Anteckningar från möte i Gymnasienätverket

Transkript

1 Gymnasienätverket Göteborg 13 december 2016 Anteckningar från möte i Gymnasienätverket Tid: Torsdag 1 december Plats: Svenska Mässan Gymnasienätverket Sammansättning Namn Karl-Olof Petersson, Ordförande Vakant Maria Lissmatz Kristina Bergman Alme Annika Forsler Mikael O Karlsson Ingela Linzie Per Lindberg Egil Gry Cynthia Runefjärd Stefan Wigren Göran Careborg Carl Nyström Lena Hellsten Lena Almqvist Helen Petersson Katarina Lindgren Kommun Partille Ale Alingsås Göteborg, Schillerska gymnasiet Göteborg, Gymnasieområde Skånegatan UBF Göteborg/Hvitfeldtska gymnasiet Göteborg, Polhemsgymnasiet Göteborg, Gymnasieområde Lindholmen Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum Lilla Edet Mölndal Partille Stenungsund Öckerö Margaretha Allen, Sekreterare GR Syfte/uppdrag: Nätverkens representanter har strategiska ledaruppdrag. Ledamotskapet är personligt och nätverkets syften är att; - initiera regiongemensamma satsningar och uppdragsförslag till Utbildningschefsnätverket, - byta idéer, erfarenheter och kunskaper till gagn för den egna kommunens verksamhet såväl som för det regionala samarbetet, - på uppdrag av Utbildningschefsnätverket genomföra insatser såsom utredningar, projekt, kunskapsöversikter etc. - bevaka verksamhetsområdets utveckling nationellt och 1

2 internationellt och pröva tanken på samagerande där så är relevant, - årligen avlägga kort verksamhetsrapport. Anteckningar 1. Återkoppling från möte i september Arbetsutskottet gav förslag på arbetsgång och tidplan för utbyte kring systematiskt kvalitetsarbete Bakgrund till förslaget ligger i att det kontinuerligt presenteras ett antal rapporter om kvalitet i den svenska skolan (t ex Pisa-rapporten). Oftast är det andra än huvudmännen som presenterar och kommenterar resultaten. Och huvudmännen blir gäster i sin egen föreställning. Tolkningsföreträdet saknas. GR kommer att kika närmare på denna fråga. Förslaget syftar till att på ett bättre sätt äga processen kring systematiskt kvalitetsarbete ur ett regionalt perspektiv. Dessutom gör Skolinspektioner granskningar av hur det strategiska kvalitetsarbetet utförs. Varje kommun tar fram rapporter på olika nivåer; kommunrapport, gymnasieenhetsrapport, utbildningsområdesrapport, kvalitetsrapport eller andra benämningar. SKLs Öppna jämförelser och brukarenkäter talar också om kvalitet. Vilka mönster sticker ut då? Analysfas på regionnivå kanske behöver göras först på den kommunala arenan. Därefter kan man gå in i ett gemensamt möte med de fristående skolorna. Kan vi därefter ha ett utbyta med en region som har gjort någon analys på liknande nivå? Ska vi göra ett utbyte eller en resa? Man kan också djupdyka i några nätverk. Kan vi definiera områden som skulle intressera samtliga politiker i medlemskommunerna? Exempelvis: Betygssnitt, antal/andel elever med gymnasieexamen, antal på yrkesprogram respektive högskoleförberedande program, antal avbrott/avhopp, resultat på nationella prov, genomströmning, behörighet till högskola, elevers hälsotillstånd och ohälsotal (särskilt psykisk) GR har under många år genomfört jämförelser med andra storstadsregioner utifrån befintlig statistik. GR-enkäten ger också svar på en del mjuka frågor. Fristående skolor erbjuds göra enkäten. GR har också för avsikt att ta fram en rapport liknande den som kommunerna i Stockholms län har gjort kring gymnasieutbudet. Kan Gymnasienätverket analysera det som lyfts fram i den rapporten? Kan man aggregera upp regionens samlade bild? Att lära av varandra kan vara ett syfte? Hur jobbar man med systematiskt kvalitetsarbete. Det finns mängder av statistik om gymnasieskolan. Sekreteraren ställde fråga om arbetet ska utgå från hemkommunsnivå eller från skolkommunsnivå. Nyckeltalen skiljer sig åt i 2

