Anteckningar från LPA-nätverket inom Göteborgsregionen

Transkript

1 Anteckningar från LPA-nätverket inom Göteborgsregionen Deltagare 3 maj: Margaretha Allen GR, Gunhild Karlsson Göteborg, Jens Kultje Göteborg, Anna-My Zetterberg Härryda, Cia Sandström Härryda, Tommy Johansson Kungsbacka, Avichai Arbiv Lerum, Lars Andersson Lerum, Anita Attestål Lerum, Petra Isenstierna Lilla Edet, Carl Nyström Lilla Edet, Yvonne Barkstedt Partille, Jari Kosonen Partille, Katinka Wertsén Partille, Tommy Andersson Stenungsund, Anna Engström Stenungsund, Malin Haugen Tjörn, 4 maj: Tillkom Sari Jehkonen. Avgick Cia Sandberg och Anna-My Zetterberg, Härryda Medverkande: Annica Lagström Göteborgs Universitet Datum: Torsdag 3 maj Fredag 4 maj Plats: Tofta Herrgård, LYCKE Uppdrag: Att inventera befintligt utvecklingsarbete inom Göteborgsregionen kring gymnasial lärlingsutbildning samt lärande på arbetsplats (APU/APL) och att stimulera till fortsatt idé- och erfarenhetsutbyte, att nätverket identifierar tydliga kvalitetskriterier för de utbildningsformer som ryms inom arbetsplatsförlagt lärande, att nätverket initierar gemensamma satsningar för att uppnå dessa kvalitetskriterier Anteckningar: Torsdag 3 maj 1. Föregående mötes anteckningar Anteckningarna lades till handlingarna. Idé- och erfarenhetsutbyte 2. Lärlingslärare en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning Annica Lagström, Institutionen för vårdvetenskap och hälsa vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs Universitet, medverkade kring sin avhandling. Annica menar att det kommer att se annorlunda ut för yrkeslärarna när lärlingsutbildningen kommer in som en permanent verksamhet. Sveriges förutsättningar är annorlunda än i andra länder i Europa. Där finns utbildare på arbetsplatserna t ex. Ska man se lärlingsutbildning som en arbetsmarknadsutbildning eller en yrkesutbildning? Nu ska den leda till en färdig examen. 1

2 Jan Björklund, utbildningsminister, hade ett motiv med lärlingar då det inte skulle finnas tillräckligt många yrkeslärare. Annika menar däremot att yrkesläraren blir viktigare vid lärlingsutbildning. Fordons- och Omvårdnadsprogrammet har följts i avhandlingen. De skolor som deltog var modellskolor varav en företagsförlagd och en friskola med erfarenheter från lärlingsverksamhet. Undersökningen gjordes innan försöksverksamheten startade. 13 lärare har deltagit i studien. De hade anmält sig frivilligt till att arbeta med lärlingar. De fick ange kritiska händelser under en femveckorsperiod. Resultat Metoden har varit öppna intervjuer om vad deras arbete innehåller och för- och nackdelar med detta. Vad kännetecknar den här lärlingslärargruppen? Vårdlärarna var behöriga och fordonslärarna hade relevant erfarenhet, men endast halva gruppen hade en lärarutbildning. Arbetsinnehåll: Arrangemang av APL Undervisning på skolan Handledning under APL Bedömning av elevers prestation Fostran till vuxenlivet De har arbetat med är allt ifrån information utåt, rekrytering utåt, information om skolans krav och handledarutbildning t ex. De som själva letade efter platser letade efter helhetsplatser med ett brett innehåll och orsaken var att elever inte skulle behöva byta så ofta. En lärare hade 14 kurser att hålla reda på samtidigt. Man får göra tvärt om och se vad som finns på platsen. Det var också en geografisk matchning för att eleven skulle kunna ta sig till platserna. Vård- och omsorg gick bra medan fordonsplatserna låg lite mera perifert. Skriftliga och muntliga kontrakt förekom men varierade. En del gav påtagligt stöd till eleven innan första APLplatsen. En del var med ute. Den undervisning