TMF I SIFFROR. Statistik om den svenska trä- och möbelindustrin Nr 2, oktober 2014

12 1 8 Prognoscentret AB 7 5 3 Hushållen mer pessimistiska än normalt. Lågkonjunktur Högkonjunktur -12-14 7 TMF I SIFFROR Statistik om den svenska trä- och möbelindustrin Nr 2, oktober 214 Välkommen till ett nytt nummer med statistik om den svenska trä- och möbelindustrin. Statistiken är inriktad på byggande och boende och visar siffror för produktion, export och import av bland annat trähus, möbler, köksinredningar, dörrar, fönster, trägolv, trätrappor och träskivor. Bland TMF:s medlemmar finns företag som tillverkar hus eller material till byggandet av hus och företag som tillverkar inredning och möbler. TMF i siffror redovisar även löneutveckling och arbetsskadestatistik för branschen. TMF i siffror publiceras två gånger per år med uppdaterad, jämförande statistik och kommentarer om branschens utveckling. Detta nummer speglar första halvåret 214. TMF, som bransch- och arbetsgivarorganisation, företräder ungefär 7 medlemsföretag med cirka 3 anställda och industrin omsätter 7 miljarder kronor med mycket högt förädlingsvärde. TMF:s medlemsföretag representerar cirka 8 procent av industrins totalt antal anställda och omsättning. I TMF i siffror hittar du en aktuell marknadsrapport som är producerad av Prognoscentret i samarbete med TMF (se sidan 7). Rapporten följer regelbundet faktorer som påverkar medlemsföretagens marknader. En nyhet från och med 214 är att utförda renoveringar av miljonprogrammet mäts en gång per år och redovisas i halvårsnumret av TMF i siffror, bland annat som ett grönt index. Utvecklingen av byggandet påverkar direkt behovet av möbler och inredning, därav kopplingen mellan byggande och boende. Den övriga statistiken sammanställs av TMF från egna och andra källor. Materialet får gärna citeras om källan anges. 3 55 småhus påbörjades första halvåret 214, en ökning med 11 procent jämfört med 213 Se marknadsrapporten på sidan 7! I SAMARBETE MED PROGNOSCENTRET AB Text: Thomas Ekvall, Prognoscentret AB, Tel. 8-44 93 6 TMF:s MARKNADSRAPPORT Denna marknadsrapport är ett samarbete mellan TMF och Prognoscentret AB för att regelbundet följa faktorer som påverkar medlemmarnas marknader. I dessa rapporter följer vi utvecklingen för faktorer som 1) påverkar marknaden generellt, 2) påverkar marknaden för bostäder såväl nya som befintliga, samt 3) påverkar marknaden för yrkesbyggnader, d.v.s. byggnader som används för yrkesmässigt bruk. Den sista delen behandlar renovering av miljonprogrammet och möbelförsäljningens utveckling. Svensk ekonomi kommer inte att utvecklas lika starkt 214 som analytikerna trodde under våren. BNP-tillväxten under första halvåret 214 uppgick till 1,6 %, vilket var något lägre än väntat. I den senaste rapporten från Konjunkturinstitutet reviderades prognosen för svensk BNP ner till 1,8 % för 214, en halv procentenhet lägre än bedömningen från i våras. Anledningen är främst en svag utveckling för svensk export som kan härledas från en långsam ekonomisk återhämtning i EU-området. Under 214 och 215 drivs ekonomin uppåt av en högre tillväxttakt i investeringar och konsumtion. En hög men minskande sparkvot, fortsatt god reallöneutveckling och låg inflation, lägre ränta än förväntat och ett uppdämt investeringsbehov driver ekonomin framåt. Även fortsättningsvis stimuleras svensk ekonomi från finanspolitiskt håll. Ofinansierade stimulanser behöver upphöra från och med 215 för att överskottsmålet ska uppnås över en konjunkturcykel. Antalet personer i arbetskraften kommer att öka på grund av demografiska förändringar samtidigt som arbetslösheten minskar över tid allteftersom konjunkturen stärks. Med detta scenario väntas framförallt inhemsk efterfrågan i form av investeringar och konsumtion vara de huvudsakliga drivkrafterna för den ekonomiska tillväxten under det närmsta året. Framåt 216 tar exporten över allt mer som huvudsaklig drivkraft samtidigt som både konsumtion och investeringar fortsätter att växa i god takt. Totalt väntas ekonomin växa med 3,1 % under 215 och 3,4 % under 216. Utvecklingen i omvärlden utgör den huvudsakliga källan till osäkerheter i makroprognoserna. I basscenariot förutsätts att återhämtningen fortsätter i en långsam takt. Förutsättningarna i Euroområdet har förbättrats, men det är fortsatt en mängd strukturella problem som behöver åtgärdas. Den finansiella oron i flera tillväxtekonomier och framförallt i Kina, är en källa till osäkerhet liksom krisen mellan Ukraina och Ryssland. Även om risken fortsatt är större för en mer negativ utveckling än i basscenariot så har sannolikheten för en positivare utveckling ökat. Under 215 216 riskerar bostadspriserna att falla baserat på finanspolitiska åtgärder som stryper hushållens kredittillväxt eller vilja att skuldsätta sig ytterligare. Framförallt handlar det om amorteringskrav i kombination med att räntan börjar att stiga. Konsumentindex Konsumentförtroendet ökade under hela 213, men i år har optimismen mattats av något. Under sommarmånaderna sjönk CCI* till och med ner något under det historiska genomsnittet på 1. Framförallt är det inställningen till den egna ekonomin som har backat. Hushållen är betydligt mer negativa till att genomföra stora inköp (kapitalvaror) nu och framöver än tidigare och man bedömer att den egna ekonomin kommer att försvagas något framöver. Däremot är man mer positiv kring Sveriges ekonomi som helhet och tror på en konjunkturförstärkning. *Konsumentindex (CCI) är ett sammanvägt mått på hur hushållen bedömer sin egen och Sveriges ekonomi samt hushållens planerade inköp. Inköpschefsindex Högre tillväxttakt i investeringar och konsumtion. Industriproduktionen har utvecklats svagare än förväntat under de senaste åren men Inköpschefsindex* har trots det indikerat en relativt optimistisk syn för industrin. Delindex för både orderingång, orderstock och produktion balanserar strax över 5-strecket, vilket innebär en mindre uppgång. Det största bidraget till att indexet som helhet ligger så pass högt är den planerade produktionen, vilket signalerar att optimismen är hög och att man tror på en tillväxt under det närmsta halvåret. *Inköpschefsindex avspeglar hur inköpscheferna i tillverkningsföretagen upplever utvecklingen för orderingång, leveranstider, produktion, sysselsättning och lager. Överstiger indexet 5 indikerar det en tillväxt för industrin. 