TERTIALRAPPORT PER APRIL och förslag till justering av mål. samt justering av ekonomistyrreglerna

TERTIALRAPPORT PER APRIL och förslag till justering av mål samt justering av ekonomistyrreglerna Dnr: kst /210

-06-09 1 (21) Innehåll 1. TERTIALRAPPORT PER APRIL... 2 1.1. Resultaträkning... 2 Balansräkningen... 6 1.2. Styrelsens och nämndernas resultat och prognos... 8 1.2.1. Kommunstyrelsen... 8 1.2.2. Barn- och ungdomsnämnden... 9 1.2.3. Kompetensnämnden... 11 1.2.4. Kultur-, demokrati- och fritidsnämnden... 12 1.2.5. Socialnämnden... 12 1.2.6. Familjerättsnämnden... 15 1.2.7. Tekniska nämnden Skattefinansierat... 16 1.2.8. Tekniska nämnden Vatten och avlopp... 17 1.2.9. Tekniska nämnden Avfall... 17 1.2.10. Miljö- och bygglovsnämnden... 18 1.3. Investeringsredovisning... 19 2. EFFEKTMÅL... 21 3. EKONOMISTYRREGLER... 21

-06-09 2 (21) 1. TERTIALRAPPORT PER APRIL 1.1. Resultaträkning Resultaträkningen nedan visar tertialbokslutet per april samt budget, prognos och budgetavvikelser för helåret. Som jämförelser visas också bokslut för motsvarande tertial samt årsbokslut för föregående år. Resultaträkning, mnkr -04-30 Budget Prognos Avvikelser 2014-04-30 Bokslut 2014 Verksamhetens intäkter 374,5 763,6 992,0 228,4 305,2 918,4 Verksamhetens kostnader -1 314,4-3 929,8-4 078,1-148,3-1198,1-3 819,0 Avskrivningar -46,9-172,1-150,4 21,7-64,2-144,4 Verksamhetens nettokostnader -986,8-3 338,3-3 236,5 101,8-957,1-3 045,0 Skatteintäkter, not 1) 967,8 2 917,7 2 908,8-8,9 928,6 2 778,6 Gen. Statsbidrag och utjämning, not 2) 159,1 472,1 482,6 10,5 154,9 464,2 Finansiella intäkter 22,4 20,9 30,2 9,3 11,7 237,5 Finansiella kostnader -14,4-62,4-42,9 19,5-17,3-50,1 Extraordinära intäkter -- -- -- -- -- 800,0 Extraordinära kostnader -- -- -- -- -- -800,0 Resultat, not 3) 148,1 10,0 142,2 132,2 120,8 385,2 Noter -04-30 Budget Prognos 1) Skatteintäkter Avvikelser 2014-04-30 Bokslut 2014 Kommunalskatt 967,7 2 906,3 2 903,2-3,1 928,5 2 785,5 Slutavräkning föregående år -2,7-2,8-2,8-2,6-6,9 Prognos slutavräkning 2,8 11,4 8,4-3,0 2,7 Summa 967,8 2 917,7 2 908,8-8,9 928,6 2 778,6 2) Gen. Statsbidrag och utjämning Inkomstutjämning 75,7 214,7 227,1 12,4 59,4 178,2 Strukturbidrag 2,4 7,3 7,3 0,0 2,4 7,2 Införandebidrag 16,6 49,7 49,9 0,2 26 78,0 Kostnadsutjämning 47,7 133,2 143,1 9,9 40,7 122,1 Regleringsbidrag/avgift m.m. -0,9 12,8 2,6-10,2 5,3 16,0 Fastighetsavgift 34,1 102,7 102,2-0,5 33,3 99,4 Utjämning LSS -16,5-48,3-49,6-1,3-12,2-36,7 Summa 159,1 472,1 482,6 10,5 154,9 464,2 3) Periodens resultat Periodens resultat enl resultaträkningen 148,1 10,0 142,2 120,8 385,2 Avgår realisationsvinster -92,2 0,0-176,8-59,5-167,2 Periodens resultat enl balanskravet 55,9 10,0-34,6 0,0 61,3 218,0

-06-09 3 (21) Resultaträkningen Resultatet för det första tertialet uppgår till 148 miljoner kronor (mnkr). Prognosen för helåret är 142 mnkr. Detta kan jämföras med det budgeterade resultatet på 10 mnkr. Några stora poster har tillkommit som inte varit budgeterade. Det är främst realisationsvinster för markförsäljningar, realisationsförluster föranledda av marksaneringar samt återbetalning av premier i försäkringssystemet för sjukfrånvaro. Även ökade volymer i verksamheterna gör att såväl intäkter som kostnader är högre än budgeteterat. De främsta skälen till resultatet för perioden och årsprognosen i jämförelse med budgeten är följande: Verksamhetens intäkter och kostnader Nämnderna redovisar i tertialbokslutet en total positiv avvikelse mot budget på 25 mnkr. Prognosen anger en negativ avvikelse på helårsbasis på 21 mnkr. Om prognosen blir verklighet skulle detta innebära en negativ budgetavvikelse på 46 mnkr under årets åtta återstående månader. Budgeten avseende försäljningar av mark för bostads- och arbetsplatsändamål är 250 mnkr. Första tertialet uppgick försäljningarna till 95 mnkr. Av detta är 92 mnkr realisationsvinster, vilka redovisas som verksamhetsintäkter. Prognosen för markförsäljningar uppgår till 182 mnkr, varav 177 mnkr kalkyleras vara realisationsvinster. AFA Försäkrings styrelse har beslutat om återbetalningar till kommuner och landsting av premier som inbetalades 2004. Orsaken är sjunkande sjukfrånvaro. För Järfällas del är återbetalningen 18 mnkr, vilket inte var känt när budgeten upprättades. Återbetalningen sker i slutet av året men enligt gällande redovisningsregler har hela beloppet intäktsförts i tertialbokslutet, som verksamhetens intäkter. I meddelandet från SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) framgår att bedömningen är att någon ytterligare återbetalning av premier inte kommer att göras de närmaste åren. I samband med uppförandet av ny simhall gör kommunen åtgärder som främst avser marksaneringar men också rivning av befintlig simhall, miljöinventering, flytt av valedningar, uppförande av provisoriska staket, anläggning av parkeringsplats etcetera. Kostnaderna beräknas till 85 mnkr. Eftersom kommunen ska avyttra fastigheten kommer endast vissa värden att kvarstå i kommunens ägo, närmare bestämt va-ledningarna och parkeringsplatserna. Efter avräkning för försäljningsersättningen kvarstår ett behov av nedskrivning, realisationsförlust, med 49 mnkr. Detta belopp ingår inte i tertialbokslutet, men finns med i prognosen för helåret.

