Anteckningar från möte med GRAA-gruppen

Transkript

1 GRAA-gruppen Göteborg Anteckningar från möte med GRAA-gruppen Tid: Onsdagen 13 december, kl. 09:00-12:00 Plats: Lokal Sjuan (GR, Anders Personsgatan 8) Närvarade: Karin Asplund, ordförande, Göteborg John Nelander, sekreterare (GR Utbildning) Ulla Olsson, Göteborg Maria Järgenstedt, Härryda Britt-Marie Bergstrand, Kungsbacka Natalja Kahraman, Kungsbacka Ellinor Vendelskulle, Kungsbacka Susanne Berglund, Lerum Vanja Olsson, Lerum Miriam Rissanen Hjorth, Mölndal Carina Pedersen, Stenungsund Katarina Holmqvist, Tjörn Deltog ej: Susanne Barre, Ale Pia Sneider, Alingsås Camilla Stensson, Alingsås Minna Tervamäki, Kungsbacka Pernilla Wiklund, Kungälv Teres Linchausen, Lilla Edet Anna Jakobsson, Mölndal Christine Olausson, Partille Deniz Jusuf, Öckerö Ann-Marie Sandström, Öckerö Ingemar Pettersson, Tjörn Ärendelista: 1. Laget runt Vad ligger i pipeline? Göteborg: Påtalar att arbetet löper på som planerat. Bra samarbete med Arbetsförmedlingen genom ESFprojektet Ung komp. Beskriver även utmaningarna i att lära drygt 20 personer som jobbar med KAA den nya SCB-filen och i hanteringen och förståelsen för de nya åtgärderna/aktiviteterna som har

2 tillkommit. Det råder ett alltför stort tolkningsutrymme, t.ex. hur att tolka/definiera den nya åtgärden Enstaka samtal? Härryda: Positivt resultat på individnivå (bara c:a 4-5 ungdomar som KAA-utförarna på Hulebäcksgymnasiet inte har koll på i dagsläget) och att det finns 2 personal som jobbar med praktikanskaffning för IM vilket då även inkluderar KAA-ungdomar; utmaning: relationen till Socialtjänsten och sekretesshantering. Kungsbacka: ELIN-KAA-systemet under all kritik, t.o.m. dykt upp avlidna ungdomar i systemet; har uppmärksammat ungdomar med stora behov inom målgruppen; revidering av DUA; Trelleborgsmodellen till våren 2018; bättre organisering som hela kommunens ansvar för KAA vore önskvärt. Det finns en gråzon mellan BUP och vuxenpsykiatrin som missgynnar KAA-ungdomar i behov av stöd. Lerum: Det råder samverkansutmaningar i Lerums kommun gällande KAA. Inga öppna dörrar. Dessutom komplexa ärenden och utmaningar med ELIN-/KAA-systemet. Mölndal: Bristfällig samverkan med Socialtjänsten obefintlig verkstad i det direkta KAA-arbetet för Soc vilket bland annat har lett till att hembesök bara genomförs av personal från utbildningsförvaltningen; önskvärt vore också ett utökat samarbete med Kultur och Fritid gällande hemmasittande ungdomar med spelintresse. Stenungsund: Positivt: Implementering av Plug In 2.0 där KAA bland andra områden/målgrupper ingick. Tillökning av KAA-personal Tjörn: Arbetet löper på i TUMS (Tjörns Unga Mellan Stolarna); fokus på utmaningarna i vad att göra med dem som inte nås trots upprepande samtal och hembesök. 2. KAA-organisering och förankring: 2.1 Ägandeskap Vilken sektor/förvaltning äger KAA-uppdraget i er kommun? Ale: Sektor utbildning, kultur och fritid Alingsås: Utbildningsförvaltningen (Alströmergymnasiet sektor 5 har huvudansvaret) Göteborg: Utbildningsförvaltningen Härryda: Sektor utbildning och kultur (Hulebäcksgymnasiet, främst IM, har huvudansvaret) Kungsbacka: Gymnasie & Vuxenutbildningen Lerum: Sektor lärande Mölndal: Utbildningsförvaltningen Partille: Utbildningsförvaltningen