1 Nr 2, oktober 214 Konsumentindex Hushållen positivare än normalt -96 - -4-8 Källa: Konjunkturinstitutet, bearbetning 2 Inköpschefsindex -96 - -4-8 -12-14 Källa: Swedbank, bearbetning Prognoscentret AB Påbörjade lägenheter Under första halvåret 214 påbörjades nybyggnad av bostäder med sammanlagt 19 7 bostadslägenheter enligt SCB. Av dessa var 3 55 småhus och 16 15 lägenheter i flerfamiljshus. Diagram 1 visar antal påbörjade lägenheter 22 214. Det totala bostadsbyggandet ökade med 35 procent under första halvåret 214 jämfört med 213 enligt de senaste siffrorna från SCB. Påbörjade småhus ökade med 11 procent och påbörjade lägenheter i flerbostadshus ökade med 42 procent under samma period. Siffrorna för 214 är preliminära och uppräknade med 42 procent, vilket är den genomsnittliga eftersläpningen i rapporteringen de senaste åren enligt SCB. Färdigställda lägenheter Totalt antal färdigställda lägenheter minskade med 4 procent till 15 75 lägenheter under första halvåret 214 enligt SCB. Av totalt antal färdigställda lägenheter var 4 8 lägenheter i småhus, en minskning med 13 procent jämfört med 213. 1 95 lägenheter var i flerbostadshus, vilket är oförändrat jämfört med 213. Siffrorna för 214 är preliminära och uppräknade med 53 procent, vilket är den genomsnittliga eftersläpningen i rapporteringen de senaste åren enligt SCB. Diagram 2 visar färdigställda lägenheter i småhus respektive flerbostadshus helåren 197 213. 1 2 Antal påbörjade lägenheter genom nybyggnad Januari juni 22 214 2 Småhus Flerbostadshus 15 1 5-2 -3-4 -5-6 -7-8 -9-1 -11-12 -13-14 Källa: SCB Antal färdigställda lägenheter i småhus resp flerbostadshus Helåren 197 213 1 Småhus Flerbostadshus 8 6 4 2-7 -74-78 -82-86 -9-94 -98-2 -6-1 -13 Källa: SCB

3 Beviljade bygglov Antal lägenheter januari juni 21 214. 15 1 5 Småhus Specialbostäder Källa: SCB 4 6 5 3 213 Källa: TMF Flerbostadshus Fritidshus Orderingång trähus I miljoner SEK. januari juni 214 resp. 213 27 medlemsföretag ingår i statistiken. 4-1 -11-12 -13 214-14 jan feb mars april maj juni Bygglov Under första halvåret 214 beviljades bygglov för 15 32 lägenheter enligt SCB, en minskning med 12 procent jämfört med 213. Av de beviljade byggloven var 4 27 småhus, 8 356 lägenheter i flerbostadshus, 1 756 lägenheter i specialbostäder och 893 var fritidshus. Se diagram 3. Efter släpningar i rapporteringen gör att 214 års siffror är underskattade. Export och import enligt SCB Exporten av monteringsfärdiga trähus minskade med 12 procent till 441 miljoner kronor under första halvåret 214 enligt SCB:s siffror. De största exportländerna är Norge, Japan, Tyskland, Finland och Danmark. (Se diagram 5). Exporten till Norge minskade med 7 procent till 24 miljoner kronor under första halvåret 214. Exporten Orderingången för småhusföretagen ökade under första halvåret. 2 1 5 Källa: TMF 5 3 2 1 213 Export trähus I miljoner SEK. januari juni 214. 6 214 Storbritannien Danmark Finland Tyskland Japan Dörrar, svensk marknad I tusental januari juni, 28 214. Total svensk marknad=produktion-export+import 4-8 -9-1 -11-12 -13-14 Innerdörr Spegeldörr Inst.dörr, klassad Inst.dörr, oklassad Varmförrådsdörr Ytterdörr Kallförrådsdörr Källa: TMF Norge Byggfakta AB tar fram statistik som visar antal sökta bygglov för styckebyggda hus. Antal sökta bygglov för styckebyggda småhus var totalt 2 373 under första halvåret 214, en ökning med 23 procent. Andelen monteringsfärdiga hus var 83 procent. Andelen hus byggda med lösvirke var 13 procent och andelen stenhus var 4 procent. Monteringsfärdiga trähus Omsättning, antal anställda och orderingång Sveriges trähusindustri omfattar 523 företag. Av dessa är 277 enmansföretag och 246 företag med totalt 4 318 anställda enligt SCB:s senaste siffror från 213. 11 företag har mer än 5 anställda. Produktionen, försäljningsvärdet leveranser för monteringsfärdiga trähus var 9,2 miljarder kronor enligt SCB:s senaste siffror från 212. Diagram 4 visar det totala ordervärdet för respektive månad januari juni 214, jämfört med 213 för 27 trähusföretag som är medlemmar i TMF. Det ackumulerade värdet för orderingången av trähus under januari juni 214 ökade med 24 procent jämfört med 213. till Finland minskade med 59 procent och exporten till Japan minskade med 2 procent. Importen av trähus ökade med 11 procent till 68 miljoner kr under första halvåret 214 jämfört med 213. 48 procent av den totala importen var från Estland och 17 procent från Finland. Dörrar SCB:s senaste siffror från 213 visar att det finns 145 företag som tillverkar dörrar av trä i Sverige. Av dessa är 73 enmansföretag utan anställda och 72 är företag med sammanlagt 1 548 anställda. TMF:s statistik för dörrar omfattar 1 272 anställda och ungefär 8 procent av den svenska marknaden. Under första halvåret 214 levererades drygt 778 dörrar, en ökning med 4 procent jämfört med 213. Omsättningen för dörrar under första halvåret var drygt 944 miljoner kr, en ökning med 14 procent jämfört med 213. Exporten av dörrar ökade med 5 procent till 433 dörrar och 56 procent i andel av den totala produktionen under 214 jämfört med 213. Exporten till Norge var 67 procent i andel av den totala exporten och exporten till Danmark var 29 procent i andel. Exporten av innerdörrar ökade 2

