Anteckningar från LPA-nätverket inom Göteborgsregionen

Transkript

1 Anteckningar från LPA-nätverket inom Göteborgsregionen Datum: Måndag 26 mars Deltagare: Börje Carlsson Göteborg, Christina Sandström Härryda, Bonny Wernersson Kungsbacka, Tommy Johansson Kungsbacka, Anita Attestål Lerum, Carl Nyström Lilla Edet, Petra Isenstierna Lilla Edet, Jari Kosonen Partille, Yvonne Barkstedt Partille, Tommy Andersson Stenungsund, Malin Haugen Tjörn, Margaretha Allen GR Ej deltagande kommuner med plats i nätverket: Alingsås, Mölndal Gäst och observatör under mötet: Thomas Bratt Malmö stads lärlingsverksamhet Uppdrag: Att inventera befintligt utvecklingsarbete inom Göteborgsregionen kring gymnasial lärlingsutbildning samt lärande på arbetsplats (APU/APL) och att stimulera till fortsatt idé- och erfarenhetsutbyte, att nätverket identifierar tydliga kvalitetskriterier för de utbildningsformer som ryms inom arbetsplatsförlagt lärande, att nätverket initierar gemensamma satsningar för att uppnå dessa kvalitetskriterier Anteckningar: 1. Föregående mötes anteckningar Lades till handlingarna. Idé- och erfarenhetsutbyte 2. Information om GR SYVO och DROP-OUT som bekostas av medel från ESF Vad kan projekten tillföra LPA-nätverket och tvärt om? Pedagogiskt centrum har fått beviljat ett par nya projekt som Johan Borvén informerade om. GR DROP OUT Projektet ska pågå och finansierat helt av ESF. Först kartläggs vad som görs i regionen kring avbrott i åldern år. Syftet är att förebygga t ex skolk. Under hösten 2011 gjordes en kartläggning och under 2012 genomförs kompetensutvecklingsinsatser. 28 olika grund- och gymnasieskolor är målgruppen. Syftet är att arbeta med skolkproblematik för att på lång sikt förebygga utanförskap. 231 skolledare fick en webbenkät och 116 skolledare besvarade denna. 53 nyckelpersoner har intervjuats. Projektet vaskade fram dessa genom att 1

2 fråga om det fanns någon annan som är bra på detta. 300 elever har intervjuats i grupper (karuseller). On-lineskolan i Angered har också varit delaktiga. Elevernas svar om orsakerna till skolk avvek från de svar som lämnades av de vuxna på ett sätt. Eleverna ansåg att mobbning är en stor orsak till avbrott. * Organisation och struktur kring arbetet mot skolk. Hur jobbar skolan med schemaläggning? Finns elevens perspektiv med? Vuxnas deltagande i lärandet är viktigt. Vad klassar vi som skolk? Vad klassar vi som sen ankomst? * Samverkan och ansvar mellan och inom organisationer T ex med IFO och socialtjänst. * Hitta orsaker bakom skolk och koppla dessa till åtgärder i ett tidigt skede. CSN-skärpningen kan stävja och dämpa men lyfter vi upp problemet tillräckligt? Hur drabbar detta familjen? * Utveckling av arbetet med drop outs, skolkare, skolvägrare med långvarig frånvaro. Korridorvandrare finns i Sverige pga att vi har ett mjukare system. * Skolutvecklingsmetoder för att främja närvaro Det är vårt uppdrag att främja elevernas vilja att vara i skolan. Att utgå från elevers intresse, engagemang och vilja. Att hitta individen. * Vikten av vuxnas engagemang och bemötande Det kan uppfattas som positivt av en lärare att slippa ha en stökig elev med i klassen. Vecka 6 och vecka 14 är fulla av prov. I organisationen skulle detta kunna minimeras. Stressen och pressen är enorm. Insatser som planeras inom projektet: Utvecklingsdagar med hela personalgrupper på skolor. Skräddarsydda insatser för enskilda arbetslag, personalgrupper eller enheter på skolor eller kommuner. En heldagskonferens 23 maj. Seminarium under Mötesplats skola Digital plattform för erfarenhetsutbyte. Just nu är det 28 skolor och 35 arbetslag. Målet är 1000 personer som genomgår kompetensutvecklingen. Det är viktigt att även lärarna stöttas. Lärlingsutbildning blir också viktigt att ha med som en insats då det blir mycket samtal om utbildningen. Arbetsgivaren tar eleven på allvar. Det ger självförtroende. Att bli tagen på allvar och bli viktig är avgörande. Vi behöver vuxna som tar våra ungdomar på allvar. Det handlar om sin egen förståelse för sitt handlande. 2

