Anteckningar från möte i Lärande på arbetsplatsnätverket

Transkript

1 Lärande på arbetsplatsnätverket Göteborg 14 september september 2012 Anteckningar från möte i Lärande på arbetsplatsnätverket Tid: Fredag 14 september 2012, kl Deltagare: Börje Carlsson Ester Mosessons gymnasiet Göteborg, Gunhild Karlsson Katrinelundsgymnasiet, Göteborg, Jessica Thompson Lindholmens tekniska gymnasium Göteborg, Margaretha Allen GR (sekreterare), Anna-My Zetterberg Hulebäcksgymnasiet Härryda, Bonny Wernersson Elof Lindälvsgymnasiet Kungsbacka, Tommy Johansson Elof Lindälvsgymnasiet Kungsbacka, Anita Attestål Lerums gymnasium Lerum, Jari Kosonen Porthällagymnasiet Partille, Yvonne Barkstedt Partille (ordförande), Anna Engström Nösnäsgymnasiet Stenungsund, Tommy Andersson Nösnäsgymnasiet Stenungsund, Malin Haugen Tjörns gymnasieskola Tjörn Förhinder: Lilla Edet och Mölndal Nätverkets uppdrag Uppdrag: Att inventera befintligt utvecklingsarbete inom Göteborgsregionen kring gymnasial lärlingsutbildning samt lärande på arbetsplats (APU/APL) och att stimulera till fortsatt idé- och erfarenhetsutbyte, att nätverket identifierar tydliga kvalitetskriterier för de utbildningsformer som ryms inom arbetsplatsförlagt lärande, att nätverket initierar gemensamma satsningar för att uppnå dessa kvalitetskriterier Anteckningar: Idé- och erfarenhetsutbyte 1. Antagning till yrkesprogram 2012 aktuell statistik (Margaretha Allen) Redovisades statistik från slutantagningen till gymnasieskolans nationella program för åren 2010, 2011 och Andelen elever som antas till ett yrkesprogram minskar även vid slutantagningen % antogs till ett yrkesprogram och 62 % till ett högskoleförberedande program. Största minskningen finns på el- och energiprogrammet, medan teknikprogrammet har dubblerats. Program som håller ställningarna 2012 trots en nedgång i elevtalen med 5 % är vård- och omsorgsprogrammet, vvs- och fastighetsprogrammet samt industritekniska programmet. Se bilaga Kort diskussion om hur många procent av eleverna på yrkesprogram som väljer till grundläggande behörighet i sin studieplan. VO på Katrinelund: 94 av 100 elever. Lindholmens tekniska gymnasium: Uppskattningsvis 40 % på FT och EE, Hulebäcksgymnasiet: 40 % på EE och FT, Lerums gymnasium: 80 % på HA. Dessa elever vill också ha mera samhällskunskap. Porthällagymnasiet: Cirka 50 %, Nösnäsgymnasiet VO 100 %, HA 80 %, BA 75 % och övriga yrkesprogram cirka 40 %, Tjörns

