Anteckningar. Gruppen för fristående gymnasieskolor FRIST)

Transkript

1 Anteckningar NÄRVARANDE Björn Sultan/Helene Eklöf, Alingsås Yrkesgymnasium, Alingsås Mikael Skjerdal, Aniaragymnasiet, Göteborg Maria Lissmatz, Cybergymnasiet, Göteborg Pernilla Liljeberg, Donnergymnasiet, Göteborg Marie Cervin, Framtidsgymnasiet, Göteborg Ewa Ekman, Göteborgsregionens Tekniska Gymnasium, Göteborg Lena Hammersberg, Göteborgsregionens Tekniska Gymnasium, Göteborg Suah Nilsson, Hermods Gymnasium, Göteborg Veronica Glanzelius, Internation IT College, Göteborg Niclas Haglind, International IT College, Göteborg Per Köhler, JENSEN gymnasium, Göteborg Michael Seher, Kitas, Göteborg Martin Burefors, LM Engströms Gymnasium, Göteborg Jennie Arpfjord, Klara Teoretiska Gymnasium, Göteborg Erik Isakson, NTI Gymnasium Johanneberg, Göteborg Anna Robertsson, NTI Gymnasium Kronhusgatan, Göteborg Eva Petersén, NTI Mediegymnasiet, Göteborg Lena Hermansson, Rytmus, Göteborg Sofia Reimer, Göteborgsregionen, sekreterare EJ NÄRVARANDE Malin Luukinen, Lärlingsgymnasiet, Ale Jonas Kornbrink, Sjölins Gymnasium, Göteborg 1. Välkommen och introduktion Ordförande för mötet, Ewa Ekman, hälsar alla välkomna och informerar om syftet och arbetet i FRIST. 2. Digitalisering av gymnasieskolan - nationell strategi och reviderad läroplan Niklas Svensson som arbetar som projektledare på Göteborgsregionen (GR) med frågor om skolutveckling och digitalisering ger en dragning med fokus på nationella 1 (5)

2 digitaliseringsstrategin för skolväsendet och förändringar i den reviderade läroplanen. Särskild betoning läggs på förändringar som är viktigt för rektorer att förhålla sig till. Niklas informerar också om det stöd som GR kan ge inom utvecklingsarbetet med digitalisering, samt den sambedömningskonferens som kommer arrangeras den 5/11. Se mer i bifogad presentation. 3. Gymnasiedagarna och Future Skills Lena Sjöstrand, projektledare på Göteborgsregionen med ansvar för Future Skills, informerar om Gymnasiedagarna och Future Skills och årets nyheter på mässan. I år är det andra omgången av Future Skills. Future Skills har renodlats med fokus på arbetsliv och prova på-aktiviteter. I stort sett alla branscher kommer vara närvarande. Det kommer ett finnas ett kommuntorg där åtta kommuner i Göteborgsregionen gått samman för att visa upp sig som arbetsgivare, t ex inom skola och vård och omsorg. Lena påminner om att gymnasieskolorna gärna får ge gymnasieeleverna som bemannar skolmontrarna utrymme att besöka Future Skills. Det är många skolor som medverkar på Gymnasiedagarna i år, närmare 100 st. Det har inneburit att några skolor utanför Göteborgsregionen inte fått plats. Redan nu är drygt elever anmälda och prognosen är att ca elever kommer delta under mässans tre dagar. Nyheter under årets mässa är att föräldramötena kommer utvecklas, de kommer vara fler och kortare samt kommer genomföras även på arabiska. Det har också gjorts målgruppsanpassade paketeringar, ex för språkintroduktionselever, nyanlända elever och årskurs 8, i syfte att skapa mer kvalitativa besök för dessa målgrupper. Gymnasieskolor har också engagerats inför och under årets mässa, t ex för att arbeta som värdar eller att planera marknadsföringen. Se mer i bifogade bilder. 4. Antagningsåret 2018 Sabina Svahn, ansvarig för Gymnasieantagningen i Göteborgsregionen, informerar om gymnasieantagningen Det är fler grundskoleelever som har sökt i år, det har varit 400 fler behöriga sökande efter att reservantagningen avslutats i jämförelse med föregående år. Det är en tendens som kommer fortsätta kommande år pga ökande elevkullar. Gymnasieantagningens uppgift är att eleverna i största möjliga mån ska få sitt förstahandsval. I år har 76% fått sitt förstahandsval vad gäller skola och program och 90 % vad gäller program. För mer antagningsstatistik från i år och tidigare år finns på 2 (5)