-06-09 4 (21) Kommunens totala resultat för året påverkas i motsvarande mån. Avskrivningarna Avskrivningarna är budgeterade till 172 mnkr. Utfallet första tertialet var 47 mnkr och prognosen för helåret 150 mnkr. Investeringarna är högre än budgeterat men aktiveringarna sker i genomsnitt något senare än budgeterat. Införandet av komponentavskrivningar 2014 försvårar precisionen i budgetar och prognoser. Skattenettot Skattenettot - summan av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning - är i prognosen i enlighet med budgeten. Något lägre skatteintäkter uppvägs av bättre utfall i utjämningssystemet (inklusive vissa regleringar). Finansnettot De finansiella intäkterna avser framför allt kapitalförvaltningen och aktieutdelning från Järfällahus AB (JHAB) samt borgensavgifter. De finansiella kostnaderna avser framför allt räntor på lånen samt en räntedel på pensionsskulden. Finansnetto, mnkr Budget Prognos Avvikelser Finansiella intäkter * kapitalförvaltning 13,5 20,5 7,0 * aktieutdelning JHAB 1,5 5,9 4,4 * borgensavgifter 3,2 3,2 0,0 * övrigt 2,7 0,6-2,1 Summa 20,9 30,2 9,3 Finansiella kostnader * räntor på lån -52,6-36,4 16,2 * pensionsskuld, ränta -7,8-4,3 3,5 * övrigt -2,0-2,2-0,2 Summa -62,4-42,9 19,5 Netto -41,5-12,7 28,8 Budgeten upptar 21 mnkr i intäkter och 62 mnkr i kostnader. Det budgeterade finansnettot är därmed minus 41 mnkr. Det första tertialet innebär ett positivt finansnetto på 8 mnkr. Prognosen för året är nettokostnader på 13 mnkr, vilket är 29 mnkr lägre än budgeterat. Aktieutdelningen från Järfällahus AB är 5,9 mnkr, vilket kan jämföras med tidigare cirka 1 mnkr per år. Det är nyemissionen 2014 som möjliggör en högre utdelning än tidigare. Hela beloppet ingår i tertialbokslutet. Avgörande för utfallet under resterande del av året är utvecklingen av kapitalförvaltningen och omfattningen på lånen och kostnaderna för dessa. Räntekostnaderna är lägre än budgeterat. Skälet är fallande marknadsräntor. Den genomsnittliga räntan för lånen var vid utgången av 2014 2,38 procent och vid utgången av första tertialet 1,70 procent.

-06-09 5 (21) Resultatet i tertialbokslutet, årets resultat, balanskravet och god ekonomisk hushållning Resultatet i tertialbokslutet uppgår till 148 mnkr. Med avräkning för realisationsvinster på 92 mnkr blir det s.k. balanskravsresultatet 56 mnkr. Det prognostiserade årets resultat uppgår till 142 mnkr. Med avräkning för realisationsvinster på 177 mnkr blir balanskravsresultatet minus 35 mnkr. Resultatet innehåller en engångskostnad på 49 mnkr, men också en engångsintäkt på 18 mnkr. Även exklusive dessa två poster blir det prognostiserade resultatet negativt. Investeringsutgifter och markförsäljningar Investeringsbudgeten, inklusive de överföringar som gjorts av icke förbrukade medel i 2014 års budget, uppgår till 1 844 mnkr. Utfallet i tertialbokslutet är 355 mnkr. Nämndernas samlade prognoser för helåret uppgår till 1 288 mnkr. Detta innebär är i så fall en genomförandegrad på 70 procent. De enskilda investeringarna framgår av nämndredovisningarna. Investeringar på denna nivå kan jämföras med 553 mnkr år 2013 och 841 mnkr år 2014. Markförsäljningarna, se ovan, är budgeterade till 250 mnkr. Utfallet i tertialbokslutet är 95 mnkr och prognosen för året 182 mnkr.

