Minnesanteckningar från nätverk för lärlingsutbildning

Transkript

1 GR Utbildning Minnesanteckningar från nätverk för lärlingsutbildning Deltagare: Sten Jansson Lerum, Gunilla Forsell Stenungsund, Magnus Haglund Ale, Lars Olsson Göteborg, Morgan Josefsson Lerum, Katarina Lindgren Öckerö, Anders Johansson Kungälv, Kaj Olsson Kungälv Ej närvarande: Magnus Fagerström, Hulebäcksgymnasiet, Lena Hellsten Mölndal 1.Dagordning och presentation Bakgrund till uppdraget presenterades. Två tidigare konferenser kring lärande på arbetsplats arrangerades under Det är politiskt mycket intressant att starta upp lärlingsutbildning just nu. IV-programmet har redan idag stora inslag av lärande på arbetsplats. I december togs beslut att starta det här nätverket bland annat för att förbereda inför Presentation av deltagare: Sten Jansson, som utsetts till ordförande, är förvaltningschef i Lerum, och har bred erfarenhet av skolledarskap från tidigare år i Göteborg. Morgan Josefsson, skolledare Lerums gymnasieskola, arbetar med yrkesutbildning och lärlingsutbildning (i år 8 LIA-platser). I höst 16 platser? Katarina Lindgren, Öckerö gymnasieskola, skolledare, har bland annat två små program med mycket praktik. Gunnar Gisslow, Lerum. Ska ta över efter Morgan J. Musikforskare i botten, men har varit i skolan 35 år, hälften av tiden som lärare, hälften som skolledare i Sverige och Tyskland. Har precis skapat en trafiklärarutbildning, som nu finns med inom GR:s vuxenutbildningsavtal. Kaj Olsson, skolledare Mimers Hus Nord, med ansvar för BP, FP EC. Jobbar lite med arbetsplatsförlagt lärande. Anders Johansson, UBF i Kungälv, arbetar med uppdragsutbildning och vuxnas lärande. Lars Olsson, 17 år som skolledare på Lindholmens gymnasium, men nu inom centrala förvaltningsledningen och särskilt kring Gy 07. Planerar just nu för ett Räddningscentrum på Färjenäs i samverkan med Chalmers, Räddningstjänsten och UBF. Gunilla Forsell, programrektor HR, BP, FP, IP och TUNA (program som sträcker sig över 4 år varav ett år förläggs ute i industrin) på Nösnäsgymnasiet i Stenungsund. Petrokemiindustrin är samverkanspart kring TUNA. Magnus Haglund, skolledare Ale gymnasium, TE, NV och Event och data (SM EC 4-årigt med ett år i näringslivet. Driver Nutek-projekt och EU-projekt tillsammans med Tage Lindström i samma kommun. Är också med i Tjörns Idéskolenätverk. 1

2 Partille, Kungsbacka och Alingsås har inte skickat några representanter. Tjörn kommer att hjälpa till utifrån idéskoleuppdraget. 2.Presentation av uppdraget Sten J presenterade det uppdrag som formulerades i december samt tilläggsuppdraget. Vi ska agera redan inför hösten Dessutom ska en plan för regional samverkan kring lärlingsutbildning tas fram. Syftet är att etablera god samverkan med god överblick, vilket medverkar till att vi inte kör dubbelt. Vi bör också anpassa lärlingsutbildningen efter de förutsättningar som gäller kring elevernas val. I augusti 2005 fanns 340 behöriga elever, som inte hade fått plats på gymnasiet. Det kom lite chockartat. Örjan Eklund, Gymnasieintagningen, menade vid ett annat tillfälle att redan vid preliminärintagningen saknades plats för nästan 500 elever. Dessutom kommer ytterligare elever att göra sig behöriga. Slutsumman kan t o m hamna på elever, som inte har kommit in på de utbildningar som de sökt. Förra året startade Göteborgs kommun ett lärcentrum för att bereda platser för elever som inte kommit in. Lerum inrättade en extra SP-klass. Många av dessa elever hoppar då av, eftersom de egentligen vill gå en yrkesutbildning. Ungdomars intresse för yrkesutbildning har ökat markant. Skolorna har dock dimensionerat efter statens krav på 50 % ungdomar till högskolan. Nära samverkan måste ske med arbetsmarknaden. Det är dock problematik kring vissa program t ex kring lärlingsböcker. 3. Diskussion Diskussion inleddes varvid olika frågeställningar lyftes: Vad innebär en gymnasial lärlingsutbildning? Vilken nivå ska den ligga på? Ska ungdomars önskemål styra eller branschen/näringslivet? Kanske måste varje kommun dubblera sina platser? Eftersom det finns så många sökande till BP, så kommer inte alla in. De duktigaste som kommer in vill bli träarbetare. Det är stor brist inom vissa sidoyrken. Lärare och skolledare inom Byggprogrammet har varit på en konferens med RYK. Problematiken tog upp. Det är just nu en otrolig utveckling på byggsidan. Man måste tänka om vad det gäller dimensioneringen. Problemet är att arbetslösa i regionen står i arbetslöshetskassan. Därför blir det inga fler lärlingsböcker. LIA inom BP finns inom specialyrken som glasmästare, plåtarbetare och målare. Murare finns också. Plåt finns även på Bräcke. Elever vill inte alltid resa. Det uppstår en konstig konkurrenssituation. Hur upplever eleverna detta? Vilken utbildning blir mest populär? Lerum upplevde hur det var förra året. LIA-platserna är mycket populära. Industrilokaler finns i Stenungsund, men elever vill inte resa så långt. Vi kommer att ha yrkeslärare som åker ut till arbetsplatserna. Vi är för små för vissa kompetenser. Kan vi köpa in kompetenser från varandra? Det är fullt möjligt att idag köpa tjänster av varandra. Det skulle kunna göras inom det Gemensamma gymnasiet. Samverkansavtalet som kommer att gälla från 2007 beskriver detta förfaringssätt. 2

