Föredraget är tänkt för oss alla Det känns bra nu. Jag fortsätter att utvecklas hela tiden. Jag känner mig bättre än någonsin (Zlatan, Text-TV, 2012-12-22) "Jag har så otroligt mycket att förbättra Jag kan bli bättre på allt Emil Jönsson 2011-03 efter att ha vunnit 6 av 8 världscuptävlingar i sprint (skidor) säsongen 2010/2011 Om vi också vill utveckla oss, vad kan vi fokusera på i vårt yrke?
Att använda formativ bedömning på ett framgångsrikt sätt och vad krävs egentligen? Torulf Palm Umeå forskningscentrum för matematikdidaktik (UFM) Umeå universitet
Bakgrund och nuvarande forskning Bakgrund Ämneslärare (7-Gy) Ansvarig för nationella kursprov Forskning Undervisning (bla FB i nya lärarutbildningen) Fortbildning (bla i FB landet runt i Ma och allmänt) Nuvarande forskningsprojekt Nationella prov och kursplaners påverkan på undervisningen (Samarbete med Skolinspektionen) Motivation (Samarbete med Skolverket och TIMSS) Formativ bedömning (Samarbete med Umeå kommun)
Forskargruppen i formativ bedömning Torulf Palm Catarina Andersson Tomas Bergqvist Erika Boström Charlotta Carlsson-Vingsle Sara Cavka Björn Palmberg Carina Granberg Torbjörn Lindmark Gunilla Näsström
Syftet med föredraget För gemensam måltolkning Översikt av formativ bedömning Bidra till en fördjupad förståelse för grundtankarna bakom formativ bedömning, och hur formativ bedömning kan fungera. Exempel på något konkret användbart Minst något som bedöms av dig som värdefullt och direkt användbart i klassrummet.
Forskning Föredragets innehåll Beskrivning av vad formativ bedömning kan vara, och inte vara Exempel på tekniker att använda i klassrummet Exempel på lärares och elevers erfarenheter av FB i klassrummet Egenskaper hos framgångsrik fortbildning
Forskningsstöd för formativ bedömning (FB) Formativ bedömning (Black & Wiliam, 1998) Synligt lärande (John Hattie, 2009) Forskningsstudie från Umeå
Forskningsstudie från Umeå (Effekter av en fortbildning) Övergripande idé 1. En stor forskningsbas visar att formativ bedömning är ett av de mest effektiva sätten att öka elevernas kunskaper. 2. Stabil forskningsbas saknas för hur lärare bäst kan stödjas i att kunna använda FB. 3. Vilka förutsättningar behöver lärare för att vilja och kunna använda FB framgångsrikt?
Utgångspunkter för design av fortbildningen Formativ klassrumspraktik av hög kvalitet är avancerat, och kan kräva mycket nya kunskaper och träning Fortbildningsprogram av liten omfattning har inte givit lärare tillräckliga förutsättningar
Forskningsupplägg Två grupper med välutbildade lärare Grupp 1 (Lärare slumpmässigt utvalda till fortbildning i formativ bedömning) Grupp 2 (Lärare slumpmässigt utvalda att inte delta i fortbildningen) Skillnad i lärares praktik och elevers resultatutveckling?
Varför förändra? (lärarenkät) Hur stora förändringar i din undervisning mot en mer formativ klassrumspraktik vill du göra? 4,1 (3,6) Hur motiverad är du att göra dessa förändringar? 4,7 (4,2) Hur stora positiva effekter för dig själv tror du att dessa förändringar kommer att leda till? 4,2-4,1 (3,6-3,2) Hur stora positiva effekter för dina elevers lärande tror du att dessa förändringar kommer att leda till? 4,0-3,6 (3,3-2,8) Hur stora kostnader tror du att dessa förändringar kommer att leda till? 2,8-2,9 (3,3-2,7) I vilken utsträckning är det viktigt för dig att fortsätta med en formative klassrumspraktik? 4,8 (4,0)
Viktiga egenskaper för önskade utfall av fortbildningen 1. Formativ och processorienterad fortbildning 2. Aktiviteter som är direkt användbara i klassrummen (för en undervisningsidé man tror på) 3. Pröva aktiviteter och uppleva deras värde 4. Koppling mellan teori och praktik 5. Tid 6. Kunskapsmässigt stöd
Upplevda försvårande omständigheter Elevgrupper blandade åldersgrupper stora klasser stor spridning i elevers kunskapsnivå elever som stör Tid total arbetsbörda tid för för- och efterarbete (nya sätt att undervisa tar tar extra tid i både för- och efterarbete) Ensamarbete
Ökning av elevernas lärande Fråga 1 Är FB en enkel lösning? Svar Knappast! Fråga 2 Är det möjligt för oss vanliga dödliga lärare att hjälpa eleverna till stora lärandeökningar? Svar Jajamensan!
