Anteckningar från möte i Gymnasienätverket

Transkript

1 Gymnasienätverket Göteborg 4 oktober Anteckningar från möte i Gymnasienätverket Tid: Kl till september Plats: Helsingborg, Marina Plaza Gymnasienätverket Sammansättning Namn Karl-Olof Petersson, Ordförande Vakant Dennis Pavlovic Kristina Bergman Alme Mikael O Karlsson (reserv) Annika Forsler Egil Gry Christer Hagman Cristine Lysell Göran Careborg Leif Gardtman Lena Hellsten Lena Almqvist Helen Petersson Vakant Katarina Lindgren Kommun Partille Ale Alingsås Göteborg, Schillerska gymnasiet Göteborg/Hvitfeldtska gymnasiet Göteborg, Gymnasieområde Skånegatan UBF Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum Lilla Edet Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö Margaretha Allen, Sekreterare GR Syfte/uppdrag: Nätverkens representanter har strategiska ledaruppdrag. Ledamotskapet är personligt och nätverkets syften är att; - initiera regiongemensamma satsningar och uppdragsförslag till Utbildningschefsnätverket, - byta idéer, erfarenheter och kunskaper till gagn för den egna kommunens verksamhet såväl som för det regionala samarbetet, - på uppdrag av Utbildningschefsnätverket genomföra insatser såsom utredningar, projekt, kunskapsöversikter etc. - bevaka verksamhetsområdets utveckling nationellt och internationellt och pröva tanken på samagerande där så är relevant, - årligen avlägga kort verksamhetsrapport.

2 Ärendelista 1. Omvärldsbevakning Utveckling av gymnasieskolan i Helsingborg Andreas Olsson, strategisk analytiker, Skol- och fritidsförvaltningen, Helsingborg Andreas Olsson presenterade Skol- och fritidsförvaltningens organisation. Det finns sju kommunala gymnasieskolor. Rönnowska skolan, Helsingborgs Lärlingsgymnasium, International School of Helsingborg, Filbornaskolan, Olympia, Tycko Brahe skolan, Nicolaiskolan. Språkintroduktion finns på alla skolor. Kommunen har en hög andel fristående skolor (cirka 50 %) och ganska stor inpendling (totalt finns 7000 platser och 1500 pendlar in). Fokus ligger på eleven via pedagogen. De försöker också att synliggöra styrkedjan, så att alla förstår förvaltningens roll. Indikatorer som följs upp presenteras. Det mesta handlar om slutgiltig uppföljning som genomsnittlig betygspoäng. Andel med minst E i åk 3, Kravkurser år 3, Gymnasieexamen, Nationella prov, Attitydundersökning, Avhopp. (Detta finns att tillgå via t ex Skolverket) På gång: Meritvärden, Andel minst E i åk 1 och 2, Kravkurser i åk 1 och 2, Frånvaro. Det finnas inte fakta om: Grundskolebetyg En, Ma, Sv, SvA kopplas till kravkurser på Gymnasiet, Uppgifter från antagningen? Tester/kartläggningar, Kohortstudier, Tester/Kartläggningar, Prognoser its learning, Åtgärdsprogram, Elevhälsans insatser Problem finns med att skolorna registrerar på olika sätt. Det som samlas in via Skolverket och UHR styr en hel del vad som samlas in. SKLs rapport Öppna jämförelser kom i förra veckan. Aktivitetsansvaret visar när elever avbryter i en annan kommun. Det är inte helt enkelt att få med alla in i kvalitetsarbetet. Hur kan vi se gemensamma utmaningar och möjligheter? Skapar man inte arenan så blir det inget. Nämnden har godkänt varenda ansökan om fristående skola sedan start, men nu får det konsekvenser för de egna skolorna. 90 % av IM-eleverna går i de kommunala skolorna. Vad händer om man höjer kraven för att komma in på programmen? Vissa skolor tar bara in 20 elever och snittet kan vara 335 poäng på vissa fristående skolorna. Vad ska vi ha siffrorna från de fristående skolorna till? Det går inte att ta tillbaka eleverna. Vi kan förutsäga hur det ska gå för eleverna utifrån deras ingångsvärde.

