Ordförande för mötet Pernilla Liljeberg välkomnar gruppen till mötet. Presentationsrunda.

Transkript

1 Anteckningar Närvarande Gruppen för fristående gymnasieskolor Pernilla Liljeberg, Donnergymnasiet, Göteborg Maria Lissmatz, Cybergymnasiet, Göteborg Marie Cervin, Framtidsgymnasiet, Göteborg Martin Burefors, LM Engströms Gymnasium, Göteborg Eleonora Eriksson, GTI Göteborg Sandra Nyberg, Praktiska Göteborg Christel Dahlin, LBS Kungsbacka Jörgen Frohm, Västsvenska Gymnasiet Göteborg Pia Solberg, Magelungen Göteborg Malin Bengtsson, Göteborgs Waldorfgymnasium Bo-Göran Dahlberg. Göteborgs Waldorfgymnasium Jonas Nilsson, KITAS Gymnasium Göteborg Eva Tillvie, Kunskapsgymnasiet Göteborg Fredrik Ohnesorge, LBS Göteborg Niclas Haglind, International IT College, Göteborg Anna Robertsson, NTI Gymnasium Kronhusgatan, Göteborg Eva Petersén, NTI Mediegymnasiet, Göteborg Jennie Arpfjord, Klara Teoretiska Gymnasium, Göteborg Jonas Kornbrink, Sjölins Gymnasium, Göteborg Per Köhler, JENSEN gymnasium, Göteborg Veronica Glanzelius, Internation IT College, Göteborg Suah Nilsson, Hermods Gymnasium, Göteborg Jennie Bubach, Sekreterare GR EJ NÄRVARANDE Gymnasienätverket Ewa Ekman, Göteborgs Tekniska Gymnasium, Göteborg Carola Johansson, Munkeröds Floristutbilding, Stenungsund Marielle Elofsson, Sveriges Ridsgymnasium, Kungsbacka 1. Välkommen och introduktion Ordförande för mötet Pernilla Liljeberg välkomnar gruppen till mötet. Presentationsrunda. 2. Gymnasiedagarna och Future Skills 2019 Wictoria Kovats, GR, informerar om årets kommande mässa i oktober samt förändringar kopplat till nya lokaler samt bokning av montrar. Wictoria belyste det koncept som arbetats fram kring mässan, bl.a. årshjul med före, under- och efterperspektiv av mässan för elever samt samverkan med studie- och yrkesvägledare och förträff inför mässan. Mässan är en del i att möjliggöra och skapa 1 (6)

2 brygga mellan arbetsliv och skola där det tagits fram olika material såsom lärarhandledning Yrken och Utbildning, målgruppsanpassade paket för de olika målgrupperna, lektioner på plats allt för att skapa det kvalitativa besöket. I målgruppspaketeringen där Future Skills utgör en integrerad del av mässan och där den breddade målgruppen nu även innefattar arbetsökande, SFI, årskurs 8 samt elever på introduktionsprogram. I dagsläget söks medel och finansiering för ytterligare en del i bemötande och förberedelser för besökande grundskoleelever av mässan. Tanken är att man ska starta sitt besök med en inspirerande filmvisning som gör att du lyfter blicken under besöket på mässan och skapar ännu mer nyfikenhet. Information om Gymnasiedagarna och Future Skills 2019: Mässdagar för allmänhet 8 10/10 Inflytt för utställare 7/10 Utflytt för utställare 10/10. Förträff för medverkande gymnasieskolor och branscher/företag Äger rum 26 april (fm) på svenska mässan Förändringar: Nytt för i år är att det är en ny hall på Svenska Mässan för Gymnasiedagarna och Future Skills. Den nya B-hallen omfattar kvadratmeter, vilket är en ökning från tidigare kvadrat. Utöver det är det högre takhöjd samt en rymligare entré. Prisbilden för monterhyran är dock densamma. I den nya hallen kommer Future Skills att vara till höger och Gymnasiedagarna till vänster. (Se skiss i presentation). Målet är att SFI-elever, arbetssökande och årskurs 8 inte ska behöva gå igenom skoldelen för att komma till Future Skills. Nytt är också att scenen kommer att ligga i Future Skills området. Inspel från gruppen - > Säkerheten under mässan 2018 upplevdes som mer välfungerande och bättre där gruppen hoppas att det fortsatt ska vara en prioritering. Wictoria bekräftade att säkerheten kring mässan är och kommer vara i fokus och samt ett prioriterat område även fortsättningsvis. Nytt anmälningsförfarande: Från och med i år kommer bokning av monterplats att genomföras direkt i bokningsbilden via anmälningssidan. Det är alltså viktigt att vara medveten om att bokningen blir digital och att samma bokningsförfarande gäller oavsett om det är större koncerner, kommuner eller enskilda skolor. Gruppbokningar kommer vara möjliga att genomföra men beställningen genomförs i själva i systemet. Anmälan öppnar upp den 15/3 via: Bokningen är öppen en månad, eller till dess att det är fullbokat. Det är första året för den digitala 2 (6)

