Varannan onsdag träffas representanter för olika kommunala verksamheter tillsammans med arbetsförmedlingen i samverkansforumet En väg in. Chef för arbetsmarknadsenheten eller den chefen för arbetsmarknadsenheten delegerar till är sammankallande. Här informeras om alla aktuella erbjudande för studie- eller arbetsskapande aktiviteter i kommunen i syfte att kunna matcha ungdomens behov med rätt aktivitet. I fall det finns behov av att prata om enskilda individer måste ungdomen dessförinnan ha givit sitt samtycke att detta sker och vara informerat om syfte med informationsdelningen. I forumet deltar representanter från AMA, IFO, AF, Inflyttarservice, Vuxenutbildningen, städoch måltid, bemanningsenheten. 3:3 Uppföljning/Utvärdering Statistik, resultat och analys presenteras två gånger per år i kommunens uppföljningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Stratsys. Det sker i Tertial 2 och 3. 3:4 Resurser KAA har i dagsläget ingen egen specificerad budget, utan hanteras inom ramen för Centralt stöds Studie- och yrkesvägledning. En tjänst om 50% är avsatt för uppdraget. Under perioden , hanterades extra kostnader inom ramen för det nu avslutade UVAS projektet. Ungdomar utan Varken Arbete eller Studier. Som riktade sig till ungdomar mellan år.

4 4. Målsättningar för arbetet Den övergripande målsättningen är att inga ungdomar skall hamna i sysslolöshet och att alla på ett eller annat sätt skall återgå till studier och nå en gymnasiebehörighet. Det vi årligen planerar mäta (med start T3 2018) och följer upp är - antalet elever som är behöriga till och som väljer att påbörja ett nationellt program - antalet omval - antal avhopp från gymnasiet - antalet elever som lämnar gymnasiet med en gymnasieexamen. Viktiga riktlinjer för att nå denna målsättning är - ungdomens delaktighet - att låta ungdomens behov styra vilka insatser som erbjuds. - att vi samverkar inom kommunen för att hjälpa ungdomen tillbaka i studier eller arbete. - att vi följer upp och inte lämnar/släpper en ungdom i målgruppen. - att kontinuerligt erbjuda ungdomen valsituationer som utvecklar deras självkännedom och utmanar och stödjer barnet/ungdomen i ett framtidsperspektiv - att återkommande och långsiktig kontakt mellan skola och arbetsliv - att arbeta för att minska könsstereotypa och/eller kulturstereotypa val av studier och arbete. - att säkra en likvärdig och bra övergång mellan stadier och skolformer - alla elever får en likvärdig och kvalitativ studie- och yrkesvägledning i syfte att stärka eleverna att kunna göra väl underbyggda val för fortsatta studier och arbete och minska antalet avhopp och omval från gymnasiet. 5. Rutiner i arbetet och ansvarsfördelning Rutinen beskriver arbetsgången i samband med identifieringen av ungdom som omfattas av aktivitetsansvaret, den uppsökande verksamheten, erbjudandet av aktiviteter samt den löpande uppföljningen 5:1 Etablera kontakt Kommunen är ålagd att samla in och föra register över ungdomar som omfattas av det kommunala aktivitetsansvaret. Genom stadsbidrag från Delegationen för unga och nyanlända till arbete (DUA) har kommunen from hösten 2018 tillgång till webbaserat stöd för det kommunala aktivitetsansvaret. Systemet kontrollerar vilka ungdomar som faller inom kommunens aktivitetsansvar. Detta görs automatiskt i systemet genom att jämföra aktuella folkbokföringsuppgifter för kommunens åringar med vilka elever som är aktiva på ett nationellt program. Uppgifterna uppdateras automatiskt varje dygn.

5 Varje vecka kontrollerar ansvarig samordnare registret och kontaktar via telefon nya ungdomar. Målsättningen är att säkerställa ett möte med den enskilde för att aktivt motivera fortsatt kontakt om ungdomen tydligt tillhör målgruppen I fall att ungdomen tillhör målgruppen erbjuds ungdomen vägledningssamtal för att inventera behov och intressen hos ungdomen och på den bakgrunden se över möjligheterna för återgång till studier eller alternativt en väg ut i arbete eller sysselsättning. I dialog om mål, motivation och information om tänkbara aktiviteter upprättas en individuell handlingsplan, som ungdomen får del av. I fall att ungdomen har särskilda behov, där flera aktörer från kommun och/eller region är involverade eller bör vara involverade kan det med ungdomens och eventuellt föräldrars samtycke kallas till ett Jämtbusmöte där alla parter träffas och det görs antingen en Samordnat Individuell Plan (SIP) eller en handlingsplan för det fortsatta arbetet för att stödja ungdomen (se den lokala överenskommelsen för Jämtbus). I fall att samordnaren inte lyckas få kontakt med ungdomen på telefon skickas ett brev med information om kommunens aktivitetsansvar och kontaktuppgifter. Efter en månad uppsöker samordnaren igen ungdomen på telefon om ingen kontakt har etablerats. 5:2 Erbjuda varierat utbud av insatser Nedan beskrivs exempel på vilka åtgärder som kommunen erbjuder. Vi tar alltid utgångspunkt i ungdomens behov och låter detta styra arbetet. Vägledande samtal av studie och yrkesvägledare. Detta kan innebära samtal om: - framtid, inventera ungdomens drömmar och mål - bakåt få hjälp att förstå och sätta ord på sina skol- och livserfarenheter - information om vilka möjligheter finns gällande studier, arbete, praktik andra aktiviteter/sysselsättningar - information om andra möjliga aktörer och aktiviteter i kommunen - motiverande samtal - sorterande samtal - samtal om egen försörjning/ ekonomi - hjälp med myndighetskontakt Ungdomen kan också erbjudas coachande/motiverande samtal från personal på arbetsmarknadsenheten, socialkontoret eller kultur och fritid. Kontakt och Studiebesök för individer Kommunen möjliggör kontakt för den enskilde med organisationer som kan erbjuda vidare studier eller särskilda aktiviteter. Berörda organisationer är t ex - Folkhögskola, Komvux, Studieförbund

