Teknisk kompetens i samverkan (TKS)

Relevanta dokument
Teknisk kompetens i samverkan (TKS)

Teknisk kompetens i samverkan (TKS)

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI

TEKNIKCOLLEGE Skaraborg

Gymnasieskolan och småföretagen

3 februari Innehåll. Kort om VO-College. Utvecklingsresan. Eventuellt ESF-projekt. Frågor, synpunkter och medskick

TEKNIKCOLLEGE. Teknikcollege. - kompetenscentra för effektiv resursanvändning

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE

EN MODERN SAMVERKANSFORM

TEKNIKCOLLEGE. Teknikcollege. - kompetenscentra för effektiv resursanvändning

Gymnasieskolan samt kommunal vuxenutbildning i en nära framtid. Magnus Carlsson Undervisningsråd Skolverket

Redovisning av åtgärder med anledning av förordningen (2007:713) om regionalt tillväxtarbete

Inledning

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE

Vård- och omsorgscollege i Halland

Utbildningens betydelse för framtidens jobb i Västsverige

Anteckningarna och en sammanställning från NÖHRA-arbetet på utvecklingsdagen den 26/2 i Folkets Hus.

Vuxnas lärande i kommunernas styrdokument

TEKNIKCOLLEGE Skaraborg

LÄRCENTRAS INTRESSENTER OCH DERAS BEHOV

Utbildning för framtidens jobb i Västsverige

Lokal Aktivitetsplan för. Studie- och Yrkesorientering vid. Björknäsgymnasiet

Strategi för näringslivssamverkan

BILDNINGSFÖRVALTNINGENS VISION FÖR VUXENUTBILDNINGEN

Vad är Teknikcollege?

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande

Lyfta matematiken från förskola till gymnasium

Teknikcollege. 27 godkända regioner 138 utbildningsanordnare. Teknikcollege Mitt (TC-Mitt) INDUSTRI TEKNIK BYGG

Teknikcollege kriteriet - kvalitetssäkring. Karin Thapper Teknikföretagen

Frågor och svar Teknikcollege november 2014

Växa i Västmanland. Arbetsmarknad och kompetensförsörjning

Bilden av vilka framtidens tekniker och ingenjörer är måste förändras! Felet ligger inte hos dom som inte söker idag!!!

Motala kommuns plan för studie- och yrkesvägledning

Handlingsplan Entreprenöriellt Lärande Kalix kommun

Klicka här för att ändra format Teknikcollege FILM

Utredningsmaterial. Strömbackaskolan Delprojekt: 3.1 Näringsliv/Arbetsmarknad

Varför vill Teknikföretag att Felix stör en ingenjör?

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap

Teknikcollege Värmland och Teknikcollege Örebro

Vård- och omsorgscollege är en modell där utbildningsanordnare, arbetsgivare och fackförbund samverkar för att höja kvaliteten på vård och omsorg.

Livsmedelssektorn saknar arbetskraft vem gör vad i Västra Götaland?

Yrkesbaserat lärande (YBL)

Svar på motion om inrättande av koordinator för samordning av arbetet skola-näringsliv

Kommunikationsplan för föreningen Vård- och omsorgscollege

Välkommen till gymnasieskolan!

Resan med Teknikcollege i Göteborgsregionen. Bengt Forsling, IF Metall

Vuxenutbildning utbildning för vuxna på grundläggande, gymnasial och påbyggnadsnivå

Yh Mälardalen. Örebroregionen. Sörmland. Västmanland. En huvudprojektledare samt en delprojektledare i varje län

Sammanfattning av Workshop om validering 15 november

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Vård- och omsorgscollege i Västmanland

EN MODERN SAMVERKANSFORM

Teknik och innovationer

Skola-arbetsliv. foto:leif Johansson, bildarkivet.se. Handlingskraft Nyskapande Stolthet

Positionspapper arbetsmarknad/kompetensförsörjning - Ett enat Sydsverige för en stark och växande arbetsmarknad

Kommunikationsplan för Vård- och omsorgscollege

Lotta Naglitsch, Skolverket. Föreståndare Lärlingscentrum

Plan för näringsliv och arbete

Vård- och omsorgscollege Ystad-Österlen Kontaktperson för lokal samordning Kerstin Persson Telefon E-post

Fler jobb och fler i jobb. Eskilstunas handlingsplan för näringsliv och arbete

Full fart mot Framtiden

Gymnasieplan Skurups kommun

Skolverkets lärlingscentrum

Verksamhet som ska bedrivas i samverkan (bilaga 3)

DOKUMENATATION Verksamhetsplaneringsdag VO-College Örebro län

NATIONELLA LÄRLINGSKOMMITTÉN Peter Holmberg Huvudsekreterare

Kommunikationsplan för föreningen Vård- och omsorgscollege

Remissyttrande. Valideringsdelegationens slutrapport Mot en nationell struktur

Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare

Bildningsförvaltningen

Samverkan Skola - Arbetsliv

Status. Kvalitet. Matchning

Förslag till årsredovisning 2010

Skola i världsklass. Förslag till skolplan UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. 1. Inledning

WORLDSKILLS SWEDEN. för yrkesskicklighet i världsklass

Vad behöver vi göra eller förändra för att uppnå en effektiv kompetensförsörjning?

Stödmall för lokal ansökan om VO- College för GR-kommunerna

Regionala aktiviteter i KNUT-projektet 2010 Västernorrland & Västerbotten

Så här ska vi arbeta. Lunch: Fika (ca) Arbetspass 1. Vilka funktioner ska regionalt VO-College ha i relation till lokala?

Anvisningar för lokala programråd

Välkommen till hearing med

Nätverksträff Skolmatsakademin Marja-Leena Lampinen, Koncernstab Västra Götalandsregionen, Regional utveckling

Gysam Verksamhetsplan 2015

Yrkesutbildning i Sverige;

Kvalitetskriterium för ansökan om certifiering av ett lokalt Vård- och omsorgscollege

Strategi 1 (7) Lärandeförvaltningens strategi för entreprenöriellt lärande och studie- och yrkesvägledning

välkommen till Teknikcollege Sydöstra Skåne

Handlingsplan för regionalt kompetensförsörjningsarbete 2018

Vad är Vård och Omsorgscollege? - och varför är det viktigt?

