Rapport friskvårdsinsatser och resultat från hälsoprofiler 2013

Tjänsteskrivelse 2014-02-14 Handläggare: Ulrika Lundgren Folkhälsonämnden Rapport friskvårdsinsatser och resultat från hälsoprofiler 2013 Sammanfattning Folkhälsoförvaltningen påbörjade 1998 ett långsiktigt arbete med förebyggande friskvårdsinsatser för sin personal. Under 2013 har all personal genom gått en ny hälsoprofilsbedömning. Detta för att se om insatserna lett till någon förändring av sina hälsovanor. Hälsoprofilsbedömningar har genomförts som en del i ett strategiskt hälsoarbete på förvaltningen. När man jämför resultat för hela förvaltningen från 2010 till 2013 kan man bland annat se följande: 2010 var 56 % i stort behov av livsstilsförändringar eller åtgärd. 2013 är siffran 39 %. Den fysiska aktivitetsnivån har ökat med 10 %. 49 % har en hälsosam vikt (BMI >25). 2010 var det 35 %. 12 % känner sig mindre stressade. 13 % upplevd att hälsa har blivit bättre. Tittar man på helheten av de insatser som gjorts under flera år är det ett positivt resultat hos de individer som följts med tester och som har deltagit i aktiviteter. Beslutsunderlag Folkhälsoförvaltningens tjänsteskrivelse den 14 februari 2014 Rapport friskvårdsinsatser och resultat från hälsoprofiler, Folkhälsoförvaltningen 2013 Bakgrund Folkhälsoförvaltningen påbörjade 1998 ett långsiktigt arbete med förebyggande friskvårdsinsatser för sin personal. Utifrån det resultat man fick fram har man sedan arbetat med olika metoder för att stärka och främja goda hälsovanor individuellt och på arbetsplatsen. 2003 och 2004 genomfördes profiler för att få en helhetsbild av personalens hälsovanor och hälsoupplevelser. 2010 genomfördes en ny kartläggning av all personal. Under 2011-2012 har olika riktade insatser c:\temp\ulun9gbjzq.doc POSTADRESS FAKTURAADRESS TELEFON E-POSTADRESS PLUSGIRO 691 83 KARLSKOGA Fakturahantering 0586-610 00 fkn@karlskoga.se 12 27 80-0 BESÖKSADRESS Box 50755 TELEFA WEBBADRESS ORG NR Skrantahöjdsvägen 35 202 71 MALMÖ 0586-622 49 www.karlskoga.se 212000-1991

2014-02-14 2 (4) gjorts mot olika avdelningar på arbetsplatser samt insatser till all personal. Under 2013 har all personal genom gått en ny hälsoprofilsbedömning. Detta för att se om insatserna lett till någon förändring av sina hälsovanor. Hälsoprofilsbedömningar har genomförts som en del i ett strategiskt hälsoarbete på förvaltningen. Målet med en hälsoprofilsbedömning är att få deltagaren att bli medveten om sambandet mellan levnadsvanor och hälsa. Genom att utnyttja kraften i det personliga mötet skapas en inre motivation till förändring hos individen. I samtalet får individen insikt i vilka faktorer som påverkar den egna hälsan samt vikten av att ta ett eget ansvar för att skapa en bestående livsstilsförändring. Beskrivning av ärendet Totalt har 185 hälsoprofilsbedömningar genomförts med ett bortfall av 9. Största anledningen till bortfall är saknad vikt eller graviditet. 176 hälsoprofiler är godkända och dessa är indelade i 4 grupper; Städ Karlskoga, städ Degerfors, kök Karlskoga, kök Degerfors. När man jämför resultat för hela förvaltningen från 2010 till 2013 kan man se följande: 2010 var 56 % i stort behov av livsstilsförändringar eller åtgärd. 2013 är siffran 39 %. Den fysiska aktivitetsnivån har ökat med 10 %. Konditionsnivån har ökat med 13 % Alkoholkonsumtion minskat med 4 % Tobaksbruket har minskat med 3 %. Kostvanor förbättrats med 7 %. Vikten har minskat i denna grupp med 14 % 49 % har en hälsosam vikt (BMI >25). 2010 var det 35 %. 12 % upplever att de känner sig mindre ensamma. 12 % känner sig mindre stressade. 13 % upplevd att hälsa har blivit bättre. Användande av mediciner där ökat med 3 %. Det är framförallt en ökning av mediciner mot högt blodtryck, astma m.m. Tittar man på helheten av de insatser som gjorts under flera år är det ett positivt resultat hos de individer som följts med tester och som har deltagit i aktiviteter. Individinsatser är gjorda sedan 1998 och på senare tid även på grupp nivå. Nästa steg i arbetet är att se över den fysiska miljön och arbeta vidare med hur man kan förebygga de olika symptom som ökat något från till år.

