Göteborgsregionens kommunalförbund. ANTECKNINGAR Gruppen för fristående gymnasieskolor

Transkript

1 ANTECKNINGAR Gruppen för fristående gymnasieskolor Anteckningar från möte i Gruppen för fristående gymnasieskolor (FRIST) Tid: Fredag 16 september 2016, kl Plats: GR lokal 95an, Anders Personsgatan 8 Närvarande Bibbi Corlija, Cybergymnasiet, Göteborg (ers.) Kristoffer Wittlöv Stenman, Donnergymnasiet, Göteborg Annika Johansson, Drottning Blankas Gymnasieskola, Göteborg (ers.) Jörgen Frohm, Framtidsgymnasiet, Göteborg Lena Hammersberg, Göteborg Tekniska College, Göteborg Ewa Ekman, Göteborgs Tekniska Gymnasium, Göteborg Suah Nilsson, Hermods Gymnasium, Göteborg (ordf.) Malie Nordenberg, Hermods Gymnasium, Göteborg Veronica Glanzelius, International IT College, Göteborg Per Köhler, JENSEN gymnasium, Göteborg Jonas Nilsson, Kitas Gymnasium, Göteborg Josefin Claesson, LBS Kreativa gymnasiet, Göteborg Fredrik Sidenvall, LM Engströms gymnasium, Göteborg Jennie Kohn, Mikael Elias Teoretiska Gymnasium, Göteborg Anette Edström, NTI Gymnasiet, Göteborg Ewa Petersen, NTI Mediegymnasiet, Göteborg Nirvana Kentra, Praktiska Gymnasiet, Kungsbacka Martin Börjesson, Realgymnasiet, Göteborg Lena Hermansson, Rytmus, Göteborg Sara Karlsson, Sjölins Gymnasium, Göteborg Pauline Eriksson, Yrkesgymnasiet, Göteborg (ers.) Sofia Reimer, GR, sekreterare Samt Stina Lindskog, GR Sofia Larsson, GR Hans Larson, Skolinspektionen Ej närvarande Jonas Kornbrink, Drottning Blankas Gymnasieskola och LBS Kreativa gymnasiet, Kungsbacka Malin Luukinen, Lärlingsgymnasiet, Ale Niklas Odén, Rytmus, Göteborg Camilla Alenäs, SKF Tekniska Gymnasium, Göteborg 1. Välkomna Ordförande Suah Nilsson och sekreterare Sofia Reimer hälsar alla välkomna. Mötet inleds med en kort introduktion till FRIST. Gruppen består av rektorer för fristående gymnasieskolor i Göteborgsregionen och har som syfte att vara en arena för samtal och erfarenhetsutbyte utifrån aktuella frågeställningar. Gruppen kan också fungera som en referensgrupp till frågor som GR driver. 1

2 Träffarna sker tre gånger per termin. Det andra mötet på terminen sammanfaller med GR:s gymnasienätverk för kommunala rektorer och gymnasiechefer. FRIST har också ett arbetsutskott där deltagarna leder arbetet med FRIST, genom att planera dagordningen för mötena och vara ordförande under mötena. Efter introduktionen till FRIST görs en presentationsrunda av alla närvarande. 2. Gymnasiedagarna 2016 Sofia Larsson, GR Utbildning, presenterar mässan Gymnasiedagarna då projektledare Wictoria Kovats är uppbokad på annat håll. Frågor specifikt till Wictoria besvaras vid nästa möte alternativt via mail. Gymnasiedagarna är en tre dagar lång mässa inför gymnasievalet och är en del i det öppna utbildningslandskapet i regionen. Varje år ökar antalet besökare som går i årskurs åtta samt vårdnadshavare. Gymnasiedagarna har 122 utställare, vilket innebär att mässan nu är fullbokad. Ungefär besökare förväntas delta under Gymnasiedagarna. Anställningsbaren kommer vara ett område där arbetsgivare och branscher finns på plats för att besvara frågor och diskut era framtida val med deltagarna, exempel IKEA, Ericsson och VGR. Det påpekas från deltagare i FRIST att det inte finns någon representant från skolområdet i Anställningsbaren. Sofia Larsson meddelar att de har blivit inbjudna men valt att inte delta. Detta är något som GR tar med sig inför nästa års mässa att arbeta vidare med. 85 stycken oberoende studie-och yrkesvägledare kommer att finnas i en studie- och yrkesvägledarmonter. Montern har fått en ny central placering på mässan med förhoppning om att fler ska ges möjlighet att prata med dem. Studie- och yrkesvägledarna kommer ha band på sig för att deltagarna enkelt ska se deras specialområde. Är någon intresserad av mässan, men har förhinder att gå finns möjlighet att chatta med studie-och yrkesvägledare via GR:s webb. Elevmaterial som tagits fram för att underlätta samt höja kvaliteten på besöket är en programkarta, en öppet hus-katalog samt förberedande frågor som deltagaren kan ta med sig. Som komplement till Gymnasiedagarna finns Gymnasiedagarna fjärde dagen för de som ska söka till gymnasiesärskolan. Tolv skolor har bjudits in för en kväll i GR:s lokaler, här blir det ett lugnare tempo än under Gymnasiedagarna. För de nyanlända som ska besöka mässan finns studerande studiehandledare på plats samt att skriftlig information om programmen kommer finnas på olika språk. programmen på olika språk. Studie- och yrkesvägledare som är kunniga om IMSPR kommer bära gula mässband för att vara synliga. Avslutningsvis besvarar Sofia Larsson på frågor om mässan. En fråga rör huruvida mässan ska vara uppdelad på program eller på skola och har varit uppe tidigare. GR har konstaterat att uppdelning på program inte är praktiskt genomförbart då det exempelvis finns väldigt många samhällsprogram som skulle få samsas på en viss yta. 2