som de har på skolan utgick från den erfarenhet som uppnåtts på APLplatsen. Man arbetade utifrån vad som hade hänt sist och la in teorier om detta. De checkar av mot planerna för att se vad som behöver komma med senare. Lärarna lånade ibland platser av varandra och upplägget var flexibelt. Handledning av handledare och av elever förekom ofta. Det var konkret och handfast handledning från lärarna. Mobilen var ständigt påslagen. Läraren var det ständiga bollplanket. Läraren fanns tillhands för att lösa saker hela tiden. Handledarna var olika vana. Lärarnas uppgift var att nå målen på just denna arbetsplats. En del skolor valde att skicka med skoluppgifter, andra inte. Handledningen kunde se väldigt olika ut. Trepartssamtal var vanligt men också många andra sätt. Det kunde ibland röra sig om tretimmars samtal. Att eleven hade stående tid med läraren är det mest extrema till en lärare som inte hade någon tid alls för att följa upp. Annica konstaterar att det var väldigt olika förutsättningar för att kunna utföra sitt arbete. 2

3 Bedömning av elevers prestationer Det som läraren hör av handledaren kan bli en sammanvägd bedömning, där läraren försöker säkerställa underlaget. Det är inte alltid lätt att få fram ett underlag. Lärarna jobbar som organisatörer av lärandet genom att lägga ett slags kunskapspussel. En del elever byter plats. Handledare missköter sig. Läraren försöker kompensera, reder ut det och försöker hitta stöd hos sin skolledare. Bedömning av hur man uppfyller målen görs. Vad är kvantitet och vad är kvalitet i lärandet? När utnyttjas eleven? När tycker handledaren att eleven är bra men skolan ser annat? Skolan kanske ibland tvingas anpassa sig till företaget. Att arbeta på andras arbetsplatser är ibland svårt. I de värsta fallen kan det låta: Skicka hit en svensk och ingen invandrare Läraren tar då platsen i alla fall och tänker inte på skolans värdegrund. Läraren blir klämd och får sälja sig till saker som man inte vill. De är pressade och ensamma. Det är bra att ha stöd i varandra, som t ex i LPA-nätverket. Lärarna måste ha en bred erfarenhet och sedan dokumentera. Så småningom fylls kurserna. Förebild I fostran till yrkeslivet ingår det att vara förebild i sitt yrke och att förmedla den sociala koden. De här lärarna kommer mycket närmare eleverna på gott och ont. Man träffas en och en. Många elever var tungt socialt belastade. Det i kombination med läraren som en trygg person gör att det blir en balans på gränsen mot socialarbetare. Man passerar ibland gränsen för en köksterapeut. Yrkeskunnande ska egentligen vara i centrum. En del kallade sig extramammor och pappor till eleverna och även till föräldrarna. Många elever upplevde denna trygghet. Det är lätt att då tappa fotfästet och kontakten med andra lärare. Sms-kontakt med eleverna fungerade utmärkt. Lärlingslärarna understödde mer än vad man som vanlig lärare gör och satte gränser tydligare. De visade hur man kom med i gemenskapen, vilket gjorde att svagpresterande elever fick goda möjligheter. Stora kommunala skolor och mindre skolor skiljer sig åt. Föräldrar kan kräva att lärarna ska ta hand om deras barn. Annika gjorde också en elevstudie. Eleverna upplevde sig stå väldigt nära sina lärare. De representerade trygghet, säkerhet och stod för vad man sa liksom vad som är rätt och fel. - Läraren följer med till barnpsyk när jag får akut ångest. Risk finns för att urholka sin egen roll som lärare. Man måste lämna vissa saker vidare till någon som har utbildningen. Många lärlingar har många problem med sig och då kanske de kan räddas genom detta förhållningssätt. Kanske ska man ha en annan påbyggnad på sin lärarutbildning? Ska yrkeslärarutbildningen ta med sig detta? En lärare som jobbar på alla program är inte bra. Det håller heller inte att ha ett smalt ämneskunnande. Ett stort nätverk är nödvändigt. Viktigt att arbeta nära elevhälsan. 3