3 Vad gäller hur arbetsgången fungerat så är upplevelsen från Gymnasieantagningens perspektiv att den som helhet flutit på bra under antagningsåret. Utmaningar som identifierats och som behöver mötas under kommande antagningsår är bl.a. kommunikation mellan Gymnasieantagningen och avlämnande och/eller mottagande skola, betygsrapporteringen av externa betyg och betygsrättelser, sena omval, förändringar vad gäller utländska betyg, överåriga asylsökande och rätt till utbildning samt omval under reservantagningen. När det gäller reservantagningen betonades betydelsen av att alla gymnasieskolor tillsammans med Gymnasieantagningen följer gällande ordning. Gymnasieantagningens uppdrag och ansvar under reservantagningen är att tillsätta lediga platser skyndsamt enligt den turordning som lagstiftningen föreskriver. Målsättningen är att vid reservantagningens avslut nå en mättnad där samtliga platser är tillsatta till de utbildningar som har reserver och omval. Vidare är Gymnasieantagningen beroende av att rapporteringen av avgående/tillkommande elev sker skyndsamt, för att kunna fullgöra sitt uppdrag i att tillsätta lediga platser. Det har givits signaler från skolor om att det sker avhopp direkt efter reservantagningens avslut, eftersom det finns löfte om platser på annan skola. Med det fortsätter rörligheten även efter reservantagningens avslut. För att undvika detta ska förfrågningar direkt till skola från elev som önskar antas hänvisas till Gymnasieantagningen under pågående reservantagning. Det är först efter reservantagningens avslut som elev med behov av byte kan ta direktkontakt med gymnasieskola. Inspel från gruppen är att vårdnadshavare behöver informeras om skillnaden mellan reservval respektive omval. Många är omedvetna om att det skillnader och vad det får konsekvenser att göra omval. Förslag om att studie- och yrkesvägledarna tydligare informerar sökande elev vad som gäller. 5. VFU, fortbildning för lärare och lärarprogrammet Kristina Lindahl och Karin Fogelberg från Göteborgs Universitet (GU) medverkar för att informera om VFU, fortbildning för lärare och lärarprogrammet samt initiera ett samtal om hur samarbete vad gäller VFU och fortbildning mellan GU och skolhuvudmännen kan och bör organiseras. En gemensam utmaning för GU och för skolhuvudmännen är den stora rådande lärarbristen. Vissa lärarutbildningar har i dag dålig genomströmning och för att motverka det krävs gemensamma ansträngningar. Universiteten får arbeta för att utveckla kvaliteten på utbildningarna, medan huvudmännen kan arbeta med att utveckla formerna för och mottagandet av VFU-studenter. Det är också så att dimensioneringen av antalet platser på lärarutbildningen till del är avhängigt hur många VFU-platser som kan erbjudas. I dag skiljer det sig åt vad gäller tillgång på VFU-platser; god tillgång vad gäller svenska som andraspråk, medan i biologi, dans, teater, geografi, kemi och sociologi är det en väldigt dålig tillgång i dag. Vad gäller yrkesämnen är det generellt ganska god tillgång, men finns vissa svårigheter vad gäller vård- och omsorg och restaurang. VFU-handledare är nyckelpersoner i en lärarutbildning med hög kvalitet. Alla VFU- 3 (5)