Vägvalsfråga Hur mycket tycker du att du kan om formativ bedömning? (Bra för föredragshållaren att veta) (1=väldigt lite och 5=väldigt mycket)
Definition: Bedömning (Assessment) Bedömning är processen att samla in information om t ex elevers kunskap, och att baserat på denna information dra slutsatser för olika syften (NCTM, 1995) Använder termen Bedömning i fortsättningen Bedöma ska inte tolkas som att döma
Exempel på syften med bedömning Urval t ex stöd till betygssättning för urval till gymnasium eller universitet Lärande identifiera lärandebehov för att vägleda påföljande undervisning och lärande
Grundtanke formativ bedömning Huvudpoänger från tankeexperiment med klass 7a och 7b Effektiv undervisning baseras på elevernas förståelse Vi vet inte alltid vad eleverna förstått/lärt sig Jag har lärt min hund vissla Varför visslar den inte då? Jag sa att JAG hade lärt honom, jag sa inte att HUNDEN hade lärt sig Om man tror på ovanstående så behövs formativ bedömning och: Behov av info om alla elevers kunnande och förståelse utan att det tar för mycket tid Infoinsamling under och mellan lektioner
Formativ bedömning Definition En klassrumspraktik är formativ om information om elevers prestationer framkallas, tolkas, och används av lärare, elever, eller dess kamrater, för att ta beslut om de kommande stegen i undervisningen som troligtvis är bättre, eller bättre grundade, än beslut som skulle tagits utan den information som tagits fram. (Wiliam & Thompson, 2008) Bedömningen formar undervisningen och/ eller lärandet
Reglering av lärandeprocesser Formativ bedömning är en källa för reglering av lärande Ej att förväxla med reglering av aktiviteter Innebär en viss fokusförskjutning från vad vi ska göra på lektionen till vad eleverna faktiskt lär sig Hur kan vi framgångsrikt reglera och stödja elevernas reglering av lärandet?
Hjärnforskare håller med På samma gång blev det mer eller mindre förbjudet att mäta barnens kunskaper, ännu ett misstag, enligt Martin Ingvar. Om man inte mäter läsförmågan vet man inte var barnen står och då kan man inte heller ge dem rätt hjälp (Ingvar, refererad av Lagerström Modern Psykologi, 2012) Men man behöver denna information ofta, och forma undervisningen baserat på informationen (AGERA).
Formativ bedömning Konsekvenser av definitionerna Undervisningsstrategi (inkl elever) Planerade aktiviteter såväl som att vara lyhörd för att kunna ta tillvara tillfällen i flykten moments of contingency Keeping learning on track Helst ofta och kontinuerligt
Att göra eller inte göra FB - är det frågan? Är det någon av er som faktiskt har en formativ klassrumspraktik? Den viktiga frågan blir då inte om vi gör formativ bedömning utan i vilken utsträckning och med vilken kvalitet vi gör det.
Hur utformas effektiv formativ bedömning? Bedömning för lärande kan ses som bestående av fem nyckelstrategier och en grundläggande idé: (Wiliam, 2007) Grundläggande (stor) idé: Använda belägg för lärande för att justera undervisning för att bättre möta elevernas behov Nyckelstrategier (NS) 1. Klargöra, delge och skapa förståelse för lärandemål och kriterier för framsteg 2. Att ta fram belägg för elevernas prestationer (Framkalla information om elevernas tänkande) 3. Att ge feedback som för lärandet framåt 4. Aktivera eleverna som läranderesurser för varandra 5. Att aktivera elever till att äga sitt eget lärande
Nyckelstrategi 2 Åstadkomma effektiva klassrumsdiskussioner, frågor, och lärandeuppgifter som ger information om elevernas lärande
Frågor/uppgifter syften och typer 1. Syfte Samla information om elevernas kunnande och tänkande (för att anpassa undervisningen till att bättre möta deras lärandebehov) Uppgiftstyp: Vägvalsfrågor 2. Syfte Engagera eleverna i tänkande (ökar elevernas lärande) Uppgiftstyp: Diskussionsfrågor (bla.)
