Anteckningar från möte i Gymnasienätverket och Gruppen för fristående gymnasieskolor (FRIST)

Transkript

1 Gymnasienätverket och Gruppen för fristående gymnasieskolor Göteborg 24 april 2018 Anteckningar från möte i Gymnasienätverket och Gruppen för fristående gymnasieskolor (FRIST) Tid: Fredag 20 april 2018, kl Plats: GR, lokal 95an, Anders Personsgatan 8, Göteborg Ledamöter Gymnasienätverket Närvarande: Karl-Olof Petersson, Ordförande, Partille Annika Forsler, Göteborg, Gymnasieområde Skånegatan Jonas Fransson, Kungsbacka Göran Careborg, Lerum Helene Petersson, Stenungsund Margaretha Allen, GR, sekreterare Frånvarande: Mathias Lind, Ale Dennis Pavlovic, Alingsås Kristina Bergman Alme, Göteborg Schillerska gymnasiet Mikael O Karlsson, Göteborg Hvitfeldska gymnasiet Per Lindberg, Göteborg, Gymnasieområde Lindholmen Egil Gry, Härryda Christine Lysell, Kungälv Leif Gardtman, Lilla Edet Lena Hellsten, Mölndal Lena Almqvist, Partille Katarina Lindgren, Öckerö Ledamöter FRIST Närvarande: Maria Lissmatz, Cybergymnasiet, Göteborg Pernilla Liljeberg, Donnergymnasiet, Göteborg Suah Nilsson, Hermods Gymnasium, Göteborg Veronica Glanzelius, International IT College, Göteborg Per Köhler, JENSEN gymnasium, Göteborg Josefin Claesson, LBS Kreativa gymnasiet, Göteborg Martin Burefors, LM Engströms Gymnasium Malin Luukinen/Lennart Wallström, Lärlingsgymnasiet, Ale Anette Edström, NTI Gymnasiet, Göteborg Eva Petersén, NTI Mediegymnasiet Nirvana Kentra, Praktiska gymnasiet, Kungsbacka Jörgen Frohm, Västsvenska gymnasiet, Göteborg Sofia Reimer, GR, sekreterare Frånvarande: Aida Dervisic, Drottning Blankas Gymnasieskola, Göteborg Marie Cervin, Framtidsgymnasiet, Göteborg Lena Hammersberg, Göteborg Tekniska Gymnasium, Göteborg Ewa Ekman, Göteborgs Tekniska Gymnasium, Göteborg

2 Erik Isaksson, IT-gymnasiet, Göteborg Arvid Bååth, LM Engströms Gymnasium Pia Solberg, Magelungens Gymnasium, Göteborg Jennie Arpfjord, Mikael Elias Teoretiska Gymnasium, Göteborg Lina Augustsson, Plusgymnasiet, Göteborg Niklas Odén/Lena Hermansson, Rytmus, Göteborg Jonas Kornbrink, Sjölins Gymnasium, Göteborg Marielle Olofsson, Sveriges Ridgymnasium, Kungsbacka Pauline Wallgren/Janna Krstic, Yrkesgymnasiet, Göteborg Ärendelista: 1. Välkommen och introduktion Ordförande välkomnar gruppen till mötet. Presentationsrunda. 2. Utbildningsutbud, samverkansavtal och statistik från preliminärantagningen Sabina Svahn, Gymnasieantagningen GR, redogjorde för läget vid preliminärantagningen. Se bifogade bilder. I årets material finns utöver andel också antal elever för några nyckeltal. Behöriga sökande har ökat med 366 elever. Antalet platser har gått ner med 120 stycken. Söktrycket är i snitt 79 %. Behöriga sökandes förstahandsval speglas i den siffran. När volymerna går upp gäller det att platserna också går upp. 78 % är antagna på sitt förstahandsval (skola och program). 91 % om man bara ser till program. I Göteborg finns många gymnasieskolor med hög konkurrens. 79 % har valt högskoleförberedande program. 21 % har valt yrkesprogram. Det är en liten ökning till högskoleförberedande programs fördel. 21 % av eleverna till annan kommunal skola inom Göteborgsregionen i stället för i hemkommunen. (Det kan bero på att utbildningen inte finns i hemkommunen eller att eleven väljer att gå i en annan kommun i stället. En tredje orsak kan vara att eleven inte kommer in i sin hemkommun, men i en annan kommun på aktuellt program.) Antalet antagna per program visades. Flest antagna på högskoleförberedande finns på SA, EK, NA. Därefter kommer TE, ES och HU. Antalet antagna till yrkesprogrammen visades. Flest har antagits till EE, HA, BA och FT. Ökar mest gör FT (27elever) och HV (16 elever). Minskar mest gör NB, BF, VO och RL. VO med 9 platser. BA minskar med 67 platser, RL med 61, IN med 48 och NB med 44. Yrkesprogrammen. Till VO söker just nu en stor andel obehöriga elever. Drygt 30 % av de obehöriga blir behöriga på sina vårterminsbetyg. Detta är viktigt att ta med sig när det gäller dimensioneringen av antalet platser är ej behöriga till samtliga val. 364 grundskoleelever har ännu inte sökt. 172 elever är enbart reservplacerade. Margaretha Allen, GR Utbildning, berättade om de förändringar som har gjorts i gällande samverkansavtal för gymnasieskola inför det nya avtalet som ska finnas