3 statistiken och en så öppen region som GR går eleverna i många andra skolor än hemkommunens eventuella gymnasieskola. Ordföranden menade att vi ska utgå från skolkommunsnivån och från data som samlas in där. Det är en hyfsat kvalitativ analysnivå. Forskarperspektivet kan läggas till liksom andra rapporter och övergripande bilder som beskriver den verklighet vi står i. Vi ska lära av varandra och höja kompetensen kring systematiskt kvalitetsarbete! Vi ska i första skedet utgå från eget skrivet material och se vad som beskrivs i det. Därefter ska vi se om det finns officiella nyckeltal som kan vara de samma. Ytterligare syften är: Öka/sprida det gemensamma lärandet (ur ensamhetsperspektivet) Höja resultaten i regionen Tydliggöra att utbildningen äger frågan; Pisa, ÖJ, TIMSS Då hamnar vi inte i försvarsposition. Flera kommuner vittnade om att politiker ber om statistik och underlag lite när som helst under året. Några kommuner hade då kommit överens med politikerna om när dessa fakta ska lämnas och kommenteras på ett mera systematiskt sätt. T exempelvis redovisas inte betygsstatistik förrän på höstkanten. En kommun använde sig av ett kvalitetsårshjul i nämnden för att undvika ryckigheten. Ett annat tips var att avdela en person som är duktig på att analysera statistik. Detta kan göras tillsammans med verksamhetschefen. Efter analysen måste också åtgärder komma igång. Det dubbla styrsystemet kan ibland ställa till det. Ordförande skissade på arbetet enligt nedan Arbetsgruppsprocess Systematisk temaprocess över tid. Nätverksfrågor Uppdragen från UC Arbetsutskottet jobbar vidare med detta. Utgångspunkten är att alla skickar in underlag inför nästa nätverksmöte som är en heldag. Ett temaarbete kring systematiskt kvalitetsarbete genomförs under den dagen med processledare som ska leda gruppen för att få kvalitet i arbetet och för att öka det gemensamma lärandet. Sammanhangsmarkering: Hur förhåller jag mig till detta? Den 31 mars sker en gemensam sittning med rektorer för fristående gymnasieskolor. Kan vi mötas där och berätta om vår process? Beslut: Alla skickar in sitt material till Margaretha A senast tio dagar innan mötet. Skicka gärna ett exempel på enhetsnivå, ett på skolnivå och ett på övergripande nivå. 3

4 2. Kort om Euro skills samt om Gröna näringar- Vad händer inom College Väst? Återkoppling från seminarium med Visita med flera. Angela Lindqvist Euro skills Europas största yrkestävling. 500 unga tävlar i 35 grenar. För första gången arrangeras tävlingarna i Skandinavien. World skills Sweden, Göteborg & co och ett stort antal andra parter bidrar till att tävlingarna kan genomföras. Hypotesen är att ungdomar kommer att besöka tävlingarna för vägledning och inspiration, vilket är en del i tävlingarnas hållbarthetskoncept. 35 olika yrken tävlar. Sex olika kluster inom ett övergripande branschområde finns. Det finns också Prova-på ytor och 22 yrken kan man testa. Några exempel är yrkesförare Simulator, Florist - Göra sina egna blomsterarbeten, Teleteknik Prova på att löda, Cadtekniker Designa och skriva ut figurer i 3 D. Arbetsförmedlare och studie- och yrkesvägledare finns på ytan. Det har tagit tre år att förbereda tävlingarna och för att involvera så många människor. GR har tagit fram en lärarhandledning tillsammans med Skolverket om Euro skills. Många av GRs nätverk förlägger möten i anslutning till tävlingarna. Tekniska tjejer och vårdande män är titeln på ett seminarium om hur vi gemensamt kan motverka könsstereotypa yrkes- och utbildningsval. Utmärkelsen samverkanspris för bästa samverkan i kategorier grundskola, gymnasium, företag. I år delas också ut pris till bästa yrkeslärare. 250 tjänstemän från regionen träffas under tävlingarna. En nätverksdeltagare efterfrågade någon typ av dokumentationsfilm. College Väst ett ESF-projekt Den del som rör Livsmedel och gröna näringar beskrevs. Utöver detta ingår också VO- College och Teknikcollege. En kartläggning görs just nu för att inventera delbranschernas och utbildningsaktörernas intresse och behov av att delta i samverkan samt genomlysa förutsättningarna för de horisontella kriterierna. Halland är med i denna del. Det rör sig i första hand om partioch detaljhandel m fl. Visita är med som branschorganisation. 70 personer diskuterade för några veckor sedan kompetensförsörjning och hur kan vi samverka. Kompetensförsörjningen är en stor utmaning. Bättre samverkan med långsiktighet krävs. En regional plattform för dialog önskas Man vill arbeta tillsammans! Detta ska tas vidare och ev. skapas någon form av samarbete. Livsmedelskedjan är väldigt bred. Gröna näringar har inte tillräckligt med utbildningsplatser och det är dyra utbildningar. 4

