Anteckningar från möte i Gruppen för fristående gymnasieskolor (FRIST) Tid: Torsdag 28 januari 2016, kl Plats: Plats: At work, Rum Fantomen

Transkript

1 ANTECKNINGAR Gruppen för fristående gymnasieskolor Anteckningar från möte i Gruppen för fristående gymnasieskolor (FRIST) Tid: Torsdag 28 januari 2016, kl Plats: Plats: At work, Rum Fantomen Närvarande Lars Hegedüs, Aniaragymnasiet, Göteborg Jens Naezer, Aspero Idrottsgymnasium, Göteborg Kristina Haeffner, Cybergymnasiet, Göteborg Jonas Kornbrink, Drottning Blankas Gymnasieskola och LBS Kreativa gymnasiet, Kungsbacka Lena Hellsten, Drottning Blankas Gymnasieskola, Göteborg Ewa Ekman, Göteborgs Tekniska Gymnasium och Göteborgs Tekniska College, Göteborg Suah Nilsson, Hermods, Göteborg Veronica Glanzelius, International IT College, Göteborg Jennie Kohn, LBS Kreativa gymnasiet, Göteborg Anette Edström, NTI gymnasiet, Göteborg (ordf.) Eva Petersen, NTI Mediegymnasiet, Göteborg Lina Augustsson, Plusgymnasiet, Göteborg Anders Hedman, Praktiska Gymnasiet, Göteborg Sara Karlsson, Sjölins gymnasium, Göteborg Cecilia Fossan, Thoren Innovation School, Göteborg Sofia Reimer, GR, sekreterare Ej närvarande Eleonora Eriksson, GTIs gymnasieskola, Göteborg Ellen Lindqvist, IT-Gymnasiet, Göteborg Per Kohler, JENSEN Gymnasium, Göteborg Tomas Claesson, Kunskapsgymnasiet, Göteborg Malin Luukinen, Lärlingsgymnasiet, Ale Nirvana Kentra, Praktiska Gymnasiet, Kungsbacka Niklas Hermansson, Rytmus, Göteborg Lena Hermansson, Rytmus, Göteborg Samt Helene Odenljung Lena Sjöstrand Sandra Svensson 1. Välkomna och introduktion Ordförande Anette Edström hälsar alla välkomna till mötet. Tillsammans med Sofia Reimer, sekreterare för FRIST, GR berättar om gruppens syfte, funktion och organisation. Gruppen består av rektorer för fristående gymnasieskolor i Göteborgsregionen. Syftet med gruppen är att skapa en gemensam arena för spännande samtal och erfarenhetsutbyten utifrån aktuella frågeställningar. Arenan ger möjlighet att mötas kring skolutvecklingsfrågor av både allmän och mer specifik karaktär. Gruppens 1