2 gymnasieskola FT och IN 80 %. Signaler kommer redan om att eleverna har haft svårt att klara av matematik 1a1 2. Antagning till lärlingsutbildning via Indra/aktuell antagningsstatistik (Ingrid Sigström) Redovisades aktuell antagningsstatistik från slutantagningen till lärlingsutbildningar med direkt sökväg. En minskning av antalet antagna noterades. Kommuner som stängt ner sin lärlingsutbildning är Partille och Mölndal. 9 av 13 GR-kommuner erbjuder lärlingsutbildning. Sju huvudmän är fristående (90 antagna elever) och tio är kommunala (103 antagna elever). Fördelningen på program BA (39), BF (18), EE (14), FT (27), HA (23), HT (1), HV (låssmed 2, frisör 1, finsnickeri 1), IN (1), RL (15), VVS (12), VO (36). Vid slutantagningen 2012 (2011) redovisades följande siffror: Totalt antal platser 548 (634) Totalt behöriga förstahandsval 176 (271) Totalt antagna 196 (290) Totalt antal reserver 8 (1) Se bilaga 3. Omvärldsbevakning Informerades om statsbidrag till lärlingsutbildning om per plats- förslag kommer i höstbudgeten. Hur ska fördelningen till skola respektive företag se ut? Flera deltagare vittnade om att företagen inte tar emot elever på grund av att de får en ersättning. Det är inte det som är drivkraften. 4. Handledarutbildning Hur ser en drömhandledarutbildning ut? Deltagarna funderade ihop. Kan vi ta fram ett koncept med minsta gemensamma innehåll i en sådan utbildning? Post-it lappar fylldes med resultat. Några axplock ur skörden: Det ska finnas en röd tråd. Framhåll att de vågar se sig som lärare och ge konstruktiv kritik. Att medverka till att eleven växer. Hur det är att vara vuxen. Ung idag och att handledaren är med och ger ungdomar framtidstro. Det sammanställda resultatet presenteras nästa gång. 5. Studie- och yrkesvägledning a. Information till studie- och yrkesvägledare inför gymnasiemässan Tommy Johansson, Kungsbacka kommer att medverka vid ett gemensamt möte för studie- och yrkesvägledare inför Gymnasiemässan Budskapet kommer att vara att det är krävande att gå en lärlingsutbildning. Du ska dels sköta skolan dels smälta in på en arbetsplats. b. Programvägledningsyta under Gymnasiedagarna program och yrken presenteras. Informerades om möjligheten att medverka för att berätta om innehållet i ett program under gymnasiemässan. Tidigare mässor har fokuserat på skolorna men nu görs ett försök med att tydliggöra programmets innehåll och vad det kan leda till för yrken. Anmäl snarast om du kan medverka. Arbetslivet är extra välkommet att bidra med information om yrken. Projektet finansieras delvis av GRSYVO-projektet. (Margaretha Allen) 6. Hur ser hanteringen av APL ut på vår skola och på mitt/mina program?

3 Anita Attestål beskrev hur det ser ut på handels- och administrationsprogrammet i Lerum. Lerums gymnasiums handels- och administrationsprogram och dess hanteringen av APL beskrevs. De som arbetar med APL har inte lika mycket undervisningstid. Eleverna arbetar via en blogg, där kompisarna kan kommentera. Är det bekymmer hör de av sig. I en handledarpärm samlas aktuell information och inget annat. Omdömen från tidigare APL-platser finns med. Ett uppstartsmöte med varje plats bokas in. Läraren måste boka upp tid för möten. Ju fler gånger läraren är på samma plats ju lättare blir det. Efter ett antal elever på samma praktikplatser går det lättare. Det går inte att ringa runt och rekvirera platser utan man måste få möjlighet att åka ut till arbetsplatsen. Anita har blivit schemafri en dag i veckan. Lärlingstid ger möjlighet att träffa även APL-eleverna. Inför praktikperioderna skickas kursplanerna ut och sedan gås de igenom. Vad kan de få lov att göra på arbetsplatsen? Nästan hela gruppen behöver samma sak i skolan. Inköp och varuhantering innehåller inventering och det passar bäst ute. Då bokas det upp och Anita får släppa dem andra dagar än de skulle varit ute. Skolinspektionen frågade lärarna om tidsperspektivet för uppföljning på arbetsplats, men konstigt nog ställdes inte samma fråga till rektorerna. Det finns en rädsla för att säga sanningen till skolinspektionen. Dessa frågor borde ställas till rektorerna. I Lerum räknas från 1360 timmar och vad man gör och resten blir undervisning. Tid för uppföljning skiljer sig mellan branscher som bygg och handel och administration. Lärlingsutbildningen har berikat APL-hanteringen. Det mest berikande är att Anita har en helt annan kontakt med handledarna. Hon kan lättare ställa krav på de andra handledarna och på skolledningen. 7. Vuxenlärling i Partille så lägger vi upp och kvalitetssäkrar utbildningen (Bosse Andersson, Peter Karlsson, Partille vuxenutbildning) Sfi, Komvux och lärling på vux, yrkesvux, uppdragsutbildning och YH erbjuds i Partille. E-handel, webbdesign och Eventtekniker var utgångspunkten. Lärlingsutbildningen kan leda till butikssäljare, originalare, tryckare, bokbindare, motivlackerare, fönsterrenoverare, ljudtekniker, webbredaktör och undersköterska. Ungefär stycken personer är lärlingar och 4-5 står på kö t ex till undersköterska. Skolan är noga med att se om eleverna verkligen passar för lärlingsutbildning. Studieplanen är individuell för varje elev. Skolan visar en arbetsplats för att se om eleven kommer att trivas. Studieplanen anpassas efter individens behov. Ett exempel gavs på en kvinna som gått utbildningen inom tryckeriteknik, men som sedan gick vidare till att utbilda sig till motivlackerare. Läraren kan bidra genom sin teoretiska kunskap. Platserna som finns går från industri till kontor. Reklambyråer, bokbinderier, tryckerier och t o m Göteborg & Co. Kursplanerna gör företagen nervösa. Mycket handlar om att kunna läsa det specifika kursplanespråket. Läraren kan kursplaner och då blir det en samverkan. Översättningar av kursplanerna till formulär är vanligt förekommande. Kursplaner och moment. Varje företag har olika kompetenser. Lärlingen har ofta en drift och vill in i området. Läraren besöker en gång i månaden och pratar då med handledaren. Mycket ansvar ligger på lärlingen och man måste våga lita på dem. Kontroll och validering ska ske, vilket innebär en mängd kurser som man måste hålla koll på. Vad kommer de in med för kurser? Det går också att ta med arbetsplatsen som validerar kunskaperna. I ett kurspaket finns det delar där lärlingen är stark redan. Man kan då lägga mera kraft på andra delar. Målet är att vara en av dem som jobbar på arbetsplatsen, men under lärande former.

