Anteckningar från möte med nätverket Barn i behov av särskilt stöd

Transkript

1 GR Utbildning Anteckningar från möte med nätverket Barn i behov av särskilt stöd Tid: onsdagen den 25 april 2007 kl Plats: GR-huset, Gårdavägen 2, rum 260 Närvarande: Telefon Susanne Petterson, Tjörn, Ordf Cecilia Carlsson Kungälv Marcis Morgensterns, Kungälv Kenth Eliasson, Mölndal / Iréne Lidén, Alingsås / Anna-Karin Dimakis, Lerum / Yvonne Bjufors, Stenungsund / Charlotte Stigh, Göteborg / Ulla Olofsson, Lilla Edet / Ann Ahlström, Lilla Edet Eva Essunger, Ale / Inger Fält, Tjörn. Annika S. Lovén, Öckerö Monica Larsson, Stenungsund Ulla Lindahl, Handikappförvaltningen, VGR Margrethe Kristensson, GR Lisa Isaksson, GR, Sekr. Deltog ej: Elsi-Brith Jodal, Göteborg Katarina Johansson, Kungsbacka Margareta Boman, Partille Marie Andersson, Härryda 1. Ordföranden som denna gång är Susanne Petterson, hälsar alla välkomna till dagens möte och riktar ett särskilt varmt välkomnande till Ulla Lindahl från Handikappförvaltningen som ska prata om Intensiv inlärning på beteendeterapeutisk grund, en metod för intensivinlärning för små barn med autism. Ordföranden hälsar även nätverkets nya ordförande Monica Larsson, skolchef från Stenungsund varmt välkommen. 2. Ulla berättar om bakgrunden till arbetet som startade med ett önskemål från föräldrar om att förvaltningen skulle bekosta denna intensivträning. Handikappförvaltningen sa nej. Studiebesök i Sthlm ledde till ett försök att dra igång detta projekt. Viss skepticism fanns bland de inblandade men man bestämde sig för att ge det ett försök. Projektet drog igång Förvaltningen bestämde efter ett tag att denna metod skulle finnas som ett erbjudande för de föräldrar och barn som skulle behöva metoden. 15 personer har utbildats. De är igång och arbetar med metoden för ca 30 barn ute i 1

2 verksamheterna inom VGR. Projektet har utvärderats och ett material är framtaget och är tänkt att fungera som mall när man nu går vidare med metoden och utbildar fler personer. Autism medför begränsningar i: Förmåga till ömsesidigt samspel med andra människor. Störning i beteende vilket också leder till mycket olika variationer hos de olika barnen. Språklig och ickespråklig kommunikation Beteenden intressen och aktiviteter. Barn med autism måste Bemötas utifrån de begränsningar som de faktiskt har. Behöver ett annorlunda inlärningssätt Behöver lära sig i mindre steg Behöver lära sig: Imitation Generalisering Kommunikation Samspel Uppmärksamhet Forskningen idag pekar på att: Barn med autism har flera separata störningar i hjärnans funktion snarare än en central störning Barn med autism lär sig att använda sina förmågor och utveckla sina färdigheter när de bemöts med ett tillrättalagt pedagogiskt förhållningssätt. Beteende hos barn med autism Faktorer som leder till utveckling Den tidiga starten är viktigt dels för att använda hjärnans kapacitet så tidigt som möjligt och det är lättare att lära in rätt från början än att börja om. Avlasta familjen Intensiteten är mycket viktig. Omgivningen blir yttre drivkraften till intensiteten. Barn lär sig ständigt. Man aktiverar barn med autism mycket mer nu än tidigare. Samverkan mellan de olika involverade i barnets miljö och vardag. Konsekvens i bemötandet av barnet är viktigt. Individuellt specialanpassat pedagogiskt program Inkludering har visat sig fungera utvecklande för barnen eftersom de då får fungera tillsammans med friska barn. Nyinlärning sker i en till en situation Regelbunden och kontinuerlig utvärdering Resultaten påverkas av Begåvningsnivå Aktivitetsnivå Grad av autism 2

3 Vissa barn påverkas mycket mer av denna metod medan andra inte utvecklas lika mycket. Orsaken till detta har man ej kunnat förklara. Målsättningen Är att kunna skapa förutsättningar för ett mer aktivt deltagande för barnet i familj och samhälle. Delmål för intensivträningen Öka barnets uppmärksamhet gentemot omgivningen Förbättra barnets språk Ge barnet ökad möjlighet att delta i lek och aktivitet i förskola och skola Öka barnets kunskap om hur andra människor tänker och gör Grundstenar Samverkan Miljöer där barnet vistas måste kunna samverka för att på bästa sätt hjälpa barnet. Konsekvens måste finnas i förhållningssättet vart barnet än befinner sig. Få med alla i barnets omgivning. Uppmuntra samma beteende hos barnet Intensitet - 15 timmar på förskola, 10 timmar i hemmet. Pedagogiska förhållningssättet - Mycket strukturer kring barnet. Grundantaganden för TBA- tillämpad beteendeanalys Viljemässigt kontrollerbart beteende är inlärt Beteenden lärs ofta in av tillfälligheter och är anpassning till de omständigheter vi lever under. Vi väljer beteende i en situation utifrån våra tidigare erfarenheter Att få igång drivkraften hos barnet som uppmuntrar det riktiga beteendet är viktigt. Man måste få barnet att vilja lära sig. Barnen är otroligt omotiverade från början och det handlar om att stärka motivationen hos barnen. Vem gör vad Inlärningen sker i barnets vardag med föräldrar och personal Planering sker i samverkan mellan föräldrar, förskolepersonal och habilitering Habiliteringen ger fortlöpande handledning då övningarna struktureras och anpassas. Arbetet är resurskrävande och kräver hårt arbete. Mötena sker dagtid eftersom barnet ska vara med. Struktur vid nyinlärning Arbetet ska vara en rolig stund. Mycket viktigt att det blir positivt för barnet att vilja lära och hitta ett belöningssystem för barnet som får det att vilja komma igång. Arbete-paus-arbete-paus osv. Barnen behöver ett tyst och rent rum eller hörn eftersom fokuseringen är så viktigt för barnet. 3