ETT ENAT SYDSVERIGE FÖR EN STARK OCH VÄXANDE ARBETSMARKNAD

1 (5) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS Diarienummer RUN Utbildningsdepartementet Stockholm

HANDLINGSPROGRAM BJURHOLM FÖRETAGSAMHET & ENTREPRENÖRSKAP I SKOLAN

Skolforum 2013 Viking Cinderella Kvalitetsgranskningar av lärande på arbetsplats

TROSSEN. Vill bidra till:

Utvecklingsdialog med regionala ordföranden och samordnare inom VO-College! En utvecklingsresa pågår

En samverkansform för utbildning

Förslag på placering av respektive nationellt program från och med läsåret 2011 / 2012

TSL-omställning på Right Management

Transkript:

Teknisk kompetens i samverkan (TKS) Slutrapport om hur tekniskt inriktade utbildningar kan utvecklas och profi leras i regionen för att uppfylla företagens behov av kompetensförsörjning i ett kort samt ett längre perspektiv

Datum 2007-07-03 Vår beteckning Vår handläggare Ert datum Er beteckning Benny Erixon 1 (20) 1. Sammanfattning I KFV-regionen finns ett flertal kända exportföretag som har sin bas eller väsentliga delar av sin verksamhet här. Många medelstora och mindre företag har antingen egen verksamhet eller arbetar som underleverantörer till de större exportföretagen. Produktion och produktionsteknik är en av företagens viktigaste verksamhet. Industriföretagen har drygt tretusen anställda i regionen, där en stor del av arbetskraften står inför en generationsväxling. Om företagen i regionen ska kunna utveckla sin konkurrenskraft och bibehålla sina goda traditioner inom produktionsutveckling krävs en gemensam satsning på en modern tekniskt inriktad utbildning som uppfyller industriföretagens aktuella och framtida kompetensbehov. Medarbetare i produktionen är en nyckelgrupp eftersom de måste hantera en avancerad produktions- och processteknik med hög grad av automation. Trenden är att intresset bland ungdomar för yrkesinriktade utbildningar har ökat och att de teoretiska inriktningarna har tappat en del av sin tidigare position. Här är gymnasieprogram med tydliga yrken inom bygg, energi och elteknik de stora vinnarna med många sökande ungdomar. Industriprogram, automation, elektronik och naturvetenskap med teknikinriktningar har fortfarande svagare elevintresse, trots en mycket gynnsam arbetsmarknad och stor efterfrågan på yrkesutbildad arbetskraft. Elevunderlaget för gymnasieorganisationen kommer ganska drastiskt att sjunka med drygt femhundra elever de närmaste fem åren i regionen. En annan faktor som ytterligare ökar konkurrensen om eleverna är alla nystartade privata gymnasieskolor i andra kommuner som har en mycket aggressiv marknadsföring riktad till regionens yngre elever. För att undersöka möjligheten till att öka intresset av tekniskt inriktade utbildningar har jag besökt ett antal framgångsrika utbildningsaktörer såväl kommunala som företagsanknutna med teknikcollegestatus. Här finns goda exempel på samverkan mellan företag och gymnasieskola som tillsammans har möjligheten att styra utbildningarnas dimensionering, innehåll och kvalitet. Ett delat ägandeansvar med arbetslivet i framtidens organisation skulle bättre möta upp företagens kommande rekryteringsbehov och den mycket snabba tekniska utvecklingen. Under projektet har intervjuer genomförts med industriföretag i KFV-regionen där behoven av kompetensutveckling och rekryteringsbehov i både kort- och långt tidsperspektiv har kartlagts. Företagen signalerar om aktuella och framtida behov av stöd med rekrytering och kompetensutveckling samt har ett önskemål om enkla kommunikationsvägar in i utbildningssystemet. För att möta kommande behov behövs ett antal inriktningar samordnas inom programgymnasiet och vuxenutbildningen till en tydlig teknisk sektor, där flexibiliteten ökas och erbjuder kompetensutveckling för anställda och arbetslösa. Organisationen ska ha mer fokus på arbetsmarknaden och utbildningen bör individanpassas för eleven. Teknisk sektor Viadidakt Besöksadress: Kullbergska huset, Bievägen 1 B Postgiro 3 09 41-9 Kullbergska huset Telefon: 0150-48 80 90 Fax: 0150-48 83 35 Bankgiro 392-2630 641 80 KATRINEHOLM Telebild ISDN: 0150-66 99 02 www.viadidakt.se E-post: info@viadidakt.se

2 ska möjliggöra en anpassning till utbildningar efter specifika förutsättningar och yrkesprofiler som finns i regionen, där eleverna kommer att vara de stora vinnarna. I teknisk sektor ingår förutom gymnasiet, Viadidakts kompetens och upparbetade nätverk med privata utbildningsaktörer, KY-utbildningar och högskolor samt samverkan med andra lärcentra runt om landet. En förutsättning för att lyckas är att de nya funktionerna finns med i organisationen som ansvarar för samverkan/coachning, marknadsföring/information och vuxenutbildning/företagsrådgivning. För att nå framgångar måste vi inleda med att förändra attityder och förhållningssätt inom organisationen, samt att levandegöra målbilden över verksamheten. Ett uthålligt utvecklingsarbete leder till ökande effektivitet, nöjdare elever och ökad yrkesstatus för lärarna samt en varaktig ekonomi. För att få kraft i organisationen för teknisk sektor ska skolledaren ha stöd av ledningsgruppen för driften samt ett utvecklingsråd sammansatt av arbetslivet. Initialt kommer marknadsföringen att vara mycket viktig för organisationen, den ska starkt profileras för näringslivet i region och tydliggöra elevernas goda möjligheter till yrken och en industrikarriär eller fortsatta studier. I ett längre tidsperspektiv är organisationens varumärkesbyggande viktigt som delvis är utbildningens identitet, samt den bild utbildare och bransch förmedlar. Det är min förhoppning att detta projekt ska intressera KFV-regionens kommuner och företag att inleda ett nära samarbete kring ett nytt modernt Teknikcity och tillsammans bli den konkurrensfaktor som skapar framgång. Projektstudien har utarbetats av Benny Erixon vid Viadidakt. I projektet har en styrgrupp verkat aktivt i processen samt en referensgrupp som har haft rollen som bollplank. Styrgrupp Bengt Kullberg Ing-Mari Frössevi Tomas Hartikainen Håkan Lind Owe Karlsson Helene Björkqvist Referensgrupp Anita Karlsson Gun Wantell Kjell Persson Kenneth Williamson Leif Johansson Sophia Odre Veronica Fors V:a Sörmlands Industriförening Utbildningsförvaltningen Lindengymnasiet SKF Mekan AB SKF Mekan AB Viadidakt Ericsson AB Ericsson AB Voith Paper Fabrics Högsjö AB Williamsons Metallfabrik AB AWI Engström AB Cesium AB Sörmlands Grafiska Quebecor AB