4 Eleverna har ofta en annan kontakt utanför skolan och det är inte lätt att få detta att samverka. Myndighetssamarbetet måste fungera. Var hämtar lärlingsläraren ett kollegialt stöd? En kommun har satt in två socialpedagoger i gruppen. Christian Helms Jörgensen i Danmark har skrivit om detta. Yrkeslärarna förlorar sin yrkesstatus om man inte sätter in detta stöd. Att komma nära eleverna gör att man kan jobba med formativ bedömning, men det får inte bli curlande förälder i stället för coachande lärare. Att ha ett nätverk att stödja sig på är viktigt. GR har haft ett nätverk i sju år. Lärlingslärarna kan heller inte prata med sina kollegor för de lever i en annan värld. Fordonslärarna brydde sig lika mycket men på ett annat sätt, med en annan ton i tilltalet. Eleverna blir mycket mera individer och då kan man inte släppa lika lätt. Arbetslaget har avsatt tid för att prata med varandra. Lärande på arbetsplats och måluppfyllelse Stora företag löser det men inte de små. Modellskolorna hade LIA-Lärande i arbetslivet. Lärarna är erfarna och vet vad som behövs. Det blir lättare att se helheten då. Har man uppnått det man ska då ska man gå vidare. En elev hade en överenskommelse om att när hon hade nått målen fick hon gå till en annan arbetsplats. Inspel: Skolinspektionens granskning kommer att ske i Lerum. Vilka moment är förlagda på arbetsplatsen och vilka i skolan? Kommer det att bli svårare att genomföra i den nya gymnasieskolan? Handledarutbildningens omfattning kan se olika ut. Ska jag lämna över mitt jobb till någon annan? Skolledarens uppdrag är viktigt. Lärarens uppdrag är som en egen firma. Bristen på stöd från skolledaren är inte bra. Man måste som skolledare sätta sig in i lärlingsutbildningen. De praktiska delarna görs på arbetsplatsen, men mycket av teorin görs i skolan. Ibland har inte handledarna den kunskapen. Arbetsplatsen måste ge goda förutsättningar för att genomföra uppdraget. Skolan kan styra upplägget utifrån kurserna. Det är elevens lärande utifrån kursplanen som gäller. 4

5 Handledarna är mer och mer intresserade av att veta vad de ska lära sig. Man har en plan för systematisk utbildning på arbetsplatsen. Gång för gång går man igenom handledarutbildningen. Det skulle behövas utbildning i att bli bättre handledare. Det finns också olika kvalitet på handledarna. Lärarens yrkesroll förändras och vad krävs då? Yrkesläraren var också en bro till arbetslivet i början. Arbetsgivarna ville inte förstå skolan. Vad är en elev med inlärningsproblem t ex? Det blir en dynamik i att handledare träffas och får kunskaper om handledarskap i grupp. En del lärare känner sig brända när handledarna inte kommer. Det ser olika ut i olika branscher. Man måste titta på resultatet i stort. Är det slutbetyg eller anställningsbarhet som är intressantast? Är det skillnad mellan APU/APL och lärling? Läraren går oftast i god för eleven och eleven bränner platser en efter en. Det egna anseendet drabbas. Ett kompensatoriskt tänkande tar vid och företagen får omväxlande bättre och sämre elever. Omfördelning av resurser och stöd t ex för speciallärare måste göras. Lokaler och utrustning slumpas ibland ut för att spara pengar i samband med lärlingsutbildning. De som inte har utrustning kvar har sedan inga alternativ. Det krävs bred ämnes- och yrkeskunskap inom det område man ska vara lärare. Här måste du greppa en helhet. Du