med en procent till drygt 297 dörrar och 66 procent i andel av den totala produktionen under första halvåret 214. Importen av dörrar ökade med 7 procent till 112 dörrar under 214. Den mesta importen kommer från Baltikum och de nordiska länderna. Statistik för direktimport till byggvaruhandeln saknas och kan vara relativt betydande. Den svenska marknaden, (produktion minus export plus import), ökade med 4 procent till 458 dörrar under första halvåret 214. Diagram 6 visar respektive produktgrupp och ökning/minskning jämfört med tidigare år. Fönster SCB:s senaste siffror från 213 visar att det finns 134 företag som tillverkar fönster av trä i Sverige. Av dessa är 7 enmansföretag utan anställda och 64 är företag med totalt 2 718 anställda. TMF:s statistik för fönster omfattar i stort sett alla tillverkare och rapporterande företag 214 är i stort sett detsamma som 213. Antal anställda inom TMF:s fönsterföretag var 2 42 i slutet av juni 214. Omsättningen under första halvåret 214 ökade med 1 procent till drygt 2 miljarder kronor jämfört med första halvåret 213. Under första halvåret 214 levererades drygt 699 luft*, en ökning med 3 procent jämfört med 213. Av totalt levererade luft var 67 procent av trä/aluminium och 33 procent ytbehandlade. 31 procent av totalt antal levererade luft är vridfönster, 25 procent är fasta fönster och 2 procent är inåtgående fönster. Diagram 7 visar fördelning produktgrupper och ökning/minskning av levererade fönsterluft under första halvåret 214 jämfört med 213. Av totalt levererade fönsterluft under första halvåret 214 exporterades 18 fönsterluft, en minskning med 15 procent i jämförelse med 213. De största exportländerna är Storbritannien med 45 procent, Norge med 34,5 procent i andel och Japan med 9 procent i andel. *Fönsterluft En luft är ungefär detsamma som en fönsterbåge. Ett fönster kan alltså innehålla flera luft, d v s flera bågar i samma karm. Omsättningen inom fönsterföretagen ökade under första halvåret 214. Ett av företagen i branschen är H Fönstret, som bland annat levererat nya fönster till renoveringar av miljonprogrammet. Trägolv Enligt SCB senaste siffror för 213 omfattade industrin för sammansatta parkettgolv 1 företag. Av dessa är 5 enmansföretag utan anställda och 5 företag med totalt 863 anställda. Försäljningen av trägolv är fortsatt stabil enligt Golvbranschen, GBR, och volymen för 213 är oförändrad. Lamellgolvens andel har ökat något och massiva trägolv har en liten andelsminskning. På totalmarknaden är trägolv fortsatt den största materialgruppen med en marknadsandel på 31 procent. Enligt FEP (European Federation of the Parquet Industry) minskade Sveriges produktion av trägolv, lamellparkett och massiva trägolv med 3 procent till knappt 8,8 miljoner m 2 under 213. Försäljningen på den svenska marknaden var 6,3 miljoner m 2, en minskning med 1 procent under 213, jämfört med 212. Prognosen för 214 visar att produktionen och den totala försäljningen i Sverige troligtvis kommer att öka. Försäljningsvolymerna är dock osäkra, då direktimporten av lamell/parkettgolv är svårbedömd eftersom tillförlitlig statistik saknas. Träslaget ek dominerar med 9 procent i andel under 213 enligt FEP. Diagram 8 visar Sveriges produktion, export, import och konsumtion av massiva trägolv och lamell/ parkettgolv, 21 213 samt prognos 214. Källa: TMF 1 8 6 4 2 7 Utåtg. 2-glas Utåtg. 3-glas Inåtgående Vridfönster Fasta fönster 2-glas kopplade Fönsterdörr Övriga 8 Trä-, lamell-, parkettgolv Sveriges produktion, export, import och konsumtion i miljoner kvm. Helår, 21 213. 21 211 212 Produktion Import Export Konsumtion Källa: FEP Levererade fönsterluft I tusental. Januari juni 214 jämfört med 213. 5 1 213 214 15 2 Foto: H Fönstret i Lysekil 25 Ytbehandl. Ej ytbehandl. Trä/aluminium 213 214 (prognos). 3

9 1 I tusen m 3. Januari juni 28 214. (Statistiken omfattar spånskivor, plywood, träfiberskivor och MDF tom 211. From 212 omfattar statistiken endast spånskivor och plywood.) 5 4 3 2 1-8 -9-1 -11-12 -13-14 Källa: TMF 11 Försäljning trappor I miljoner SEK. Januari juni 25 214. 2 15 1 5-5 -6-7 -8-9 -1-11 -12-13 -14 Sverige Övr. Norden Tyskland Övr. Källa: TMF Produktion träskivor Import spånskivor, plywood och träfiberskivor I tusen m 3. Januari juni 28 214. 5 4 3 2 1-8 -9-1 -11-12 -13-14 Spånskivor Plywood Träfiberskivor Källa: SCB Trappor Den fakturerade försäljningen för den totala trappindustrin i Sverige uppskattades till 246 miljoner kr för helåret 213 och antal anställda till 25. Enligt trappföretagens statistik som är ungefär 8 procent av den totala marknaden ökade den fakturerade försäljningen av trappor med 1 procent till 122 miljoner kronor under första halvåret 214 jämfört med 213. Av den totala fakturerade försäljningen var 81 procent försäljning i Sverige och 17 procent var försäljning till övriga Norden. Försäljningen på den svenska marknaden ökade med 15 procent till 1 miljoner kronor under första halvåret 214 och försäljningen till övriga Norden minskade med 8 procent till 21 miljoner kronor. Antal sålda trappor var 5 519 under första halvåret 214. Diagram 9 visar fakturerad försäljning av trappor halvåren 25 214. Träskivor From 214 omfattar träskiveindustrin 4 anläggningar; Byggelit AB, Swedspan AB i Hultsfred, Moelven Vänerply AB och Plyfa AB. Den totala produktionen av träskivor ökade med 1 procent till 324 m 3 under första halvåret 214 jämfört med 213. Exporten av träskivor ökade till 47 m 3. Diagram 1 visar produktion av träskivor 28 214. From 212 ingår endast spånskivor och plywood i gruppen träskivor eftersom den svenska produktionen av träfiberskivor och MDF har upphört. Import av spånskivor och OSB Importen av spånskivor ökade med 7 procent till 167 m 3 under första halvåret 214 jämfört med samma period 213 enligt SCB. Se diagram 11. Andelen ytbelagda spånskivor är 34 procent. Spånskivor importeras framför allt från Norge, Tyskland och Danmark som tillsammans har 71 procent i andel av den totala importen. Importen av OSB, oriented strand board, ökade med 22 procent till 66 m 3 under första halvåret 214 jämfört med 213. Import av plywood Importen av plywood ökade med 1 procent till 86 m 3 under första halvåret 214 jämfört med 213 enligt SCB. Se diagram 11. Importen av plywood av furu och gran minskade med 11 procent till 4 m 3 och 46 procent i andel av den totala importen. Importen av plywood av björk och lövträ ökade med 2 procent till 32 m 2 och plywood med ytskikt av annat lövträ ökade med 4 procent till 13 m 3. De största importländerna är Finland och Ryssland som har 45 procent i andel av den totala importen. Import av träfiberskivor och MDF-skivor Importen av träfiberskivor var i stort sett oförändrad med 53 m 3 under första halvåret 214 jämfört med 213. Se diagram 11. Den totala importen av MDF-skivor ökade med 18 procent till 85 ton under första halvåret 214. Importen av obearbetade MDF-skivor minskade med 1 procent till 34 ton och bearbetade MDF-skivor ökade med 48 procent till 51 ton. Köksinredningar utgör cirka 15 procent av den totala möbelproduktionen i Sverige. Den totala försäljningen av köksinredningar på den svenska marknaden ökade med 11 procent till 2, miljarder kronor under första halvåret 214. På bilden visas verksamhet från Marbodals fabrik. 4