Innehållsförteckning 3 1. Sammanfattning...1 2. Inledning...4 2.1 Bakgrund...4 2.2 Mål/Syfte...4 2.3 Frågeställning...4 2.4 Arbetsmetod...4 3. Vilka signaler har samtal och möten gett (SWOT*)...5 3.1 Våra starka sidor...5 3.2 Våra svagheter...6 3.3 Våra möjligheter...7 3.4 Hoten mot oss...8 4. Kraft i organisationen (TKS)...9 4.1 Ledningsgrupp...10 5. Beskrivning av yrkesroller...10 5.1 Apu-coachen...10 5.2 Utbildningsrådgivaren...11 5.3 Ungdomsinformatören...12 6. Utveckling av teknisk kompetens i samverkan (TKS)...13 6.1 Teknisk sektor...14 7. Vad bör nästa steg vara...15 7.1 Inriktningsbeslut...15 7.2 Målgrupper...15 7.3 Organisation...15 7.4 Samordning...16 7.5 Kompetensutveckling...16 7.6 Marknadsföring...16 7.7 Utveckling av handledarrollen...16 7.8 Certifiering...17 8. Källförteckning...18 8.1 Tryckta...18 8.2 Seminarier...18 8.3 Studiebesök på utbildningar/teknikcollege...19 8.4 Intervjuer/samtal...19

4 2. Inledning 2.1 Bakgrund I dagsläget är det brist på tekniskt inriktade utbildningar för vuxna mot industriproduktion och produktionsteknik. Det är på sikt är ett hot mot företagen i regionen om vi inte kan tillgodose kompetensförsörjningen. Samverkan med näringslivet behöver utvecklas, det är viktigt för all gymnasial utbildning och avgörande betydelse för den yrkesförberedande utbildningens kvalitet. Flertalet av dagens ungdomar inom tekniskt inriktade utbildningar är pojkar/män. De tekniska programmen finns på Lindengymnasiet och Duveholmsgymnasiet. De är av tradition inriktade på regionens gymnasieungdomar. 2.2 Mål/Syfte Projektet skall leda fram till förslag hur tekniskt inriktade utbildningar skall utvecklas och profileras i regionen för att uppfylla företagens behov av kompetensförsörjning i ett kort samt ett längre perspektiv. En viktig del i uppdraget är att utveckla en process för att nå ökad samverkan och kommunikation med arbetslivet. Enligt projektdirektiven ska förslag redovisas hur tekniskt inriktade utbildningar kan organiseras för att förenkla kommunikationen mellan företag och utbildning samt underlätta samverkan. Ungdomar och vuxna skall kunna erbjudas attraktiva tekniskt inriktade utbildningar som sker i samverkan med regionens företag och ökar individens möjligheter till en yrkeskarriär inom industrin eller fortsatta högre studier. Förslag till hur vi gemensamt marknadsför tekniskt inriktade utbildningar från grundskola till vuxenutbildning. 2.3 Frågeställning Hur utvecklar vi tekniskt inriktade utbildningar för ungdomar och vuxna i samverkan med företagen? Vilka organisatoriska förändringar krävs för att skapa en bra grund till fortsatt utveckling av de tekniskt inriktade utbildningarna för att tillgodose företagens behov av kompetensutveckling? Kompetensutveckling ska innehålla validering, enstaka kurser, hela program samt lärlingsutbildning. Hur kan företagen tillsammans med skolan på ett effektivt sätt marknadsföra tekniskt inriktade utbildningar från grundskolan till vuxenutbildning? Hur intresserar vi flickor för tekniskt inriktade utbildningar? På vilket sätt kan vi gemensamt med företagen kvalitetssäkra tekniskt inriktade utbildningar samt medverka till rekrytering av kvalificerade yrkeslärare? 2.4 Arbetsmetod Projektet sker i samverkan mellan arbetsliv, vuxenutbildning samt gymnasieskola och har letts av mig som projektledare från januari t o m juni-07. Under projekttiden har en styrgrupp deltagit aktivt i arbetsprocessen med stöd av en loggbok och återkommande möten varannan vecka. För att ytterligare förankra processen har jag