5 Det saknas kockar. Restaurangbranschen är i stort behov. Besöksnäringen ökar. Göteborg & co gör sitt till för att den ska göra det. Branschfolk är beredda att starta egna utbildningar. Vilket nedköp i så fall! Att vi inte kan få eleverna att söka detta! Hur kan vi göra det mera attraktivt att söka? Fler kompetenser. Kan branschen hjälpa till? Det finns många som har utbildningen, men som inte vill jobba natt. Många små aktörer konkurrerar. Svårt att hitta överenskommelser om apl. Tillsammans med HRF (facket) tittar arbetsgivarna på arbetsmiljön. Hotellutbildningen är det det man vill ha? Yrkeshögskolan har ställt krav på matte 1 b, vilket av andra anses vara ett för högt krav. 3. Gymnasieutredningen Förslagen i korthet fanns med i inbjudan. Det tas upp vid senare tillfälle. 4. Tema nyanlända Exempel på arbete med nyanlända Karin Glissel, Koordinator Yrkesintroduktion, projektledare Plug-in 2.0 Framgången Erfarenhetsutbyte Insatser kring nyanlända Sömlösa övergångar Hur åstadkomma? SKLs gymnasiekonferens lyfte fram exempel på hur man jobbar med nyanlända. Ett av exemplen som lyftes kom från Lerum. Lerum arbetar med Plug-in målgrupp 3 och har på kort tid gått från 18 till 70 elever och från en homogen till heterogen elevgrupp. Ganska snart upptäcktes en inlåsningseffekt i IM SPRINT, då det inte fanns någon yrkeskoppling. IM SPRINT sorterar under IM. Kan vi luckra upp det? Syftet var bland annat att: Se till att det blir en tydlig integration av nyanlända, både i utbildningsorganisationen och för att underlätta integrationen i det lokala näringslivet. En bransch som behöver kompetens tar emot med öppna armar. Exempel på insatser: Studiebesök, Yrkesvägledning, Prova på, Praktik, Euro skills Undersköterskeutbildning inom vuxenutbildningen är bara på tre terminer och man kan få jobb på helger och sommar. Studiedag genomförs på skolan, då arbetslagen får diskutera utmaningar och möjligheter med att ta emot nyanlända på programmen. BF har en öppen förskola som eleverna får kika in på. Behov av fortbildning? IM yrkesintroduktion mot bygg (ligger närmare BA än IM). Elever, som har gått ut nian utan behörighet, har ibland sökt till Bräckegymnasiet i Göteborg. Nu ville kommunen pröva om de kunde läsa på hemmaplan. Fyra ungdomar stannade hemma. Tre nyanlända ville jobba inom bygg. Dessa blev en grupp. Karin pratade med lärarna på programmen och hon deltar även på lokala programråd. Inspiratörer har varit forskarna Nihad Bunar (grundskolan) och Hassan Sharif (kan man flytta ut de nyanlända på programmen?) Regelverket har öppnats upp på Yrkesintroduktion. Man kan göra friare varianter. Prova på yrkesprogrammen är en metod som används. Studiebesök på företagen Autoadapt är en annan. Den stora frågan för många elever är: Hur tar jag mig ur Språkintroduktion??? 5