Frågor för att samla in information om elevernas tänkande (vägvalsfrågor) Planera för och beakta: formulera frågor om (1) sådant som är kritiskt för utvecklingen av förståelse (2) vanliga elevtänk tidpunkt för frågorna (t ex passerkort, time-out) hur eleverna ska svara hur frågorna ska ställas, lyssnande och feedback uppföljande aktiviteter
Bra frågor Här: Syfte information (vägvalsfrågor) Matematik Uppgift 1 Vilket bråk är minst? 1/6 2/3 1/3 1/2 Uppgift 2 Vilket bråk är störst? 4/5 3/4 5/8 7/10 Uppgift 1 (88 % rätta svar) Uppgift 2 (46 % rätt, 39 % svarade 3/4) (Uppgifterna är använda i TIMSS)
Ibland är vissa talvärden lämpligare än andra (KIM) 4,72/2 4,12/2
Ibland är vissa talvärden lämpligare än andra (KIM) 4,72/2=2,36 4,12/2 2,6
Boarding card/utgångspass Vilket eller vilka av följande uttryck kan skrivas som x 3? Ringa in ditt svar. A. 3x B. x + x + x C. x 6 /x 2 D. x x x E. x 2 +x
Kan fungera med mindre avancerade frågor också 34 multiplicerat med 76
Algebra Komponenter av variabler Tolkas som en okänd kvantitet (har inte ett bestämt värde) Variabler representerar en varierande kvantitet, eller en mängd ej fastställda värden Det existerar relationer mellan symboler när deras värden förändras på ett systematisk sätt (t ex när b ökar så minskar r)
Återkommande elevuppfattningar tilldelar variabeln ett bestämt värde ignorerar variabeln Ser variabeln som objekt
Exempel Uppgift 2: Förenkla a+2b+3b Exempel på svar: a+5b (rätt) 6 (tilldelar variabeln ett bestämt värde) 5 (ignorerar variabeln) 5ab (variabeln som objekt)
Exempel Uppgift: Om a+b=43, vad är a+b+2? Exempel på svar: 45 (rätt) 4 (tilldelar variablerna värden)
Exempel Uppgift: om e+f=8, vad är då e+f+g? Exempel på svar: 8+g (rätt) 9 (tilldelar g värdet 1) 12 (tilldelar alla variabler samma värde)
Vi är inte bara ute efter om elevernas svar är rätt eller inte, utan hur de tänker Seriebild
Hanterande av frågorna (1) tidpunkt för frågorna Syfte: Forma del av innevarande lektion eller nästa Teknik: Finns se kommande bilder hur eleverna ska svara Syfte: Info och engagemang från alla 30 elever Problem: enstaka elever, kroppsspråk valfritt att tänka, alla elever syns inte Teknik: Finns. Se kommande bilder
Elevengagemang ej frivilligt De kanske inte ska vara frivilligt att engagera sig eller inte Genererar inte tänkande Genererar inte information Det kan dock vara svårt för en del elever i början som antingen är van vid att få glänsa när de vill, eller de som vant sig vid att inte behöva engagera sig. Det kan i vissa fall behöva att man också jobbar med klassrumsklimatet. Tekniker som adresserar detta finns
System för svar från hela klassen Miniwhiteboards (el. Griffeltavlor, Digitala system) Tummen upp/ner ABCD-kort (eller fler bokstäver) Utgångspass Elever får modifiera ett givet svar, lösning eller påstående på tavlan. Sedan får alla svara om rätt eller ej (t ex med tumme upp/ ner).
Fler frågetekniker för bättre information och ökat elevengagemang Händer upp bara för att fråga Random box (lappar, glasspinnar, halsband etc.) (visat sig vara svårt att välja ut slumpmässigt utan system) I båda ovanstående fall kan man sedan fråga resten av klassen om det är någon annan som vill bidra med något ytterligare. Om någon vägra svara Återkomma efter kamrats svar för upprepning eller åsikt ringa en vän fråga publiken 50-50 (om flera val finns eller kan skapas) Heta stolen-utfrågning Diskutera i smågrupper innan de svarar Väntetid
JA, det är ok! Huvudsaken alla är med och tänker! Seriebild om det är ok att ringa en kompis
Underlättas av att skapa lämpligt klassrumsklimat och syn på lärande Det vi inte vet frågar vi om Det vi kan berättar vi om Ett fel är inte slutet utan en början!
Nuläget för formativ bedömning och reglering av lärande Gammalt budskap JA MEN det är inte lätt (att t ex ta reda på hur alla 30 elever i klassen tänker) MEN vi vet mer om HUR idag. Vi har: Ny stor och stabil forskningsbas Bredare teoretiskt ramverk Fler tillgängliga och kända konkreta tekniker
Avslutande ord Vetenskapliga belägg: Formativ bedömning av hög kvalitet gagnar framgångsrikt lärande Vetenskapliga belägg: Goda förutsättningar krävs för att lära och använda formativ bedömning Men Försämrade förutsättningar för framgångsrik undervisning (minskad förberedelsetid) Forskningen går framåt fortbildning dock som tomtebloss eller julgransdekorationer
Avslutande ord fortsättning "Viljan att vinna är inte alls lika viktig som viljan att förbereda sig för att vinna (Magdalena Forsberg) För lärare är lektionsförberedelser viljan att förbereda sig för vinst. För de som beslutar om lärares förutsättningar är skapandet av dessa förutsättningar vad viljan att förbereda sig för vinst handlar om. Kan ge stora effekter på elevernas lärande. 14-10-28 Torulf Palm, UFM
Trevlig eftermiddag!