5 haft en referensgrupp i projektet bestående av företagsrepresentanter. För att utreda teknikföretagens behov av kompetensförsörjning har samtal och djupintervjuer genomförts på ett flertal företag i KFV-regionen. Grunden för företagsintervjuerna är V:a Sörmlands Industriförenings enkätundersökning i regionen, gällande utbildningsbehov och personalrekrytering. Under projekttiden har jag intervjuat samtliga tekniskt inriktade utbildningar i regionen för att informera om pågående projekt samt för att utreda gymnasieprogrammens styrkor och attityder till förändringar. Med mina tidigare erfarenheter och dessa möten med såväl gymnasiet och företagen, har jag fått en god bild av våra lokala teknikutbildningar och de behov som finns i arbetslivet. Resultatet av denna undersökning finns att läsa i swot-analysen som pekar på en rad åtgärder för att öka kontaktytorna mellan de tekniskt inriktade utbildningarna och arbetslivet. Betydelsefullt material som jag har tagit del av är Skola 2021 från Karios Future samt ett flertal rapporter och utredningar från Skolverket och Svenskt Näringsliv (se källförteckning 8.1). Dessutom har jag kunnat studera marknadsföringen hos framgångsrika skolor via hemsidor och trycksaker, vilket har bidragit till idéer och förslag. En omfattande del i min omvärldsbevakning är de studiebesök jag har genomfört i Örebro, Finspång, Södertälje, Arboga och Fagersta vilka är goda exempel på attraktiva teknikutbildningar, såväl kommunala som företagsanknutna med teknikcollegestatus. (se källförteckning 8.3) Jag har deltagit på Teknikföretagens Rikskonferens från ord till handling i Norrköping, där en av flera givande föreläsningar hade rubriken Teknikcollege i Praktiken. Dessutom har jag deltagit på en arbetsmarknadsdag anordnad av regionala kompetensrådet samt ett seminarier ordnat av Valideringsdelegationen. Styrgruppen och referensgruppen har tagit del av utredningen och de ansluter sig till de idéer och förslag till en ny samordnad organisation inom teknisk sektor. 3. Vilka signaler har samtal och möten gett (SWOT*) * SWOT är en vedertagen analysmetod som innebär att man undersöker styrkor, svagheter, möjligheter och hot. (Engelska: strengths, weaknesses, opportunities and threats) 3.1 Våra starka sidor Viadidakt levererar olika former av utbildning som kompletteras med kompetent rådgivning och resurser i form av lokaler samt administrativt stöd. Organisationen förvaltas gemensamt av Katrineholm och Vingåker och samverkar i hög grad med AU-centrum i Flen. Viadidakt har ett väl uppbyggt nätverk och samverkar med 22 högskolor och 137 lärcentra i landet, samt har upphandlade avtal med ett 30-tal utbildningsföretag. Organisationen kan tillföra TKS en stabilitet och bredd samt medverka till företagsunika utbildningar som bygger på långsiktighet.

Gymnasieskolans yrkesinriktade program håller i jämförelse med andra kommuner en hög kvalitet när det gäller kompetens och utrustningsnivå. Den arbetsplatsförlagda utbildningen är organiserad och väl etablerad bland regionens företag. Lärarlagen på yrkesinriktade program har ett mycket positivt förhållningssätt till en utveckling och förändring av nuvarande organisation. Personalen har insikt i att utbildningen behöver sätta fokus på arbetsmarknaden och individanpassas för elever, vilket är helt avgörande för framgångsrik yrkesutbildning. V:a Sörmlands Industriförening är engagerad i en satsning, och medverkar aktivt i processen, för en modern tekniskt inriktad utbildning som anpassas efter regionens arbetsmarknad. IT-gymnasiet på Linden är ett attraktivt program med hög status som tilltalar såväl killar som tjejer med teoretiska ambitioner och teknikintresse. Programmet har hög kompetens i områden som programmering, webbdesign, multimedia, datorkommunikation, operativsystem och IT-samordning. Det specialutformade Industriprogrammet har erfarenhet att bedriva uppdragsutbildningar som anpassas efter företagens och individens behov. Programmet har hög kompetens i inriktningar som svetsmetoder och cnc-teknik. Matchning av elever till anställning är ett arbetssätt som blir allt vanligare, då eleverna är eftertraktade på arbetsmarknaden. Fordonsprogrammet har sedan mitten av nittiotalet haft en positiv trend och lärarlaget har en utvecklad strategi hur relationen med branschen ska upprätthållas och utvecklas. Programmet har gemensamt med företagen utvecklat lärlingsutbildning med inriktning tunga fordon, maskinreparatör och har utbildningssamverkan med Svensk Bilprovning. Fordonsteknik är en inriktning med många olika teknikområden och har ett stort kursutbud att erbjuda eleverna. Elektronik/Datorteknik har en utvecklad utbildningssamverkan med Ericsson som ökar möjlighet till anställning för eleven och företaget får därigenom en bra rekryteringssituation av ung grundutbildad arbetskraft. Lärarlaget har hög kompetens i områden som elektronik/digitalteknik och teknik kring lokala nätverk. Automation har hög kompetens i områden som robotteknik, programmering och reglerteknik. Industriföretagen signalerar ett aktuellt och kommande behov av rekryteringar av personal med kunskaper i styr- och reglerteknik. Inriktningen ger eleverna en bra grund och möjlighet till en industrikarriär med utvecklingsmöjligheter. 3.2 Våra svagheter Samverkan mellan de tekniska programmen i gymnasieorganisationen är låg och omdömen som vattentäta skott kan ibland vara en lämplig beskrivning. Arbetslagsutveckling försvåras då lärarkompetens tillhör olika rektorsområden. Den fysiska placeringen av nuvarande program i olika skolor försvårar flexibla utbildningsstrukturer och utveckling av TKS-organisationen. 6