3 på plats inför läsåret 2019/2020. Nytt avtal har också tagits fram för gymnasiesärskolan. Bland annat har klartextmarkering gjorts. Avtalet har anpassats efter aktuella förändringar i skollag och förordning. Det har tydliggjorts vilka utbildningar som ingår och vilka som inte ingår. Vidare finns en hel del om regelverket kring gemensamma IT-stöd inom GR samt om etiska regler för gymnasieantagning och uppdaterad policy för Gymnasiedagarna. När det gäller information, vägledning och marknadsföring har text från Kommunallagen tagits med i avtalet för att ytterligare tydliggöra spelreglerna. Det innebär t ex att information också ska vara lättillgänglig och lättförståelig utöver saklig och korrekt. Se bifogade bilder. Vidare redogjorde Margaretha Allen för det årliga regionala samrådet inför läsåret 2019/2020, den så kallade 1:a aprilprocessen. Samtliga huvudmän och skolor har fått möjlighet att skicka in planerade förändringar i utbudet och i platsantalet. Underlaget har sammanställts. Ytterligare förändringar kan skickas till margaretha.allen@grkom.se senast 31 maj i en version 2. Enligt befolkningsprognosen kommer det att finnas 356 fler elever (16-åringar) år Av de utbildningar som skickats in går det att se att det tillkommer åtminstone 340 fler platser. Ett antal skolor har inte skickat in förändringar, så det kommer troligtvis att finnas ett utbud som är anpassat efter behoven. Se bifogade bilder. 3. Samråd i tvärgrupper kring utmaningar och reflektioner Utmaningar och reflektioner kring dessa diskuterades i mindre tvära grupper. Se resultat av diskussionerna under punkt Redovisning av samrådet Grupp A Gruppen har diskuterat yrkesutbildningen och varför man inte söker detta. Information som den som ges under Future skills borde ges tidigare. Att möta yrkeslivet i nian samtidigt som gymnasieskolan kanske inte är bra. Vi borde börja informera tidigare i grundskolan. Tjörn präglas av entreprenörskap. Stenungsund har fler som väljer yrkesprogram. Bilden av yrkeslivet borde bli mera nyanserad. Det kanske inte är gymnasiet som ska ta hand om framtida bristyrken? Det saknas folk i alla yrken. De som väljer gymnasieprogram idag kommer att jobba i yrken som inte finns idag. Det räcker inte att bara jobba med vägledning. Grupp B Alla de insatser som har gjorts regionalt och nationellt har inte gett något resultat. Flera vägledningsinsatser är på gång inom GR just nu. Det är kompetensbrist! Vi försöker få elever att välja tidigt (vissa grupper). Andra elever uppmanas att välja senare i livet. Risken är att vi får ett gäng som ska vara nyttiga och se till att hjulen snurrar. Valet är extremt viktigt enligt eleverna. Samtidigt vet man inte vad man vill eller vad ett yrke innebär. Ett avhopp eller en tanke om att byta gör att man känner sig lite misslyckad. Arbetsmarknaden bygger på kompetenser i stället. Ordförande: Näringslivet säger att attityden är viktigast och kanske inte yrkesutbildningen. Ska vi i stället ta ett gemensamt grepp även om