3 4. Insatser i varje kommun Ale Långtidsarbetslösa ungdomar erbjuds skräddarsydda utbildningar. Det är bland annat lärlingsutbildning samt komplettering kring teoretiska delar. Utbildningen blir relativt dyr, men syftet är att de ska få jobb. Tage Lindström har varit drivande. Utfallet av den här utbildningen är gott. De har också kunnat få kärnämnen under studiernas gång. Extra medel har krävts. 2 IV-elever är ute som lärlingar idag ungdomar som är arbetslösa är också ute i kommunen på lärlingsplatser. Verkstadsindustrin har ett klart koncept med hur man skulle vilja jobba ihop kring detta. Bland annat finns Mekangruppen (5 företag) som alltid kan ta emot lärlingar. De står gärna för lokaler och handledning. Nu ligger man i startgroparna. Kanske kan detta bli ett första försöksår. Stenungsund Nösnäsgymnasiet har lärlingar inom IV-programmet på det sättet att yrkespraktiken ligger under 3 dagar och 2 dager genomförs inne på skolan. De flesta eleverna är icke-behöriga. De läser inte gymnasiekurser. Egentligen finns bara två elever på lärlingsliknande utbildningar idag, en på plåt och en på VVS. Kylmontören läser gymnasiekurser. Plåteleven är inte behörig, men kommer att tas in i alla fall. Göteborg Lärande i arbetslivet främst på Lindholmen och Bräcke, i viss omfattning också på EMG och Burgården. Många drop-outs på Vingagymnasiet har praktik. HOPP-programmet har också mycket arbetsplatsförlagt lärande. Man önskar att staten ska sätta ner foten att säga vad lärlingsutbildning är egentligen. Förslaget till gymnasial lärlingsutbildning kommer kanske att ändras något. Ev kommer Ibrahim Baylan att släppa något nytt på torsdag under konferensen På gång. Skolverket har haft problem med frisöket och det rättsliga kring gymnasial lärlingsutbildning. Dessutom kommer troligen en förordning kring krav på lokala samråd för program med yrkesämnen. Kungälv Ett antal LIA-platser finns liksom utökad APU. Inget egentligt tillskott av platser diskuteras. Datateknik och elektronik ligger idag på arbetsplats. Automation och elteknik hade varit alternativet. Idag är det 4-5 elever per år som väljer den här vägen. Skulle det vara möjligt att öka till hösten? Rent teoretiskt skulle det gå. Man skulle kunna öppna alla inriktningar ev. Men det kan vara krävande att hitta fler platser. FP har redan 72 platser idag och det räcker nog. 53 % av eleverna på dessa yrkesprogram kommer till kommunen från annat håll. Transport lockar många. Lerum LIA-platser innevarande år är platser på HV och BP (specialyrken). RYK har gått med på detta. De andra yrkena har valts. 8 elever togs in och 6 är kvar. 1 gick in på nationellt program - BP. 1 tyckte att det var för tufft. Det krävs elever som har ett bra självförtroende. Lösningen är utökade klasser i BP och HV. Programmen HV, BF, BP bildar en teoretisk klass för dessa elevers kärnämnen. Det har tillsatts en extra lärare. 3