Exporten av möbler minskade med 2 procent under första halvåret 214. 12 Export/import av möbler I miljoner SEK. Januari juni 25 214. 9 7 5 Export -5-7 -9-11 -13 Import Möbler och köksinredningar Produktion och företagens struktur Under 213 beräknades produktionen av möbler och köksinredningar till 23 miljarder kronor. Möbelindustrin inklusive köksinredningar omfattar totalt 2 2 företag. Av dessa är 1 364 enmansföretag och 836 är företag med sammanlagt 13 268 anställda enligt SCB. De flesta företagen finns i södra delen av Sverige, bland annat i Jönköping län, Västra Götaland och Skåne. Export av möbler Sveriges export av möbler minskade med 2 procent till 7,2 miljarder kronor under 214 jämfört med 213. Exporten till EU-länder var oförändrad med 3,8 miljarder och 53 procent i andel av den totala exporten. Exporten till Europa minskade med 1 procent till 2,8 miljarder kronor och 39 procent i andel. Exporten till Asien ökade med 4 procent till 245 miljoner kronor. De största exportländerna är Norge, Danmark, Tyskland, Finland, Storbritannien, Frankrike och USA. Exporten till Norge minskade med 2 procent under första halvåret 214 och exporten till Finland ökade med 6 procent. Diagram 12 15 visar export och import av möbler, fördelad på länder och produktgrupper. Import av möbler Sveriges import av möbler ökade med 8 procent till 7,2 miljarder kronor under första halvåret 214 jämfört med 213. Importen från EU-länder ökade med 11 procent till 4,9 miljarder kronor och 68 procent i andel av den totala importen. Importen från övriga Europa minskade med 22 procent. Importen från Asien ökade med 9 procent till knappt 1,9 miljarder kronor. De största importländerna är Kina, Polen, Litauen, Tyskland, Danmark, Norge och Italien. Importen från Polen ökade med 22 procent, importen från Kina ökade med 12 procent, och importen från Litauen ökade med 48 procent till 13 procent i andel av den totala importen. Diagram 12 15 visar export och import av möbler, fördelad på länder och produktgrupper. SCB:s siffror för export och import mäter export och import av möbler som går via Sveriges gränser. Eventuell reexport framgår ej av de mätningar som görs. Kontorsmöbler Produktionen av kontorsmöbler är ungefär 22 procent i andel av den totala möbelproduktionen i Sverige. Exporten av kontorsmöbler minskade med 9 procent till 1,1 miljarder kronor under första halvåret 214 jämfört med 213. De största exportländerna under året var Norge, Danmark, Finland, Frankrike och Storbritannien. Exporten till Finland ökade med 5 procent till 11 procent i andel av den totala exporten. Exporten till Norge minskade med 8 procent till 45 procent i andel och exporten till Danmark minskade med 27 procent. Importen av kontorsmöbler minskade med 7 procent till 399 miljoner kronor under första halvåret 214 jämfört med 213. De största importländerna var Kina, Norge, Polen, Tyskland och Litauen. Diagram 15 visar export och import av möbler fördelad på produktgrupper. Köksinredningar av trä Produktionen av köksinredningar av trä är ungefär 15 procent i andel av den totala möbelproduktionen. Under 213 omfattade industrin 37 företag. Av dessa var 168 enmansföretag och 139 företag med totalt 2 23 anställda. Exporten av köksinredningar minskade med 4 procent till 276 miljoner kronor under första halvåret. Exporten till Norge minskade med 5 procent till 72 procent i andel av den totala exporten av köksinredningar. Exporten till Danmark ökade med 8 procent till 1 procent i andel och exporten till Finland ökade med 17 procent till 8 procent i andel. Importen av köksinredningar ökade med 13 procent till 317 miljoner kronor under första halvåret 214. De största importländerna är Danmark, och Litauen som sammanlagt har en andel med 79 procent av den totala importen. Importen från Litauen ökade med 62 procent till 119 miljoner kronor och importen från Tyskland minskade med 74 procent till 16 miljoner kronor. Diagram 15 visar export och import av möbler fördelad på produktgrupper. I samarbete med Prognoscentret tar TMF fram statistik som visar försäljning av köksinredningar på den svenska marknaden. Totalt är det 2 aktörer fördelat på åtskilliga varumärken, som levererar statistik. Den totala försäljningen av köksinredningar på den svenska marknaden ökade med 11 procent till 2, miljarder kronor under första halvåret 214. Antal stommar som såldes ökade med 2,2 procent till 1,3 miljoner stommar. 15 procent av före tagen rapporterar inte stommar. Källa: SCB. Bearbetning Svandata/TMF. 13 Export av möbler fördelat på länder Januari juni 214. Källa: SCB. Bearbetning Svandata/TMF. 14 15 Export/import av möbler fördelat på produktgrupp I miljoner SEK. Januari juni 214. Butiksmöbler Köksinredningar Madrasser Övriga sittmöbler Möbler m. stoppning Möbler för sovrum Möbler för matrum Möbler för kontor Övriga möbler Delar av möbler Import Norge 36% Export Nederländerna 3% USA 3% Frankrike 4% Storbritannien 5% Danmark 11% Finland 1% Tyskland 11% Import av möbler fördelat på länder Januari juni 214. Kina 2% Polen 17% Italien 4% Norge 4% Litauen 13% Danmark 9% Tyskland 11% Källa: SCB. Bearbetning Svandata/TMF. 5 1 15 Källa: SCB. Bearbetning Svandata/TMF. 5