4 Eleven ska inte göra om utan i så fall flytta vidare till annan plats. Alla lärlingar skriver loggbok varje dag och gör sen en veckorapport till läraren. De beskriver vad som har hänt. Orosmoment syns då. Det är inte en skola som de känner igen. De är vana vid att få en uppgift som sedan prickas av och sedan får man nästa uppgift. Så är det inte för lärlingen. Bokbinderi är ett exempel på att när man har gjort alla momenten så tror man att man är klar. Hur ser det ut i längden? Det finns oändlig variation på vad som körs i maskinerna. Varför händer det som händer med pappret? Då blir det erfarenhetsutveckling. Då går det att vara kvar på samma arbetsplats. Detta kan inte skolan ge. Eleven får det i händerna och tar med sig det i nästa skede. Handens kunskap och känslan för papperet. Blir det jobb? Tre elever har blivit erbjudna jobb hittills, två projektanställningar och ev. någon frilans. Vi försöker på upp intresset för yrkesområden där vi vet att det behövs folk! Personer som kommer via AME fungerar inte alltid så bra som lärlingar, då det är mera krävande med lärlingsutbildning än skolförlagd utbildning. Kvalitetskriterier 8. Skolinspektionens pågående inspektion Innehåll som efterfrågas: -Individuella studieplaner -Utbildningskontrakt -Förteckning över lärlingsplatser och handledare -Exempel på ev. utvärdering av apl -Plan mot kränkande behandling -Annat som är viktigt för utbildningen Elof Lindälvsgymnasiet och Nösnäsgymnasiet är med i denna omgång. 40 skolor ska granskas och det är inte säkert att alla skolor kommer med. 9. Hur stor andel genomförs som APL per program? Det finns inga uppföljningssystem regionalt angående genomförandet att APL inom GR. Skolverket har ställt frågan om GR skulle vilja vara med i en utvecklingsstudie med syftet att ta fram ett sådant. Nätverket ställde sig försiktigt positiva till detta. Det är en känslig fråga då den skola som inte kan erbjuda APL inte ska anordna programmet. Margaretha A 10. Forskning och utveckling Antologin Lärare och lärande i yrkesprogram och introduktionsprogram (redaktörer Ingrid Henning Lööb och Helena Korp för Studentlitteratur) presenterades. Kapitel 8 Trepartssamtal i APL delades ut för diskussion och reflektion vid nästa möte i december. 11. Övrigt Beslut: LPA-nätverkets möte den 19 oktober ställs in och flyttas till Skolverkets konferens om arbetsplatsförlagt lärande 24 oktober. Gå in och anmäl deltagande.

5 12. Skolverket håller på att se över de nya ämnesplanerna för att anpassa dem för lärlingsutbildning. Gunhild Karlsson från Katrinelundsgymnasiet ingår i gruppen av experter. Frågor till nästa möte: Rollspel trepartssamtal utifrån artikel Ny artikel ur antologin diskuteras Följa upp konferens Drömhandledarutbildning presenteras Inbjudan, anteckningar och övrigt material från Lärande på arbetsplatsnätverkets möten återfinns på GR Utbildnings webbsida /Margaretha Allen Sekreterare