måste vara mera anpassad till arbetslivet och du måste vara à jour. Lärarna har olika sätt att få till sig ny kunskap. Det är vår fortbildning också. De är på resande fot med olika villkor. Alternativen kan vara egen bil, tjänstebil eller skolans övningsbil. Det kan också vara olika villkor på olika program. Lärarna känner att materialet i skolan är omodernt. Lärarna är tillgängliga för elever, handledare och föräldrar. De arbetar självständigt och flexibelt. Dagen blir helt annorlunda. De är säljande i sin attityd. De har ett individinriktat arbete och är nätverksbyggare av stora mått liksom att de vet hur man håller ett nätverk varmt. Läraren gör sig känd och uppdaterar sig. Strategier En del anordnar trygghetsskapande aktiviteter. Målet är att göra en grupp av eleverna, så att de kan ta hjälp av varandra. Optimala platser är målet. De eliminerar risker på arbetsplatser genom att gå igenom säkerhetsföreskrifter. Det finns exempel på fordonslärare som varnar kvinnor på manliga arbetsplatser. Det finns risk för sexuella anspelningar på ett farbroderligt sätt. Att ta upp frågan är ett sätt att stödja eleverna. Vad formar lärarna och deras uppdrag? 5

6 De jobbar individualiserat och gränsöverskridande mellan skola och arbetsplatser, samordnar och lägger kunskapspusslet och anpassar sig till viss del. De behöver skolledningens och kollegors stöd. Det kan också vara svårt att få en träff med handledaren. APU endast på torsdagar, men det är inga problem Desperata platser blir inte bra. Lärarens bedömning är mera komplext än i vanliga fall. Är man lärare även om man inte undervisar? Ja! Intentionalitet- hur ser rollen ut? En maktförskjutning från skolan till arbetslivet håller på att ske. Arbetslivet sätter agendan på ett tydligare sätt. Andelen elever minskar. Förre söker till yrkesutbildning. Att vara anställningsbar är en sak. Vad händer i nästa lågkonjunktur? Kraven höjs på lärarna. Staten/Universiteten sänker kraven för att komma in på lärarutbildningen. Hur ska man se på att överlämna till mästaren i förhållande till skolans tredelade uppdrag? Det finns många motiv bakom att införa lärlingsutbildning. Det skedde i ett läge med de största ungdomskullarna. Många sökte yrkesutbildning. Det var dålig matchning in i jobb. Lärarna ska känna sin tid rättmätig. När eleverna inte är där ser man inte vad läraren gör. Även kollegor undrar. Många yrkeslärare har fulla scheman men borde vara ute på praktik. Det går inte att ha full undervisning och samtidigt APL. De flesta upplever ett svagt stöd men det finns undantag. Yrkeslärare utbildar sig senare. Ett stort intresse för att bli yrkeslärare kan nu skönjas. Utbildningen håller på att anpassa sig till att vara anpassad även för lärlingslärare. Gunhild Karlsson från Katrinelundsgymnasiet berättade om handledarutbildning på Vårdoch omsorgsprogrammet. Skolan har tittat på Svensk Handels handledarutbildning för att hitta sin egen modell. Handledarutbildning är ett erbjudande om verksamheterna tar emot en lärling. De ser det som gratis fortbildning. Cheferna ser att det är viktigt att de anställda går utbildningen. För fyra år sedan startade lärlingsutbildningen. Då fanns en utbildning inom gymnasieskolan om 200 gymnasiepoäng. Den fick inte finnas kvar då Katrinelundsgymnasiet inte fick bedriva vuxenutbildning som gymnasieskola. Nu finns en ny utbildning. Första tillfället med den nya utbildningen skedde i januari. Det kom 60 handledare. Utbildningen ges vid 4 tillfällen per termin. Ett till två omgångar erbjuds per termin. Handledarna kan gå in när som helst, vilket gör att skolan kan ha kvar handledarna längre tid. Första momentet är hur introduktion av en ny lärling ska ske. Innehållet i kurser kommer först senare. Orsaken är att det är elever i år 1 som går nu. En extern föreläsare medverkar varje gång. En lärare pratade om ungdomars villkor idag. En specialpedagog med kunskaper om 6