Hittills i år har färre antal arbetsskador rapporterats. 16 Antalet anmälda arbetsskador Inom trä- och möbelindustrin. Helår 27 214. (214 avser perioden jan aug.) 8 6 4 2-7 -8-9 -1-11 -12-13 -14 Arbetsolyckor Arbetssjukdomar Källa: Arbetsmiljöverket 17 Antal arbetsskador Per 1 anställda inom trä- och möbelindustrin. Helår 27 213. 15 1 5-7 -8-9 -1-11 -12-13 Arbetsolyckor Arbetssjukdomar Källa: Arbetsmiljöverket Arbetsmiljö Arbetsskador är ett samlingsbegrepp för arbetsolyckor och arbetssjukdomar. Underlaget till statistiken baseras på antalet anmälda skador till Arbetsmiljöverket och antalet anställda inom trä- och möbelindustrin enligt SCB. Diagram 16 visar antalet anmälda arbetsskador åren 27 214. Antalet anmälda arbetsolyckor minskade något under 213, efter att varit i stort sett oförändrat de tre tidigare åren. Under de första åtta månaderna av 214 anmäldes färre arbetsskador än under motsvarande period 213, vilket kan indikera att vi får en minskning av arbetsskadorna under 214. Diagram 17 visar antalet arbetsolyckor och arbetssjukdomar för TMF-företag mätt i relativa tal. De relativa talen redovisas som arbetsolyckor och arbetssjukdomar per tusen sysselsatta. Diagrammet visar att risken för arbetsolyckor har varit mer eller mindre oförändrad de senaste åren, runt 14/1 anställda. Antalet sysselsatta i branschen har minskat för varje år, vilket bidrar till att den relativa risken inte förändrats i samma utsträckning som antalet anmälda olyckor minskat. Risken att drabbas av en arbetssjukdom inom branschen är avsevärt mindre än risken att råka ut för en olycka. Dock har det relativa talet för arbetssjukdomar avsevärt ökat under 213 jämfört med föregående år. En analys av arbetsskadeanmälningarna visar en ökad rapportering av framförallt bullerrelaterade skador. Värt att notera är att arbetssjukdomar kan registreras i efterhand och avse sjukdom som kan hänföras till ett tidigare år. Diagram 18 visar anmälda arbetsskador med sjukfrånvaro inom trävarutillverkning året 213. Av diagrammet framgår att var tredje arbetsskada sker inom hustillverkning. Därefter sker flest arbetsskador vid tillverkning av fönster, träförpackningar samt byggnads- och inredningssnickerier. Diagram 19 visar anmälda arbetsskador med sjukfrånvaro inom möbeltillverkning åren 213. Av diagrammet framgår att anmälda arbetsskador domineras av framförallt två sektorer. Flest skador, en av tre, sker inom övrig möbeltillverkning och drygt var fjärde inträffar vid tillverkning av kontors- och butiksmöbler. Var sjätte arbetsskada sker vid tillverkning av köksinredningar. 18 Antal anmälda arbetsskador med sjukfrånvaro Inom trävarutillverkning. Helåret 213. 19 Antal anmälda arbetsskador med sjukfrånvaro Inom möbeltillverkning. Helåret 213. Fanér/träbaserade skivor Byggnads-/inredningssnickerier Träförpackningar Golv Fönster Dörrar Hus Övrigt Kontors-/butiksmöbler Kontors-/butiksinrendingar Köksmöbler Köksinredningar Madrasser Övriga möbler Källa: Arbetsmiljöverket Källa: Arbetsmiljöverket 6

I SAMARBETE MED PROGNOSCENTRET AB Text: Thomas Ekvall, Prognoscentret AB, Tel. 8-44 93 6 TMF:s MARKNADSRAPPORT Nr 2, oktober 214 Denna marknadsrapport är ett samarbete mellan TMF och Prognoscentret AB för att regelbundet följa faktorer som påverkar medlemmarnas marknader. I dessa rapporter följer vi utvecklingen för faktorer som 1) påverkar marknaden generellt, 2) påverkar marknaden för bostäder såväl nya som befintliga, samt 3) påverkar marknaden för yrkesbyggnader, d.v.s. byggnader som används för yrkesmässigt bruk. Den sista delen behandlar renovering av miljonprogrammet och möbelförsäljningens utveckling. Svensk ekonomi kommer inte att utvecklas lika starkt 214 som analytikerna trodde under våren. BNP-tillväxten under första halvåret 214 uppgick till 1,6 %, vilket var något lägre än väntat. I den senaste rapporten från Konjunkturinstitutet reviderades prognosen för svensk BNP ner till 1,8 % för 214, en halv procentenhet lägre än bedömningen från i våras. Anledningen är främst en svag utveckling för svensk export som kan härledas från en långsam ekonomisk återhämtning i EU-området. Under 214 och 215 drivs ekonomin uppåt av en högre tillväxttakt i investeringar och konsumtion. En hög men minskande sparkvot, fortsatt god reallöneutveckling och låg inflation, lägre ränta än förväntat och ett uppdämt investeringsbehov driver ekonomin framåt. Även fortsättningsvis stimuleras svensk ekonomi från finanspolitiskt håll. Ofinansierade stimulanser behöver upphöra från och med 215 för att överskottsmålet ska uppnås över en konjunkturcykel. Antalet personer i arbetskraften kommer att öka på grund av demografiska förändringar samtidigt som arbetslösheten minskar över tid allteftersom konjunkturen stärks. Med detta scenario väntas framförallt inhemsk efterfrågan i form av investeringar och konsumtion vara de huvudsakliga drivkrafterna för den ekonomiska tillväxten under det närmsta året. Framåt 216 tar exporten över allt mer som huvudsaklig drivkraft samtidigt som både konsumtion och investeringar fortsätter att växa i god takt. Totalt väntas ekonomin växa med 3,1 % under 215 och 3,4 % under 216. Utvecklingen i omvärlden utgör den huvudsakliga källan till osäkerheter i makroprognoserna. I basscenariot förutsätts att återhämtningen fortsätter i en långsam takt. Förutsättningarna i Euroområdet har förbättrats, men det är fortsatt en mängd strukturella problem som behöver åtgärdas. Den finansiella oron i flera tillväxtekonomier och framförallt i Kina, är en källa till osäkerhet liksom krisen mellan Ukraina och Ryssland. Även om risken fortsatt är större för en mer negativ utveckling än i basscenariot så har sannolikheten för en positivare utveckling ökat. Under 215 216 riskerar bostadspriserna att falla baserat på finanspolitiska åtgärder som stryper hushållens kredittillväxt eller vilja att skuldsätta sig ytterligare. Framförallt handlar det om amorteringskrav i kombination med att räntan börjar att stiga. Konsumentindex Konsumentförtroendet ökade under hela 213, men i år har optimismen mattats av något. Under sommarmånaderna sjönk CCI* till och med ner något under det historiska genomsnittet på 1. Framförallt är det inställningen till den egna ekonomin som har backat. Hushållen är betydligt mer negativa till att genomföra stora inköp (kapitalvaror) nu och framöver än tidigare och man bedömer att den egna ekonomin kommer att försvagas något framöver. Däremot är man mer positiv kring Sveriges ekonomi som helhet och tror på en konjunkturförstärkning. *Konsumentindex (CCI) är ett sammanvägt mått på hur hushållen bedömer sin egen och Sveriges ekonomi samt hushållens planerade inköp. Inköpschefsindex Industriproduktionen har utvecklats svagare än förväntat under de senaste åren men Inköpschefsindex* har trots det indikerat en relativt optimistisk syn för industrin. Delindex för både orderingång, orderstock och produktion balanserar strax över 5-strecket, vilket innebär en mindre uppgång. Det största bidraget till att indexet som helhet ligger så pass högt är den planerade produktionen, vilket signalerar att optimismen är hög och att man tror på en tillväxt under det närmsta halvåret. *Inköpschefsindex avspeglar hur inköpscheferna i tillverkningsföretagen upplever utvecklingen för orderingång, leveranstider, produktion, sysselsättning och lager. Överstiger indexet 5 indikerar det en tillväxt för industrin. Högre tillväxttakt i investeringar och konsumtion. 1 12 1 8 7 5 3 Hushållen mer pessimistiska än normalt. -96 - -4-8 Källa: Konjunkturinstitutet, bearbetning Prognoscentret AB 2 Konsumentindex Lågkonjunktur Hushållen positivare än normalt Inköpschefsindex Högkonjunktur -12-14 -96 - -4-8 -12-14 Källa: Swedbank, bearbetning Prognoscentret AB 7

