Minnesanteckningar från möte i Gymnasienätverket

Transkript

1 Gymnasienätverket Göteborg 2 mars 2018 Minnesanteckningar från möte i Gymnasienätverket Tid: Fredag 2 mars Plats: GR, Anders Personsgatan 8, Göteborg, Lokal Tvåan Gymnasienätverket Sammansättning Namn Karl-Olof Petersson, Ordförande Mathias Lind Dennis Pavlovic Kristina Bergman Alme Mikael O Karlsson Annika Forsler Per Lindberg Egil Gry Jonas Fransson Cristine Lysell Göran Careborg Leif Gardtman Lena Hellsten Lena Almqvist Helene Petersson Katarina Lindgren Margaretha Allen, Sekreterare Kommun Partille Ale Alingsås Göteborg, Schillerska gymnasiet Göteborg, Hvitfeldtska gymnasiet Göteborg, Gymnasieområde Skånegatan Göteborg, Gymnasieområde Lindholmen Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum Lilla Edet Mölndal Partille Stenungsund Öckerö GR Syfte/uppdrag: Nätverkens representanter har strategiska ledaruppdrag. Ledamotskapet är personligt och nätverkets syften är att; - initiera regiongemensamma satsningar och uppdragsförslag till Utbildningschefsnätverket, - byta idéer, erfarenheter och kunskaper till gagn för den egna kommunens verksamhet såväl som för det regionala samarbetet, - på uppdrag av Utbildningschefsnätverket genomföra insatser såsom utredningar, projekt, kunskapsöversikter etc.

2 - bevaka verksamhetsområdets utveckling nationellt och internationellt och pröva tanken på samagerande där så är relevant, - årligen avlägga kort verksamhetsrapport. Ärendelista 1. Föregående mötes anteckningar Anteckningarna lades till handlingarna. 2. Reflektioner från förmiddagen Under förmiddagens möte träffades utbildningschefer, gymnasiechefer och vuxenutbildningschefer för ett gemensamt möte om utbud och kompetensbehov. Vid mötet medverkade Margaretha A med den helt nya rapporten om det gymnasiala utbudet inom GR samt Johanna Redelius om hur ungdomar tänker när det väljer utbildning och om hur Arbetsförmedlingen och Västra Götalandsregionen ser på behovet av kompetens på lång och kort sikt. En fråga ställdes om hur samma tankar kan hämtas upp från de fristående aktörerna? Hur ser de på målbilden? Utgångspunkten är att GR behandlar alla huvudmän lika, eftersom elever ska få en bra utbildning oavsett huvudmannaskap och geografiska gränser. Medlemskommunerna betalar medlemsavgift till kommunalförbundet. De fristående skolornas rektorer bjuds in till två möten per år tillsammans med Gymnasienätverket. I övrigt avgör de fristående vilka tjänster de vill köpa av GR. Hur ska vi veta hur de fristående huvudmännen tänker inför kommande utbud? De har cirka 40 % av gymnasiemarknaden. Som ett led i Skolinspektionens tillståndsgivning ställs frågor till kommunerna om hur en etablering påverkar det befintliga utbudet. Den årliga 1:a aprilprocessen startar nu. Under denna redovisar de kommunala huvudmännen sitt tänkta utbud inför läsåret 2019/2020. De fristående huvudmännen erbjuds att göra likaledes. En reflektion var att så länge eleverna får sitt förstahandsval, så har vi en kapacitet som är dold. Vi har en gymnasieskola med 18 program. Det ska finnas utbildningar som appellerar till eleverna. Fristående skolor undersöker också om det finns ett underlag. I och med de ökande elevkullarna är frågan snarare om vi tillsammans kommer att klara denna utmaning framöver. 3. Projekt med Skolverket (Sabina Svahn Gymnasieantagningen) Gymnasieantagningen har under året genomfört ett pilotprojekt tillsammans med Skolverket rörande tillgängliggörande av utbildningsutbud. Planen är att samtligaantagningssystem från och med 2018 ska kunna tillhandahålla uppdaterad information om utbildningsutbud till nationellt register och på så vis bespara