-06-09 6 (21) Balansräkningen Balansräkningen nedan visar tertialbokslutet per april och årsbudgeten samt som jämförelser tertial- och årsbokslut för 2014. Balansräkning, mnkr -04-30 Budget Bokslut 2014 2014-04-30 Tillgångar Anläggningstillgångar 5 509,3 5 564,5 5 204,1 3 677,6 Mark, byggnader och tekn anläggn 4 158,4 4 442,5 3 949,4 3 205,3 Maskiner och inventarier 97,8 162,0 104,0 100,2 Investeringar och avskrivningar som inte fördelats ovan 102,4 - - 213,9 Övr. finansiella tillgångar 1 111,7 920,0 1 111,7 118,2 Långfristiga fordringar 39,0 40,0 39,0 40,0 Omsättningstillgångar 828,4 695,0 943,9 949,5 Förråd 1,4 2,0 1,5 1,7 Fordringar 172,7 93,0 239,2 148,3 Kortfristiga placeringar 516,1 500,0 503,8 477,4 Kassa och bank 138,2 100,0 199,4 322,1 Summa tillgångar 6 337,7 6 259,5 6 148,0 4 627,1 Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital 2 486,0 2 333,7 2 337,9 2 076,9 Ingående eget kapital 2 337,9 2 323,7 1 952,7 1 956,1 Periodens resultat 148,1 10,0 385,2 120,8 Avsättningar 1 114,5 1 117,5 1 110,5 299,2 Avsättningar för pensioner och liknade förpliktelser 314,5 317,5 310,5 299,2 Andra avsättningar 800,0 800,0 800,0 Skulder 2 737,2 2 808,3 2 699,6 2 251,0 Långfristiga skulder 1 314,3 1 490,0 1 283,3 954,5 Kortfristiga skulder 1 422,9 1 318,3 1 416,3 1 296,5 Summa eget kapital, avsättinngar och skulder 6 337,7 6 259,5 6 148,0 4 627,1 Ansvarsförbindelse - pensioner 1 671,2 1 639,4 1 687,4 1 693,3 Borgensåtaganden 893,3 913,3 1 057,1 Leasingavtal 4,0 3,7 3,0 Balansräkningen Låneskulden uppgick vid årsskiftet till 1 661 mnkr och vid utgången av första tertialet till 1 851 mnkr. Till detta kommer, vid båda tillfällena, 39 mnkr som vidareutlånats till Brandkåren Attunda.

-06-09 7 (21) I balansräkningen redovisas 1 314 mnkr som långfristiga lån medan resterande (1 851 minus 1 314 mnkr) belopp, d.v.s. 537 mnkr redovisas som kortfristiga skulder. Skälet är att dessa lån ska omsättas inom närmaste tolvmånadersperiod. Omfattningen på lånen och nivån på räntekostnaderna för dessa är en av de viktigaste faktorerna för resultatet av det s.k. finansnettot, se ovan. Vid kommunfullmäktiges beslut om mål och budget bemyndigades kommunstyrelsen att uppta långfristiga lån om 2 500 mnkr. Med den prognos som nämnderna lämnar för sina drift- och investeringsbudgetar kommer den s.k. limiten för upplåning att tangeras. Långfristig upplåning över denna nivå kräver särskilt fullmäktigebeslut. Ett sätt att möta den växande upplåningen kan vara att successivt minska eller avveckla kapitalförvaltningen. Marknadsvärdet uppgår i tertialbokslutet till 574 mnkr. Vid utgången av år 2014 var motsvarande värde 545 mnkr. Den avsättning på 800 mnkr som i balansräkningen anges på särskild rad avser medfinansieringen av tunnelbaneprojektet i Barkarby.

-06-09 8 (21) NÄMND 1.2. Styrelsens och nämndernas resultat och prognos I tabellen nedan redovisas nämndernas resultat för perioden samt budget och prognos och budgetavvikelse för helåret. Som jämförelse visas också föregående års bokslut. mnkr 1 15-04-30 nettoavvikelse Årsbudget Prognos Avvikelse Bokslut 2014 Kommunstyrelsen 0,7 211,8 211,8 0,0 2,5 Barn- och ungdomsnämnden 15,0 1 392,1 1 398,3-6,2-7,6 -varav förskola och grundskola 10,5 0,0-7,6-7,6 4,2 Kompetensnämnden *) 0,7 342,8 350,7-7,9-8,6 Kultur-, demokrati- och fritidsnämnden **) 4,4 126,9 127,2-0,3 1,4 Socialnämnden 3,8 1 163,6 1 170,5-6,9 10,0 -varav vård och omsorg 4,7 0,0-3,9-3,9 5,4 -varav stöd och behandling -1,6 0,0-3,0-3,0-0,4 Familjerättsnämnden 0,2 4,4 4,4 0,0 0,0 Tekniska nämnden Skattefinansierat -2,1 118,3 118,3 0,0 13,3 -varav transport och verkstad 0,9 0,0 0,0 0,0 2,0 -varav fastighet 2,0 0,0 0,0 0,0 3,2 Tekniska nämnden Vatten och avlopp 0,0 0,0 0,0 0,0 11,6 Tekniska nämnden Avfall 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Miljö- och bygglovsnämnden 2,6 12,7 12,7 0,0 5,3 TOTALT 25,3 3 372,6 3 393,9-21,3 28,0 Bakomliggande decimaler kan göra att delsummeringar inte stämmer. *) Resultaten för 2014 avser dåvarande Utbildningsnämnden och Gymnasieskola och vuxenutbildning. **) Resultaten för 2014 avser dåvarande Kultur- och fritidsnämnden och Kultur och fritid. Nedan beskrivs de beräknade avvikelserna. 1.2.1. Kommunstyrelsen Nettoavvikelse: +0,7 mnkr. I resultatet finns variationer mellan de olika verksamheterna. En stor del av överskottet hänförs till ledningskontoret, där främst budget för utredningar inte utnyttjats nämnvärt. Kostnader för kommunens IT-infrastruktur är 1,5 mnkr högre än budget. Förvaltningskontorets negativa resultat på 1,3 mnkr beror bland annat på ökade portokostnader och kostnader för inhyrd personal.

