TMF I SIFFROR. Statistik om den svenska trä- och möbelindustrin Nr 2, oktober 2017

Transkript

1 Hushållen mer pessimistiska än normalt. Prognoscentret AB Lågkonjunktur Högkonjunktur 7 TMF I SIFFROR Statistik om den svenska trä- och möbelindustrin Nr 2, oktober 217 Välkommen till ett nytt nummer med statistik om den svenska trä- och möbelindustrin. Statistiken är inriktad på byggande och boende och visar siffror för produktion, export och import av bland annat trähus, möbler, köksinredningar, dörrar, fönster, trägolv, trätrappor och träskivor. Bland TMF:s medlemmar finns företag som tillverkar hus eller material till byggandet av hus och företag som tillverkar inredning och möbler. TMF i siffror redovisar även löneutveckling och arbetsskadestatistik för branschen. TMF i siffror publiceras två gånger per år med uppdaterad, jämförande statistik och kommentarer om branschens utveckling. Detta nummer speglar halvåret 217. TMF, som bransch- och arbetsgivarorganisation, före träder ungefär 7 medlemsföretag med knappt 3 anställda inom trä- och möbelindustrin. Trä- och möbelindustrin omsätter 7 miljarder kronor med mycket högt förädlingsvärde. TMF:s medlemsföretag representerar cirka 8 procent av industrins totala antal anställda och omsättning. I TMF i siffror hittar du en aktuell marknadsrapport som är producerad av Prognoscentret i samarbete med TMF, se sidan 7. Rapporten följer regelbundet faktorer som påverkar medlemsföretagens marknader. Utvecklingen av byggandet påverkar direkt behovet av möbler och inredning, därav kopplingen mellan byggande och boende. From 214 mäts utförda renoveringar av miljonprogrammet en gång per år och redovisas i halvårsnumret av TMF i siffror, bland annat som ett grönt index. Den övriga statistiken sammanställs av TMF från egna och andra källor. Materialet får gärna citeras om källan anges småhus påbörjades första halvåret 217, en ökning med 13 procent jämfört med 216. Se marknadsrapporten på sidan 7. I SAMARBETE MED PROGNOSCENTRET AB Text: Thomas Ekvall, Joel Jönsson och Christian Brander Prognoscentret AB, Tel TMF:s MARKNADSRAPPORT Denna marknadsrapport är ett samarbete mellan tidigare vilket urholkar de reala inkomstökningarna. *Kalenderkorrigering; Korrigering för TMF och Prognoscentret AB för att regelbundet Under 218 bedömer Riksbanken att BNP växer olika antal arbetsdagar mellan åren. följa de faktorer som påverkar medlemmarnas med 2,7 procent, främst drivet av konsumtionsökningar. Mot 219 sjunker tillväxttakten ned mot som visar hur företag och hushåll *Konfidensindikatorer; Indikatorer marknader. I dessa rapporter följer vi utvecklingen för faktorer som 1) påverkar marknaden generellt, 2, procent och drivs då främst av ökad nettoexport uppfattar omvärlden i nutid och 2) påverkar marknaden för bostäder såväl nya medan den inhemska efterfrågan mattas av. På kort framtid. Ger en tidig indikation om som befintliga, samt 3) påverkar marknaden för sikt får osäkerheten i prognosen ses som huvudsakligen positiv, särskilt då den internationella konjunk- förändrar sig. Ett exempel är CCI hur ekonomin och dess delsektorer yrkesbyggnader, d.v.s. byggnader som används för yrkesmässigt bruk. I slutet finns även ett stycke turen stärks, men mot 219 finns tydliga risker för (Consumer Confidence Indicator). som behandlar möbelförsäljningens utveckling. en svagare utveckling än prognosticerat då ekonomin börjar närma sig slutet på konjunkturcykeln. Tillväxten var oväntat stark under det andra kvartalet. Totalt ökade BNP med 2,6 procent jämfört med motsvarande kvartal 216, vilket tillsammans med Efter en längre period med förhållandevis svagt en ökning på 3,6 procent under det första kvartalet konsumentförtroende visar de tre senaste kvartalen indikerar en fortsatt stark tillväxt under helåret 217. en mer optimistisk syn, vilken dock dämpas något i de Det som främst drivit uppgången är