2 arbete kretsar främst kring tre delar: erfarenhetsutbyte mellan skolor, informationsspridning och att vara referensgrupp för frågor som GR driver. Träffarna sker tre gånger per termin. Det andra mötet på terminen sammanfaller med GR:s gymnasienätverk för kommunala rektorer och skolchefer.varje terminsstart öppnas gruppen upp för nya deltagare, sedan stängs gruppen till nästa terminsstart. Det är för att skapa kontinuitet i gruppen och mötena. FRIST har ett arbetsutskott, som tillsammans leder arbetet med FRIST, sätter dagordningen för mötena samt fungerar som mötesordförande. Ordförandeskapet roterar mellan dem som är mer i arbetsutskottet. 2. Samtal och dialog med Utbildningsgruppen GR:s ordförande Helene Odenjung, Utbildningsgruppen GR:s ordförande, medverkar i rollen som ordförande i Utbildningsgruppen GR. Utgångspunkten i Utbildningsgruppens arbete är elevperspektivet; hur GR kan göra det så bra som möjligt för regionens elever. Som ett exempel nämns att det numera är möjligt som elev att söka gymnasium över kommungränserna i Göteborgsregionen. I Utbildningsgruppen arbetar ledamöterna utifrån partipolitisk- eller kommuntillhörighet, utan från ett regionalt perspektiv. GR ligger i framkant gällande regional samverkan. Utbildningsgruppen är inriktad på att hitta framgångsvägar genom samverkan- eller nätverksformer. Helene berättar om aktuella politiska frågor för Utbildningsgruppen. Hon lyfter att de många nyanlända eleverna som kommer till våra skolor är en sådan. Det är just nu lång kö för kartläggning och skolplacering. Utifrån den bakgrunden har frågan ställts till de fristående skolorna om att hjälpas åt. I gruppen av nyanlända ungdomar är det också en stor spridning gällande erfarenheter och skolbakgrund. Det finns exempelvis ungdomar som har väldigt kort skolgång med sig. Det behövs fler individanpassade alternativ, exempelvis språkintroduktion kombinerat med yrkesintroduktion eller ökat fokus på företagssamverkan och praktik. Frågan ställs till de fristående gymnasieskolorna vilka som har/kommer starta språkintroduktion. Det är cirka hälften av skolorna som finns på plats. En utmaning som lyfts från skolorna är bristen på långsiktighet, hur länge språkintroduktionen ska drivas. Nu ges besked på halvårsbasis. För att kunna planera sin verksamhet är önskemål om att det ges besked för åtminstone ett år. Ett förslag lyfts om att det kanske vore en bra idé att skapa ett nätverk med fokus på erfarenhetsutbyte gällande arbetet med nyanlända elever. Det vore intressant med ett nätverk bestående av både kommunala och fristående aktörer. Ex på ämnen är kartläggning och introduktion. Även elevhälsans roll och organisation vore intressant. Andra viktiga strategiska frågor för Utbildningsgruppen är arbetet att motverka skolavbrott. Det är viktigt att arbeta förebyggande även i lägre åldrar, ex genom uppsökande verksamhet redan i förskolan. Om för- och grundskolan arbetar förebyggande kommer gymnasieskolan ha ett lättare uppdrag. Utmaningar med ett bristande samarbete mellan fristående skolor, kommun och region lyfts av ledamöterna. Ett aktuellt exempel är psykisk ohälsa och drogproblematik. Det önskas ett forum för ex socialtjänst, sjukvård, BUP kopplat till skolorna. Ett sådant forum skulle gagna elevernas situation. Ordföranden lyfter frågan om på vilket sätt FRIST:s ledamöter kan organisera sig för att vara mer delaktiga i det arbete som bedrivs på regional nivå, ex medverka i 2

3 befintliga insatser eller nätverk. Helene informerar om att ifall det finns några förslag kommer hon ta med sig dessa tillbaka till Utbildningsgruppen. FRIST är välkomna att återkomma i sådana fall. Fråga ställs till Helene om hur Utbildningsgruppen ser på yrkesprogram och samverkan skola arbetsliv. Helene nämner bland annat att GR Utbildning har något som heter Utmärkelsen som delas ut varje år till skolor och företag som arbetat bra samverkan skola arbetsliv. Andra exempel är arbetet med Teknik och Vård- och Omsorgscollege. Hon nämner också att det kommer bli aktuellt att hitta fler sätt att arbeta med frågan. Helene avslutar med att säga att hon gärna besöker FRIST vid tillfälle framöver. 3. Presentation av lärgruppernas arbete med Närvarofrämjande förhållningssätt Lärgrupp 1 Gruppen har träffats två gånger sedan uppstarten i september. Fokus har framför allt ett erfarenhetsutbyte hur arbetet bedrivs på olika skolor. Arbetet i lärgruppen har varit positivt eftersom det har gett mer fokus på området mellan tillfällena. Bland annat har en modell för att kartlägga de insatser som finns i dag för att arbeta närvarofrämjande tagits fram i form av en korstabell; stora små problem, krav och konsekvenser lock och pock (se bifogad presentation). Gruppen har också berört svårigheter i det närvarofrämjande arbetet och hur en kan förhålla sig till dessa, exempelvis: Sjukanmälan då elever inte är sjuk Inställda lektioner Bristande gemenskap/trivsel ex vissa är sjuka i par då de inte känner Annat än skola som prioriteras ex bjuder eleverna på resor nä Jobb elever som tar anställning Svåra hemsituationer Extrem frånvaro de som inte är skolan men inte vill skriva ut sig Hermods berättar om hur de arbetat gällande anmäld frånvaro. De har utgångspunkten att frånvaro är frånvaro, oavsett om den är anmäld eller inte. Anledningen är att oavsett anledning får frånvaro samma konsekvenser för lärandet. För att motverka den anmälda frånvaron har de varit tidigare med att rapportera till csn, samt att dra in elevernas matkort. Arbetet har också skapat en viss positivt attitydförändring hos eleverna gällande närvaro, eftersom vi har gjort en attitydförändring i personalen angående detta. Arbetet har gett resultat, nu återstår att se om effekten håller i sig. Aniaragymnasiet har fokuserat på den mentala frånvaron, ex genom den ständiga användningen och närvaro av mobiltelefoner. De kommer nu testa att genomföra mobilfria lektioner. Frågan ställs om fler jobbat med detta, någon berättar att eleverna får lägga ifrån sig mobilerna i början av lektionerna i en låda som lärare bär med sig. Det lyfts också frågan om hur en kan arbeta när skolan inte räcker till, exempel på resurser som nämns är Lärcentrum och Distansgymnasiet genom Angeredsgymnasiet. Det nämns också exempel när socialtjänst följer med elever från hemmet till skolan, samt stannar kvar under lektionstid. Behovet av att få mer information och kunskap vilka resurser som finns lyfts av ledamöterna, arbetsutskottet tar med sig detta. 3