3 En fråga kretsar kring vad det är som avgöra vilken monterplacering en skola får på mässan. Sofia Larsson svarar med att i år fanns möjligheten i samband med anmälan att själv på en karta välja ut var på mässområdet skolan önskade ha en monter. Annars sker det utefter önskemål i mån av möjlighet samt utefter när anmälan om deltagande kommit in. En fråga rör hur får eleverna förberedelseinformation. Sofia Larsson meddelar att GR skickar ut detta till skolan som själv fördelar ut det till eleverna. Info finns också på Vidare finns önskemål att ha mässan senare under hösten. Sofia Larsson svarar att nästa år ligger den en vecka senare än i år. Optimalt enligt mötesdeltagare är att mässan ligger innan höstlovet, runt vecka 43. Detta tar GR med sig inför kommande mässor. 3. Skolinspektionens tillsynsprocess nuläget och framtiden Hans Larson, enhetschef på Skolinspektionen, berättar om Skolinspektionens erfarenheter och upplevelser angående den nya tillsynsprocessen och det senaste årets tillsyn samt ger en framtidsutblick för kommande arbete för Skolinspektionen. Hans Larson presenterar tillsynsuppdraget ( ) som innebär att alla fristående skolor får besök och beslut från Skolinspektionen. Under perioden har Skolinspektionen arbetat med en ökad intensitet i bevakningen av alla skolor. Det har blivit ett tydligare fokus på processerna och risker i systemet, då det är processerna som ska leda fram till effekter på elever lärande. Nu finns också en förstärkt uppföljning med råd och vägledning, där en dialog kan föras kring hur förbättringsarbetet kan ske i framtiden. Enligt Hans Larson har andelen vitesbeslut ökat, något som Skolinspektionen upplever påverkar verksamheterna. Ytterligare en iakttagelse som gjorts av Skolinspektionen är att ofta när Skolinspektionen finner brister i det systematiska kvalitetsarbetet finns andra brister i verksamheten också. Om det inte finns brister i det systematiska kvalitetsarbetet, finns det många gånger inte så många brister i resten av verksamheten heller. I en framtidsspaning presenterar Hans Larson vad som kan tänkas förändras i kommande tillsynsuppdrag. Efter en internationell utblick inhämtas förslag om självvärdering från rektorernas sida samt förslag på förändring av urvalet av skolenheter och tidsperiod. Möjligtvis kan rektorer involveras i framtida tillsyn för att skapa förståelse för varandras arbete. Ytterligare en punkt i framtidsspaningen berör frågan kring hur närvarande Skolinspektionen kan vara i klassrummen. Avslutningsvis besvarar Hans Larson frågor från deltagarna. En fråga berör huruvida Skolinspektionen har en diskussion med lärarfacken som är en stor aktör och har sin egen agenda. Hans Larson menar att Skolinspektionen inte har en formell diskussion med facken på myndighetsnivå, men ser gärna att facken och/eller lärarna är med vid återföring av beslut för en bättre förankring. Ytterligare en fråga ställs som kretsar kring huruvida det innebär en effekt för den enskilda eleven att Skolinspektionen gör tillsyn på alla fristående skolor, men endast 25 % av de offentliga skolorna. Hans Larson påpekar att det finns en gränsdragning mellan Skolinspektionens tillsynsarbete och skolornas ansvar 3