3 Stenungsund: Sektor utbildning (Nösnäsgymnasiet har huvudansvaret) Tjörn: Barn- och utbildningsförvaltningen i samarbete med Socialförvaltingen (Barn- och utbildningsförvaltningen har huvudansvaret) Öckerö: Barn- och utbildningsförvaltningen 2.2 Handlingsplan Finns det en övergripande, strukturerad handlingsplan för arbetet med KAA? Om inte, finns det planer på att utveckla en? Om det finns en, i vilken utsträckning är den stödjande och levande och inte en skrivbordsprodukt? Ale: Nej Kommentar: Det finns för närvarande ingen process, då två personal på sammanlagt 30 % (25 % + 5 %) är de enda som för tillfället arbetar med KAA. Alingsås: Ja Kommentar: Det finns en handlingsplan för KAA-arbetet som följs upp varje år och dessutom ett årshjul över hur personalen jobbar i verksamheten Dinväg. Göteborg: Ja Kommentar: Utöver handlingsplan finns en metodhandbok för KAA i Göteborg. Båda revideras årligen. Metodhandboken är ett väl använt hjälpmedel i det löpande arbetet. Härryda: Ja Kommentar: Handlingsplanen kompletteras med ett årshjul. Kungsbacka: Ja Kommentar: Handlingsplanen beskriver bland annat: Vad som pågår? Politiskt direktiv. Vad KAAteamet gör i KAA samt i det förebyggande arbetet. Vilka resurser teamet har i form av personal. Hur kontakt och uppföljning bedrivs. Vilka typer av aktiviteter som erbjuds genom KAA-teamet. Sip. Utvecklingsområden samt bilagor i form av: Regelverk och beskrivningar av KAA, Sip, Söderbro/Dua. Lerum: Ja Kommentar: Det finns en verksamhetsbeskrivning där uppdraget beskrivs övergripande och även lokalt för Lerum. Verksamhetsbeskrivningen utgår från de allmänna råden och bryts ner till lokal nivå. Mölndal: Ja Kommentar: Den revideras årligen (framöver troligtvis vart annat år). Handlingsplanen är tagen i utbildningsnämnd, vård- och omsorgsnämnd, Arbetsförmedlingen och kommer att tas i social- och arbetsmarknadsnämnd (genom att de skrivit in den i verksamhetsmålen). Partille: Ja Kommentar: Planen är levande, men rutinerna snarare riktlinjer och målsättningar för framtida arbete. Det är en bra bit kvar i verkligheten gällande efterföljandet av rutinerna. Har delvis haltat under hösten -17 på grund av bristande underlag från KAA/ELIN. Stenungsund: Ja

4 Kommentar: Det finns en metodhandbok som följs och som initialt upprättades med inspiration av Göteborgs eget framtagna från första Plug In-projektet. Den innehåller bland annat information om KAA och flödesschema. Tjörn: Ja Kommentar: Den innehåller olika steg som följs. Öckerö: Nej Kommentar: Det finns ingen strukturerad handlingsplan och inte heller en plan för att utveckla en. 2.3 Politisk förankring Görs dragningar om KAA i berörda politiska nämnder i er kommun? Om så är fallet, hur ofta och vem gör dragningarna? Återfinns KAA i nämndsmålen? Ale: Nej Alingsås: Ja Kommentar: Det görs dragningar var tredje månad (av närmaste chef) samt att statistik lämnas till närmaste chef varje månad. (KAA återfinns även i flerårsstrategin.) Göteborg: Ja Kommentar: KAA tas upp i utbildningsnämnden två gånger/år (november och april), men det är oklart i vilken utsträckning det tas upp i respektive stadsdelsnämnd. Vanligtvis gör verksamhetschefen dragningen. Mätbara mål visar på ambitionsnivån och på förväntningarna på KAA-arbetet. I Utbildningsnämndens reglemente finns en paragraf med som lyder enligt följande: 9 Utbildningsnämnden ska i samverkan med stadsdelsnämnderna genomföra kartläggning, uppföljning och erbjuda aktiviteter till ungdomar inom det kommunala aktivitetsansvaret. Utbildningsnämnden har ett samordnande uppdrag i staden för det kommunala aktivitetsansvaret. Härryda: Ja Kommentar: Först till Politisk sektorsamverkansmöten och sedan till huvudman Kommunstyrelsen. Detta sker under hösten och görs av verksamhetschefen för gymnasiet och gymnasiesärskolan. Det enda politiska inriktningsmålet som kan beröra KAA är: Kommunen tar det övergripande ansvaret för alla kommunens ungdomars skolresultat oavsett gymnasieskola. Kungsbacka: Ja Kommentar: KAA-ansvarig Lerum: Ja Kommentar: Ansvarig chef redovisar årligen till politiken genom en särskild verksamhetsuppföljning. Oklart om KAA återfinns i de politiska målen. Mölndal: Ja Kommentar: Dragningar görs två gånger/år. Partille: Ja