3 Förädlingsvärde, vad är det? Skolkommissionen skrev en sida om detta i sin rapport. Slutsatserna är att det måste tolkas med stor försiktighet. I USA har man kopplat det till lärarens löneutveckling. Att konkurrera med kvalitet är viktigt. Varumärkesbyggande behövs. Ett exempel på insats är när matematiklärare från grundskolan och gymnasieskolan ska designa ett gemensamt test utifrån grundskolans kurser. Vad är det som sticker ut på mönsternivå? Kommer detta att förändras över tid? Arbetet startas snart upp i en testomgång. Kohortstudier görs över tid för en viss grupp. Kopplingen till särskilt stöd undersöks. Det peakar i år 9. Åtgärdsprogrammen är dokumenterade, men det finns ingen statistik på detta. Frånvaro och resultat på kursnivå. Just nu är det cirka 20 % frånvaro. Väldigt många klarar kurserna efter repetitionskurserna. Varför? Systematiskt kvalitetsarbete- behov av processtöd - Analysförmåga (Matematiklyftet, Läslyftet, Relation mellan behov-insatseffekt) - Kursutvärderingar (analys på kursnivå) - Underlag (vad ska analyseras och hur samla in?) - Transparens (kollegiala lektionsbesök) - Svårigheter med att titta bakåt i analysarbetet - Balans administrativt vs. Pedagogiskt ledarskap (det finns en betydande variation i denna relation) - Behov av att bryta ner resultat på program. Och klassnivå (Beslutsstöd på individnivå?) Vilken av dessa stämmer bäst in på..? Gymnasieskolan Gemensamma aktiviteter Systematiskt kvalitetsarbete Konstruktiv länkning Fokus på feedback (Fullan/Gunnarsson) Ledarskapets betydelse (Timperley) IPS-modellen Kontinuerlig uppföljning (itslearning) Struktur för att samla underlag systematiskt (Frånvaro. Procapita) Implementering Skolledardialoger 1 gång/månad (gymnasiet) Elevcentrerat ledarskap 3 gånger/termin (samtliga skolformer) Förstelärarens roll var inte långsiktigt definierad.

4 Samverkan för bästa skola Skolverket identifierar de sämsta skolorna i i landet och skriver avtal. Resultatanalys i skolan: Jonas Österberg IPS-modellen Individnivå Processnivå Strukturnivå Elevers resultat och andra underlag Undervisning och andra arbetsprocesser Organisation, styrning och ledning på olika nivåer Hur ska vi kunna mäta det som är lite djupare? Organisering och genomförande av SKA Ämnesutveckling Elevinflytande kopplad till närvaro och motivation Språkutvecklande arbetssätt Kvalitetsrapporter Styrkor och utvecklingsområden Tre gånger om året ska alla verksamhetschefer vara ute och föra denna dialog. En modell för att få till en vettig dialog. I kvalitetsrapporten återkommer de till dessa områden. Vad är det vi behöver utveckla och varför? Elevernas åsikter finns med, men det är svårt att aggregera. SKA-grupp och dess slutsatser: Historiskt svag efterfrågan av analys och utvärderingar Utvärderingar leder inte till nytt agerande Satsningar som görs bygger sällan på identifierade behov Vi saknar en enhetlig huvudmannabild Analysförmågan och strategier för detsamma behöver stärkas Vi samlar in mer resultat än vad vi utvärderar och analyser Vi behöver se över Kvalitetsrapporter/Kvalitetsdialoger SKA bygger inte på inifrånmotivation/bottom-up Kommunikationen behöver förbättras Vertikal och horisontell analys SKA-gruppen och dess förslag: Årshjul - differentierad uppföljning Reviderad mall Kvalitetsrapport Gemensamt ramverk -Stöd för analys Kontinuerlig uppföljning och djupdykningar