-06-09 9 (21) I prognosen finns stora osäkerheter. Prognos för den politiska verksamheten är ett överskott på 1,8 mnkr, även om kostnader för överförmynderiverksamheten beräknas få ett underskott på 0,5 mnkr. Kommungemensam verksamhet förutses få ett minus på 1,5 mnkr, vilket beror på ökad kostnad för IT-infrastruktur. Övriga verksamheter inom kommunstyrelsen beräknas få ett underskott på 0,3 mnkr. IT-avdelningen befarar dessutom minskade interna intäkter eftersom skolorna övergår till läsplattor istället för traditionella IT-arbetsplatser, där läsplattor ger en lägre intäkt enligt rådande prismodell. 1.2.2. Barn- och ungdomsnämnden Nettoavvikelse: +15,0 mnkr. Samhällsuppdraget Nettoavvikelse:+ 4,5 mnkr. Avvikelsen består av överskott för Förskola/pedagogisk omsorg, +3,5, Fritidshem och klubb, +0,3 och Utbildning,+1,2, samt underskott för, Kansli -1,0 mnkr. Förskola och pedagogisk omsorg redovisar ett överskott för perioden på 3,5 mnkr. Intäkterna är 0,5 mnkr högre än budgeterat. Kostnaderna är 2,1 mnkr lägre än budget. Kostnad för barnpeng och övriga kostnader understiger budget medan lokalkostnaderna överstiger budget. Fritidshem och fritidsklubb redovisar ett överskott för perioden på 0,3 mnkr. Intäkterna är i nivå med budget. Kostnaderna är i nivå med budget. Lokalkostnaderna är högre än budgeterat då fördelningen mellan programområdena Fritidshem/fritidsklubb och Utbildning har förskjutits sedan nämnden införde lokalkostnadstäckning för kommunens egen regi. Kostnaderna för barn i behov av särskilt stöd har tvärtom förskjutits till programområdet Utbildning från Fritidshem/fritidsklubb. Utbildning redovisar ett överskott för perioden på 1,2 mnkr. Intäkterna är i nivå med budget. Kostnaderna är 1,2 mnkr lägre än budget. Lokalkostnaderna är lägre än budgeterat då fördelningen mellan programområdena Fritidshem/fritidsklubb och Utbildning har förskjutits sedan nämnden införde lokalkostnadstäckning för kommunens egen regi. Kostnaderna för barn i behov av särskilt stöd har tvärtom förskjutits till programområdet Utbildning från programområdet Fritidshem/fritidsklubb Förskola och grundskola Nettoavvikelse: +10,5 mnkr. Förskola och grundskola redovisar ett överskott i bokslut per april om 10,5 mnkr, vilket är 4,0 mnkr bättre än budget. Osäkerhet finns kring antalet barn och elever inför höstterminen och har dessutom funnits avseende utfallet av lärarnas lönerevision. Det gör att extra satsningar i vissa fall inte görs förrän under hösten då detta klarnat.

-06-09 10 (21) Nettoavvikelse: -6,2 mnkr. Samhällsuppdraget Nettoavvikelse: +1,4 mnkr. Barn- och ungdomsnämnden redovisar för samhällsuppdraget ett prognostiserat överskott på 1,4 mnkr. Prognosen för politisk ledning pekar mot ett överskott på 0,3 mnkr och beror på lägre personalkostnader än budgeterat. Prognosen för nämndkansliet pekar mot ett underskott på 5,0 mnkr. Anledningen är ett minskat kommunbidrag på 6,0 mnkr på grund av omorganisationen. Personalkostnaderna blir lägre än budgeterat. Kostnader för IT kan bli högre än budgeterat. Osäkerhetsfaktorer är IT, beslutsstöd och personalkostnader. I bokslutet för kommer nämndkansliet samt för- och grundskolors kansli att göra ett gemensamt bokslut eftersom besparingen gäller hela förvaltningen. Förskola och pedagogisk omsorg redovisar en helårsprognos som pekar mot ett överskott på 0,3 mnkr. Intäkterna i form av avgifter och momsbidrag beräknas bli 1,5 mnkr högre än budgeterat. Kostnaden för peng beräknas bli 4,2 mnkr lägre än budgeterat vilket motsvarar 36 barn. Lokalkostnaderna beräknas bli 4,1 mnkr högre än budgeterat vilket beror på kommunens expansion. Övriga kostnader beräknas överstiga budget med 1,3. Fritidshem och fritidsklubb redovisar en helårsprognos som pekar mot ett underskott på 1,9 mnkr. Intäkterna beräknas bli 0,7 mnkr lägra än budget. Kostnaden för peng beräknas bli 3,2 mnkr lägre än budget vilket motsvarar 80 elever. Lokalkostnaderna är högre än budgeterat då fördelningen mellan programområdena Fritidshem/fritidsklubb och Utbildning har förskjutits sedan nämnden införde lokalkostnadstäckning för kommunens egen regi. Kostnader för barn i behov av särskilt stöd har tvärtom förskjutits till programområdet Utbildning från programområdet Fritidshem/fritidsklubb. Utbildning redovisar en helårsprognos som pekar mot ett överskott på 6,7 mnkr. Intäkterna beräknas bli 0,3 mnkr lägre än budgeterat. Högre volymer inom förskoleklass (10 elever) och lägre volymer inom grundskolan (77 elever) grundsärskolan (1 elev) gör att kostnaderna för elevpeng blir lägre än budgeterat. Lokalkostnaderna beräknas bli lägre än budget då fördelningen mellan programområdena Fritidshem/fritidsklubb och Utbildning har förskjutits sedan nämnden införde lokalkostnadstäckning för kommunens egen regi. Övriga kostnader beräknas överstiga budget med 2,9 mnkr. Volymer Verksamhet/antal Budget Prognos Avvikelse Förskola/familjdaghem 1-3 år 1 955 1 906-49 Förskola/familjdaghem 4-5 år 2 473 2 479 6 Förskola/familjedaghem 6-9 år 0 7 7 Fritidshem 6-9 år 3 664 3 584-80 Förskoleklass 941 951 10 Grundskola 8 032 8 109 77 Grundsärskola 116 115-1