4 yrkeshögskoleutbildningar? Norge har breda generella flöden. Deras läroplansbygge utgår från kompetenser. Styrsystemen gör det komplext. Dimensioneringsfrågan, vem äger den? Grupp C Det största problemet är att det saknas platser där elever vill gå och inte där de inte vill gå. Ska vi i stället prata om att läsa spetskompetenser efter gymnasiet? Eleverna har sina drömmar. Utanförskapet blir större om man inte kommer in där man vill. Det finns också elever som vill, men som inte kommer in. YH-utbildningarna är lite svåra att se. Det finns inget bra forum där man kan hitta dessa. Vi borde kunna tydliggöra att det finns yrkeshögskoleutbildningar även för elever som är yngre. Kommentar från sekreteraren: I det finska systemet är yrkeshögskolan en över tid fast verksamhet medan yrkeshögskoleutbildningar i Sverige mera har karaktären av arbetsmarknadsåtgärd. Grupp D Hur kan vi öka statusen på yrkesprogrammen? I dag hamnar elever på SA som borde gå på yrkesprogrammen. Hur kan de då klara SA? Kommuner vill inte betala för ett fjärde år. Vi behöver visa på det breda utbudet. Individerna tycker att betygen är jätteviktiga. I gymnasiet knäcker de koden och ser att kontakter är minst lika viktiga. 5. Marknadsundersökning om elevens gymnasieval Andrej Häggblad, marknadschef på Academedias gymnasiesegment, presenterar en marknadsundersökning Academedia gjort med elever i åk 1. Academedia är Norra Europas störst utbildningsbolag med elever och anställda i Sverige, Norge och Tyskland. 17 varumärken finns i korgen. Bland dessa finns 140 gymnasieskolor och var tionde elev i Sverige går i deras skolor. Eleverna i år 1 genomgick en bit in på terminen en undersökning om sitt gymnasieval. 72 % svarade av cirka elever. Eleverna speglar samhället i stort. I årskurs 9 börjar de flesta söka efter info om sitt gymnasieval och bestämma sig för vilken skola/program de vill gå på. Eleverna på Rytmus bestämde sig för skola/program redan i år 7. Pro Civitas elever (högmotiverade elever) bestämmer sig i år 8. Framtidsgymnasiet har många elever som svarar Vet ej. Cirka 18 % bestämmer sig sent. Det finns därmed stora skillnader i när eleverna tar beslut om sitt gymnasieval. Koncernen vill anpassa sig till när eleverna är mottagliga. Professionell ton gäller. 2/3 väljer program först, nästan 1/3 väljer skola först. 10 % vet inte vad de valde först. De allra flesta elever har fått information om skolorna genom att gå på öppna hus och mässor. 7 av tio har besökt hemsidorna skuggningar har genomförts. Mer än hälften har nåtts av hemskickat material. Chattar på skolan. Eleverna önskar: Fler besök på grundskolorna, ha fler öppna hus, var mer flexibla

5 när man kan ha skuggning, skaffa bättre mat, var aktiva i sociala medier, skicka hem kataloger. Kommentar från en deltagare: Göteborgs stad hade något som kallades niornas dag. Den är borta, vilket är bra då det inte innebar kvalitativa besök, men följden är att väldigt många elever ringer om skuggningar i stället. Andrej: Plusgymnasiet i Kristianstad kör varannan tisdag och torsdag en viss period. De har haft 150 elever som har skuggat. Elever vill skriva i messenger-appar och inte ringa. Stora variationer i beslutsprocessen råder hos målgrupperna. Ökad tillgänglighet gällande öppna hus och möjlighet att pröva digital kommunikation är förslag från Andrej. Sofia Reimer, sekreterare, frågar om de har undersökt eleverna i GR:s resultat med tanke på att det inte finns en omvalsperiod i GR. Svaret blir nekande. Ordförande: Hur ska vi göra detta på bästa sätt? De som är vilsna i det sista är ett färre antal, med de har behov av stöd och stöttning. Andrej: Designgymnasiet har en elevgrupp som har social fobi. Man filmade deras skola i stället. Det blev en succé för de elever som inte ville gå och besöka skolor. Det är fjärde året man gör denna undersökning. Fler i dessa grupper fattar besluten senaren. Antalet till skolors hemsidor besökare ökar kraftigt. Tillgänglighetskraven har ökat. Svar ges nu i sociala medier. Sekreterarens kommenterar: Det är fler som är obehöriga nu och det innebär också senare val för den del elever. Dessutom kan inte alla elever välja vad som helst på grund av låga meritpoäng. Tillägg: I samverkansavtalet är skrivningen följande när det gäller Öppna hus. Öppet hus får endast anordnas fram till att ansökningsperioden för elev har avslutats (i inledningen av februari månad). Enstaka besök för enskild elev kan anordnas även efter detta 6. Gymnasiedagarna och Future skills 2018 Wictoria Kovats och Johanna Redelius, GR Utbildning berättar om nuläget gällande Gymnasiedagarna. Skoldelen är fullbokad. Anmälningswebben stängde två veckor tidigare än planerat. 7 skolor har inte fått plats och 6 till står på kö. Det beror bland annat på att utställarna tar större och större yta dialog pågår med utställare om detta. Anmälan till Future Skills öppnade en vecka efteråt. Volvo, Visita och VO-College är några exempel på anmälda. Utställarna måste erbjuda prova på aktiviteter. Vad finns det för yrken och vilka jobb finns? Samarbetspartners är bland annat Västra Götalandsregionen, Business Region Göteborg, Arbetsförmedlingen och Näringslivsgruppen. Gymnasiedagarna 4:e dagen kommer att genomföras den 18 oktober för särskolans elever.