3 bokningen där förhoppningen är att systemet kommer förenkla processen för beställare av monteryta. Frågor: Kontakta Wictoria Kovats, GR, se även bifogad presentation. 3. Skolinspektionen Roland Fallström och Helene Boetsius vid Skolinspektionens kontor i Göteborg informerade om myndighetens verksamhet. De återknöt till ett tidigare informationstillfälle i september 2018 där den då nya granskningsmodellen beskrevs. Skolinspektionen inledde med en beskrivning av sitt uppdrag samt de förändringar kopplat till granskningar, vilka skett sedan myndighetens start Inledningsvis innefattade uppdraget tillsyn av alla verksamheter men på senare tid genomförs riskoch väsentlighetsanalys av enheter, vilka ligger till grund för regelbunden tillsyn och regelbunden kvalitetsgranskning. Inom regelbunden kvalitetsgranskning används inte sanktionsverktyg utan Skolinspektionen gör en kvalitetsbedömning med beskrivning av utvecklingsområden med väl fungerande inslag samt möjlig utveckling framåt. Bedömer myndigheten under en kvalitetsgranskning att det finns behov kan en riktad tillsyn inledas och genom en sådan kan de sanktioneringsverktyg myndigheten har att tillgå användas. Regelbunden tillsyn/kvalitetsgranskning genomförs vid ca 1000 besök/år och tematisk kvalitetsgranskning genomförs ca 15 granskningar/år. Ytterligare en förändring är att anmälningsärenden numera benämns individärenden. Tillståndsenheten som behandlar tillstånd för fristående verksamheter finns enbart i Stockholm men lokala kontor finns på flera platser i landet. Den i dag vanligaste granskningsformen utgörs av regelbunden kvalitetsgranskning men även olika tematiska granskningar utvecklas vid bland annat inkomna regeringsuppdrag. Under regelbunden (tillsyn eller) kvalitetsgranskning granskas rektors ledarskap. Fokus ligger då på rektors styrning och ledning av skolans verksamhet kopplat till elevers lika rätt till en god utbildning. Arbetet ska inte enbart fokusera på analys av kunskapsresultat utan vara ett långsiktigt arbete kopplat till undervisning och arbetsformer för god kvalitet i skolan. Grunden ska utgöras av systematiskt kvalitetsarbete kopplat till pedagogiskt arbete. Detta kan i t.ex. jämställdhetsarbetet ta sig uttryck inte i att analysera skillnader i betyg mellan flickor och pojkar, utan snarare fundera över hur en medvetenhet kring arbetet med jämställdhet i undervisningen, kan utvecklas och ge effekt för elever och personal. Hur sker uppföljningen och hur sker analysen för det vidare arbetet. Jämställdhet är ett regeringsuppdrag för Skolinspektionen. Inspel från gruppen -> 3 (6)

4 Ett önskemål lyftes kring möjligheten att ta del av de bedömningsunderlag som finns kopplat till Skolinspektionens granskning av rektors ledarskap. Detta för att rektorerna ska kunna veta hur de bedöms och vad de bedöms utifrån. Bedömningsunderlaget är fortsatt ett arbetsmaterial som inte lämnas ut men ambitionen finns från myndighetens sida gällande att detta på sikt ska tillgängliggöras. Då rektors ansvar för uppföljning och analys av frånvaro förstärkts 1/ hade gruppen efterfrågat information från Skolinspektionen kopplat till området. Gällande grundläggande förutsättningar hänvisade Skolinspektionen till skollagens 15 kap, 6 kopplar till frånvaro. I denna förtydligas reglering kopplat till myndiga/omyndiga elever. Rektor har ett ansvar att följa upp och skyndsamt utreda frånvaro samt kompensera frånvaro. Det som är av intresse för Skolinspektionen vid en granskning är hur frånvaro följs upp av rektor och huvudman. Vid en tidigare granskning av området kring garanterad undervisningstid framkom att frågan inte prioriteras av huvudman och att förutsättningar för t.ex. kompensation inte ges. Bedömningen var att det fanns risker att aktiviteter som då inte är undervisning räknas som undervisning. De frågor som Skolinspektionen då ville veta mer om var: hur elever ska kompenseras och hur ser arbetet med uppföljning kring detta ser ut? Det är processerna kring analysen som först och främst är av intresse för Skolinspektionen. Inspel från gruppen -> Rektor brottas med olika behov och lagar som ibland står emot varandra: t.ex. elevers rätt kontra lärares reglerade arbetstid. Ytterligare en stor utmaning rör giltig frånvaro (sjukanmälning eller sjukanmäld semester) där eleven ibland med sanktionerad frånvaro ändå måste erbjudas kompensation. Skolinspektionen medskick till gruppen var att det viktiga är själva utredningsförfarandet kring frånvaron och slutsatserna i dessa som är viktiga. Skolinspektionen tipsade om granskningen av Garanterad undervisningstid i gymnasieskolan som kan laddas ner via hemsidan: skolinspektione.se Sänds ut i efterhand: Skolinspektionens presentation 4. Skolverket Karl Larsson och Anna-Karin Frisk, undervisningsråd vid Skolverket presenterade nya publikationen Allmänna råd för betyg och betygsättning. Den nya publikationen Allmänna råd för betyg och betygsättning ersätter tre tidigare allmänna råd kopplade till betyg och bedömning för grundskola, gymnasiet och vuxenutbildningen. Bakgrunden till de nya råden är en förändrad lagstiftning där nationella prov särskilt ska beaktas vid betygsättning. En nyhet i den nya publikationen rör hur delar i kurs- och ämnesplaner hänger samman samt ett 4 (6)