3 skolhuvudmännen denna rapportering samt tillse att Skolverket har ett uppdaterat nationellt utbildningsutbud. IT-leverantörerna och GR bjöds in till möte. Skolverket hade problem med att få in utbudet från skolorna. Frågan var om antagningskanslierna skulle kunna leverera detta till Skolverket. Det kommer att ske via apier varje natt. Det blir alltså en korrekt information varje dag. Detta sker varje natt redan nu inom GR. Vi äger vårt antagningssystem. Finansieringen av projektet har gjorts av Skolverket. Så ser det inte riktigt ut i övriga Sverige. ITleverantörerna tar ut en del pengar per skola. Det underlättar skolornas administration redan nu. När detta så småningom fungerar för alla regioner, blir det ett nationellt utbud. Då vill GR hämta hem detta underlag. Idag måste studie- och yrkesvägledare göra det själva. Senare skulle eleverna kunna få tag i informationen. Det kommer att kallas SUSA-navet. Läget i samband med elevernas första val i februari: Elevantalet går upp. Fler äldresökande söker om utbildning. Kommunala skolors andel sjunker något. Munkebäcksgymnasiet i Göteborg finns inte med längre. Det var inga tillkommande fristående skolor i år. Platserna ökar också, men inte i lika hög grad som antalet elever, vilket gör att det är större konkurrens numera vilket leder till högre söktryck. Yrkesprogrammens andel minskar med 2 %. Stora satsningar görs regionalt. Ändå väljer inte elever yrkesutbildning. Det finns skillnader mellan kommunerna. Göteborg tynger ner med 13 % på yrkesutbildningar. Fördelning sökande till fristående, hemkommunen och annan kommun så är den ungefär 40 %, 40 % och 20 %. Något fler går i fristående skolor uttryckt i procent. Ser man till antal elever så är det 12 stycken fler sökande till hemkommun, 409 stycken fler till fristående och 57 stycken färre sökande till kommunal skola i annan kommun. Hur programmen ser ut i förhållande till platserna? Det skiljer sig åt per huvudman. Kommunerna är större utförare när det gäller yrkesprogrammen. Snart måste vi bereda fler platser. Söktrycket kommer att bli mycket viktigare. Storstockholm har redan en situation där alla elever inte får plats. Vi bör titta mera på dessa bilder tillsammans med gymnasierapporten. Andelen obehöriga elever och vilka program de söker till visades därefter. VO, BF och FT har flest obehöriga elever nu. Dessa tillkommer så småningom när de blir behöriga. 4. Asylsökande som blir behöriga till nationella program (Fråga lyft av Stenungsund). Punkten skjuts till kommande möte, då Stenungsunds representant var förhindrad. Lena A i Partille tar fram underlag inför det mötet. 5. Nationella prov digitalt (Fråga lyft av Lerum)

4 Hur hanterar vi de nya riktlinjerna kring nationella prov som ska genomföras digitalt? Erfarenhetsutbyte skedde i nätverket. Nätverket funderade först kring vilken plattform Skolverket kommer att erbjuda. Alingsås har Dugga. GR vill växla upp de digitala läromedlen så småningom. Uppsatserna som ska skrivas från och med hösten kommer Alingsås inte att ta fram en plattform för just nu. Göteborg: Schillerska har testat i två år. Vad får man använda nätet till eller inte? Man behöver ha ganska mycket tekniksupport. Det är också.-utmanande att ha två lärare i varje klassrum. Lena i Partille: På en tidigare skola fick hon erfarenhet av Digiexam. Mölndal kommer att prova detta nu. Öckerö har också använt det ett tag. Det har fungerat bra i en liten kontext. Det är fortfarande lärarna som rättar proven idag. Kungälv väntar in Skolverket. Proven ska vara anonyma. Kungsbacka har inget upphandlat ännu. Lerum har Digiexam idag. Alingsås: Vid möte med SKL så valde kommunerna att inte använda ett enda verktyg. Vad händer om nätet stängs ner? Försvinner underlaget då? Läraren ska inte veta vem som har skrivit provet. Angående de nationella proven i stort: Kungsbacka och Öckerö kör befintliga prov i vår, men inte nästa år. Lerum kör prov fullt ut under våren, men inget är bestämt för resten. Troligtvis blir det en fortsättning. Alingsås använder proven i år, men inte sen. Dugga är bra för man kan rätta i ämneslagen. Det fyller ingen funktion i att göra proven digitalt det vid ett tillfälle. Reflektion: Snart har vi en generation som inte kan skriva för hand. Framförallt killarna klarar bättre av prov digitalt. Montessori lär ut fin handstil. Partille, inget beslut är fattat efter vårens omgång. Göteborg/Schillerska gymnasiet kör under våren. Lärarna vill behålla, men skolledarna diskuterar frågan. Kungälv har fattat samma beslut som de flesta. Inget beslut om hösten. Troligtvis tas de bort men lärarna vill behålla dem. Proven kommer antagligen att tappa i sitt värde, då inte alla kommer att använda dem. Men då blir de inte så drastiska heller. Under mötet besöktes Skolverkets webbsida. Där fanns information om situationen. De nationella proven kommer att genomföras via en webblösning. Det kommer inte att behövas en upphandlad plattform. Tips lämnades också om en webbaserad Skolverkskurs: Att leda digitalisering 6. Politiska organisationer i skolan hur hanteras detta med tanke på kommande val? (Fråga lyft av Lerum) Så här tänker kommunerna kring vilka partier som rektor bjuder in.