2014-02-14 3 (4) Insatser behöver göras för att ännu bättre anpassa den fysiska miljön. Organisation och arbetssätt ses över i samband med heltidsprojektet. Kontinuerligt arbeta med hälsofrämjande ledarskap samt skapande av en god psykosocial arbetsmiljö ingår i arbetssättet Att leda i kvinnodominans och mångfald. Överväganden Man bör ställa sig frågan om insatserna att förändra det individuella beteendemönster och livsstilen är tillräckligt? Det är även den fysiska och psykosociala arbetsmiljön som man också behöver titta närmare på. Detta genomförs inom ramen för andra satsningar på folkhälsoförvaltningen. Uppföljning kommer att kunna göras i samband med slutredovisning av heltidsprojektet. Konsekvensbeskrivning Arbetssättet utgår från dialog i det enskilda samtalet och förutsättningar för god och jämlik hälsa skapas. Samtliga anställda har möjlighet och genomför även profilen. Genom egen insikt skapas makt och inflytande över sitt egna liv och på sikt i samhället. Goda levnadsvanor ger möjlighet att delta i arbetslivet. Nöjda medarbetare skapar förutsättningar för god kvalitet kopplat till kostnader. Folkhälsoförvaltningens förslag till beslut Folkhälsonämnden föreslås godkänna rapport friskvårdsinsatser och resultat från hälsoprofiler 2013. Ulrika Lundgren Förvaltningschef Bilaga Konsekvenser för en hållbar utveckling sammanfattande bedömning Expedieras till Verksamhetschefer kost och städ Verksamhetsstrateg Örebro läns idrottsförbund, Karlskoga folkhälsoenhet

Bilaga Konsekvenser för en hållbar utveckling - sammanfattande bedömning av förslag till beslut Aspekter Beslutsförslaget har Beskrivning av konsekvenser utifrån checklistan Sociala/ kulturella Barnkonventionen en positiv påverkan ingen påverkan en negativ påverkan Lyft särskilt fram konsekvenser som kommer i konflikt med andra aspekter av hållbar utveckling. Dialog och inflytande Arbetssättet utgår från dialog i det enskilda samtalet. Folkhälsa Förutsättningar för god och jämlik hälsa skapas. Jämlikhet och social rättvisa Samtliga anställda har möjlighet och genomför även profilen. Jämställdhet Genom egen insikt skapas makt och inflytande över sitt egna liv och på sikt i samhället. Kulturmiljö/kulturella omgivningar Miljörelaterad hälsa Ekologiska Avfall Biologisk mångfald Energi Konsumtion Transporter Vatten, luft och mark Ekonomiska Kommunens ekonomi Goda levnadsvanor ger möjlighet att delta i arbetslivet. Kostnadseffektivitet Nöjda medarbetare skapar förutsättningar för god kvalitet kopplat till kostnader. Tillväxt

Rapport Friskvårdsinsatser och Resultat från Hälsoprofiler Folkhälsoförvaltningen Karlskoga/Degerfors 2013 Helena Frisk Wesström Samordnare/ Friskvårdspedagog Folkhälsoenheten Karlskoga/ Degerfors Örebro läns idrottsförbund