3 Bostadsindex 4 3 2 1-96 -97-98 -99 - -1-2 -3-4 -5-6 -7-8 -9-1 -11-12 -13-14 Bygglov nybyggnationer Påbörjade nybyggnationer Källa: SCB, bearbetning Prognoscentret AB 5 4 3 2 1 4 Svensk trähusindustris/ TMF:s orderingång och leveranser Källa: Svensk trähusindustri/tmf, bearbetning Prognoscentret AB 5 Orderingång Bostadsrätt Leveranser Småhus- och Bostadsrättsbarometern Prisindex 9 7 5 3 1-96 - -4-8 -12-14 -96 - -4-8 -12-14 Småhus 1996 = 1. Källa: Mäklarsamfundet samt SCB, bearbetning Prognoscentret AB. Byggmarknaden i Sverige Bostadsindex Bostadsindex illustrerar antal beviljade och påbörjade bostäder. Eftersläpning i inrapporteringen gör att vi räknar upp statistiken för de senaste kvartalen. Bostadsbyggandet har tagit ordentlig fart under det senaste året, både påbörjandet och beviljandet. Främsta anledningarna är stigande bostadspriser, ökad sysselsättning, låga räntor och snabbare planprocesser än tidigare. Fortsatt är det nästan enbart flerbostadshusbyggandet som driver uppgången även om byggandet av småhus också ökar i långsam takt. Positivt är att bygg andet av hyresrätter ökat kraftigt under det första halvåret 214, till stor del drivet av fler student- och äldrebostäder. Svensk trähusindustris orderingång och leveranser Trähusindustrins orderingång är en ganska säker indikator på vad vi på kort sikt kan förvänta oss när det gäller nya fristående småhus. Efter 2,5 år med fallande orderingång, mätt i antal bostäder, vände trenden uppåt under våren 213. Leveranserna följer orderingången med ett släp på omkring 5 1 månader och även dessa började vända upp under den senare delen av förra hösten. Under 214 har orderingången fortsatt att öka i snabb takt och närmar sig nu nivån från 21 (innan införandet av bolånetaket). Mätt i pengar ökade orderingången med 14 % under perioden januari juli jämfört med 49 % sett till antalet bostäder under samma period. Anledningen till den relativt sett svagare omsättningsutvecklingen är dels att volymökningen främst beror på ökad orderingång inom flerbostadshus och gruppbebyggda småhus (som har ett lägre snittpris från början), men även att själva snittpriset för flerbostadshus och gruppbebyggda småhus sjönk under perioden. Småhus- och bostadsrättsbarometern Den starka tillväxten i bostadspriserna som kunnat observeras under de senaste åren har fortsatt under det första halvåret 214. Den genomsnittliga ökningstakten var omkring 5 % för småhus medan bostadsrättspriserna fortsatt steg snabbare med en ökning på knappt 12 %. Att bostadsrättspriserna fortsatt stiger med en två siffrig tillväxttakt har flera orsaker, bland annat den gynnsamma ekonomiska situationen som råder för hushåll: låga räntor, växande sysselsättning och ökningar i de reala disponibla inkomsterna. En annan faktor är att omsättningen på små lägenheter är hög vilka generellt har högre kvadratmeterpriser men lägre totalpris och därmed i mindre grad begränsas av bolånetaket. Dessutom är bostadsbristen omfattande i de flesta tillväxtregioner. Regionalt sett sticker Malmö regionen ut med en betydligt lägre prisökningstakt under de senaste åren jämfört med övriga större städer både vad gäller småhus och bostadsrätter. I övriga större regioner är pristillväxten ganska likartad. De ökande priserna har dock lett till en tilltagande tillväxttakt i bostadslånen som både Riksbanken och regeringen har uttryckt en oro för. Troligt är att det kommer nya regleringar efter valet i höst för att dämpa hushållens kreditökningar, framför allt tror vi att ett amorteringskrav kan bli aktuellt. Samtidigt förbjuds progressiva avskrivningar i bostadsrättsföreningar och räntorna börjar så smått att röra sig uppåt, både via högre marknadsräntor och ökade riskviktsgolv för bostadslån. Detta aggregerat bör få en dämpande effekt på pristillväxten under 215. Tendensen för bostadsbyggandet I diagram 6 visas utvecklingen för bostadsbyggandet fördelat på ordinära småhus, rad-, par-och kedjehus, flerbostadshus och specialbo- 8

städer (student- och äldrebostäder). Byggandet av ordinära småhus har börjat lyfta något efter flera års kräftgång. Under det första halvåret påbörjades 24 bostäder, en uppgång med 13 %. Givet småhus leverantörernas uppgång i orderingång bedömer vi att tillväxten fortsätter under 214. Rad-, par- och kedjehus är den minsta byggtypen och har liksom de ordinära småhusen haft en svag utveckling under de senaste åren. Efter en viss uppgång under slutet av 214 har dock tillväxten avtagit. Ordinära flerbostadshus (vanliga lägenheter) och specialbostäder (äldre och studentbostäder) är de huvudsakliga drivarna för bostadsbyggandet. Det har planerats för betydligt fler studentbostäder än tidigare i kommunerna samtidigt som borttagandet av investeringsstöd till äldrebostäder upphör 215, två faktorer som lyfter aktiviteten i år. Flerbostadshus är den byggtyp som står högst på den politiska agendan för tillfället men även den som haft mest nytta av de politiska beslut som tagits de senaste åren. Införandet av bolånetaket har som tidigare nämnts styrt efterfrågan mot mindre lägenheter och tryckt upp kvadratmeterpriserna. Att antalet kvadratmeter i nybyggnation minskat var även något som tydligt kunnat observeras i statistiken under det senaste året. Förenklade byggregler och snabbare handläggningstider hos kommuner och landsting har begränsat kapitalkostnaderna för nybyggnation liksom de extremt låga räntorna. Även den snabba urbaniseringen har tryckt upp efterfrågan på flerbostadshus. Det bör av dessa