4 Grupp 2: Den andra gruppen inledde sitt arbete med att kategorisera elevtyperna (se presentation; Utifrån det diskuterades hur närvaron kan främjas genom systematisk uppföljning, dagliga mötet och skolmiljön. Gruppen utgick från de funktioner som finns tillgängliga, så som mentor, pedagogiska relationen, elevhälsan och externa resurser. Gruppen har även diskuterat vilka behov av kompetensutveckling hos personalen som finns, exempelvis arbete med tillgänglighet och funktionsnedsättningar, konflikthantering och kommunikation mellan lärare och elev. Samverkan med avlämnande grundskola och hur vi kan skapa bättre övergångar har också diskuterats. Studie- och yrkesvägledares roll i denna. Det är viktigt att både få information, samt att upprätta rutiner om en skola i sin tur ska avlämna till en annan gymnasieskola. Ordförande summerar presentationen. Tre olika delar som vi bör gå vidare med har kommit fram: Behov att få mer information av eller göra studiebesök på Lärcentrum Behov att få mer information av eller göra studiebesök på Distansgymnasiet Skapa en gemensam policy för det närvarofrämjande arbetet; bilda en arbetsgrupp för detta? 4. Uppstart av nya lärgrupper Att arbeta i lärgrupper uppskattas och gruppen ser gärna det som ett fortsatt inslag. Ämnen för ny omgång kan vara elevhälsans roll, funktion och organisation alternativt språkutvecklande arbetssätt. Ett förslag är att starta upp arbetet igenom i maj, då ge tillfälle för uppstart/diskussion i grupperna, för att sedan presentera på det första mötet under hösten. Arbetsutskottet tar med sig frågan och återkommer med hur det blir efter sitt nästa arbetsutskottsmöte. 5. Euroskills/Yrkes-EM 2016 i Göteborg Lena Sjöstrand, projektledare för Euroskills/Yrkes-Em i Göteborg 1-3 december berättar om evenemanget. Euroskills är europas största yrkestävling. Kopplat till det finns olika aktiviteter som kan vara intressant att ta del av; aktiviteter riktade till lärare, övrig skolpersonal och elever. Arrangörer för Euroskills är World Skills Sweden, Skolverket, Göteborgs stad, Svenskt näringsliv, LO, Regeringskansliet och Myndigheten för Yrkeshögskolan. Det övergripande syftet med Euroskills är att ge kraft åt yrkesutbildningarna, då endast ca 25 % väljer yrkesprogram i dag. Trenden behöver vända med tanke på att det finns mycket jobb inom dessa sektorer är dessutom Yrkesutbildningens år. Målgrupper för Euroskills är elever, skolpersonal, besökare, föräldrar, näringsliv, arbetssökande. En synpunkt lyfts om att nyanlända borde vara en viktig målgrupp att nå för att synliggöra möjliga yrkesvägar. 4