7 elever i behov av särskilt stöd medverkar också. Annat innehåll är det sociokulturella perspektivet och samtalet som metod. Grupparbete är vanligt. Varje kurstillfälle börjar med lunch på Ullevi och sedan tre timmars utbildning. Att få känna sig uppskattad är viktigt. Kurser och hur bedömning av dessa ska göras kommer senare. En av de två sista gångerna handlar om processen att börja från noll när man är lärling. Handledaren måste förstå att eleven inte kan något när den kommer. Många elever tycker att de kan vissa saker tillräckligt bra redan i januari i år 1, men det gäller att få handledarna att ta itu med detta och att inte säga för tidigt att nu är du fullärd. En valideringslärare från vuxenutbildningen medverkar också. Hur är handledarträffen uppbyggd? Både information och diskussion ingår. Från SU kommer både handledare och huvudhandledare. Anteckningar skickas ut efter mötet. Exempel och reflektioner från andra kommuner Kungsbacka har också en modell för hur man vårdar sina handledare. Ett knep är att ta med sig kaffebröd för då blir handledarna sittande. Samordnaren åker ut när man vet att de har kafferast. Ett annat är att ta med en extern föreläsare och till det tillfället också bjuda in dem som är handledare för APL. Norska skolverket besökte Kungsbacka för att se hur kommunen hanterar dessa frågor. Statsbidraget verkar inte ha påverkat möjligheten att avsätta tid i någon nämnvärd grad. Pengarna kommer till chefen och inte till dem som jobbar på ackord. Exempel på metoder och verktyg Användningen av en loggbok gör det så mycket lättare att ställa frågor och att följa elevernas lärandeutveckling. I loggboken får de i uppgift att skriva vad de har gjort och lärt sig. De får redogöra för varandra, t ex kring arbetsmiljörisker. År 1 är pigga på detta. Blogg och facebook är andra sätt att följa eleverna. De kan gå in och kommentera varandras kommentarer. Det går att skapa en hemlig grupp på Facebook. Svenskämnet kan också tas med på det viset. Det är en väldigt go närhet på lärlingsprogrammet. Läraren jobbar för samma individer fast på ett annat sätt. Det lättaste var att se svårigheter. Trepartssamtal och arbetsplatsbesök Lärlingsutbildning går att likna vid en till en undervisning och läraren når sin elev väldigt lätt när den är ute på praktiken. Framför sig har läraren en elev som lyssnar och inte har fokus på andra saker. Det blir lättare att förklara teorier på plats. På handelsprogrammet är det mycket lättare att förklara praktisk marknadsföring under APL-perioden. Yrkesstoltheten uppnås när en bra lärlingslärare skapar en bra relation till en elev och en arbetsplats och att eleven då växer. Nätverkande handlar här om att skapa programråd och träffa företagare och på det sättet knyta ihop personer inom branschen. Andra program är mera skolbaserade och inte lika mycket knutna till arbetslivet. Lärare har ganska ofta ingen aning om omvärlden och den 7