5 Kommentar: Dragningar görs av avdelningschef sporadiskt vid behov. KAA återfinns ej i nämndsmålen. Stenungsund: Ja Kommentar: Dragningar görs på sätt och vis via verksamhetschefen på Nösnäsgymnasiet. Det finns nämligen inga mål för KAA men dragningen är kopplad till att ungdomarna i kommunen ska klara gymnasiet. Tjörn: Ja Kommentar: Verksamhetschef för Resurscentrum (Barn- och utbildningsförvaltningen) gör regelbundna dragningar i Barn- och utbildningsnämnden. Under 2017 gjordes två dragningar i Barnoch utbildningsnämnden och en i socialnämnden. Osäkert om KAA nämns specifikt i målen, men målgruppen som helhet finns med (ungdomar år). Öckerö: Ja Kommentar: Dragningar görs för Barn- och utbildningsnämnden 1 gång/termin av de som arbetar med uppdraget. Generella synpunkter som dryftades: Tips: Ta del av övergripande samhällsekonomiskt perspektiv av statistik (Ingvar Nilsson): Hur att motivera KAA-arbetet för politik och chefstjänstemän genom att visa på vinsterna, både på individoch samhällsnivå. Bortsett från Ale, görs det dragningar för politiken i kommunerna. Politiken är i vissa fall driven, i andra fall mer avvaktande/lyssnade. 2.4 Systematiskt kvalitetsarbete Följs KAA-arbetet regelbundet upp och utvärderas utifrån uppställda mål? Ale: Nej Alingsås: Ja Kommentar: Arbetet följs regelbundet upp utifrån satta mål. Göteborg: Ja Härryda: Ja Kommentar: Arbetet följs regelbundet upp utifrån satta mål. Handlingsplanen revideras också årligen. Kungsbacka: Både ja och nej Kommentar: Det finns inga tydliga mål att mäta, men uppföljning sker kontinuerligt i det löpande utvecklingsarbetet. Försök till internkontroll gjordes men kunde inte genomföras på grund av brister i KAA-modulen i ELIN. Lerum: Tveksamt

6 Kommentar: Arbetet har utvärderats utifrån de allmänna råden och en redovisning sker i samband med den särskilda verksamhetsuppföljningen. Mölndal: Ja Kommentar: I verksamhetsplanen. Partille: Ja Kommentar: KAA-arbetet följs upp i juni varje år. Stenungsund: Ja Kommentar: Det operativa KAA-arbetet följs upp utifrån satta mål. Metodhandboken revideras också varje termin. (Carina framhåller att det vore bättre att hitta mätbara mål i siffror eller i procent än vad som är rådande i Stenungsund just nu och att detta initiativ kom från högre ort.) Tjörn: Ja Kommentar: Arbetet följs upp, utvärderas och ändringar görs vid behov. Öckerö: Vet ej 3. Broschyren Hur tar jag mej vidare? Mirjam Rissanen Hjorth, Mölndals stad Arbetats fram av DUA-ansvarig på AME; arbetet påbörjades lite sent för att hinna göra en webversion. Enkel text om vad man kan erbjuda från sin verksamhet: ungdomstillvänt en stor utmaning; rubrikerna kanske kan bli bättre nästa gång; Vill ungdomen verkligen ha broschyren? Lade ner webbarbetet alla kommunikatörer i kommunen var initialt involverade. Gjorde en broschyr i alla fall. Innehållet i Broschyren ska läggas ut på webben i mellandagarna och lanseras på sociala medier under våren. Önskvärt: Ung i Mölndalsida på webben; lär dock dröja och eventuellt krävas ett fullmäktigebeslut; kommunikatör på Fritid utreder saken. 4. Samverkan: Ale: Samverkansaktörer som KAA-ansvarig vanligtvis är i kontakt med i det dagliga arbetet är Arbetsförmedlingen, AME, studie- och yrkesvägledare på Ale gymnasium och Socialtjänsten. Oklart vilka externa samverkanspartners som skulle vara aktuella. KAA-ansvarig inväntar kollegor för att starta upp ett utvecklingsarbete. Det finns en samverkande chefsgrupp kring KAA representerad av Socialtjänsten, kommunal vuxenutbildning, AME och Arbetsförmedlingen. Göteborg: Samverkansaktörer som KAA-ansvarig vanligtvis är i kontakt med i det dagliga arbetet är gymnasieskolor, Vuxenutbildningen, folkhögskolor, Arbetsförmedlingen och Socialtjänsten. Ett väl fungerande samarbete med Socialtjänsten i de flesta stadsdelarna. Dessutom har den operativa KAApersonalen ute i stadsdelarna sin tillhörighet hos Individ- och familjeomsorgen (IFO). Den samverkansaktör där KAA har behov att ett generellt utökat samarbete med är i dagsläget Arbetsförmedlingen. Däremot finns det ett gott samarbete med Ung komp och för ungdomar att få extra stöd genom. I Ung komp samarbetar kommun och Arbetsförmedlingen i team och ser till den unge arbetssökandes hela livssituation och försöker hitta lösningar. Ung komp är ett projekt som