5 På mässan kommer det finnas 6 olika kluster med olika teman. I varje kluster sker det tävlingar, prova på, utställningar, seminarier, information och andra aktiviteter. Som ett exempel har ett kluster temat industri-, maskin och verkstadsteknik. Lena berättar att de arbetar tätt med GR, t ex med gymnasiedagarna. GR utvecklar också en lärarhandledning som primärt är tänkt att användas inför gymnasievalet, men likväl går att använda under gymnasiet. Lena kommer med ett förslag; att öppna upp Liseberg för studiebesök under Euroskills för att synliggöra de yrkeskategorier som arbetar där. Gruppen är positiva till detta, Liseberg i sig lockar vilket gör att elever kan få upp ögonen för yrken de annars inte skulle intressera sig för. Information lyfts om att det kommer vara en del fortbildningstillfällen för yrkeslärare kopplat till Euroskills. Det kan vara bra att känna till som rektor, för att frigöra dem i tid. Lena informerar om att det också kommer behövas yrkeslärare som platschefer. Gruppen säger att Lena gärna får återkomma efter sommaren gällande detta. 6. Kompetensförsörjning och hållbart ledarskap Sandra är projektledare på Pedagogiskt Centrum, GR Utbildning, och arbetar med skolutveckling. Hon berättar om delar av det arbete som görs av GR kopplat till kompetensförsörjning och hållbart ledarskap. Pedagogiskt Centrum erbjuder processtöd utifrån lokala behov och mål och arbetar med grupper i hela styrkedjan från elever, lärare, rektor till förvaltningsnivå. Det är en större rörlighet bland personal i skolan i dag. Prognosen är att det kommer saknas lärare ( ) år Det är en hög omsättning på rektorer: 30 % byter befattning under rektorsutbildningen. Lönebjudning pågår. Frågan är hur vi ska agera för att behålla lärare? En väg att gå är att utveckla en kompetensutvecklingsplan med utgångspunkt i hållbart ledarskap attraktiv arbetsgivare långsiktighet. Det kan också vara viktigt att tänka in hela styrkedjan kopplat till systematiskt kvalitetsarbete. Ex kompetensutveckling i relation till en kunskapsbildande cykel som utgår från de kunskaper och förmågor som eleverna har behov av att utveckla. Något som lyfts väldigt mycket är också rektorns pedagogiska ledarskap, ett bra exempel är elevnära skolledarskap (se Vivianne Robertsson). Som led i detta arbete erbjuder Pedagogiskt Centrum olika typer av insatser för att stärka kompetensförsörjningen i regionen. Ett exempel är utvecklingsprogrammet Jag vill bli skolledare!?. Det är ett utvecklingsprogram för de lärare som vill stanna i skolan, men önskar få utvecklingsvägar och är nyfikna på skolledarrollen. Sandra avslutar med att betona att satsningar på skol- och kompetensutveckling tenderar att bli kortsiktiga. För att nå framgång krävs tid. Det är därför viktigt att göra strategiska skol- och kompetentutvecklingssatsningar kopplat till det systematiska kvalitetsarbetet. 7. Utvärdering och framåtblick för Gruppen för fristående gymnasieskolor Gruppen resonerar om höstens arbete/möten samt förslag för kommande arbete under året. Kontinuitet: 5

6 För ett högre deltagande är fredagar är en bättre dag att ha möten på, förslagsvis fredag förmiddag. Vårens möten är redan satta, men kan bli aktuellt för höstens möten. För ökad kontinuitet i mötesinnehållet vore det bra med en mer synlig röd tråd. Angelägenhet: Värdefullt att få möjlighet till erfarenhetsutbyte kring aktuella frågor. Gärna verksamhetsnära frågor. Ge gärna mer utrymme till detta. Varit bra innehåll för mötena i stort. Fortsättning på arbete i lärgrupper önskas. 8. Övrigt Två nya ledamöter till arbetsutskottet utses; Suah Nilsson, Hermods och Ewa Ekman, GTG och GTC. Arbetsgruppen består nu av utöver dessa av Jonas Kornbrink, Anette Edström och Sofia Reimer. Ledamöterna hälsas välkomna till nästa möte som är gemensamt med Gymnasienätverket, den 13/4 kl Inbjudan, anteckningar och övrigt material från Gruppen för fristående gymnasieskolor möten återfinns på GR Utbildnings webbsida /Sofia Reimer Sekreterare Gruppen för fristående gymnasieskolor, GR 6