-06-09 11 (21) Förskola och grundskola Nettoavvikelse: -7,6 mnkr. Det prognostiserade underskottet består främst av följande: - 2,0 mkr är relaterat till omställningskostnader eller särskilda insatser som finansieras genom tidigare års överskott (eget kapital). - 1,6 mkr är relaterat till uppstartskostnader för Mälarskolan och Karlslunds för- och grundskola. - 5,0 mkr är relaterat till Söderhöjdens för- och grundskolor. +2,0 mkr är relaterat till flera enheters återbetalning av tidigare års underskott och/elleruppbyggnad av eget kapital till miniminivå enligt ekonomistyrreglerna. Söderhöjdens för- och grundskolor prognostiserade resultatunderskott om -5,0 mnkr har en förklaring som sträcker sig en period tillbaka i tiden men kan förenklat sammanfattas enligt följande: Svårigheter att anpassa organisationen efter antalet elever av huvudsakligen två skäl: a) Svårt att i tid få klarhet om huruvida elever kommer att börja respektive stanna kvar på skolan inför ett läsår. b) Elever slutar under pågående läsår vilket inte är lätt att kompensera. Svårigheter att skapa en optimal organisation då antalet elever understiger en kritisk massa. Antalet elever har minskat under en längre period. 1.2.3. Kompetensnämnden Nettoavvikelse: +0,7 mnkr. Avvikelsen består av underskott för Gymnasieutbildning, -5,2, och Vuxenutbildning, -0,2, mnkr samt överskott för Arbetsmarknadsåtgärder, +6,0 mnkr. Underskottet för gymnasieutbildning består i huvudsak av underskott inom NTgymnasiet, -1,3, och Mälargymnasiet, -3,1 mnkr. Båda underskotten beror på att elevvolymen är för låg vilket medför att intäkterna från elevpengen inte täcker verksamhetens kostnader. Överskottet för Arbetsmarknadsåtgärder beror på att välfärdsjobben inte har kommit igång än och att kostnaderna för feriepraktiken kommer i juli-augusti.

-06-09 12 (21) Nettoavvikelse: -7,9 mnkr. en för Gymnasieutbildning är ett underskott om 7,9 mnkr. I resultatet ingår underskott för Mälargymnasiet och NT-gymnasiet, 12,1 resp 1,0 mnkr beroende på att elevvolymen är för låg, vilket medför att intäkterna från elevpengen inte täcker verksamhetens kostnader. Resterande del av resultatet är ett överskott om 4,6 mnkr beroende på 79 färre elever än budgeterat. För Vuxenutbildning och Arbetsmarknadsåtgärder prognostiseras nollresultat. Antal Järfällaungdomar i Prognos Budget gymnasieutbildning helår Avvikelse Gymnasieskola 2 492 2 413-79 Gymnasiesärskola 46 45 1 Vuxenutbildning antal helårsstudieplatser Grundläggande 190 190 0 Gymnasial 190 190 0 Svenska för invandrare 553 559 6 Särvux 60 60 0 1.2.4. Kultur-, demokrati- och fritidsnämnden Nettoavvikelse: +4,4 mnkr. Överskottet beror på att kostnaderna för föreningsbidrag är ojämnt fördelad över året och att verksamheterna har kostnader som ligger senare i tid. Det gäller till exempel kostnader för kultur- och aktivitetshus och demokratisamordnare. Nettoavvikelse: -0,3 mnkr. Underskottet beror på att biblioteket använder eget kapital för inköp av böcker till det nya biblioteket i Herresta och att AV-centralen använder eget kapital för inköp av strömmande media. Demokratisamordnartjänsten är inte tillsatt första halvåret. 1.2.5. Socialnämnden Nettoavvikelse: +3,8 mnkr. Samhällsuppdraget Nettoavvikelse: +0,7 mnkr. Överskottet beror främst på att antalet utförda hemtjänsttimmar inom äldreomsorg och funktionshinder är lägre än budgeterat, färre köpta permanenta boendeplatser inom