7 Stora skolor innebär en mer komplex organisation som försvårar samarbetet mellan yrkes- och kärnämneslärare. Utbildningsdagen upplevs som splittrad och elever får svårt att se helheten och motivationen sjunker för basämnen såsom svenska, engelska och matematik. Kommunikation Gymnasieskolan och Viadidakt har ett otydligt uppdrag och svagheter organisatoriskt för att möta upp ett kommande behov, när det gäller yrkesutbildning för vuxna och uppdragsutbildningar inom teknisk sektor. Programråden är för en del utbildningar inte alltid den utvecklande arena som den var tänkt att vara och får ofta kritiska omdömen från både skola och företag. Företagen lever med en hög utvecklingstakt och skulle önska flexiblare arbetssätt och tydligare organisation inom utbildningssystemet. Företagen signalerar ett behov av ökat samarbete kring tekniskt inriktade utbildningar, men upplever organisationen i olika grad som spretig och otydlig. Företagen behöver tydligare kommunicera sina kompetensbehov genom att bättre definiera kärnkompetens och hela yrkesroller. Vårda sitt varumärke på rekryteringsmarknaden. Marknadsföringen av tekniska program tenderar att vara kortsiktig och sakna strategi, då olika skolor och rektorsområden kommer att konkurrera om samma elever i en framtida situation där lärarjobb och program är hotade. Varumärkesbyggande handlar lite om kampanjer och projekt, men mera om att vara tydlig och konsekvent i arbetet och allt vi säger måste bevisas och utföras. 3.3 Våra möjligheter Företagen i KFV-regionen har för närvarande brist på kvalificerad arbetskraft inom produktionsteknik. På sikt är det ett hot mot kompetensförsörjningen och företagens konkurrenskraft och därmed regionens tillväxt. Vi har ett ökande antal arbetslösa ungdomar som har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden och behöver skaffa sig en gångbar kompetens eller en helt ny yrkesutbildning. Det är brist på tekniska yrkesutbildningar i vår region för vuxna och strukturer som stödjer ett livslångt lärande. Gå från ord till handling och utveckla en valideringsstruktur som ger yrkesläraren dubbelkompetens samt ökar kontaktytan mot respektive bransch. Validering i kombination med ett flexibelt utbildningssystem kan bidra till att lösa teknikföretagens rekryteringsbehov. Teknikföretagen står inför stora pensionsavgångar och behöver fasa in yrkesutbildad arbetskraft och överföra kompetens mellan generationerna. Tekniskt inriktade utbildningar i KFV-region bör i sin marknadsföring komplettera varandra så de lockar fler elever. I samverkan med företagen borde tekniska inriktningar skaffa sig en gemensam varumärkesportfölj och en långsiktig strategi med målet att öka teknikintresset i grundskolans alla stadier bland tjejer och killar.

8 TKS kan bli en gemensam nysatsning i samverkan med företagen i regionen i byggandet av en modern yrkesutbildning med utrustning som följer med i utvecklingen. En satsning på gemensamma lokaler höjer kvalitén på utbildningarna. Genom samverkan sparar alla parter både tid och resurser samt säkerställer företagens utveckling. Samverkan är en konkurrensfaktor att räkna med där företagen, kommunerna och framförallt elever kommer att vara stora vinnare. En operativ driftsledning av organisationen som ingår i utvecklingsrådet och snabbt kan göra förändringar med fokus på arbetsmarknad och utbildningsbehov i arbetslivet. (Plattare organisation) TKS utvecklar och säkrar regionens position på utbildningsmarknaden samt medverkar till långsiktiga relationer mellan utbildningsaktörer och teknikföretag. Målet är att utforma utbildningen med sammanhållna arbetsdagar och att lägga stor vikt på teamarbete och ämnesintegration. Satsa på riktiga projekt där yrkesrollens profilämnen sker i uppdragsform och liknar arbetssituationer som väntar i yrkeslivet. Vuxenutbildning ska integreras med ungdomar och så vuxna har tillgång till enstaka kurser och företagsförlagd utbildning. Kvalitetssäkra och certifiera utbildningen samt en eventuell dockning till angränsande Teknikcollege. Genom nätverk sker erfarenhetsutbyte och gemensam fortbildning, vilket utvecklar utbildningen och lärare. 3.4 Hoten mot oss Teknikinriktade program står inför en ökad konkurrens då elevunderlaget sjunker kraftigt de fem närmaste åren och marknadsföringen från gymnasieskolor på annan ort blir allt aggressivare till regionens grundskoleelever. Statusen på tekniskt inriktade utbildningar är i dagsläget ganska låg, trots ett mycket gynnsamt arbetsmarknadsläge. Utbildningsinriktningar inom produktionstekniska området kan riskera nedläggning inom ett par år om inte statusen kan höjas genom nytänkande och ett gemensamt ansvarstagande mellan industriföretagen och kommuner. Tiden rinner ifrån oss i långa beslutprocesser och genomförandetider av en ny modern tekniskt inriktad utbildning i samverkan med näringslivet. Andra branscher i samverkan med utbildningsaktörer och enskilda gymnasieprogram startar attraktiva utbildningar och tar positioner som ökar konkurrensen om eleverna. Gymnasieskolan kan få svårigheter att leverera kvalificerad arbetskraft till industrin, vilket resulterar i att företagen försämrar sin konkurrenskraft och tvingas starta inbyggda yrkesutbildningar i ordinarie verksamhet. Detta kan leda till att företagen sluter sig och tappar intresse till ett utvecklande samarbete.

4. Kraft i organisationen (TKS) För att utveckla ett modernt TKS krävs en gemensam styr- och ledningsfunktion där näringsliv och kommun har ett delat ansvar och engagemang. För att fördjupa detta samarbete bör aktuella programråd utvecklas till ett utvecklingsråd med större befogenheter och ansvar. I utvecklingsrådet finns fem företagsrepresentanter och fem utbildningsrepresentanter från TKS. Ordföranden är utsedd från näringslivet och vice ordförande samt sekreterarfunktion utses från TKS. 9 Organisation TKS Utvecklingsråd Ledningsgrupp TKS Ungdomsinformatör Lärarsamordnare Rektor/VD? APU-coach Utbildningsrådgivare Näringsliv Näringsliv Ordförande Näringsliv Näringsliv Näringsliv Utvecklingsrådet utvecklar och ansvarar för följande mål: TKS har ett regionalt perspektiv och är en gemensam resurs för berörda kommuner och tekniskt inriktade företag Utbildningsstruktur och utbildningsformer för vuxna och ungdomar. Tydliga profiler Öppna upp arbetslivet och skolan mot varandra och medverka till samverkan Säkerställa utbildningens kvalitet Verka för kreativ och stimulerande lärmiljö för såväl tjejer och killar Modern utrustning som ger eleverna möjlighet till lärande i ny teknik Sammanhållna arbetsdagar Lagarbete och ämnesintegration mellan praktiska och teoretiska ämnen Lärande i arbete när det gäller projekt, APU, lärlingsutbildning och sommarjobb. Marknadsföra och stimulera elevernas intresse för teknik och entreprenörskap samt synliggöra näringslivet i KFV-regionen