4 Barnen har svårt att se sammanhang därför är det viktig att övningarna bygger på tidigare kunskap. Övningarna 7 olika områden Uppmärksamhet - Titta på mig Imitation - Göra lika vilket inte är detsamma som att härma. Ta efter det man ser för att kunna lära in. Språkförståelse Barnen ska förstå när vi talar med dem men även att hitta egna vägar att kommunicera med oss, språkligt eller vi andra vägar. Förskoleuppgifter/skoluppgifter - Hygien, tider, toaträning ADL aktiviteter i det dagliga livet. Lära barnet att sitta med vid matbordet t.ex. Även viktigt för arbetet i hemmet. Sociala färdigheter - stå i kö, leka, hämta mat osv. Ulla visar en film som arbetats fram i arbete med de första 30 barnen. Nätverksmöten med barnets inblandade för att samverkan ska främjas för barnet. Uppmärksamhet: Lära barnet grunderna för inlärning. Ropa barnets namn som ska lyssna. Sitta still, ha händerna på bordet. När detta sitter blir all annan inlärning lättare. 3 till 5 övningar i taget. Habiliteringspersonal och nätverket pågår i flera år och har ett nära samarbete. Genom imitation lär man barnen att göra som andra. Varje steg sker i barnets takt, ingen stress. Viktigt att barnet förstår innan man går vidare. Alternativ kommunikation Kommunicerar med hjälp av en bild och får därigenom vad det vill ha. Förskolan, lägga lika på lika som ingår i förskoleuppgifterna. Lära barnen att tala med andra och att be om hjälp vilket är en viktig del i barns utveckling som ger kommunikation en viktig betydelse. Lära barnen att delta i vardagen. Ullas informationsmaterial kommer att läggas ut tillsammans med anteckningarna från mötet. Hon skickar även med de rapporter och studier som gjorts kring beteendeterapeutisk pedagogik. För frågor till Ulla kan man maila: ulla.lindahl@vgregion.se Diskussion: Man ifrågasätter om detta sätt att pedagogiskt arbeta med barnen inte redan sker ute i verksamheterna? Handledarutbildningen för personalen. Än så länge är det habiliteringspersonal som utbildats. Rapport om beteendeterapeutiska metoder Norsk studie gjord av forskaren Svein Eikerstedt, som jämfört metoder på barn i olika metodgrupper där varje grupp haft 28 inlärningstimmar. Viktigt att metoden inte blir ett påbud utan att det kommer som en önskan från föräldrar eller från skolan. 4

5 Man måste hitta vägar för att samverka; kommuner, habiliteringen, förskolorna. Skapa nätverk som är beredda på de behov som finns. Detta för att vi ska stå beredda innan de namngivna barnen finns på plats och finns framför oss. Former måste finnas för att lösa detta. 3. Margrethe informerar kring den gemensamma nätverksdag som ägde rum den 26 januari angående övergången mellan grund- och gymnasieskolan. Information och material från detta läggs ut tillsammans med övrigt mötesmaterial. 4. Nätverksgruppens syfte och uppdrag ska diskuteras och gås igenom. Diskussion har tidigare förts kring ett tillägg i tidigare formulering. Ett förslag till ny syftesbeskrivning presenteras och justeringar görs. Man diskuterar kring syftesbeskrivningen och vem vi utgör referensgrupp för. Detta bör tas upp på nästa UC den 8 juni innan beslut tas kring den definitiva syftesbeskrivningen. Ett önskemål läggs fram om att skicka runt en telefonlista som alla kan ta del av. Denna lista läggs till anteckningarna. Nytt förslag till syfte/uppdrag: Skapa ett aktivt nätverk för erfarenhetsutbyte och samarbete i syfte att ge stöd och idéer för utveckling i kommunernas arbete med barn i behov av särskilt stöd. Nätverksgruppen Barn i behov av särskilt stöd utgör referensgrupp för GR i specialpedagogiska frågor (och ska utgöra ett stöd för utbildningschefsgruppen). Det sista bör tas beslut om i UC. 5. Övrig information ges: Charlotte Stigh diskuterar kring Västbus och dess samverkan. Ett material börjar ta form och som förmodligen kommer att bestå av en kortfattad beskrivning av vad arbetet innebär. Även på webben kommer information att finnas. Material som ska gälla för hela Västra Götalands Regionen kommer att sändas ut på remiss den 23 maj. Materialet kommer inte att vara något definitivt utan ska endast fungera som mall och vara ett förslag på hur man kan jobba i kommunerna. Denna diskussion behöver luftas och föras vidare och man bestämmer att återkomma till denna fråga vid ett senare möte. 6. Nästa möte hålls den 29 maj. Susanne Pettersson Ordförande Lisa Isaksson Sekreterare 5