Inledning Folkhälsoförvaltningen påbörjade 1998 ett långsiktigt arbete med förebyggande friskvårdsinsatser för sin personal. Utifrån det resultat man fick fram har man sedan arbetat med olika metoder för att stärka och främja goda hälsovanor individuellt och på arbetsplatsen. Under 2003 gjordes en större uppföljning av personalen och 2004 tillkom en ny personalgrupp i Degerfors (kökspersonal) och hälsoprofilsbedömningar genomfördes på alla för att få en helhetsbild av personalens hälsovanor och hälsoupplevelser. 2010 genomfördes en ny kartläggning av all personal hos Folkhälsoförvaltningens personal och även sjukskrivna fick frågan att delta. Under 2011-2012 har olika riktade insatser gjorts mot olika avdelningar på arbetsplatser samt insatser till all personal. Under 2013 har all personal genom gått en ny hälsoprofilsbedömning. Detta för att se om insatserna lett till någon förändring av sina hälsovanor. Hälsoprofilsbedömningar har genomförts som en del i ett strategiskt hälsoarbete på förvaltningen. Målet med en hälsoprofilsbedömning är att få deltagaren att bli medveten om sambandet mellan levnadsvanor och hälsa samt vissa mätvärden såsom blodtryck, vikt, längd och skelettvikt. Genom att utnyttja kraften i det personliga mötet skapas en inre motivation till förändring hos individen. I samtalet får individen insikt i vilka faktorer som påverkar den egna hälsan samt vikten av att ta ett eget ansvar för att skapa en bestående livsstilsförändring. Ha lsofra mjande insatser 2004-2009 2004 genomfördes hälsoprofiler på all personal och syftet var att motivera till fortsatt fysisk aktivitet genom att sporra med en ledig dag fram till nästa uppföljning 2006. Efter uppföljningen 2006 kunde man se att i Karlskoga hade den fysiska aktiviteten ökat hos personalen men i Degerfors hade en liten försämring skett. Under denna period hade det också genomförts en omorganisation i Degerfors. 2007 gjordes en handlingsplan för särskilda insatser riktade mot de personalgrupper som hade störst behov. Alla fick ett enskilt motiverande samtal under maj-juni 2007 och hela processarbetet startade sedan på ett APT-möte den 5/9-2007. Hela arbetsgruppen var engagerad i processen att ta fram områden som man önskade arbeta vidare med samt att man också fick tänka till vad man själv var beredd att satsa i detta arbete. Alla var överens om att de kunde tänka sig att både satsa pengar och tid. 2

Utifrån grupp diskussionerna kom det fram till olika områden som de kunde tänka sig att arbeta vidare med. Man prioriterade följande: Rökning Stegräknare Mat Sund mat Fysisk aktivitet Livskvalité Alla rökare fick information och inbjudan till slutarökastöd den 14/9-2007. Stegräknare delades ut som motivationshöjare för ökad fysisk aktivitet. Formerna för användandet t.ex. tävling utformades på respektive arbetsplats och leddes av arbetsledare/närmaste chef. Fyra grupper arbetade fram olika förslag till prova på dagar. Alla var överens om att arbeta utifrån ortens förutsättningar och det viktigaste för gruppen var att få göra något tillsammans för att stärka teamkänslan. Olika MåBradagar genomfördes för de olika arbetsgrupperna 20-21/11 2007 samt 18/8 2008. Styrketräningsprogram arbetades fram till varje individ. Ryggymnastik fick en arbetsgrupp prova på. Efter periodens slut hade deltagarna fått verktyg för att kunna arbeta vidare men hälsofrämjande aktiviteter, antingen tillsammans eller på egen hand. Ha lsofra mjande insatser 2010 Utifrån resultatet som kom fram av kartläggning 2010, kunde man se att ca 60 % haft behov av någon form av livsstilsförändring. Variationer finns mellan de olika arbetsgrupperna och man beslutade att göra riktade insatser till olika personalgrupper samt insatser till all personal. All personal 2011 inleds ett strukturerat arbete kring folkhälsofrågorna ute på arbetsplatserna på Folkhälsoförvaltningen utifrån den kartläggning som gjordes 2010. 3