-06-09 13 (21) äldreomsorg samt lägre kostnader för försörjningsstöd. Överskottet minskar dock genom ökade kostnader för personlig assistans, bostad med särskild service och markant högre kostnader inom verksamhetsområde ungdom avseende placeringar och öppenvård. Vård och omsorg Nettoavvikelse: +4,7 mnkr. Överskottet är något lägre är årets planering. Personalkostnaderna är högre och intäkterna lägre än planerat. Järfälla hemtjänst utfall för perioden är 3,1 mnkr sämre än planerat. Järfälla hemtjänst har av arbetsmiljöskäl, succesivt sedan hösten 2014 utökat medarbetarnas tid för administration av tidmätningssystemet och för förflyttning mellan olika adresser. Förändringen har varit nödvändig men har medfört att varje medarbetare presterar lägre utfärd tid per arbetat pass. Stöd och behandling Nettoavvikelse: -1,6 mnkr. Underskottet är planerat och avser omställningskostnader. Nettoavvikelse: -6,9 mnkr. Samhällsuppdraget I resultatet återfinns överskott för Äldreomsorg, +8,9, samt underskott för Funktionshinder, -3,9, och Individ- och familjeomsorg, -5,0 mnkr. Äldreomsorgens överskott beror främst av lägre antal hemtjänsttimmar än budgeterat, samt färre köpta permanenta boendeplatser. Inom Funktionshinders prognostiseras underskott inom personlig assistans och bostad med särskild service. Det totala underskottet minskas genom ett prognostiserat överskott inom hemtjänst. I prognosen finns det också med tillfälligt riktade statsbidrag motsvarande 2 mnkr. Det strukturella underskottet är således 5,9 mnkr. Underskottet för Individ- och familjeomsorg beror på att inflödet av anmälningar inom ungdom bedöms fortsätta vara högt under året. Inom vuxenvård bedöms det att LVM kommer att minska i antal i jämförelse med föregående år. Inom ekonomiskt bistånd prognostiseras ett överskott.

-06-09 14 (21) Volymer ÄLDREOMSORG Budget Bokslut 15-04-30 Prognos 15-12-31 Avvikelse mot budget Bokslut 2014 Hemtjänst, utförda timmar 432 000 139 456 425 000-7 000 420 001 -egen regi 280 800 86 138 263 500 -extern regi 151 200 53 318 161 500 Antal dygn särskilt boende 149 040 49 680 149 040 0 141 840 -egen regi 95 760 31 920 95 760 -extern regi 53 280 17 760 53 280 Antal dygn köpta platser 10 950 2 293 8 600-2 350 9 485 FUNKTIONSHINDER Budget Bokslut 15-04-30 Prognos 15-12-31 Avvikelse mot budget Bokslut 2014 Timrelaterat stöd, antal timmar totalt (exkl. LASS) 215 337 68 286 235 437 20 100 208 146 Hemtjänst 81 149 18 390 72 749-8 400 82 434 Boendestöd 35 288 11 862 41 288 6 000 30 665 Personlig assistans, LSS 55 962 27 075 81 962 26 000 54 997 Avlösarservice SoL/LSS 11 408 3 251 9 708-1 700 9 964 Ledsagarservice SoL/LSS 31 530 7 708 29 730-1 800 30 086 Personlig assistans, LASS 124 841 36 624 109 841-15 000 153 632 INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG Delområde HVB Vuxna, inkl famhem Budget Bokslut 15-04-30 Prognos 15-12-31 Avvikelse mot budget Utfall 2014 Antal vårddygn 3 581 1 209 3 581 0 3 506 HVB Barn och ungdom Antal vårddygn 9 400 3 332 10 000-600 9 615

-06-09 15 (21) Ekonomiskt bistånd Jan Feb Mars April Bruttokostnad, mnkr 5,6 5,4 5,8 5,5 Antal hushåll 709 681 700 686 Bistånd per hushåll, kr 7 957 7 982 8 356 7 994 Exkl etableringen. Vård och omsorg Nettoavvikelse: -3,9 mnkr. Vård och omsorgs prognos är ett underskott med 3,9 mnkr. Järfälla hemtjänsts underskott prognostiseras till 5 mnkr. Uppföljning av planerad utförd tid per medarbetare görs dagligen med syfte att om möjligt minimera underskottet. Av övriga uppdrag visar prognosen för Bostödsteamet ett underskott med 0,3 mnkr. De osäkra faktorer som finns är volymerna inom kundvalsverksamheterna och uttag av semester. Utfallsprognosen för hela året bygger på de verksamhetsvolymer som är kända den 1 maj. Stöd och behandling Nettoavvikelse: -3,0 mnkr. Prognosen bygger på att verksamheten kommer att ha omställningskostnader under året vilka bedöms uppgå till 3 mnkr. I prognosen finns en osäkerhet i volymer då dessa är rörliga för en stor del av verksamheterna. 1.2.6. Familjerättsnämnden Nettoavvikelse: 0,2 mnkr. Överskottet förklaras av vakanser och att kostnaderna fördelar sig ojämnt över året. Helårsprognosen beräknas till ett nollresultat. Under sommaren är det planerat för familjerätten att flytta sin verksamhet till Kvarnhuset, vilket kommer innebära flyttkostnader och kostnader för anpassning av verksamhetens lokaler. Ny personal kommer att tillsättas på vakansplatserna i augusti. För att möta upp inflödet av ärenden under hösten kommer det sannolikt behöva användas inhyrd personal.