4 handledare behöver goda förutsättningar och relevant utbildning. GU erbjuder introduktions- och handledarutbildning i dag. Kristina och Karin ställer frågan till gruppen vilka förutsättningar som krävs på skolorna för att fler lärarstudenter än i dag skulle kunna erbjudas VFU. GU är öppna för inspel och förslag från huvudmännen. Gruppens inspel är: Det kan vara bra med mer framförhållning än i dag från GU:s sida så att skolorna i större utsträckning kan planera tjänstefördelningen utifrån om en VFU-student kommer finns i verksamheten. Högskolan i Dalarna tycks ha en intressant modell där VFU-studenten samtidigt arbetar på skolan, kan det vara något att inspireras av? Gruppen är överens om att det här en angelägen fråga och att det vore relevant att diskussionen lyfts igen vid ett senare möte för att tillsammans diskutera framgångsrika och kreativa lösningar vad gäller VFU och fortbildning. 6. Mötesinnehåll och arbetsutskott för FRIST Önskade teman och punkter från gruppen till kommande möten är: Digitalisering är aktuellt att fortsätta med som tema, särskilt hur den kan innebära en hävstångseffekt för lärandet och verksamheten. Yrkesprogram i stort, och hur vi kan öka deras attraktivitet. Bedömning och betygssättning. Arbetsutskottet har en vakant plats med anledning av den tidigare representanten Anette Edström avslutar sin tjänst på NTI. Tre personer visar sitt intresse för att bidra i arbetsutskottet. Sekreteraren återkommer till dem efter mötet. 7. Information och dialog med Skolinspektionen Hans Larson och Helena Boethiüs, Skolinspektionen, informerar om sitt uppdrag med särskild betoning på deras förändrade uppdrag med regelbunden kvalitetsgranskning. Den regelbundna kvalitetsgranskningen hämtar delar från både den regelbundna tillsynen och den tematiska kvalitetsgranskningen. Den innebär: Kommer genomföras kontinuerligt/regelbundet Samma modell på alla skolor Fokus på stora områden Kvalitetsbedömningar, inkl välfungerande inslag och utvecklingsområden Inga viten 4 (5)

5 Kvalitetsgranskningar kommer fokusera på de delar som vi vet är framgångsfaktorer för elevernas kunskapsresultat; Rektors ledarskap, undervisning, trygghet och studiero samt bedömning och betygssättning. Urvalet av skolor/huvudmän kommer bygga på en risk- och väsentlighetsanalys. Körningar görs av tillgängliga data, så som enkäter, kunskapsresultat och anmälningar. Det innebär att de skolor/huvudmän som sämst resultat kommer få en tillsyn, medan de som har medelresultat får kvalitetsgranskning. Den regelbundna kvalitetsgranskningen kommer bestå av dokumentstudier, intervjuer och observationer. Skolinspektionen kommer genomföra besöka ca 1000 skolor/år, inkluderat både regelbunden tillsyn och kvalitetsgranskning. Därutöver kommer ca 15 tematiska kvalitetsgranskningar genomföras. Den regelbundna kvalitetsgranskningar har påbörjats den här veckan. Skolinspektionen kommer att börja med grundskolor för att senare ta sig an gymnasieskolor och huvudmän. En fråga från gruppen är om en regelbunden kvalitetsgransknings kan vid tydliga brister leda till en tillsyn. Skolinspektionens svar är ja. Regelbunden kvalitetsgranskning kommer innebära att antalet regelbunden tillsyn minskar i antal, och om det upptäcks allvarliga brister vid kvalitetsgranskningen kan det istället leda till en tillsyn. En fråga från gruppen är hur Skolinspektionen ser på huvudmannens ansvar vid kvalitetsgranskningarna. Svaret är att Skolinspektionens ingång är att det är huvudmannen som ska ge rektor förutsättningar att utveckla de utvecklingsområden som identifieras i en kvalitetsgranskning. Huvudmän kommer också ingå i de regelbundna kvalitetsgranskningarna framöver, en pilot är genomförd och bedömningsmaterialet utarbetas. Troligtvis startar regelbundna kvalitetsgranskningar av huvudmän nästa höst. 8. Övrigt Ordföranden tackar för mötet och påminner om att gruppen alltid är välkomna att mellan mötena höra av sig till sekreteraren med förslag på relevanta punkter att lyfta. Höstens kommande möten är: 19 oktober kl november kl tillsammans med Gymnasienätverket. Vid anteckningarna: Sofia Reimer Sekreterare för FRIST, Göteborgsregionen 5 (5)