Arbetet inleds med en presentation av resultaten från hälsoprofilsbedömningarna gjorda 2010 och hur man sedan ska arbeta vidare för all personal i maj 2011. I oktober 2011 inbjuds all personal till en föreläsning kring stress samt information om viktminskningsgrupper med inriktning på KBT - kognitiv beteendeinriktning. Personalen får erbjudande att gå med i en viktminskningskurs. Antal deltagare som anmälde sig var 18 stycken. 17 stycken kom till ett första samtal. Av dessa var det 7 som fortsatte och de andra valde att avstå av olika anledningar. Lokalvårdare Degerfors I slutet på november 2011 gjordes en inventering i en personalgrupp i Degerfors som har haft hög korttidsfrånvaro. Syftet med inventeringen är att skapa teamkänsla och se om det kan finnas något intresse för någon friskvårdsaktivitet som man skulle vilja prova på tillsammans. Resultatet av processen blir en gemensam prova på dag med Zumba i januari 2012 endast denna personalgrupp. Steg 2 blir att på någon arbetsplatsträff längre fram förlägga den på Boda Borg och till våren dressinåkning för att skapa teamkänsla. Resultatet blev istället en bowling i slutet av november 2012 då det passade bättre in i tid och av praktiska skäl fungerade bättre, personalen var delaktiga i beslutet. De andra aktiviteterna förläggs till 2013. Träffar med arbetsplatsombuden I slutet av november 2011 inleds ett arbete med skyddsombuden från nästan alla arbetsområden. Syftet med denna grupp är att lära sig verka i mötesform och lyfta in frågor från sina arbetsgrupper och även att facket ska finnas med i denna konstellation. När gruppen formas och arbetat fram en grund ska den lämnas åter till arbetsgivaren som tar över ansvaret och diskuterar frågor som rör arbetsplatserna. Syftet och målet för dessa träffar har varit att skapa mer delaktighet och inflytande. Arbetet startade med att inventera friskfaktorer på arbetsplatsen och göra en kartläggning av dessa samt skapa en framtidsanalys. I nutidsanalysen på individ nivå var familjen, fritiden och vänner viktiga. På gruppnivå var det viktigt att arbetskamraterna mådde bra och på Individ/ Grupp/ Organisationsnivå var det viktigt med bra arbetsmiljö, Humor och en bra chef var viktigt samt att umgås med kompisar (arbetskamrater som är kompisar). I framtidsanalysen kom de fram till att på individnivå är det viktigaste att få vara frisk och ha bra hälsa. På gruppnivå är det gemensam friskvård och semester när man vill, man önskade mindre stress på arbetet. 4

På organisationsnivå lyfte man 10 veckors semester (vissa har det i dagsläget i sin tjänst, uppehållstjänsterna) teknikutveckling ex. stekbord utan vev. Stekbordet åtgärdades direkt efter årsskiftet 2011. Ett område som var starkt, var önskan om en gemensam friskvårdsaktivitet i någon form för att kunna umgås privat utanför arbetet samt att träffa arbetskollegorna eftersom många arbetar enskilt och med annan personal än sina kollegor på dagarna. Det åtgärdades direkt efter årsskiftet 2011. Arbetsplatsombuden tog fram förslag på aktivitet fixade inbjudningslappar till kollegor mm. Arbetsplatsombuden anordnade Zumba för all personal 1/g vecka i både Karlskoga (torsdagar)och Degerfors (måndagar) under 2012. Det fanns möjlighet för de som önskade att delta 2 gånger/vecka. Det har också funnits möjlighet att prova på stavgång ute i arbetsgrupperna under 2012 med stavgångsinstruktör. 2 tillfällen har genomförts under 2012. Ett annat önskemål var en gemensam friskvårdsdag någon gång under året 2013. Personalen har själva planerat vad de skulle vilja göra samt samla in önskemål från sina kollegor. Den måste pågå under flera dagar för att det ska vara genomförbart för all personal. Utifrån resultatet skapandes agenda med olika teman till varje arbetsplatsombudsträff. Teman vi haft under året har varit föreläsning kring värdegrundsarbete, psykisk hälsa, Information från facket kring komptid, mertid mm. En arbetsgrupp inom kostavdelningen Våren 2012 inleds ett processarbete med en arbetsgrupp som behöver stöttning för att hitta teamkänslan. Alla är delaktiga och viljan finns att ta ansvar och vara kreativ samt sträva mot samma mål. I arbetet har vi analyserat och klargjort vilka roller vi har, vad som förväntas av deltagarna samt vad de ska bidra med under arbetes gång. I arbetet har vi gjort en inblick i arbetsgruppen och dess arbetsuppgifter sam gjort en utåtblick vad omvärlden förväntar av oss och sedan konkret tittat på vad arbetsgruppen behöver utveckla. Dessa områden har fått en egen agenda med åtgärder och vem som gör vad och vad man gör tillsammans. 5