10 TKS har möjlighet att bli den aktör i samhället som har ett mycket starkt partnerskap med teknikföretagen, då verksamhet som uppdragsutbildning och yrkesutbildning för vuxna tillhör ordinarie verksamhet inom TKS. Ett gemensamt utbildningsansvar mellan skola/företag för yrkesprofiler och matchning av elever och studerande kommer att innebära ett nytt förhållningssätt och nya funktioner inom TKS-organisationen. TKS kommer att tydligare fokusera på arbetsmarknaden och möjliggöra flexibla utbildningsvägar i kursutbud som svarar upp till företagens aktuella behov. Marknadsföring av teknik och möten mellan grundskola och näringsliv är en viktig del för att skapa ett större elevintresse och öka kunskap om våra företag i regionen. 4.1 Ledningsgrupp Skolledaren har en ledningsgrupp till hjälp för driften och utvecklingen av TKS. Där ingår de nya funktionerna som utbildningsrådgivare, Apu-coach, ungdomsinformatören samt en lärarrepresentant. En ledningsgrupp ökar drivkraften i organisation och underlättar förankringsarbetet kring nya uppdrag och medverkar till en effektivare utbildning. För att lyckas med detta måste vi inleda med att förändra attityder och förhållningssätt inom organisationen, samt att levandegöra målbilden för verksamheten. Ledarskapets viktigaste uppgifter är att ange riktning för verksamheten, ta till vara potentialen i individers erfarenheter och olikheter, skapa förutsättningar för medarbetarna samt definiera och följa upp målen. En förutsättning för en framgångsrik organisation är att varje medarbetare känner sig ha förtroende att utföra och utveckla sina arbetsuppgifter. Var och en måste därför se sin roll i helhet, ha klara tydliga mål. Organisationen verksamhet måste värderas med tanke på utvecklingen och konkurrenskraft över tiden. Ett uthålligt utvecklingsarbete leder till ökande effektivitet, nöjdare elever och ökad yrkesstatus till lärarna samt en varaktig ekonomi på lång sikt. 5. Beskrivning av yrkesroller 5.1 Apu-coachen Är att samordna den arbetsplatsförlagda utbildning och utveckla den framtida tekniskt inriktade lärlingsutbildningen. I yrkesrollen krävs god kännedom om kurssystem och att vara väl insatt i teknikföretagens verksamhet och kompetensbehov. Informera och uppdatera lärare och personal om nyheter på teknikföretag och utvecklingen på arbetsmarknaden. Utveckla nya företagsförlagda kurser och yrkesinriktningar i samverkan med företagen.

11 Tillsammans med lärarlaget orientera och profilera samt coacha elever till anställning eller fortsatta studier. Ge personlig handledning gällande yrkesvägledning och planera tiden på företaget samt finnas till hands för stöd och kontroll. SAMVERKAN FÖRETAG/GYMNASIET Åk 1 Åk 2 Åk 3 Besök och Info om teknikföretag samt yrken Sommarjobb Vägledning matchning av elev/företag Sommarjobb Utb.ansvar Företag/Skola Ex lärlingsspår Anställningsbara Orientering Yrkesprofilering Coachning 5.2 Utbildningsrådgivaren Är att utveckla vuxenutbildning och uppdragsutbildningar samt en valideringsstruktur i samverkan med TKS. Anställningen delas mellan Viadidakt och bildningsförvaltningen för att yrkeskompetensen ska utvecklas och bibehålls gällande upparbetade nätverk, resurser och högskolekontakter. En viktig uppgift är att bygga upp relationer med teknikföretagen i vår region och bli en tydlig samarbetspartner och rådgivare gällande kompetensutveckling för anställda. Att bygga vidare på ett varumärke och ta vald position på utbildningsmarknaden kräver tydlighet, kontinuitet och uthållighet. Det kräver god struktur och ett utåtriktat arbetssätt med kundansvar enligt plattformsbegreppet för att nå planerade utbildningsvolymer och skapa kundunika lösningar för företagen.

12 Produktstrategi - Utbildningsrådgivare Proaktivitet Kvalitetssäkring, teamwork -Kundansvarig rådgivare Färdriktning Behålla företagskunder Nya företagskunder Tradionellt Produktorienterat Skicka kataloger Flexibla och kundunika lösningar och större möjligheter Reaktivitet Ordermottagare Mindre komplexitet Figuren ovan beskriver en tänkt färdriktning för att öka flexibiliteten och utveckla arbetssätt. 5.3 Ungdomsinformatören Med stöd av utvecklingsrådet stimulera och öka intresset för teknik bland lärare och elever i grundskolan. Öppna upp arbetslivet och grundskolan mot varandra och skapa platser för en utvecklande samverkan. Synliggöra yrken och tekniska inriktningar som finns i näringslivet i KFVregionen. Skapa informationsvägar som underlättar elevernas sökande av kunskap och erfarenhet ute på företagen. Utveckla och stimulera elevernas entreprenörskap och intresse för teknik. Bedriva attitydförändringsarbete som stödjer tjejer i sina studieval till tekniskt inriktad utbildning. Verka för att undervisningen i teknik utvecklas på grundskolan och minst når upp till kunskapsmålen i samverkan med TKS, Komtek eller Cetis.

13 Skola 0-9 Företag Lärare Förankring på ledarnivå Långsiktig samverkan verkställighet Handledare Klar policy Vad vill vi med våra företagskontakter? Mål Resursanalys Reservera kontakterna för behov skolan inte kan klara själv! Klar policy Vad vill vi med våra skolkontakter? Vad kan vi vinna med samverkan? Strategi/budget prioriteringar Gemensamma intressen! Båda vinner! 6. Utveckling av teknisk kompetens i samverkan (TKS) Behov? Vilka? Hur/Vad? Resultat Grundläggande yrkeskunskaper för ungdomar Ex. Yrken IT-Tekniker Maskiningenjör Regionens Arbetsliv Omställning till nya yrkeskunskaper Teknisk Sektor Testutvecklare CNC-operatör Svetsare Processoperatör Underhålla och utveckla yrkeskunskaper Fordonstekniker Gjuterioperatör