6 - Arbetsförmedlingen, Mötesplats i kommunen, LSS, Boendestödjare, Kulturskolan, Fritidsgårdar, Ideella föreningar, Familjecentralen, Arbetsmarknadsenheten, Fjällbete, Lugna Gatan, Olika projekt inom integration, Svenska Kyrkan, Bemanningsenheten, Kommunala praktikplatser 5:3 Dokumentera, följa upp och avsluta Uppföljning sker genom dokumentation, registerföring och rapportering Dokumentation regleras av skolverkets föreskrifter (29 kap. 3.) Dokumentationen om insatser för de ungdomar i kommunen som omfattas av aktivitetsansvaret ska, om det är aktuellt, innehålla uppgifter om 1. individuell planering och målet med insatserna 2. vilka insatser som individen ansvarar för 3. vilka insatser som kommunen ansvarar för 4. vilka insatser som någon annan aktör ansvarar för 5. vilka datum som insatsen ska påbörjas och avslutas 6. orsaken till att insatsen upphört 7. tidpunkter för uppföljning och utvärdering av insatsen Dokumentationshandlingarna som utarbetas i kommunen blir som regel allmänna handlingar. Enligt offentlighetsprincipen har alla rätt att ta del av allmänna handlingar, men i många fall begränsas den rätten genom sekretess. Kommunens skyldighet att dokumentera gäller de insatser som kommunen gör för de berörda ungdomarna. Det innebär att uppgifter av känslig eller ovidkommande karaktär inte ska dokumenteras. Om det ändå förekommer sådana uppgifter gäller bestämmelserna om sekretess till skydd för enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden i 21 kap. offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Enligt förarbetena är dokumentationen vidare ett stöd för ungdomen och kommunen att komma överens om lämpliga individuella åtgärder och kan, om ungdomen ger sitt samtycke, kommuniceras med andra myndigheter. Kommunen är enligt 29 kap. 9 skollagen skyldig att föra ett register över ungdomar som ligger inom det kommunala aktivitetsansvaret. En kommun får, även om ungdomen motsätter sig det, behandla de personuppgifter som anges i förordningen om register och dokumentation vid fullgörandet av kommunernas aktivitetsansvar för ungdomar. De personuppgifter som får behandlas om de ungdomar som omfattas av en kommuns skyldighet är namn, personnummer eller samordningsnummer, bostadsadress, e-postadress, telefonnummer tidigare, nuvarande och framtida sysselsättning i form av utbildning, arbete, annan tjänstgöring eller aktivitet om det är aktuellt med någon individuell åtgärd, åtgärdens innehåll, tidpunkten när åtgärden inleds och upphör samt orsaken till att den upphör. Uppgifterna får enligt förordningen bara behandlas om det är nödvändigt för att kommunen ska kunna fullgöra sina skyldigheter enligt aktivitetsansvaret i 29 kap. 9 skollagen och den uppgiftsskyldighet som följer av 26 kap. 25 samma lag. Det är dock inte tillåtet att behandla s.k. känsliga personuppgifter eller uppgifter om brott m.m. enligt 13 och 21 personuppgiftslagen (1998:204). Personuppgifterna gallras ur registret när de inte längre behövs med hänsyn till ändamålet med behandlingen, dock senast vid utgången av det kalenderår när den registrerade fyller 21 år.

7 Statistiska centralbyrån, SCB, samlar in statistik åt Skolverket om ungdomar som omfattas av aktivitetsansvaret. Ett viktigt syfte med insamlingen är att få ökad nationell kunskap om de ungdomar som omfattas. Bland annat samlar SCB in uppgifter om personnummer på dem som omfattas av aktivitetsansvaret, åtgärder som kommunen genomför, datum då åtgärder inleds och avslutas och orsaker till avslutad aktivitet. Efter SCB rapportering i augusti månad informeras Barn och utbildningsnämnden i Tertial 2 om status gällande det kommunala aktivitetsansvaret. Figur 1. Illustration av arbetsprocessen gällande det kommunala aktivitetsansvaret