Ett arbete som pågått from en APT -träff våren 2012 tom 2013 och sedan får det landa som en punkt på APT- mötena from februari 2013. För att utveckla och stärka verksamheten har vi tittat på vilka energigivare som finns och vilka energislukare som finns och ev. vad som kan bli energitjuvar. Detta ledde till att arbetsgruppen ser den stora energitjuven som är matsedlar som inte fungerar som en mycket stor energislukare pga. av ex. att det krockar i olika moment med ugnar, grytor, kort om folk osv. Målet och arbetet för gruppen blir att planera en matsedel som är anpassad efter säsong, högtider, semester. Arbetet startar under 2012 och uppföljning kommer att genomföras under januari 2013. Ha lsofra mjande insatser 2013 Mål Att genom uppföljning se om insatserna gett mätbara resultat samt få en helhetsbild av hur hälsoläget är hos personalen på Folkhälsoförvaltningen 2013. Metod Hälsoprofilsbedömning är på individ nivå en metod för att motivera människor till förändring i livsstilen. Syftet på individ nivå är bl.a.: Att skapa en förståelse för att en livsstilsförändring bygger på eget ansvar, eget beslut och ett eget val. Att skapa insikt om den egna livsstilens koppling till och betydelse för hälsan. Att genom medvetengörande kommunikation i det enskilda mötet motivera deltagaren till förändring i livsstilen. Att genom en uppföljande Hälsoprofilsbedömning låta deltagaren se resultatet av sin förändrande livsstil. I Hälsoprofilsbedömning är samtalet och dialogen en stor del dessutom ingår ett antal mätvärden såsom längd, vikt, cykeltest, blodtryck, midjemått. Utöver Hälsoprofilbedömningar har gruppverksamhet med viktreduktion med KBTinriktning genomförts. Hälsoprofilbedömningar Totalt har 185 stycken Hälsoprofilsbedömningar genomförts av dessa är det ett bortfall på 9 stycken. Ett bortfall kan bero på att deltagaren inte vill uppge sin vikt eller 6