14 TKS ska erbjuda utbildning för följande tre målgrupper. Yrkesutbildning för ungdomar Personalutbildning för anställda Utbildning för varslade och arbetslösa Den nya strategin med vuxna och ungdomar som målgrupp skapar en bra plattform i TKS-organisationen för utveckling för såväl vuxna och ungdomar som personal samt att resurserna används på ett effektivare sätt. Genom en nära koppling till företagens verksamhet i regionen får utbildningsspåren en tydlig profil. Nyckeln till framgång är en modern, individanpassad utbildning i nära samarbete med regionens företag. Studie- och yrkesvägledning utgör en viktig insats för att ge elever underlag för att orientera sig på förändlig och allt mer kunskapsintensiv arbetsmarknad. De företag som deltar i samverkan bör ha ett långsiktigt engagemang. Ett ökat ansvarstagande från företagen med ett delat ägandeansvar kommer underlätta rekryteringen av medarbetare på framtidens arbetsmarknad samt att deras konkurrenskraft utvecklas. Målet för TKS är en yrkesutbildning som utvecklar kompetens och profiler som efterfrågas i dagens och morgondagens arbetsmarknad. TKS skall vara en attraktiv utbildning för såväl ungdomar som vuxna, som utgår från en företagarverklighet som leder till anställning efter avslutad utbildning eller vidare studier. 6.1 Teknisk sektor Högskoleförberedande utbildning Yrkesutbildning Lärlingsutbildning IT/Design Datorteknik/Elektronik Vuxenutbildning på gymnasial nivå Produktionsteknik/NV-Teknik Automationsteknik Fordonsteknik Företagsförlagd Utbildning Externa utbildningsaktörer Valideringsprocess Regionens Arbetsliv Den flexibla strukturen i organisationen innebär att inriktningsspåren inte är lika fast knutna till sektorn som inriktningarna är till programmen idag. Här finns möjligheter att anpassa och utforma utbildningen efter specifika förutsättningar och yrkesprofiler

15 som finns lokalt. Inom teknisk sektor kommer tre olika spår att finnas under förutsättning att kommande gymnasieutredningen föreslår lärlingsutbildning. I teknisk sektor ingår inte bygg, vvs och elteknik som har mycket att vinna på en högre grad av samverkan och skulle i framtiden kunna bilda en egen bygg- och installationssektor. Bygg- och installationssektorn är hårt knutna till sina branscher och har en mindre flexibilitet i kursutbudet på grund av branschkrav och lärlingsbok. En annan aspekt är att gymnasieskolans tekniska sektor inte ska bli för stor och komplex med tanke på att sektorn kommer att erbjuda vuxna utbildningar. Validering är en effektiv metod i samband med vuxenutbildning för att bredda rekryteringsunderlaget och kompetenssäkra personal samt undvika onödiga utbildningar. Valideringskompetens finns inom förvaltningen då flera utredningsprojekt har genomförts, här är Ellwynska skolan en föregångare där valideringsutbildning ingår i ordinarie verksamhet för vuxna. Teknisk sektor behöver utveckla ett samarbete med branschen inom olika yrkesområden och få mandat att utfärda dokumentation kopplat till olika branschkriterier eller gymnasiekurser. Validering skulle innebära dubbelkompetens för yrkesläraren, samtidigt som en tät kontakt med branschen utvecklas och säkerställer en uppdaterad teknisk sektor för både ungdomar och vuxna. Den valideringsstruktur som etableras inom vuxenutbildningen bör också finnas med när man ser på elevers kunskaper i gymnasiet i samband med omval av utbildningsprofiler. 7. Vad bör nästa steg vara 7.1 Inriktningsbeslut För att processen med TKS-projektet ska utvecklas behövs ett politiskt inriktningsbeslut gällande tankar, idéer och förslag till ny organisation enligt utredningen, där delat ägaransvar med arbetslivet är en viktig konkurrensfaktor för framtidens yrkesutbildning. 7.2 Målgrupper TKS-projektet består dels av att samordna ett antal inriktningar i vuxenutbildning och programgymnasiet till en attraktiv tekniskt inriktad sektor i samverkan med regionens företag, samt att öka flexibiliteten i organisation och erbjuda kompetensutveckling för anställda och arbetslösa. 7.3 Organisation Rekrytera en skolledare som startar processen för att verkställa en modern tekniskt inriktad utbildning och redan från start ska utvecklingsrådet etableras och ansvara för utbildningens utformning. Målsättningen för utvecklingsrådet är att säkerställa utbildningens kvalitet gentemot lärare och elever kopplat till regionens tekniskt inriktade företagsprofiler. Uppbyggandet och uppgraderingar av teknikintensiv utbildning kräver ett gemensamt ekonomiskt åtagande för kommunen och de aktuella företagen. Utvecklingsrådet startar upp en grupp för att verkställa den nya TKS utbildningen, här ingår lärarpersonal från aktuella program som samverkar med företagens experter. Genom ett nära samarbete i processen vid uppbyggandet av en ny utbildning kommer företagskulturen att ha möjlighet att växa in i utbildningen.