bostadsbyggandet, privat konsumtion och näringslivets investeringar. har sjunkit sedan i maj. I augusti noterades en nivå senaste månadernas mätning. Hushållens förtroende Även under det andra halvåret förblir dessa faktorer runt 1, vilket motsvarar det historiska medelvärdet. huvudsakliga drivkrafter för tillväxten. En starkare Hushållens bedömning av sin egen framtida ekonomi internationell konjunktur, ökade investeringar inom har sjunkit till följd av ökad oro för räntehöjningar, industrin och alltjämt stark optimism bland såväl hushåll som företag indikerar att högkonjunkturen stärks Hushållens tilltro till svensk ekonomi framöver ligger sjunkande bostadspriser och en skakig börsmarknad. ytterligare under året. Den senaste prognosen från väl i linje med förväntningarna för den egna ekonomin. Utvecklingen kan ses som något förvånande i Riksbanken bedömer att BNP ökar med 3,2 procent i år, en kraftig uppjustering från i juli då motsvarande och med att Sverige befinner sig i högkonjunktur men bedömningen låg på 2,2 procent. i samband med att hushållen ser allt större risker för Den svenska ekonomin har under de senaste en stramare privatekonomi framöver är utvecklingen åren framförallt drivits av inhemsk konsumtion och inte förvånande. Indikationen tyder snarare på att bostadsinvesteringar, mycket tack vare en expansiv penningpolitik och en stark befolkningstillväxt. på väg ut ur en högkonjunkturscykel. Däremot om svensk ekonomi går mot mer normala nivåer och är Under kommande år fortsätter inhemsk efterfrågan trenden fortsätter ned kan det innebära en inbromsning i konsumtionstillväxten. att bidra till BNP-tillväxten men i en avtagande takt. Offentlig konsumtion har i hög grad pressats uppåt av invandringen, vilken dämpas framöver men samtidigt *Konsumentindex (CCI) är ett sammanvägt mått på ökar antalet yngre och äldre, vilket stärker behovet av hur hushållen bedömer sin egen och Sveriges skola/vård. Totalt innebär det en förhållandevis hög ekonomi samt hushållens planerade inköp. tillväxt i offentliga utgifter sett till den konjunkturella situationen. I förhållande till BNP minskar ändå statsskulden i och med att BNP växer starkt. Inköpschefsindex har sedan 213 befunnit sig i en tillväxtzon, även de senaste kvartalen pekar på fortsatt Den globala konjunkturåterhämtningen har lett till snabbt ökande orderingången hos svenska industriföretag i år. Även om exporttillväxten är tämligen inom svensk ekonomi. Däremot har indexet sjunkit höga indexnivåer och att stämningsläget är positivt modest än så länge, indikerar såväl orderingång som med drygt 1 indexenheter sedan i mars (senaste konfidensindikatorer på avsättningsmarknader att toppnoteringen) och i augusti är indexet 54,7. Nedgången var kraftigast mellan juli till augusti och drevs *Inköpschefsindex avspeglar hur den svenska exporten är på tydlig uppgång. Sysselsättningen fortsätter att växa, framförallt inom bygg- i stor grad av delindex för produktion och orderingång som backade relativt kraftigt. Fortsätter den företagen upplever utvecklingen inköpscheferna i tillverknings- och offentlig sektor. Totalt ökade sysselsättningen med 2,2 procent under det första halvåret 217. kortsiktiga trenden indikerar det att industrikonjunkturen har toppat och rör sig mot lägre tillväxtnivåer. Det duktion, syssel sättning och lager. för orderingång, leveranstider, pro- Under kommande år dämpas ökningstakten, primärt på grund av att det blir allt svårare att finna rätt är dock för tidigt för att dra några sådana slutsatser. Överstiger indexet 5 indikerar det kompetens. Löneökningar bedöms ligga kring 3, 3,5 Det är även viktigt att komma ihåg att samtliga delindex ligger över 5, (exklusive orderingång på hemma historiskt varit en ledande indika- en tillväxt för industrin och har procent, men höjda råvarupriser och svagt stigande räntor gör att hushållens kostnader ökar snabbare än