av andra själ inte vill delge viss information. Största anledningen till bortfall är saknad vikt eller graviditet. 176 stycken hälsoprofiler är godkända och dessa är indelade i 4 grupper; Städ Karlskoga, städ Degerfors, kök Karlskoga, kök Degerfors. Städ Karlskoga Totalt 55 godkända hälsoprofilbedömningar. I denna grupp är det 48 % som upplever symtom som t.ex. rygg och nackbesvär, värk, trötthet. 2010 var den siffran 44 % vilket innebär en liten ökning på 3 år. Endast 7 % upplever stress på arbetet. 2010 var den siffran på 34 % då man precis hade genomfört en omorganisation av de olika områdena. 53 % har övervikt eller fetma 23 personer har uppgett önskad vikt. Dessa personer vill sammanlagt väga 188,8 kg mindre. 2010 var det 67 % som har övervikt eller fetma. 19 % är rökare och 5 % snusare. 2010 var det 17 % rökare och 9 % snusare. På arbetsplatsen finns tydliga regler när och var man får röka under arbetstid och på sina raster. 60 % är igång med någon motionsaktivitet och 43 % tar sig till arbetet genom att promenera eller cykla. Siffrorna har minskat något sedan 2010 då de låg på 66 % och 50 %. 79 % upplever att de har en god eller mycket god hälsa. 2010 var denna siffra 70 %. Sammanfattning Städ Karlskoga 2010 kunde man se att 65 % hade behov av någon form av livsstilsförändring. Idag 2013 kan man se att ca 40 % har stort behov av livsstilsförändring eller någon form av åtgärd vilket innebär att 25 % har byt åtgärdsgrupper och lagt till med bättre hälsovanor. Jämförelse 2010/2013 på samma individer som följts i 3 år Det har skett en förbättring inom de flesta områdena det som är sticker ut mest är att stressen på arbetet minskat med 30 %. Den fysiska vardagsaktiviteten har ökat med 13 %. Konditionsnivån har ökat med 18 %. Vikten har minskat med 20 %. Upplevd hälsa har ökat med 13 %. De områden som det skett en liten försämring är inom området symtom har 5 % fått mer ont och då i form av värk, i detta fall är kopplat till området medicin en ökning på 3 % där värktabletter är det som ökat. 7

Städ Degerfors 21 stycken genomförda hälsoprofiler. I Degerfors är det 48 % som upplever symtom på olika delar av kroppen ex trötthet, värk, övrigsymtom, rygg/ nackbesvär, sömnsvårigheter, magbesvär. 2010 var siffran 35 % så här har det skett en ökning. 10 % upplever stress på arbetet. 2010 var det 20 %. 43 % röker och 5 % snusar. 2010 var siffrorna 30 % rökte och 10 %. Rökningen har ökat och snusningen har minskat. 33 % har övervikt eller fetma vilket innebär en minskning sedan 2010 då det var 55 %. 5 personer har uppgett önskad vikt. Dessa 5 personer vill sammanlagt väga 59.8 kg mindre. 81 % upplever att de har en god eller mycket bra hälsa. 2010 var det 70 %. 71 % är igång med någon form av motionsaktivitet. 2010 var det 60 %. 5 % upplever ensamhet på arbetet, 2010 var det 0 % som upplevde ensamhet på arbetet. Sammanfattning städ Degerfors Tittar man på gruppen som helhet har 48 % behov av livsstilsförändring och 2010 var det 60 %. Det man ska ta hänsyn till när man tittar på procentandelar är att det kan bli stora skillnader på bara någon person då gruppen inte är så stor. Jämförelse 2010/ 2013 samma individer som följts i 3 år Här har skett en förbättring inom alla områden utom tobak och symtom. Inom området symtom har rygg/nackbesvär minskat med 15 % stressen har minskat med 31 % det som ökat är värk 8 % och trötthet 8 %. Tobak är det en lite ökning på 8 %. Kök och kontor Karlskoga 75 genomförda hälsoprofiler. I denna grupp är det 31 % som upplever symtom, stress i arbetet, värk, trötthet, rygg och nackbesvär, sömnsvårigheter. 2010 var det 44 % som upplevde att de hade någon form av symtom. 21 % upplever stress på arbetet samtidigt som många är medvetna om att arbetar man inom kök så uppstår en viss stress vid samma tidpunkt varje dag när maten skall vara klar. Det är en form av stress som de flesta är medvetna om och kan hantera. Den stress som man upplever som stressande är när man är kort om personal och inte får in vikarie och personalen ska arbeta för en person till. 2010 var siffran 30 %. 8