6 Individuell yrkesintroduktion: Ett exempel nämndes där en elev snart är klar med sin fordonsutbildning, men ännu inte är klar med svenskan. Eleven har praktik två dagar i veckan. Hen har fått avslag på sin asylansökan, har ingen fast adress, bor hos kompisar på soffan, får ingen dagersättning, matersättning utgick men eleven kunde inte lösa ut checken pga sin status. Spärrat kort från Migrationsverket. Resultaten i Byggintro är: De nyanlända blir mentorer för de unga. De är mera studiemotiverade. I bygghallen jobbar de två och två. När de har blivit varma i kläderna ser man effekter från det andra hållet. De svenska eleverna påverkas också. Hos dem finns utanförskap och få betyg. De hjälper de nyanlända med svenskan. Studiebesök Eleverna får se exempel på vad man kan arbeta med i framtiden. De får också lektioner i vårt samhällssystem, te x hur vi tar hand om funktionshindrade. Autoadapt anpassar fordon för funktionshindrade. Detta förekommer inte i deras hemländer. Likvärdig progression borde betyda för varje individ utifrån sina förutsättningar. Varför ser vi inte nyanlända som utbytesstudenter. Svenska först svenska under tiden Majoritet vs minoritet (dari talar många, men det finns också mindre språk) Hur ser det ut i kommunerna kring utbildning för nyanlända? Laget runt Öckerö En liten grupp går i grundskolan. Köper platser i Göteborg därefter, ungefär stycken. Göteborg En trend är möjligen oroande. I inledningen var målet att försöka integrera IMSPRINT med programmen. Det blev så stor mängd, så att det nu väger åt andra hållet. Så många som möjligt på kommunala skolor var mottot i början. De nyanlända puttas nu ut till egna skolor. Det gäller att praktiskt kunna handskas med situationen. Ett test gjordes där de nyanlända fick välja utifrån intresseområden. De läser mot t ex BF. Sedan integreras de i klasserna. Ibland blir det väldigt bra. Ibland har det blivit en grupp vid sidan av. Stenungsund 172 ungdomar finns i området Tjörn/Stenungsund. Just nu råder mycket oro kring utvisning. Mycket svenska ingår i utbildningen. Svenska som andraspråklärarna vill fokusera på språk. Vuxenutbildningen tar en del av dem som vill övergå till yrkesutbildning. Även en del 17-åringar skrivs över med sfi. Det känns lite långt till gymnasiet. Mycket av ansvaret ligger på IM. Eleverna har väldigt lite gemensamt med IM-programmen. Mölndal Cirka 300 ungdomar finns i kommunen. Det är nu en ännu mera heterogen grupp. Många har varit 1-2 år i Sverige. De flyttas över från andra orter. En del har fått tillfälliga uppehållstillstånd. De söker städjobb för att få stanna. Partille Många olika frågor ställs. Vilken är utbildningens roll? Det är mycket att hantera med totalt 108 elever. 6

7 Kungsbacka 150 elever finns på två skolor. Det hälsofrämjande arbetet är intensivt på grund av avvisningar. Kungälv Det finns cirka elever i kommunen. En heldag kring yrkesintroduktion har genomförts. Kommunen var också och lyssnade på SKLs gymnasiekonferens för att få mera kunskap om regelverket. Alingsås Drygt 100 elever finns. De är t ex integrerade mot BF. AME är inblandad i arbetet. Lerum 65 % får gymnasieexamen i svensk gymnasieskola. Bland IMSPRINT-eleverna är det bara 1% som går ut med en gymnasieexamen. Gör kunskap tillgänglig. Härryda 85 elever finns och kommunen är också med i Plug-in-projektet. Det individuella valet kan alla elever i princip vara med på. 5. Skolverkets utbildningspaket om studie- och yrkesvägledning Emma Theiland-Nilsson GR medverkade. Utbildningspaket skola-arbetsliv Skolverket, Arbetsförmedlingen och Karlstads universitet står bakom. Syftet är att utveckla arbetet med att integrera studie- och yrkesvägledning och skola-arbetsliv i undervisningen. Utbildningen vänder sig till lärare, skolledare och syv. Deltagandet sker gruppvis från skolan för att gemensamt utveckla arbetet i verksamheten. Det är alltså inte meningen att bara syv ska delta. Två gemensamma utbildningsdagar erbjuds. Däremellan tre tillfällen med processledare från Karlstads universitet. Exempel på arbetsområden: Konkreta undervisningsupplägg En plan för studie- och yrkesvägledare En plan som behöver implementeras och förankras Utbildningen utgår från och anpassas efter skolans behov och förutsättningar Kommande utbildningsdagar: 1 mars Lindholmen Conference center 19 september Ullevi lounge Kontakta Emma T-N för mera information och för anmälan. 6. Övriga frågor Förslag till mötesdatum 2017 (Ev extramöte med vuxnätverket i januari) Möte 1 (6/2 9-15), Möte 2 gemensamt möte med fristående gymnasieskolor (31/3 9-12), Möte 3 (bestäms senare) 7

8 Inbjudan, anteckningar och övrigt material från Gymnasienätverkets möten återfinns på GR Utbildnings webbsida Vid anteckningarna /Margaretha Allen Sekreterare Gymnasienätverket 8