marknaden) och fortsatt indikerar tillväxt i industrin. tor för konjunkturutvecklingen. Konsumentindex Inköpschefsindex 1 Konsumentindex Hushållen positivare än normalt Källa: Konjunkturinstitutet, bearbetning 2 Nr 2, oktober 217 Fortsatt högkonjunktur. Inköpschefsindex Källa: Swedbank, bearbetning Prognoscentret AB Påbörjade lägenheter Under första halvåret 217 påbörjades nybyggnad av bostäder med sammanlagt 37 6 bostadslägenheter enligt SCB, Statistiska centralbyrån. Av dessa var 7 15 småhus och 3 45 lägenheter i flerbostadshus. Diagram 1 visar antal påbörjade lägenheter Det totala bostadsbyggandet ökade med 22 procent under första halvåret 217 jämfört med 216 enligt de senaste siffrorna från SCB. Påbörjade småhus ökade med 13 procent och påbörjade lägenheter i flerbostadshus ökade med 24 procent under samma period. Siffrorna för 217 är preliminära och uppräknade med 2 procent, vilket är den genomsnittliga eftersläpningen i rapporteringen de senaste åren enligt SCB. Färdigställda lägenheter Totalt antal färdigställda lägenheter ökade med 2 procent till 26 6 lägenheter under första halvåret 217 enligt SCB. Av totalt antal färdigställda lägenheter var 7 småhus, en ökning med 19 procent jämfört med var lägenheter i flerbostadshus, en ökning med 2 procent jämfört med 216. Siffrorna för 217 är preliminära och uppräknade med 21 procent, vilket är den genomsnittliga eftersläpningen i rapporteringen de senaste åren enligt SCB. Diagram 2 visar färdigställda lägenheter i småhus respektive flerbostadshus helåren Antal påbörjade lägenheter genom nybyggnad Januari juni Källa: SCB 2 Antal färdigställda lägenheter i flerbostadshus resp småhus Helåren Källa: SCB Småhus Småhus Flerbostadshus Flerbostadshus

2 3 Småhus Specialbostäder Källa: SCB 4 Källa: TMF Beviljade bygglov Antal lägenheter januari juni Småhus av trä Flerbostadshus Fritidshus Antal levererade småhus, fördelat på styckebyggda och gruppbyggda jan juni 215 Flerbostadshus -17 Antal levererade lägenheter i flerbostadshus-, student- och speciallägenheter med stomme av trä. Halvåren Styckebyggda Kv 1 2,Kv juli dec 215 jan juni 216 Gruppbyggda Kv 1 2,Kv juli dec 216 Kv 1 2,Kv jan juni 217 Kv 1 2, 217 Bygglov Under första halvåret 217 beviljades bygglov för totalt lägenheter enligt SCB, en ökning med 8 procent jämfört med 216. Av de beviljade byggloven var 6 97 småhus, en minskning med 19 procent jämfört med 216. Byggloven för lägenheter i flerbostadshus ökade med 24 procent till och byggloven för fritidshusen minskade med 11 procent till Lägenheter i specialbostäder minskade med 15 procent till Eftersläpningar i rapporteringen gör att 217 års siffror kan vara underskattade. Diagram 3 visar beviljade bygglov. Byggfakta AB tar fram statistik för antal sökta bygglov. Antal sökta bygglov för styckebyggda småhus var totalt under första halvåret 217, en minskning med 9 procent. Andelen monteringsfärdiga hus var 87 procent. Andelen hus byggda med lösvirke var 1 procent och andelen stenhus var knappt 3 procent. Monteringsfärdiga trähus Produktion och företagens struktur Sveriges trähusindustri omfattar 515 företag med 5 38 anställda enligt SCB:s senaste siffror från företag har mer än 5 anställda och 275 företag är enmansföretag utan anställda. Produktionen, försäljningsvärdet för leveranser av monteringsfärdiga trähus var 12,3 miljarder kr enligt SCB:s senaste siffror från 215. Småhus av trä Diagram 4 visar antal levererade småhus för halvåren enligt TMF:s marknadsstatistik. Antal levererade småhus under första halvåret 217 var sammanlagt styckebyggda och gruppbyggda småhus, en ökning med 7 procent jämfört med 216. Den totala orderingången för TMF:s trähusföretag var sammanlagt 3 91 stycke byggda och gruppbyggda småhus under första halvåret 217, en ökning med 4 procent jämfört med 216. Flerbostadshus med stomme av trä Diagram 5 visar antal levererade lägenheter i flerbostadshus