0 % uppger att de dricker alkohol ofta. 2010 var siffran 8 % som angav att de drack alkohol ofta. 17 % uppger att de röker och 3 % att de snusar. 2010 var siffran 21 % rökte och snusningen 3 %. 80 % uppger att de motionerar. 2010 var det 80 %. Sammanfattning kök Karlskoga 2010 såg vi att 60 % befann sig i åtgärdsgrupp som var i behov av livsstilsförändring och 40 % hade inte behov av livsstilsförändring. Nu är siffran omvänd att ca.40 % är i behov av någon åtgärd och 60 % har en bra eller mycket bra livsstil och hälsodata. Vilket kan sammanfattas med att några har ändrat sin livsstil till det positivare. Jämförelse 2010/2013 samma individer som följts i 3 år Här har det totalt sett skett en förbättring inom alla områden och tittar man på medelvärdet har det ökat inom alla områden. Tittar man specifikt in på medicin området där det har hänt lite under 3 år så har det skett marginella försämringar något förhöjt blodtryck, hjärtkärlmedicin, diabetes, astma och övrig medicin. Vilket är en naturlig del att upptäcker man ett högt blodtryck vid en mätning vid hälsoprofilsbedömning så skickar man vidare till sjukvården om värdena är höga och följden av det kan då bli en medicinering. Kök Degerfors 22 stycken genomförda Hälsoprofiler.50 % upplever symtom så som rygg/ nackbesvär, trötthet, värk, sömnsvårigheter, magbesvär, övriga symtom. 2010 var det 44 % som upplevde symtom. 27 % är rökare. 2010 var det 33 %. 41 % är överviktiga eller har fetma. 3 personer har uppgett önskad vikt och vill sammanlagt väga 29,3 kg mindre. 2010 var siffran 59 % som var överviktiga eller hade fetma. 60 % har en hälsosam vikt. 0 % känner sig ensam på arbetet. 2010 var det 4 % som upplevde en ensamhet på arbetet. 73 % motionerar. 2010 var det 70 %. Sammanfattning kök Degerfors 50 % är i behov av någon form av livsstilsförändring. 2010 var det 60 % som var i behov av någon form av livsstilsförändring. 9

Jämförelse 2010/2013 samma individer som följts under 3 år Här ser man att fysiska aktiviteten har ökat med 31 %, vikten har minskat, kost vanorna har blivit bättre, tobaksanvändandet har minskat med 8 %, alkohol vanorna har blivit bättre, stressen har minskat men några upplever fortfarande att det är stress ofta ca 15 %. Ökat har symtom främst rygg/nackbesvär, magbesvär och trötthet 23 %. Inom mediciner har det också skett en ökning av magmediciner och värktabletter. Viktminskningsgrupp med KBT-inriktning Deltagandet var frivilligt och arbetstagaren deltog i gruppen på sin fritid. En kort muntlig information gavs till samtlig personal därefter kunde personalen anmäla sitt intresse för deltagande. Därefter kallades de till individuellt samtal vilket 18 personer genomförde. Åtta personer visade intresse för att börja i en grupp men ett avhopp skedde innan kursstart. Det blev två grupper, vilket de individuella samtalen visade behov av, detta pga. en speciell problematik. En grupp på fem personer. Den som valde att inte börja i gruppen angav som skäl, att hen kommit igång på egen hand, svårt att binda upp sig, språket (läsa, förstå och skriva). Utöver gruppträffarna/individuella samtal har deltagarna haft möjlighet att ha telefonoch mejlkontakt med ledaren vid behov, vilkets används sparsamt. Den slutliga gruppen på fem personer startade den 27 februari 2012 och träffades 14 tillfällen på rad à 2-2,5 timmar. Under dessa tillfällen har närvaron varit 100 %. Viktnedgången i kg, totalt för de anställda under dessa 14 veckor är 24,6 kg. Spridningen är från -2,1 kg till -7,9 kg i viktnedgång. Därefter följde 6 uppföljningstillfällen och sista gruppträffen var den 11 februari 2013. Under dessa tillfällen har närvaron minskat något, då pga. sjukdom hos några av deltagarna. Den totala viktnedgången i gruppen är -31,9 kg. Spridningen är -1,9 till -14,1 kg under kursens tidsperiod 12-02- 27 13-02 11. Inledande och uppföljande frågeformulär visar att de allra flesta deltagarna upplever att de har fått en mer positiv inställning till fysisk aktivitet och att de mår fysiskt bättre. De uppger att de fått mer kontroll över ätandet såsom sötsug, att lämna mat när de är mätta och att planerar matinköp, de tänker också mer på vad de äter. De har blivit bättre på att hantera det som rör ätande och dess situationer. Självkänslan har blivit bättre och förmågan att sätta gränser och kunna säga nej och att ta hand om dig själva och planera in aktiviteter som de själva mår bra av. 10