7 medfinansieras av ESF och om är en del av sysselsättningsinitiativet för unga. Det finns en samverkande chefsgrupp kring KAA i Göteborgs stad. Härryda: Samverkansaktörer som KAA-ansvariga på IM vanligtvis är i kontakt med i det dagliga arbetet är Arbetsförmedlingen, där det finns vägar in för ungdomar. Den samverkansaktör där KAA har minst fungerande samarbete med i dagsläget är Socialtjänsten. Det har gjorts stora försök utan att ha lyckats. Oklart om det finns en samverkande chefsgrupp kring KAA. Kungsbacka: Samverkansaktörer som KAA-ansvarig vanligtvis är i kontakt med i det dagliga arbetet är AME, som även ingår i DUA, och det förs en bra dialog med Arbetsförmedlingen även om det återigen vore önskvärt med samlokalisering. Däremot kan samarbetet bli betydligt bättre med Socialtjänst och med berörda stödfunktioner och personal från förvaltningen Kultur & Fritid. Överlag önskas en bättre och mer samlad samverkan kring KAA som hela kommunens ansvar. Kungälv: Samverkansaktörer som KAA-ansvarig vanligtvis är i kontakt med i det dagliga arbetet är olika gymnasieskolor, Socialtjänsten, Arbetsförmedlingen, AME, företag, sjukvården, Trygga ungdomsmiljöer och Försäkringskassan. Framsteget i Kungälv jobbar olika myndigheter under samma tak: AF, Skola stöd KAA, FK, Soc, AME och Utförarenheten på Soc. Träffar med team från sjukvården. En gång varannan vecka sker dessa möten. De har också tillgång till en allmänläkare med psykoterapiutbildning varannan vecka. Behov av utveckla samarbetet med sjukvården och kunna få förtur. Har öppnat upp med vårdcentralen som har varit på Framsteget och hälsat på. De har nu skickat flera av deras klienter till Framsteget för att få hjälp ut i studier eller jobb. Önskvärt med ett bättre samarbete med BUP. I Kungälv finns det en styrgrupp med chefer från alla de enheter och myndigheter som ingår i Framsteget. Lerum: Samverkansaktörer som KAA-ansvarig vanligtvis är i kontakt med i det dagliga arbetet är Lerums gymnasium i synnerhet IM Arbetsförmedlingen (för flerpartssamtal), AME, Vuxenutbildningen och Balder. Det mest fungerande samarbetet upplevs vara med Lerums gymnasium och Vuxenutbildningen. Den samverkansaktör där KAA har behov att ett generellt utökat samarbete med är vissa delar av Socialtjänsten och daglig sysselsättning. Dessutom önskas mer samarbete med och tillgång till Arbetsförmedlingen särskilda insatser. Det finns en lokal samverkansgrupp men inte specifikt för KAA. Partille: Samverkansaktörer som KAA-ansvarig vanligtvis är i kontakt med i det dagliga arbetet är studie- och yrkesvägledare, kommunal vuxenutbildning, gymnasieskolor, arbetsmarknadsenheten (AME), handläggare på Arbetsförmedlingen, socialsekreterare och fältassistenter. Det mest fungerande samarbetet är med AME som tar stor delansvar för KAA. Den samverkansaktör där KAA har minst fungerande samarbete med i dagsläget är Vård- och omsorgsförvaltningen. Svårt att få till stöd för ungdomar i behov av insatser såsom LSS. Det finns ingen samverkande chefsgrupp kring KAA i Partille olika grupper som behandlar samma ungdomar. Tjörn: Samverkansaktörer som KAA-ansvarig vanligtvis är i kontakt med i det dagliga arbetet är AME, men även Socialtjänst. Det finns tankar om samverkan med ungdomspsykiatrin, men annars upplevs samverkan kring KAA som fungerande. Det finns en samverkande chefsgrupp (STUMS) som träffas två gånger per år.

8 Öckerö: Sporadisk och ostrukturerad kontakt med etableringskonsulent och socialsekreterare. I dagsläget existerar inget fungerande samarbete med varken extern eller intern samverkansaktör. Det finns en chef för KAA. 5. Övriga frågor Karin Asplund avtackades som ordförande och kommer inte längre vara en representant i GRAAgruppen. Ny ordförande för GRAA-gruppen från och med 2018 blir Mirjam Risannen Hjorth som är verksamhetsutvecklare och ansvarig för det kommunala aktivitetsansvaret i Mölndals stad. Mötestiderna för 2018: Fredag 23 februari, kl.09:00-12:00 Torsdag 24 maj, kl.09:00-12:00 Fredag 14 september, kl.09:00-12:00 Fredag 23 november, kl.09:00-12:00 Inbjudan, anteckningar och övrigt material från GRAA-gruppens möten återfinns på GR Utbildnings webbsida Inbjudan, anteckningar och övrigt material från GRAA-gruppens möten återfinns på GR Utbildnings webbsida Vid anteckningarna, John Nelander Sekreterare, GR Utbildning