4 Möbelsnickare är ett exempel, där säkerhetsfrågan är viktig. Det tar olika lång tid innan de kommer ut i arbetslivet. En elev har gått hela första året inne. Nu ska han ut. Här krävs inga lärlingsböcker. Inom HV finns det många yrkes som går att använda. Eleverna har helt individuella upplägg. HV har generellt skrivna kursplaner. I den nya skrivningen ska de vara med i de programgemensamma kurserna, vilket kräver utökat elevantal i så fall. Öckerö Här har man mycket praktik i de två små programmen veckor praktik. Det bygger på ett samarbete med näringen. 15 elever finns i resp. årskurs. Några elever som hoppat av i andra kommuner kommer tillbaka och genomför individuella studiegångar. Eleverna kommer mest från öarna och Fiskebäck. Härryda Vi fick en bild från Härryda vid förra mötet. 5. Tider för hösten Nätverket träffas 27 sept., 9-11, 10 nov och 15 dec med julbord. 6. Material från Skolverket Det finns mycket material kring lärlingsutbildning på Skolverkets webbsida: 7. På gång Info lämnades av Margaretha A om idéskolor och konferensen På gång den 18 maj, då cirka 500 personer möts kring yrkesutbildning i samband med Yrkes SM. Konferensen arrangeras av Pedagogiskt Centrum inom GR Utbildning. 8. Regional samverkan kring lärlingsutbildning Regional samverkan i det här nätverket? Hur kan flödena se ut? Vad kan vi hjälpas åt med? Planen kan fasas in i samverkansavtalet Kan vi t ex arbeta med regional marknadsföring i en gemensam kursbroschyr? Vi borde kunna visa tydligare vad elever kan komma åt. T ex borde varje kommun kunna marknadsföra sina lärlingsplatser i VSJV. Hur får vi tag i platser? I vuxenutbildningen var det inte ett problem under åren Kan man jobba ihop med detta på ett bra sätt? Vilka hinder finns? Vilka möjligheter? Det är viktigt att eleven har fått ta ställning till det här sättet att genomföra sina studier på i förväg. Elever kan ha önskemål kring utbildningar som de skulle vilja ha. Vi skulle kunna skapa en sådan kontaktyta. Vi borde smidigt kunna starta platser, som är elevanpassade. Ska vi erbjuda efter vad företagsvärden vill eller vad eleverna vill? Man måste kunna säga nej till en elev om det inte finns en handledare eller om branschen säger nej och vara tydlig med vilka förutsättningar som gäller. Ungdomar har ibland sökt till utbildningar som inte ger arbete. 4

5 Om vi har ett gemensamt lärlingsutbildningspaket, så blir det mera arbetsplatsanknutet. Hur får vi ordnade former för detta? Samtidigt ska man kunna få behörighet för vidare studier. Hur göra med elever som väljer om efter ett första år? Hur gör vi med situationen inför hösten? Kan vi få besök från Tjörns gymnasieskola under ett av mötena? 9. Grundskolan och IV-programmet Hur gör vi med grundskolan? De senare stadierna kanske också borde ha ett nätverk? FOG- gruppen har diskuterat detta. Kan vi öppna detta nätverk för dem? Övergångsproblematiken kan vara intressant. Hur kan man göra mellan stadierna? Hur ska man informera om möjligheten för grundskoleelever att välja denna väg? SYV-gruppen borde vara med i så fall? Kanske kan vi erbjuda 2 personer som observatörer från FOG? Margaretha A meddelar Margrethe K, som samordnar FOG-gruppen. Margaretha A bevakar också mot IV-nätverket. Det kan finnas bra övergångsvägar för dessa elever in i lärlingsutbildning. 10. Underskott på platser Det måste finnas en allmän beredskap i kommunerna. Varje kommun har ett uppdrag att se till att deras elever bereds plats i gymnasieskolan. Göteborg kommer att etablera ett nytt lärcentrum på Lindholmen ( platser). Kungälv har inga möjligheter att utöka. Det finns inga lokaler för karaktärsämneskurser. Kungälv kanske kan köra kärnämnen ihop med vuxenutbildningen? Kan vi ha ett gemensamt lärlingsgymnasium? 11. Mötet avslutades Vid anteckningarna Margaretha A 5