Sömnen har förbättrats hos några. De kan se samband mellan olika vardagshändelser och hur de tänker, känner och beter sig. De övertolkar inte situationer på samma sätt efter genomgången kurs. Några avslutande frågor till deltagarna och deras svar: Upplever du någon skillnad av ditt förhållningssätt till händelser och situationer idag och jämfört med när du påbörjade behandlingen? - Tänker en extra gång på innan jag gör det som är tänkt. Lättare att säga nej. - Tänka efter före - Tänker ändå mer på vad jag äter Vad är det viktigaste du lärt dig och som du kommer att bära med dig i framtiden? - Att ha en bra självkänsla och att våga tro på sig själv - Att äta regelbundet, röra på sig mer, undvika sötsaker - Det går att gå ned i vikt, förhållandet mat och motion, behövs egentligen så lite. - Att välja/prioritera. Friskvårdsdagar 2 och 3 april 2013 Deltagandet var frivilligt och man deltog på arbetstid. 115 stycken deltog på dessa dagar. Dagen startade kl.8.00 med Föreläsning om Ergonomi, vikten av att träna, orka med livet och arbetet. Om musklers och leders uppbyggnad och hur dessa slita (artros). Under dagen hade man sedan möjlighet att prova på olika träningsformer. Utbudet var tipspromenad, yoga, TR, Rodd/ spinning, Balans. Eftermiddagen var det en föreläsning om fötter. Egenvård, hur kan jag ta hand om mina fötter på bästa sätt. Under dagen serverades både fika och lunch. Deltagarna var mycket nöjda med dagarna och önskade fler sådana dagar. Gärna som ett naturligt inslag vid utbildningsveckorna. 11

Resultat 2010-2013 Gruppnivå När man jämför resultat för hela förvaltningen från 2010 till 2013 kan man se följande: 2010 var 56 % i stort behov av livsstilsförändringar eller åtgärd. 2013 är siffran 39 %. Den fysiska aktivitetsnivån har ökat med 10 %. Konditionsnivån har ökat med 13 % Alkoholkonsumtion minskat med 4 % Tobaksbruket har minskat med 3 %. Kostvanor förbättrats med 7 %. Vikten har minskat i denna grupp med 14 % 49 % har en hälsosam vikt (BMI >25). 2010 var det 35 %. 12 % upplever att de känner sig mindre ensamma. 12 % känner sig mindre stressade. 13 % upplevd att hälsa har blivit bättre. Användande av mediciner där ökat med 3 %. Det är framförallt en ökning av mediciner mot högt blodtryck, astma m.m. Diskussion Tittar man på helheten av de insatser som gjorts under flera år har det blivit ett positivt resultat hos de individer man följt med tester och som deltagit i aktiviteter. När man läser och begrundar resultaten bör man också ställa sig frågan om insatserna att förändra det individuella beteendemönster och livsstilen tillräckligt eller är det den fysiska och psykosociala arbetsmiljön som man också behöver titta närmare på? Nu har jag arbetat med individen sedan 1998 och på senare tid har jag också arbetat på grupp nivå. Nästa steg i detta arbete borde bli att se över den fysiska miljön och arbeta vidare med hur man kan förebygga de olika symptom som ökat lite från till år. Insatser behöver göras för att ännu bättre anpassa den fysiska miljön, se över organisation och arbetssätt (ex arbetsrotation), kontinuerligt arbeta med hälsofrämjande ledarskap samt skapande av en god psykosocial arbetsmiljö. 12