4 för sitt egna kvalitetsarbete. Ett kvalitetsarbete ska bedrivas på skolor även om tillsyn inte sker. Det är ytterst huvudmännen som har ansvar för att det bedrivs ett kvalitetsarbete som ger effekt för eleverna oavsett om Skolinspektionen gjort tillsynsbesök eller inte. Samtidigt konstaterar Hans Larson att friskolor blir uppmärksammade på ett annat sätt än offentliga skolor. Sista frågan rör när en skola får hot om vite är det så att problematik inom skolan ofta löses snabbare när ett vitesbeslut når skolan. Hans uttrycker att det upplevs hos Skolinspektionen att den ökade andelen vitesbeslut har påverkat verksamheterna i positiv riktning. Hans Larson tipsar om att besöka Skolinspektionens hemsida där statistik finns över regelbunden tillsyn. Möjlighet finns ju att bolla idéer med andra verksamheter som eventuellt har liknande brister. 4. Uppstart av årets lärteam Fyra lärteam med fokus på elevhälsa med varsin frågeställning startas upp för läsåret. Lärteamen kommer att träffas mellan FRIST:s möten för att lära sig mer om området. Redovisning av lärteamens arbete och lärdomar kommer att ske på kommande FRIST-möten, med start med mötet i december. Lärteamen och dess valda frågeställningar synes nedan. Lärteam 1: Vad är framgångsrikt i skolans samverkansarbete med externa aktörer gällande elevhälsa? Jonas Nilsson, Kitas Gymnasium (samordnare för lärteam 1) Nirvana Kentra, Praktiska Gymnasiet Fredrik Sidenvall, LM Engström Lena Hellsten, Drottning Blankas Gymnasium (Annika Johansson deltog som ersättare på mötet) Martin Börjesson, Realgymnasiet Lärteam 2: Vad är framgångsrikt i skolans interna arbete med elevhälsa? Anette Edström, NTI Gymnasiet (samordnare för lärteam 2) Josefin Claesson, LBS Kreativa Gymnasiet Per Köhler, JENSEN gymnasium Kristina Haeffner, Cybergymnasiet (Bibbi Corlija deltog som ersättare på mötet) Lärteam 3: Vad är framgångsrikt i arbetet med elevhälsa på språkintroduktionsprogrammet? Lena Hammersberg, GTC (samordnare för lärteam 3) Jörgen Frohm, Framtidsgymnasiet Ewa Petersen, NTI Mediegymnasiet Christina Heintz-Welinder, Yrkesgymnasiet (Pauline Eriksson deltog som ersättare på mötet) Veronica Glanzelius, International IT College Kristoffer Wittlöv Stenman, Donnergymnasiet Lärteam 4: Vad är framgångsrikt i skolans interna arbete med elevhälsa? Jennie Kohn, Mikael Elias Teoretiska Gymnasium (samordnare för lärteam 4) Suah Nilsson, Hermods Sara Karlsson, Sjölins Ewa Ekman, GTG 4

5 7. Erfarenhetsutbyte gällande arbetet med nyanlända elever Frågan kring hur gruppen kan utbyta erfarenheter kring nyanlända elever togs upp och diskuterades. Ett tema i diskussionen var att definitionen av nyanlända är mycket bred, en del är analfabeter och en del har en gedigen skolbakgrund bakom sig något som kan innebära svårigheter med att anpassa utbildningen. Vikten av vilka läromedel som nyttjas samt hur tavlan används framförhålls. Även hur vi ser på flyktingkrisen presenteras som viktig i hur vi förhåller oss till de nyanlända eleverna. Det exemplifieras med att det inte vi som har en kris, utan det är de som flytt sitt hemland som har en kris. Gemensamt för gruppen nyanlända elever verkar vara att de flesta är mycket studiemotiverade och vill framåt fort. Deltagarena önskar finna ett enkelt vis på vilket pedagoger kan visa hur utbildningsvägen ser ut för eleven. Deltagarna diskuterade även elevhälsan, det konstateras att eleverna bär med sig mycket och elevhälsan kommer bli en viktig del för de eleverna i skolan. Avslutningsvis förs diskussion kring validerade betyg och valideringsprocessen. Samarbete efterfrågas kring de elever som blivit antagna via validerade betyg, men som har en låg engelskanivå. Finns det gemensamma vägar att skicka eleverna på kompensatorisk undervisning för att de ska kunna hänga med i den ordinarie undervisningen? Konsensus råder kring att valideringsprocessen inte verkar vara helt kvalitetssäkrad. Det brister i kartläggningen. Enligt Sofia Reimer finns det inte några riktlinjer på nationell nivå kring validering av betyg. ESF har beviljat GR pengar till att kartlägga detta och med ambitition att ta fram regionala riktlinjer för validering av utländska betyg. 8. Förväntningar på höstens möten De önskemål som finns bland deltagarna kring höstens möten är politikerbesök, att information om kommande projekt och satsningar som fristående skolor kan ta del av ges samt möjlighet att diskutera krishantering. 9. Övrigt En påminnelse om höstens möten ges: 17/10 kl gemensamt med Gymnasienätverket 2/12 kl Inbjudan, anteckningar och övrigt material från Gruppen för fristående gymnasieskolor möten återfinns på GR Utbildnings webbsida /Sofia Reimer Sekreterare Gruppen för fristående gymnasieskolor, GR 5