anledningar fortsatt vara byggandet av bostads- och hyresrätter i flerbostadshus som driver bostadsbyggandet under de närmsta åren och om vi inte får bostadsprisfall eller omfattande resursbrist istället (vilket är ett troligt scenario) fortsätter byggandet att öka. Beviljade bygglov När det gäller yrkesbyggnader och fritidshus följer vi olika faktorer som påverkar marknadens utveckling. Fritidshus är en del av yrkesbyggnaderna (ingår således inte i bostäderna) eftersom dessa inte avser permanent boende. Den statistik som analyseras är sökta bygglov för vissa typer av yrkesbyggnader. Utvecklingen var relativt positiv för byggloven under det första halvåret 214. Antalet beviljade projekt ökade med 7 % till 1471 stycken. Framförallt ökade beviljade projekt för offentlig byggnation, (undervisning, sjukvård och kultur & sport**). Däremot minskade projektstorlekarna* förhållandevis mycket, speciellt inom de privat drivna byggtyperna, fritidshus, kontor, affär och hotell/ restaurang. För hotell & restaurang exempelvis halverades projektstorlekarna som en effekt av färre stora projekt än under motsvarande period 213. Undervisning och kultur & sport gick dock mot strömmen med, generellt sett, större projekt. Totalt sett beviljades 86 kvadratmeter jämfört med 94 år 213, en nedgång med 9 %. Under de närmsta åren bedömer vi att utvecklingen blir positiv. Ett antal större utbyggnadsområden ligger i plan, exempelvis ESS-området i Lund samt flera stora utbyggnadsprojekt inom vård och kontor. 4 2 29 21 211 212 213 214 Fritidshus 1 83 1 152 1 133 913 1 18 1 34 Kontor 8 63 76 8 58 78 Affär 54 88 8 68 85 79 Hotell/rest. 47 42 57 49 39 56 Undervisning 98 63 73 82 17 126 Kultur/sport** 54 72 69 64 54 77 Sjukvård 19 11 16 16 13 21 Totalt 1 435 1 492 1 54 1 271 1 373 1 471 **Kultur & sport: byggnader för kulturella eller idrottsliga ändamål, exempelvis teatrar eller idrottshallar. Källa: SCB, bearbetad av Prognoscentret AB 29 21 211 212 213 214 Fritidshus 93 15 126 117 19 19 Kontor 2 154 82 3 15 3 93 3 531 2 184 Affär 2 966 2 478 3 549 3 83 3 55 1 986 Hotell/rest. 58 2 668 1 936 667 1 591 8 Undervisning 1 263 1 386 1 191 1 453 1 195 1 427 Kultur/sport** 2 486 1 777 1 357 1 792 1 73 2 115 Sjukvård 2 85 2 798 2 52 5 45 3 365 1 517 Totalt 536 52 663 769 687 584 exkl. fritidshus 1 899 1 849 2 34 2 431 2 34 1 79 *Projektstorlekar: genomsnittlig bruttoyta (m2) per beviljat bygglov. **Kultur & sport: byggnader för kulturella eller idrottsliga ändamål, exempelvis teatrar eller idrottshallar. Källa: SCB, bearbetad av Prognoscentret AB 2 1 6 27 214 8 6 Tabell1 29 214, Q1 Q2 Tabell2 29 214, Q1 Q2 7 Antal beviljade bygglov per byggtyp Projektstorlekar i byggloven per byggtyp, antal m 2 Areal beviljade bygglov per byggtyp 29 214, Q1 Q2 3 Antalet påbörjade bostäder -7-8 -9-1 -11-12 -13 Källa: SCB, bearbetad av Prognoscentret AB 29 21 211 212 213 214 Fritidshus Kontor Affär Hotell/Rest. Undervisning Kultur/sport Sjukvård Källa: SCB, bearbetad av Prognoscentret AB Ordinära småhus Par,- rad,- kedjehus Flerbostadshus Specialbostäder -14 9

8 Antal/andel lägenheter som renoverats Av totalt 922 lägenheter i miljonprogrammet har 33 lägenheter renoverats. 7 8% 6 5 6% 4 3 2 1 Antal lägenheter Källa: Prognoscentret AB -13-14 Andel lägenheter 9 Antalet renoveringsinsatser 213 och 214. 3 2 1 Tekniska -13 Byggtekniska Källa: Prognoscentret AB 1 Grönt index referensår 213 2 15 1 5 Mindre kostsamma Mer kostsamma Totalt index Källa: Prognoscentret AB Sociala -13-14 4% 2% -14-13 -14-13 -14 Renoveringar av miljonprogrammet Under 213 genomförde TMF i samarbete med Prognoscentret en mätning av hur renoveringar av miljonprogrammet utvecklats hittills och väntas fortsätta utvecklas. Från mätningen kunde bland annat utläsas att omkring 26 av 922 lägenheter anses vara renoverade, att det finns renoveringsplaner för ungefär lika många, att byggnadstekniska renoveringar i form av exempelvis nya kök har prioriterats, men att behovet är störst för tekniska renoveringar som exempelvis stammar. Ett fokus har även varit på hur mycket fastighetsbolagen prioriterar energibesparande åtgärder. Under sommaren 214 genomfördes en uppföljande mätning för att se hur arbetet med miljonprogrammet fortskridit. Utförda renoveringar 213 214 Undersökningen indikerar att 68 lägenheter har renoverats under det senaste året jämfört med 62 vid motsvarande period 213, en ökning med knappt 9 %. Detta motsvarar knappt 8 % av beståndet. För de allmännyttiga bostadsföretagen har renoveringarna ökat, medan de för privata fastighetsägare minskat under samma period. Med utvecklingen under det senaste året har därmed omkring 33 av miljonprogramårens lägenheter i hög grad renoverats och ökningstakten har stigit under de senaste åren. Typ av renoveringar I diagram 9 visas antalet insatser fördelat på åtgärdstyper i flerbostadshus under det senaste året. Tekniska renoveringar omfattar el, vattenstammar, uppvärmning och ventilation medan byggnadstekniska renoveringar omfattar tilläggsisolering, balkonger, fasader, fönster, väggar, kök och bad. Sociala renoveringar innehåller insatser i kringmiljön trapphus, gårdar etc. Det har genomförts omkring 2 tekniska insatser under det senaste året och mest har gjorts av de allmännyttiga bostadsföretagen. Främst har insatserna riktats mot uppvärmning och vattenstammar (ca 55 lägenheter har stambytts exempelvis). Nivån ligger ganska oförändrad jämfört med motsvarande period 213. Byggnadstekniska insatser har dock tydligt ökat. Totalt har drygt 3 insatser genomförts, främst av de allmännyttiga bostadsföretagen, och i högst grad badrum (ca 75 badrum). Näst mest insatser gäller fönster där knappt 6 lägenheter fått fönstren utbytta eller renoverade under det senaste året. Sociala renoveringar har däremot minskat jämfört med föregående år. Grönt Index Miljöfrämjande insatser kan delas in i två olika typer. Mer kostsamma, som generellt har en större miljömässig effekt, och mindre kostsamma som har en lägre effekt. Bland de mer kostsamma insatserna kan räknas bland annat FTX (från- och tilluftsventilation med återvinning), fönsterbyten och tilläggsisolering medan mindre kostsamma är exempelvis snålspolande munstycken och injustering, (renoveringar som innehåller utjämning av värme eller ventilationsflöden över hela fastigheten). Baserat på hur stor effekt varje insats beräknas ha kombinerat med antalet insatser som genomförts i år och under föregående år kan man skatta hur de gröna renoveringarna utvecklas. När det gäller mer kostsamma renoveringar har något färre insatser genomförts vilket gör att ökningstakten i dessa energibesparande åtgärder är lägre än under föregående år. Däremot har de mindre kostsamma insatserna ökat vilket gör att den uppskattade tillväxten i energibesparingarna totalt sett vuxit med knappt 7 %. Framförallt är det de privata fastighetsägarna som satsar på miljöfrämjande åtgärder både vad gäller mer kostsamma som mindre kostsamma åtgärder. Detta var även något som kunde observeras vid föregående års mätning. 1