-06-09 16 (21) 1.2.7. Tekniska nämnden Skattefinansierat Nettoavvikelse: -2,1 mnkr. Samhällsuppdraget Nettoavvikelse: -5,0 mnkr. I resultatet ingår underskott för Ledning/administration, -1,0, Väg och trafik, -5,0, Kart och GIS, -0,8 mnkr, samt överskott för Park och natur, +1,4, och Anläggning, +1,2 mnkr. Transport och verkstad Nettoavvikelse: +0,9 mnkr. Transport och Verkstad redovisar ett överskott för perioden om 0,9 mnkr. Ett överskott inför sommaren är planerat eftersom verksamheten i stort sett ligger nere under två månader. Det ekonomiska utfallet beror främst på fortsatt god beläggning och ökat antal uppdrag för avdelningen. Fastighet Nettoavvikelse: +2,0 mnkr. Fastighet redovisar ett överskott på 2 mnkr. Samhällsuppdraget Inom samhällduppdraget prognostiseras ett nollresultat för samtliga verksamheter. Prognosen är något osäker beroende på hur kommunens expansion kommer att påverka förvaltningen efter sommaren. Transport och verkstad Avdelningen prognostiserar ett nollresultat. Det beror främst på att underlaget inför hösten är något oklar samt att verksamheten går ner på sparlåga under sommarmånaderna, då få barn har behov av skolskjuts. Vid tertial två kommer en mer tillförlitlig prognos att kunna lämnas. Fastighet Fastighetsavdelningen bedömer i dagsläget att årsprognosen inte kommer att avvika från årets budget. För helåret beräknas således ett nollresultat. Viss osäkerhet råder för årsprognosen för underhållsåtgärder, som tidigare bokförts som investeringar, oförutsedda händelser samt vilka åtgärder, som krävs under vinterperioden.

-06-09 17 (21) 1.2.8. Tekniska nämnden Vatten och avlopp VA-verksamheten redovisar ett nollresultat i enlighet med rekommendationen för redovisning av avgiftsfinansierade verksamheter som innebär att ett positivt resultat ska redovisas som förutbetald intäkt i balansräkning (skuld till VA-kollektivet). Det underliggande resultatet är +3,3 mnkr och beror i huvudsak på den nya taxan som rädde i kraft 2014. Av samma anledning som ovan prognostiseras ett nollresultat. Det underliggande resultatet är prognostiserat till +18,2 mnkr och är i huvudsak en effekt av taxehöjningen 2014. 1.2.9. Tekniska nämnden Avfall Avfallsverksamheten redovisar ett nollresultat. Det innebär att periodens negativa resultat om -5,1 mnkr regleras mot den ackumulerade skulden i balansräkningen (förutbetalda intäkter) till avfallskollektivet. Underskottet beror dels på de omkostnader i samband med investering utbyte av kärl som finansieras av driften, och dels av de ökade kapitaltjänstekostnader och den nya taxan som trädde i kraft 2014 i syfte att stimulera till önskat miljöbeteende i enlighet med avfallsplanen för 2020. För avfall prognostiseras ett nollresultat för i enlighet med rekommendationen för redovisning av avgiftsfinansierade verksamheter. Avfallstaxan har i huvudsak syftet att stimulera till önskat miljöbeteende i enlighet med Avfallsplan 2020. Långsiktigt förväntas att sorteringen av avfallet ska öka och den totala avfallsmängden ska minska. Den önskade beteendeförändringen förväntas, över tid, orsaka en minskning av intäkter då sorteringen av matavfallet subventioneras av kommunen. Meningen är att kommande underskott ska balanseras genom den ackumulerade skulden (tidigare års förutbetalda intäkter) till avfallskollektivet på 8 mnkr. För perioden har skulden minskat till 2,9 mnkr. Sopsugen i Barkarbystaden är i drift sedan ett år tillbaka. Avfallstaxan från 2014 förväntas att täcka kommande kostnader för driften. Viss osäkerhet i prognosen beror på att

-06-09 18 (21) ingen tidigare erfarenhet finns av att äga en sopsuganläggning med kommunalt huvudmannaskap nationellt. 1.2.10. Miljö- och bygglovsnämnden Nettoavvikelse: +2,6 mnkr. Miljö- och bygglovsnämnden redovisar ett överskott på 2,6 mnkr. Bygglovsenheten redovisar ett överskott på 1,0 mnkr. Resultatet beror på högre intäkter än förväntat till följd av fortsatt ökat inflöde av ärenden samt något lägre personalkostnader än budgeterat på grund av eftersläpande rekrytering. Miljö- och hälsoskydd redovisar ett överskott på 1,5 mnkr. Resultatet innefattar intäkter på 0,9 mnkr för miljö- och hälsoskydd, som avser perioden maj-december. Detta innebär att periodens resultat uppgår till +0,6 mnkr. Orsaken till överskottet är lägre personalkostnader än budgeterat beroende på flera vakanser. Miljö- och bygglovsnämnden prognostiserar nollresultat för alla verksamheterna.