7.4 Samordning Processen med flyttningar av programstrukturen till en ny teknisk sektor kommer att ta tid och organisationen kommer i olika steg att finnas virtuellt. Här bör en prioriteringslista gälla vid uppbyggandet av TKS. 1. Nationella Teknikprogrammet, Industriprogrammet, Automation 2. Datorteknik/Elektronik, Naturvetenskap Teknik/Data 3. Fordonsteknik 7.5 Kompetensutveckling Ett kortare utbildningsprogram för aktuell lärarpersonal startas med besök på moderna tekniskt inriktade utbildningar som är certifierade och har teknikcollegestatus. I lärarnas utbildning bör ingå mer konkreta inslag hur man skapar ett attraktiv teknisk utbildning med stark profilinriktning i samverkan med företag eller högskola. För att få en levande utbildning krävs ständiga förbättringar och förnyelse av verksamheten. Förutsättningen för detta är ett utvecklingsarbete i en kultur som genomsyras av kreativitet och nya idéer. För att kunna vidareutvecklas måste TKS-organisationen och dess medarbetare på alla områden skaffa sig ny kunskap om vad som är möjligt att uppnå. Detta kräver jämförelser med arbetslivet och andra utbildningar som är ledande inom ett visst område, oavsett vilken inriktning och organisation den tillhör. En utbildningssatsning på lärarlagsutveckling bör initieras av TKS-ledningen med en väl genomtänkt och förankrad strategi. Utbildningen är en process med långt tidsperspektiv för att effektivisera och bygga upp utbildningen runt elever samt innefatta stöd i utvecklingsarbetet av ämnesintegrering. Arbetslivet är uppbyggt på teamarbete och specialisering och ska vara den pedagogiska inriktningen på TKS. TKS ska kunna erbjuda eleverna en pedagogisk studieform som utvecklar initiativkraft, ansvarskänsla, teamkänsla, nyfikenhet, kvalitetstänkande, entreprenörskap och en förmåga att söka nya kunskaper i arbetslivet. 7.6 Marknadsföring Initialt kommer marknadsföringen av vara mycket viktig för TKS-organisationen, den ska starkt profileras för näringslivet i regionen och tydliggöra elevernas goda möjligheter till yrken och en industrikarriär eller fortsatta studier. I ett längre tidsperspektiv är TKS varumärke delvis utbildningens identitet och den bild av verksamheten som utbildare och bransch förmedlar. Men varumärket är i ännu högre grad den uppfattning omvärlden har av utbildningen och branschen. Föräldrar och elever väljer inriktning skola utifrån vad de känner till. Här krävs ett långsiktigt väl planlagt arbete för att stimulera och öka intresset för teknik bland tjejer och killar på våra grundskolor. 7.7 Utveckling av handledarrollen Satsa på en bra basutbildning för medarbetare som i någon form skall vara handledare och samverka med lärarpersonal. En handledarutbildning behövs som innehåller utbildningens alla krav och hur man på ett bästa sätt ska genomföra utbildningen på arbetsplatsen. Handledarutbildning är ingen engångsinsats, utan snarare en start för en långsiktig relation med arbetslivet kring kompetensutveckling. 16

7.8 Certifiering Former för certifiering och kvalitetssäkring ska utvecklas i TKS samt en eventuell dockning med andra tekniskt inriktade utbildningar i regionen. 17 Vad bör nästa steg vara (TKS) Aug/ 07 Hösten 07 Aug/08 Marknadsföring Kvalitetssäkring och Certifiering Förstudie Utformning TKS Politiskt inriktningsbeslut Delat ägande och ansvar Integration av vuxenutbildning/gymnasieskola Organisation Inriktningar Lokaler Rekrytering av skolledare Start av utvecklingsråd Fastställande av tidsplaner Start av verkställargrupp Rekrytering av ledningsgrupp och lärarpersonal Start av utbildningsprogram för skolpersonal

8. Källförteckning 18 8.1 Tryckta Åtta vägar till kunskap Gymnasiekommittén SOU 2002:120 Lärlingsutbildning, hinder eller möjlighet? Göran Tholin inom GY-07 Företagens kompetensbehov - En utmaning för Sverige Rapport av KK-stiftelsen och svenskt Näringsliv 2006 Enkät om utbildningsbehov och personalrekrytering Bengt Kullberg, Västra Sörmlands Industriförening Skola 2021 Framtidens kunskap, skola och lärande Karios Future Tanja Tiberg, Göran Krafft, Mats Lindgren, Pär Lundgren. Delrapport från Valideringsdelegationen VLD 2006/81.5 Så tänds eldsjälar. En introduktion till entreprenöriellt lärande Marielle Peterson, Christer Westlund Arbetslag i skolan Gert Assermark, Katarina Sörensson Vägvalet 2004 En undersökning om ungdomars val till gymnasiet Svenskt Näringsliv, Margareta Nygren Så blir vi Intressanta Teknikföretagen 8.2 Seminarier Valideringsdelegationen Morgondagens validering ur ett regionalt perspektiv. Komtek Emilie Eklund Så tänder flickor och pojkar på entreprenörskap och teknik Arbetsmarknadsdag Eskilstuna Regionala kompetensrådet Södermanland Teknikföretagens Rikskonferens (Från ord till Handling) Teknikcollege i praktiken! Per Eiritz/Elsa Lagström Centrum för teknik i skolan - CETIS

19 8.3 Studiebesök på utbildningar/teknikcollege Curt Nicolin Gymnasiet i Finspång Magnus Schenström Vasagymnasiet Arboga (Teknikcollege Västra Mälardalen) Hasse Svanqvist Tullängsskolan Örebro (Teknikcollege Örebro län) Roine Wirslund Brinellskolan (Teknikcollege Bergslagen) Veine Eliasson Scania Industrigymnasium Birger Gunnarsson Kunskapskompaniet Eskilstuna Anders Loman IUC Katrineholm Sara Alexandersson AU-Centrum Flen (KY-utbildning praktisk industriteknik) Ann-Catrin Ingestad 8.4 Intervjuer/samtal Företag Dibo Produktionspartner AB Anders Tuvesson Ericsson AB Peter Edqvist, Gun Wantell, Anita Karlsson Skandinaviska Byggelement AB Lars Bratt KILAB Christina Sahlin Presto AB Per Drevemo Silver & Stål I Vingåker AB Kent Holen, Per-Ola Bertilsen AWI Gruppen

Bengt Karlsson, Rolf Andersson, Tomas Larsson 20 SKF Mekan AB Håkan Lind, Owe Karlsson Voit Paper Fabrics Högsjö AB Kjell Persson Williamsons Metallfabrik AB Kenneth Williamson Blomberg & Stensson AB Claes-Erik Johansson Gymnasieprogram i Katrineholm Specialutformade Industriprogrammet Sven Bergström Fordonsprogrammet Tommy Börjesson Byggprogrammet Jan Jonsson Omvårdnadsprogrammet Inger Norden/Ann-Marie Rossel Nationella Teknikprogrammet IT Robert Bjurshagen Energiprogrammet Anders Forss Elprogrammet Rolf Engström, Anders Lantz, Knut Herbertsson