5 Enhetlig screening i matematik (gr+gy) Bedömningar i förskolan Verksamhetsobservationer Från reaktiv till proaktiv (tidigare insatser) Ansvarstagande Staden har en heltidsperson som lägger in uppgifter. Qlic view används. Det finns uppgifter från både grundskolan och gymnasieskolan. Det som går iväg till UHR är bara de elever som har examensbevis. Där saknas de som inte har det eller som går ett år till. Jämförelsetjänsten görs i Stratsys och den ska Helsingborg lägga ner. I stället kommer man att använda Skolverkets Välja skola. 25 uppföljningssystem har identifierats, men de bygger alla på samma fakta som rapporteras till Skolverket. Reflektioner: Gruppvisa återkopplingar Inspel skickas in till sekreteraren via mail senast inom en vecka. Inkomna underlag: - Förutom frågor om IM, - Ska vi hitta något gemensamt fokusområde mellan kommunerna utifrån kvalitetstänket? - KAA och ELIN - GY-mässa för åk 8 resp åk 9 - Lärorikt utbyte! Skulle vara jättebra att göra igen någon annanstans i Sverige - Fick inblick mer konkret i varandras verksamhet, vilket är jättebra. Om vi vill utveckla det ytterligare exempelvis genom strukturerat kollegialt lärande kan vi skapa struktur för det i dagordningen. - Mässa på våren årskurs 8 var en bra idé att ta med till nätverket och GR Årskurs 8 mässa. Bättre möjlighet att utbyta tankar om programmen där varje program har en monter. Det finns en lärare från varje program och några elever samt en SYV. Statistik utifrån kursgruppsnivå för lärare och rektorer - men då måste man fundera på hur man ska jobba med detta. Avtal med folkhögskola med studiemotiverande kurs FINSAM i VGR kan de inbegripa det som Smart Väg gör helt eller delvis? -Det är ett processtänk utan början eller slut och målet är att processens resultat ska leda till implementering i ordinarie verksamhet. -Enhetlig screening matematik. Kan vi få till det nu när det blir en Grundskoleförvaltning i Göteborg? -Fler årshjul så att inget slarvas fram. -Lärlingsutbildning - kan min huvudman göra mer av detta? -Ha gemensam syn på definitioner för att vi ska kunna ha bra samtal etc. Först, tack för en bra konferens, med bra innehåll. Tänker att vi skulle kunna jobba mer med erfarenhetsbyte inom nätverksdelen kring: - dela erf av hur SKA sker - systematiken hur få till den på alla nivåer? Litteraturtips

6 - Helsingborg lyfte flera gånger vilka ledarhandlingar som krävs? Vad krävs av oss verksamhetschefer, våra rektorer, lärare Aktuellt kring introduktionsprogrammen - Ökar det eller minskar det i volymer? -Samarbete med grundskolan-överlämningar -Kvalitet och måluppfyllelse -Elever inom autismspektrat -Politiska förväntningar -KAA? -Köps det många IM-platser? -Statsbidrag på gång ENKÄTEN OM IM-PROGRAMMEN, SOM KOMMER ATT GÅ UT, FLAGGADES UPP. OBS KORT SVARSDATUM. 3. IM-SPRINT - Erfarenhetsutbyte - Individuella studieplaner i förhållande till Migrationsverket Det ska finnas ett mål på huvudmannanivå för individuella studieplaner (där kan IMSPRINT ingå) och där kan man skriva att det visar sig i den individuella studieplanen hur lång utbildningen ska vara. Det kan vara så att man i vissa kommuner bara gör studieplan för ett år i taget. Då blir det svårt att veta för Migrationsverket om eleven ska få stanna kvar. Eleven har rätt att söka till annat IM-program. Vilka kurser ska eleven ha och hur lång tid beräknas det ta? Ett SPRINT-program beräknas vara 13 månader och då går man på det om det inte framgår något annat. SKLs konferens informerade också om att för att få ett tillfälligt uppehållstillstånd gäller att de sköter sina studier. Dokumentationen kring studieresultaten är viktig också. Lena Hellsten skickar ut ett exempel till nätverket. Det fattas olika beslut om elever får bo kvar eller inte. Det är egentligen en lokal politisk fråga som rör socialtjänsten. Synpunkter om antagning är en annan fråga. En fråga om åldersbedömning lyftes. Vad gäller? 4. Hälsningar från ELIN Info från Jenny S förmedlades. 5. Ny punkt YRKIN GR kommer att erhålla ESF-medel inom ett projekt som SKL har ansökt om. Projektet kommer att bygga vidare på erfarenheter från Plug-In och Plug-In 2.0. Innehållet denna gång är vinklat mot yrkesutbildning och attraktivitet. Fyra regioner deltar i projektet,

7 som är i sin analysfas. GR kommer att informera mera om YRK-IN längre fram. 6. Reservantagningen och regional samverkan Bilderna från reservantagningen bifogas med anteckningarna. -Regional kapacitet under kommande år behöver diskuteras i det regionala samrådet -Fler söker per plats -Lärarbristen diskuterades. Frågan behöver finnas med framöver på olika sätt. -Tidplan för revidering av samverkansavtal för gymnasieskolan respektive gymnasiesärskolan presenterades. Under hösten kommer Gymnasienätet att involveras i revideringen. 7. Initiera kommande dialog om digitalisering och IKT Härryda och Partille har insatser på gång. Maker Space på Lindholmen t ex. Frågan diskuteras vidare vid kommande möten. Inbjudan, anteckningar och övrigt material från Gymnasienätverkets möten återfinns på GR Utbildnings webbsida /Margaretha Allen Sekreterare Gymnasienätverket