11 Omsättning inom detaljhandeln- butikshandel med möbler Omsättningsutveckling under de senaste 12 månaderna aggregerat, löpande- och fasta kalenderkorrigerade priser. Miljoner kronor. 25 214 35 3 25 2-5 -6-7 -8-9 -1-11 -12-13 -14 Löpande priser Fasta priser Källa: HUI, bearbetning Prognoscentret AB Möbelmarknaden Indikatorer för möbelmarknaden Handelns utredningsinstitut (HUI) levererar prognoser, utredningar och forskning om handeln, där man bland annat kartlägger möbelhandelns omsättning och utveckling i Sverige. Möbelhandeln har ökat starkt under 214. På årstakt har omsättningstillväxten legat kring 5,8 % medan volymen (omsättningen i fasta priser) ökat med 6,9 %. Omsättningen snabbare än volymen i en tillväxtfas. Försäljningstillväxten ligger i linje med våra förväntningar från i våras och det finns ingenting som tyder på att trenden ska brytas under 214. Även under 215 bör utvecklingen bli fortsatt positiv. Utvecklingen drivs av ökade disponibla inkomster, bättre konsumentförtroende och stärkt allmän konjunktur. Alltjämt ökar dagligvaruhandeln snabbare än sällanköpsvaruhandeln. Möbel- och heminredningshandeln håller dock sina marknadsandelar 12 Marknadsandelar inom detaljhandeln 12% 1% 8% 6% 4% 2% Juli 213 Juli 214 har därmed fortsatt att öka snabbare i fasta priser än i löpande vilket innebär att möbelhandeln inte lyckats höja priserna i snitt, alternativt att lågprishandeln tar marknadsandelar. Denna utveckling får ses som något oväntad då priserna normalt stiger Möbelhandeln ökade starkt under första halvåret 214 jämfört med föregående år medan framförallt bygghandeln tappade som ett resultat av det extremt varma vädret under sommaren. Då konjunkturen fortsätter att stärkas väntas även sällanköpsvaruhandeln att öka och det i en snabbare takt än dagligvaruhandeln. Beklädnad Elektronik Heminredning Järn, bygg, VVS Möbel Källa: SCB/HUI, bearbetning Prognoscentret AB Prognoscentret AB är specialiserat på analyser av utvecklingen i byggandet och alla dess delmarknader. Vi arbetar kontinuerligt med att beskriva vad som sker på marknaden och varför. Det gäller såväl byggandet generellt som specifika byggkomponenter och byggmaterial i Sverige, Norden och Europa. Vi erbjuder våra kunder skräddarsydda marknadsanalyser via Internet som innebär att informationen tillhandahålls snabbare och med frekventa uppdateringar. Besök vår hemsida och se själv: www. prognoscentret.se. Kontakta Thomas Ekvall på te@prognoscentret.se eller på telefon: 8-44 93 6 för mer information. 11

157-657 Mediaspjuth TMF:s statistik Förutom TMF i siffror tar TMF kontinuerligt fram rapporter och statistik för ett stort antal delbrancher. Vissa delar av statistiken kan kontinuerligt följas på vår publika hemsida www.tmf.se och andra delar är exklusiva för medlemsföretagen. Basfakta Uppdateras en gång per år och visar SCB:s siffror enligt SNI, (Svensk näringsgrensindelning). Statistiken visar trä- och möbelindustrin jämfört med andra branscher och struktur för företag och anställda på olika nivåer. Dörrar Dörrstatistik inrapporteras av drygt 4 företag både medlemsföretag och icke medlemsföretag, varje kvartal och återredovisas i en marknadsrapport. Fönster Fönsterstatistik inrapporteras av 4 företag både medlemsföretag och icke medlemsföretag, varje kvartal och återredovisas i en marknadsrapport. Möbler Rapport till möbelföretagen varje kvartal, halvår och år på Sveriges produktion, export och import av möbler fördelat på produktgrupper och totalt. Källa är SCB. Kontorsmöbelindex för Planmöbler, Arbetsstolar och Övriga möbler tas fram månadsvis och distribueras till kontorsmöbelföretagen. Trappor Fakturerad försäljning av trappor inrapporteras av trappföretagen varje kvartal och återredovisas i en marknadsrapport. Trähus Trähusbranschen publiceras en gång per år. Samlar SCB:s statistik och medlemsföretagens statistik om byggande och boende och visar helårsstatistik. Trähusbarometern visar det totala ordervärdet för trähus i en indexserie och det totala ordervärdet för de senaste 6 månaderna. Innehåller också en prognos för trähusbyggandet. Publiceras 4 gånger per år. Marknadsrapport statistiken visar bl.a. leveranser och orderingång för monteringsfärdiga trähus, styckebyggda och gruppbyggda småhus och flerbostadshus och rapporteras till trähusföretagen varje månad. Index MT74 tas fram av SCB på uppdrag av TMF och rapporteras till trähusföretagen en gång per månad. Indexet är avsett att utnyttjas för indexreglering av priset vid försäljning av monteringsfärdiga trähus. Import och export av monteringsfärdiga trähus rapporteras en gång per månad. Källa är SCB. Byggfaktas statistik för sökta bygglov, styckebyggda hus rapporteras varje halvår och helår. Box 55525, 12 4 Stockholm Tel: 8-762 72 5 www.tmf.se DHI, detaljhandelindex, tas fram av SCB och visar omsättningen för butikshandeln med möbler. Kök Köksinredningar av trä i samarbete med Prognoscentret tar TMF fram en rapport på fakturerad försäljning på svenska marknaden kvartalsvis för i stort sett samtliga köksaktörer på den svenska marknaden. Andelen påbörjade lägenheter i ordinära flerbostadshus som är byggda av trä publiceras en gång per år. Källa är SCB. Träskivor Månadsrapporter för träskiveföretagen som tillverkar spånskivor och plywood en gång per månad. Import och export av spånskivor, plywood och träfiberskivor rapporteras en gång per kvartal till träskiveföretagen. Källa är SCB.