5 Kungsbacka: Väljer att bjuda in partier som sitter i riksdag, kommunfullmäktige och har partistöd. Mölndal: Väljer en dag då alla riksdagspartier är välkomna i form av en mässa med närvarande lärare. Göteborg/Schillerska gymnasiet: Har ställt frågan till UBF, så att alla gör lika dant. Det blir olika beroende på om man väljer riksdagspartierna eller om man också väljer de som också sitter med i kommunfullmäktige. Troligtvis blir det en central styrning av vad som ska ske. Kungälv: TV4 har gjort ett reportage om detta i kommunen. Kommunfullmäktige eller riksdagen gäller som urval. Härryda: Alla ungdomspartier får komma utspritt under hela året i form av bokbord. Kommunfullmäktige och riksdag samt de partier som har kommit in i EU-parlamentet. Då är även FI med. Detta gäller en gång per termin på samlingsplatsen. Politisk debatt med elever och lärare finns också. Öckerö: Har haft en temavecka då ungdomspolitikerna från riksdagspartierna är med. FI kom inte med då. Stilla havet är samlingsplatsen. Alingsås: Har en fredag mellan för de som ingår i kommunfullmäktige. Om det gäller debatt på ett program, så tar rektor beslut om detta. Partille: Kommunen har gymnasieskolan i en öppen verksamhet. Riksdag och kommunfullmäktige gäller vid besök och debatt. Entréhallen kanske kan innehålla helt andra saker i anslutande Kulturum. Kungälv/Mimers hus har samma situation när det gäller närliggande lokaler. Lerum: Anordnar debatter när partierna önskar. Skolval genomförs. Vad händer om det kommer oönskat besök? Skolverket har en sida som tydligt informerar om de senaste nationella besluten. Där klargörs bland annat att det är rektor som beslutar om partierna ska bjudas in eller inte. Hur det ska gå till beskrivs också. För mera information se: Frågan om hur våldsbevakande extremism hanteras är också intressant. En rapport har tagits fram om hur det ser ut i Göteborg. I Kungälv finns nu en doktor i frågan. Frågan tas upp på kommande möten. 7. Marknadsföring av utbildningar under annat namn än det formella namnet på programmet. Hur ser nätverket på detta exempel? Vi erbjuder tre program: IT-Teknik: teknikprogram med inriktning informations- och medieteknik.

6 IT-Design: estetiskt program med inriktning estetik och media. IT-programmet: el- och energiprogrammet med inriktning dator- och kommunikationsteknik. Detta är ett exempel på hur det kan se ut. Hur ser vi på detta? Synpunkter lämnades om att elever ska kunna se att det är en viss nationell utbildning. Det fanns ett intresse av att få marknadsföra och profilera i samband med GY2011. Ska vi göra så eller inte? I Indra finns det inte med. Det är inte okej utifrån vad eleven får till sig. Härryda har ett program som heter Samhäll TVÄR. Det får inte göras sökbart, då det inte är tillåtet att anta på profilnivå. Alla som söker till ett och samma program i en kommun ska behandlas lika i samma urvalsgrupp. Härryda menar att systemen går emot pedagogisk utveckling och att det känns konstigt att eleverna inte kan söka bara den profilen på programmet. Orsaken är att GR måste anpassa det gemensamma antagningsverktyget till vad som står i skollagen och i gymnasieförordningen. Det är politiskt fattade beslut som antagningen har att följa. När de specialutformade programmen slopades försvann denna möjlighet. 8. Gemensamma gymnasiet Information från Fredric Alvstrand Gemensamma gymnasiet innebär en möjlighet att erbjuda kurser på en annan skola om man inte kan erbjuda dessa själv. Kursen förläggs centralt för eleverna. Ofta är det på en skola i Göteborg på kvällstid. En vanlig tid är mellan kl. 17 och 21 en onsdag. Varje rektor beslutar om eleven får läsa kursen. Självkostnadspris gäller. Vad ska köras läsåret 2018/2019? Göteborg/Schillerska berättade att det var kursgruppsmöte dagen innan för de skolor som samverkar. Antagligen kommer Hvitfeldtska att anordna japanska. GR kan bistå genom att lägga upp information på webben och via en broschyr. Den som vill köpa en kursplats lämnar ansökan direkt till anordnande skola. Utöver det gemensamma gymnasiet kan Språkcentrum i Göteborg erbjuda ett ganska stort utbud av språkkurser. De förläggs ofta till sen eftermiddagstid. För mera info se: grkom.se/gemensammagymnasiet Några reflektioner: Fjärrundervisning vore kanske mycket bättre och dessutom helt tillåtet enligt skollagen? Skulle vi kunna bryta ner detta i noder? T ex på inriktningsnivå. Ett antal gymnasieskolor har gemensamma pass för språkvalen i Göteborg. Skulle vi kunna bygga lärcentra?

7 9. Samverkansavtalet för 2019/2023 (Margaretha A) Avtalsförslag har passerat Utbildningschefnätverket och är på väg till Utbildningsgruppen för vidare befordran till Förbundsstyrelsen och slutligen kommunerna. Undertecknade avtal ska vara GR tillhanda senast 31 augusti. Se bifogade underlag. Inbjudan, anteckningar och övrigt material från Gymnasienätverkets möten återfinns på GR Utbildnings webbsida Anmälan sker via länk i mailet Vid anteckningarna /Margaretha Allen Sekreterare Gymnasienätverket