3 På yrkesprogrammen har skolan en lite mera arbetsplatsliknande situation. Många högskoleförberedande program har elever som inte vet vad de vill. På NA är det mycket stress som påverkar men knappast skolk. med länkar till Facebook, twitter mm. Droger är ett annat problem. Ett annat projekt på GR berör detta. SYVO-PROJEKTET Detta är ett skola-arbetslivsprojekt med fokus på studie- och yrkesvägledning och orientering under två år. Innehållet berör också entreprenörskap och skola-arbetsliv. Målgrupper är främst SYV i grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning. 1 mars startade en mobiliseringsfas som pågår till 30 juni. Genomförandet ska ske från augusti 2012 till februari EU:s definition av entreprenörskap är utgångspunkten. SYV är mycket av ett nav mellan arbetsliv och skola. Vilka förväntningar har skolan på arbetslivet och arbetslivet på skolan? Elever snurrar runt i systemet och vi måste hjälpa dem att välja rätt från början. Syv, skolledare, lärare och andra är också målgrupper. Det finns en matchningsproblematik i ett samhälle i förändring. SYV har en nyckelfunktion för ungdomars framtidsval. Vad ska projektet göra? 1. Skapa förståelse för varandras villkor, bygga broar och nya arenor, Kompetensförstärkning av 500 personer ska ske bland annat till regionens 200 syv. Personal inom skolan, ledning, lärare och andra aktörer i arbetslivet. Skuggning i arbetslivet kan vara en väg. 2. Entreprenörskapswebb ska samla allt av intresse i regionen. 3. SYV-online Detta är en digital plattform SYV-online för kontinuerlig handledning kring branscher, yrken, arbetsliv som ska leva kvar efter projektets tid. Projektet ska på lång sikt: 1. Stimulera individen att engagera sig i entreprenöriella aktiviteter. 2. Skapa fler arbetstillfällen inom privat och offentlig sektor. Syvbarometern fångar upp behov av kompetensutveckling hos studie- och yrkesvägledarna. Ulrik Fostvedt är en annan kollega på GR som också är engagerad i projektet. Kontakta gärna Johan eller Ulrik för mera information. 3. Erfarenheter från lärlingar i Lilla Edet och Kungsbacka på besök i Gambia Carl Nyström och Tommy Johansson Lilla Edet har sedan tidigare etablerat kontakt med organistationen Future in our hands som bland annat verkar i Gambia. Samarbete finns med en yrkeshögskola, vilket är ungefär samma 3

4 nivå som den svenska gymnasieutbildningen. Efter att Lilla Edet presenterat sitt förra besök under ett LPA-nätverk hakade Kungsbacka på nästa tillfälle och gjorde en gemensam ansökan. Lustigt nog beviljades denna på grund av att dagens gäst från Malmö drog tillbaka sin ansökan och medel kunde omfördelas. Tanken var att delta med elever från både BP och BF men tillslut blev det endast BP. 5 elever kunde följa med till Gambia tack vare ett bidrag om kr. Det som slog eleverna var den utbredda fattigdom som rådde. Nödvändigheten av hållbar utveckling blev påtaglig vid besöket (social, ekonomisk och ekologisk utveckling). Såväl elever som lärare fann besöket nyttigt både för lärande och vardag. Ett av uppdragen var att bygga om köket på skolan från att ha varit tre gropar till en fungerande köksdel. Problemet var att när besöket skulle genomföras pågick en presidentvalskampanj vilket gjorde att skolan inte fick de pengar som utlovats. Programmet kördes trots det enligt plan. Trots enkla verktyg samarbetade eleverna för ett gemensamt mål. De intervjuade eleverna i Gambia om deras situation och kunde mycket snabbt konstatera att vi har det mycket bra i Sverige. Planen är att fortsätta med detta utbyte. Vissa praktiska detaljer kan komma att förtydligas i så fall. Det är t ex viktigt att veta vilka elevförsäkringar som gäller utomlands. Kvalitetskriterier 4. Regional statistik angående lärlingsutbildning från 1 februariansökan Margaretha A presenterade statistik från 1 februari vilken sammanställts av Ingrid Sigström, som var förhindrad att medverka. Statistiken bifogas med anteckningarna. 5. Skolverkets uppdrag kring kvalitet på det arbetsplatsförlagda lärandet Margaretha Allen presenterade kortfattat det nya uppdraget till Skolverket kring lärlingsutbildning, lärande på arbetsplats och yrkesutbildning. Se Skolverkets webbsida för mera information. 6. Katrinelundsgymnasiets sätt att genomföra handledarutbildning Frågan tas upp vid nästa möte, då ingen kunde medverka från Katrinelundsgymnasiet 7. Kvalitet i APU/APL och lärlingsutbildning, Diskussion och erfarenhetsutbyte i grupper Hur uppmärksammar vi våra handledare? Utbildningskontrakt samt APU/APL-pärmar Uppföljning och koppling till ämnesplanerna Bedömning och betygssättning 8. Den nya gymnasiesärskolan och särlärlingar Frågan aktualiseras när Skolverket kommit längre fram i sitt reformarbete kring GYSÄR Arbetsförmedlingen och skolan i samverkan för att integrera elever med funktionshinder på arbetsmarknaden Pia Ekman, Arbetsförmedlingen, medverkade och berättade om det myndighetsöverskridande nätverksarbete som AF genomför tillsammans med gymnasieskolorna för att förbereda 4

5 funktionshindrade elevers inträdande på arbetsmarknaden. Det är skolans uppgift att aktualisera AF på behovet. De bilder som visades bifogas med anteckningarna. Pia Ekmans kontaktuppgifter finns i bildmaterialet om kontakt önskas. OBS att även APU/APL kan förberedas via AF för elever med funktionshinder. Två blanketter för AFs uppföljning av APL för funktionshindrade elever, en riktad till eleven och en till arbetsgivaren, presenterades. Dessa bifogas med anteckningarna 10. Info inför lunch till lunchkonferensen 3/5-4/5 Lunch till lunchkonferensen kommer att genomföras på Tofta Herrgård i Lycke (på vägen mot Marstrand). GR står för konferenskostnaden och skolorna betalar övernattningen. Förslaget är att ägna tid till dels den nya avhandling som behandlar lärlingslärarens roll, dels arbetsmiljöverkets skärpta regler i samband med APU/APL. Riskanalysarbete och strategiska dokument mm mm. Tid ska också finnas för erfarenhetsutbyte kring kvalitetssäkring av det arbetsplatsförlagda lärandet. Inbjudan och dagordning kommer så snart programmet spikats. Vid anteckningarna Margaretha Allen 5