8 konkurrensutsättning som råder. Som yrkeslärare är det väldigt roligt att prata med gelikar och att få med sig handledaren. Det gäller att vara à jour. Yrkeslärare har gått från att ha en yrkesidentitet till att få en skolidentitet och sedan gå tillbaka något liknande. Samarbete mot företag och arbetslag är ett område där kemin inte alltid stämmer. När det är optimalt hjälps arbetslaget åt med anskaffning av platser. På andra skolor kan det vara en enda lärare som gör detta. Yrkesstolthet handlar också om att hävda sitt yrke gentemot andra. Eleverna lär sig det när de är ute. Handledarna tar det på allvar, vilket smittar av sig på eleverna. Kanske ger det också framtidstro. I en skola fick elever i år 1 och 3 gissa vilka program de gick på. Förstaårseleverna fick sedan svara på ett antal frågor om vad de lärt sig. Flexibilitet Det går att lösa lärlingsutbildningens problem på ett smidigt sätt med lite pragmatism. Personal och personalutveckling är också viktigt. Rektorsrollen kanske ser olika ut om det är en liten eller stor skola, men det är bra att vara synlig för eleven så mycket det går. Varför inte göra ett besök på arbetsplats för då blir man glad när eleven berättar och lär läraren. Man blir imponerad av eleverna när de är stolta. Möjligheter och hinder Hanteringen av APU/APL har också påverkats av lärlingsutbildningen. Det har smittat av sig, även om det fanns ett motstånd. En synpunkt är att Praktikplatsen.se är det största motståndet mot lärlingsförsöket, då lärlingsformen inte stämmer med deras sätt att dela upp världen. Andra lärare kan också fråga om lärlingarna verkligen lär sig rätt saker. Vissa lärare skulle inte kunna vara lärlingslärare. På byggprogrammet är det ingen större skillnad mellan skolförlagd och arbetsplatsförlagd utbildning. Ersättningen som utgår kan göra skillnad, vilket kan skapa avundsjuka. Det finns bättre förutsättningar för att följa upp nu tack vara lärlingarna. Det blir också bättre APL besök. Kvalitetskriterier 3. Kvalitet i APU/APL och lärlingsutbildning Diskussion och erfarenhetsutbyte i grupper genomfördes. Fredag 4 maj: Kvalitetskriterier 5. Regional statistik angående yrkesprogram och lärlingsutbildning från preliminärantagningen Margaretha Allen redovisade statistik kring söktryck mm. Yrkesprogrammens volym minskar 8

9 även i år. Antalet elever som söker lärlingsutbildning minskar också. Teknikprogrammet fortsätter att öka liksom det nya ekonomiprogrammet. För mera information se 6. Arbetsmiljöverkets aktiviteter kring lärande på arbetsplats Medverkande kunde på grund av sjukdom inte medverka men frågorna diskuterades i nätverket utifrån erfarenheter. - Vilka lagar och regler gäller för att säkra upp det arbetsplatsförlagda lärande? - Exempel på när arbetsmiljöarbetet fungerar mer eller mindre bra. Diskussioner och exempel på hur det strategiska kvalitetsarbetet kring arbetsmiljöfrågor går till på skolorna. 7. Övriga frågor inför framtiden En idé som kommit under nätverksmötet är att bjuda in handledarna till studentavslutningen, då de är en viktig del i lärprocesserna. Annikas Lagströms föredrag var en bekräftelse på vad lärare och skolledare vet om arbetsplatsförlagt lärande. Nätverken på GR ses över under året. Det måste vara en god nytta med nätverken. LPAnätverket fick ett nytt uppdrag för ett år sedan. Gymnasierektorsgruppen ska få ett större mandat. Risken man att lägga in LPA i gymnasierektorsgruppen är att frågan inte skulle få lika stor uppmärksamhet. Vad skulle göra att nätverket tar ett steg till? - Idéer hur vi ska locka nya lärlingar - Det nya uppdraget gäller inte bara lärlingar utan också APL. Fler företrädare från programmen borde komma in i nätverket. Lärlingslärare och yrkeslärare i samma grupp är bra. - Att man ska ha nytta av det man lär sig. - Skulle man kunna ha ett visst yrkesprogram som tema varje gång? - Det finns inget nätverk för yrkesprogram. Det skulle kunna vara ett nätverk kring yrkesutbildning i stället. - Det finns också programråd. Lunch och avslutning Vid anteckningarna/margaretha Allen 9