5 förtydligande kring information om att skäl och grund för betyg ska ges. En möjlighet som erbjuds med de nya allmänna råden är att fler lärare ska känna igen sig oavsett skolform. Det finns en hierarki i skolans olika styrdokument där de allmänna råden är speciella så tillvida att de uttrycker hur arbetet med betyg och bedömning bör genomföras. Skillnaden mellan allmänna råd och stödmaterial är att det senare visar på hur arbete kan genomföras. En risk med de allmänna råden, som Skolverket noga följer utfallet av, rör att betygen snarare än undervisningen kan riskera att hamna i fokus. Skolverket betonar därför att betyg sätt först efter avslutad kurs/ämne och inte innan. Ett medskick är att det inte finns någon formell reglering som hindrar att A F sätts på prov eller uppgift men med betoningen om att betyg sätts på hel kurs. Detsamma gäller även matrisanvändning, som det inte finns någon formell reglering kring. Det som lyfts fram som en utmaning är att matriser kan innebära att den allsidiga bedömningen brister och att det på så vis kan bli en validtetsbrist i betygsättningen. Det finns heller inga specifika krav på en viss typ av dokumentation utan snarare att det kan vara strävansvärt att undvika överdokumentation. Det handlar om att finna en rimlig nivå och skapa utrymme för en allsidig bedömning. Det är också centralt att bedömningsformer och dokumentation är ändamålsenliga både för att följa och stödja elevernas kunskapsutveckling och för sätta rättvisande och likvärdiga betyg. I det senare fallet, att sätta rättvisande och likvärdiga betyg, ligger att lärare behöver kunna vikta olika underlag enligt deras giltighet och tillförlitlighet i förhållande till kunskapskraven. Kunskapskraven i sin tur behöver läsas och tolkas i relation till ämnets eller kursens syfte, centrala innehåll och den undervisning som bedrivits. Ett förtydligande i de nya allmänna råden är rektor har ansvar för att det ska finnas en sammanfattande sekundärdokumentation vid t.ex. sjukdom och betygsättning. Det som stödjer en rättssäker betygsättning och som visar elevens kunskaper ska finnas. Under våren kommer en ny webbkurs att anordnas av Skolverket för respektive skolform och länk till detta finns i den bifogade presentationen. Utbildningen tar cirka 10 timmar att genomföra, och kan genomföras i grupp eller individuellt. Det kommer finnas fördjupade kurser kring dokumentation, återkoppling, likvärdig betygsättning samt undervisningsutvecklande bedömning. Se bifogad presentation samt ladda ner allmänna råd: Här 5. Övrigt Enligt önskemål från arbetsutskottet fick gruppen inkomma med förslag kring teman eller utvecklingsområden att arbeta vidare med under vårens möten. Listan lämnas till arbetsutskottet som återkommer kring möjligheter framöver. 5 (6)

6 Ordföranden tackar för mötet och påminner om att gruppen alltid är välkomna att mellan mötena höra av sig till sekreteraren med förslag på relevanta punkter att lyfta. Erbjudande om mötesledarutbilding från NOSAM (NOSAM står för närområdessamverkan och inom Göteborgsområdet arbetar NOSAM-grupper på lokal nivå inom olika kommuner och stadsdelar). NOSAM:s uppdrag är att både definiera och arbeta utifrån behov i närområdet och i uppdrag ingår att vara lokal styrgrupp utifrån Västbus riktlinker. Med utgångspunkt i SIP och/eller Västbus erbjuds en mötesledarutbildning för bl.a. skolledare. Mötesledatutbildningen får ni tillgång till via länken: här! Vårens kommande möten är: 22 mars kl (tillsammans med Gymnasienätverket. Möjlighet till gemensam lunch kl ) 1o maj kl Inbjudan, anteckningar och övrigt material från Gruppen för fristående gymnasieskolor möten återfinns på Göteborgsregionens webbsida Antecknat av: Jennie Bubach Sekreterare Frist, GR 6 (6)