-06-09 19 (21) 1.3. Investeringsredovisning NÄMND mnkr 1 15-04-30 Årsbudget Prognos Avvikelse Kommunstyrelsen inkomster -94,7-250,0-181,5-68,5 Kommunstyrelsen utgifter 6,1 196,0 185,4 10,6 Barn- och ungdomsnämnden 0,8 22,8 20,3 2,5 -varav förskola och grundskola 0,8 22,8 20,3 2,5 Kompetensnämnden *) 0,4 2,3 0,8 1,5 Kultur-, demokrati- och fritidsnämnden **) 0,0 4,2 4,2 0,0 Socialnämnden 0,6 4,9 4,6 0,3 -varav vård och omsorg 0,0 0,8 0,8 0,0 -varav stöd och behandling 0,0 0,3 0,0 0,3 Familjerättsnämnden 0,0 0,1 0,1 0,0 Tekniska nämnden exkl fastighet 150,5 479,9 455,8 24,1 -varav Vatten och avlopp 7,8 66,8 65,3 1,5 - varav Avfall 0,0 2,3 0,2 2,1 -varav transport och verkstad 0,0 14,8 14,8 0,0 Tekniska nämnden fastighet 173,8 1 132,4 639,8 492,6 Miljö- och bygglovsnämnden 0,0 1,4 1,4 0,0 Summa utgifter 332,2 1 844,0 1 312,4 531,6 Summa inkomster -94,7-250,0-181,5-68,5 Nettoutgifter 237,5 1 594,0 1 130,9 463,1 Kommunstyrelsen På utgiftsidan redovisas, exklusive förfogandeanslag om 148,0 mnkr, en förbrukning med knappt 6,1 av 48,0 mnkr. Stora avvikelser finns för IT-projekt och projekt avsedda för kommunikation. På inkomstsidan redovisas inkomster med 94,7 mnkr av de budgeterade 250,0 mnkr. Avvikelserna både på utgifts- och inkomstsidan beror i huvudsak på förseningar i pågående projekt På utgiftssidan pekar prognosen mot ett överskott på 10,6 mnkr, mest beroende på att årets anslag för Barkarbystaden III och diverse administrativa system sannolikt inte kommer att förbrukas. Prognosen för inkomsterna är för närvarande 181,5 mnkr, vilket är 68, 5 mnkr lägre än budget. Avvikelserna beror i huvudsak på förseningar i pågående projekt.

-06-09 20 (21) Tekniska nämnden exkl fastighet Nettoavvikelse: +24,1 mnkr. Tekniska nämndens totala årsbudget, inklusive Transport och verkstad, för investeringar uppgår till 479,9 mnkr. en beräknas till 455,8 mnkr, vilket motsvarar c:a 95 % av den totala investeringsbudgeten. År 2014 förbrukades c:a 73 % och 2013 c:a 76 % av investeringsbudgeten. De projekt som har en större avvikande prognos redovisas nedan: Projekt Budgetavvikelse Budget Projektets totalbudget 94552 Bullerdämpande åtgärder 18,4 18,9 37,4 94138 Ormbacka område A 13,4 14,5 22,5 94869 Barkarbystaden gemensamma kostnader 9,2 14,9 75,0 94508 Rotebroleden 9,0 20,0 60,0 94617 Bällstaån 7,7 8,7 49,3 94513 Gatubelysning investeringar 7,7 7,7 Årligt 94868 Barkarbystaden 2 6,9 11,5 199,1 94516 Kyrkbyn -6,3-6,1 30,2 94861 Barkarbystaden 1 - Bmf -43,5 17,7 375,8 Fastighet Nettoavvikelse: +492,6 mnkr. Den totala årsbudgeten för fastighetsinvesteringar uppgår till 1 132,4 mnkr. Prognostiserat utfall beräknas till 639,8 mnkr, en budgetavvikelse med 492,6 mnkr. Prognosen innebär att 56,5 % av den ursprungliga investeringsbudgeten förbrukas. År 2014 förbrukades c:a 57 % och 2013 c:a 46 % av investeringsbudgeten. De projekt som har en större avvikande prognos redovisas nedan:

-06-09 21 (21) Projekt, mnkr Budgetavvikelse Budget Projektets totalbudget 96461 Olovslundsskolan 93,1 148,6 189,5 96463 Nytt Äldreboende Viksjö 58,2 88,2 113,0 96410 Tillbyggnad Neptuniskolan 52,7 77,7 90,0 96399 Herrestaskolan 41,4 171,6 361,0 96451 Kopparv. fsk, rivning o nybygg 41,1 49,1 95,0 96499 Säby ridanläggning 31,4 38,7 43,0 96547 Anpassn kanslihuset Majorskan 23,0 25,0 25,0 96505 Almarevägens förskola 15,9 19,0 50,0 96500 Gruppb Kallhäll/Jakobsberg 13,0 13,0 24,0 96518 Barkarbystaden F-5 platser nyb 10,0 10,0 200,0 96469 Tallbohovskolan -11,0-8,4 1,5 96501 Skolpaviljonger -21,6-12,6 10,0 96468 Marksaneringar ny simhall -36,2 15,3 25,0 2. EFFEKTMÅL Kommunfullmäktige beslutade den 15 december 2014 att fastställa inriktningsmål inom fyra områden: framtida tillväxt, kvalitativ välfärd, miljö och klimat samt demokrati, öppenhet och trygghet. De fyra områdena ska vara utgångspunkt för samtliga nämnders arbete med målen under den kommande mandatperioden. Kommunfullmäktige gav också kommunstyrelsen och nämnderna i uppdrag att anpassa sina effektmål för utifrån de nya inriktningsmålen för verksamheten. I anvisningar har framkommit att uppgiften är att sortera in de tidigare effektmålen under de nya inriktningsmålen samt att komplettera med nya mål för de områden där mål sedan tidigare saknas. Styrelsens och nämndernas förslag till omarbetade effekt mål finns redovisade i bilaga 1. 3. EKONOMISTYRREGLER Kommunfullmäktige gav 15 december 2014 uppdraget att göra erforderliga justeringar i ekonomistyrreglerna med anledning av avveckling av modellen med beställare och utförare. Förslag till omarbetade ekonomistyrregler finns redovisade i bilaga 2. Tidigare regler för beställar- och utförarkonceptet är borttagna. Föreslagna förändringar i regelverket är av mindre omfattning. Dessa är markerade med kursiv stil i bilagan.