6 Den neutrala SYV-montern kommer att bemannas av Kungälv, Stenungsund och Tjörn. Där kommer bland annat ett rum med en lugnare miljö att finnas. Förträff anordnas för SYV den 18 september. Nyheter för i år är: o Föräldramöten kortare och fler o Digital lärarhandledning Yrke och utbildning o Lektioner på plats Valkompetens och arbetsmarknadskunskap o World skills Sweden speedtävlingar av 6 olika branscher o Bygga broar mellan gymnasieskolor och Future skills Förträff 14 juni gymnasieskolor och arbetsmarknad. o Språkguider o Utrikes födda föräldrar o Skolcase o Kommuntorg (Personalcheferna vill vara med och visa vilka yrken som finns i kommunerna, antingen med alla yrken eller inom bristyrken) o Utmärkelsen 10 oktober på Stora Scenen När det gäller utveckling framåt har diskussion först vad som kan göras för årskurs 8-elever. En mindre arbetsgrupp bildades vid Gymnasienätverkets möte i december Orsaken var att nätverket i september gjorde ett besök i Helsingborg och där fick höra hur man har lagt upp informationstillfällena där med exempelvis en programmässa i åk 8. Tanken var att det skulle vara helt neutralt i Helsingborg. 36 skolor i 11 kommuner innefattas. Befintlig mötesplats i GR är Gymnasiedagarna och Future skills. Ska vi ha kompletterande aktiviteter under året och/eller förstärka dem? Har man valförmåga i år 8? Exempel på vad som görs idag och vad man kan förstärka är: o Öppet hus för åk 8 o Skuggningsprogram o Prao yrkespraktik en slags prova-på aktivitet med gymnasiet och bransch/företag. o Ex från Teknikcollege hur får vi fler tjejer till programmen? Syv-träffar, teknikcamp för grundskolan. o Digitaliseringlösningar för åk 8 Fråga ställs till gruppen: Hur kan vi utveckla det vi erbjuder idag för årskurs 8 och andra viktiga målgrupper? Diskussion förs i mindre grupper och lyfts i helgrupp. Grupp D Deltagarna är kluvna till frågan, då det läggs mycket tid på gymnasiedagarna. Många år 8 elever var där förra året. Det kanske stressar mer än vad det ger. Det är så många olika aktiviteter. När fokuserar vi på det vi ska göra? Det är föräldrar och kompisar som påverkar. Det kostar pengar att göra detta. Grundskolan sitter i samma sits. Vi får inte bara fokusera på nya elever, utan också det som är kärnuppdraget, dvs undervisning. Grupp C Helsingborgsmodellen med att bara kika på programmet är bra. Inte kika på skolor i samband med det då. Sen kan man känna sig mera säker på program

7 innan skolor introduceras i åk 9. Kanske ska man i så fall inte bussa in elever i år 8 till gymnasiedagarna? Grupp B Det finns ett glapp mellan grundskolan och gymnasiet. Syv pratar tyvärr om att valet i februari inte är så viktigt. Nästa val är viktigare och du kan också välja i augusti. Det är på hösten och fram till februari man har bäst underlag för beslut. En dialog med grundskolan behövs. Det kan leda till en större stabilitet. När man har gjort valet ska man kunna paketera detta på skolorna. Yrkeshederskodex bland syv. Professionen ska inte säga att man kan strunta i valet. Det finns också många elever som inte kan välja utan blir placerade. Man måste ha en förförståelse innan man går på mässan. Kanske ska den delen börja tidigare på våren i år 8. Grupp A Bra att visa programmen i år 8. Skolor kanske kan dela på ansvaret för information om programmen? En eller två skolor ansvarar för ett program. Att ge information är viktigt. Inom Teknikcollege har det genomförts tjejdagar för år 8. Varför bjuder vi inte in killar till otraditionella val. Något att göra i år 8 kanske? Samtidigt kan det vara för tidigt att ta till sig detta i år 8. Hur förpackar vi detta? Gör vi det för elevens skull eller för organisationen? 7. Reflektioner kring etiska regler om marknadsföring och öppet hus En kort reflektion om de etiska reglerna genomförs. En reflektion som lyfts är att vissa skolor fortfarande erbjuder öppna hus under våren och hur vi bör förhålla oss till det. Det är dock ett fåtal av de skolor som finns i Göteborgsregionen, som gör det. På sikt är förhoppningen att informationen spridit och landat hos ännu fler, exempelvis de som inte ingår i Gymnasienätverket eller FRIST kanske inte har uppfattat förändringen ännu. 8. Övrigt Inga övriga frågor hade anmälts. Inbjudan, anteckningar och övrigt material från Gymnasienätverken och Gruppen för fristående gymnasieskolor möten återfinns på GR Utbildnings webbsida /Margaretha Allen Sekreterare Gymnasienätverket /Sofia Reimer Sekreterare FRIST, GR