och student- och speciallägenheter under halvåren Statistiken tas fram två gånger per år av TMF och omfattar huvuddelen av de företag som har egen industriell tillverkning av trästommar i Sverige. Totalt levererades lägenheter med stomme av trä inklusive student- och special boende under första halvåret 217, vilket är en ökning med 43 procent jämfört med samma period 216. Export och import enligt SCB Exporten av monteringsfärdiga trähus ökade med 5 procent till 315 miljoner kr under första halvåret 217 enligt SCB:s siffror. De största exportländerna är Norge, Japan, Tyskland, Storbritannien och Finland. Se diagram 6. Exporten till Norge minskade med 3 procent till 152 miljoner kr under första halvåret 217 och exporten till Japan minskade med 1 procent till 66 miljoner kr. Exporten till Tyskland ökade med 39 procent. Importen av trähus ökade till 46 miljoner kr under första halvåret 217, (154 miljoner kr under samma period 216). Importen från Estland fortsätter att öka starkt och andelen av den totala importen var 56 procent. Även importen från Finland, Litauen, Polen och Norge har ökat under perioden. Antal levererade småhus under första halvåret 217 var sammanlagt styckebyggda och gruppbyggda småhus, en ökning med 7 procent. Ordinära flerbostadshus Källa: TMF Student- och speciallägenheter 6 Export trähus I miljoner SEK. Helåren Danmark Storbritannien Finland Tyskland Källa: SCB/Bearbetat Svandata/TMF Japan Norge Foto: Fiskarhedenvillan AB 2

3 Dörrar och Fönster Dörrar SCB:s senaste siffror från 216 visar att det finns 142 företag som tillverkar dörrar av trä i Sverige. Av dessa är 8 enmansföretag utan anställda och 62 är företag med sammanlagt 1 56 anställda. TMF:s statistik för dörrar omfattar ungefär 85 procent av all dörrproduktion. Under första halvåret 217 var anställda inom dörrföretagen. 886 dörrar levererades, en ökning med 5 procent jämfört med 216. Omsättningen för dörrar under första halvåret var 1 55 miljoner kr, en ökning med 4 procent jämfört med 216. Den totala exporten av dörrar ökade med 13 procent till 455 dörrar och 51 procent i andel av den totala produktionen. Den största delen av exporterade dörrar levereras till Norge. Exporten av innerdörrar ökade med 2 procent till 36 dörrar och 6 procent i andel av den totala produktionen under första halvåret 217. Den totala importen av dörrar ökade med 63 procent till 181 dörrar under första halvåret 217. Den mesta importen kommer från Baltikum och de nordiska länderna. Statistik för direktimport till byggvaruhandeln saknas och kan vara relativt betydande. Den svenska marknaden, produktion minus export plus import ökade med 11 procent till dörrar under första halvåret 217. Diagram 7 visar utvecklingen för respektive produkt grupp halvåren Fönster SCB:s senaste siffror från 216 visar att det finns 131 företag som tillverkar fönster av trä i Sverige. Av dessa är 7 enmansföretag utan anställda och 61 är företag med anställda. TMF:s statistik för fönster omfattar i stort sett alla tillverkare. Antal anställda inom TMF:s fönsterföretag var under första halvåret 217. Omsättningen under första halvåret 217 ökade med 5 procent till drygt 2,6 miljarder kr jämfört med första halvåret 216. Under första halvåret 217 levererades 895 luft, en ökning med 4 procent jämfört med 216. Av totalt levererade luft var 25 procent träfönster och 75 procent var trä/aluminiumfönster. Av totalt levererade luft var 33 procent vridfönster, 26 procent fasta fönster och 18 procent inåtgående fönster. Diagram 8 visar utvecklingen för levererade fönsterluft fördelade på produktgrupper under första halvåret 217 jämfört med 216. Av totalt levererade fönsterluft under första halvåret 217 exporterades 44 fönsterluft, en ökning med 1 procent i jämförelse med 216. De största exportländerna är Norge och Storbritannien. *Fönsterluft En luft är ungefär detsamma som en fönsterbåge. Ett fönster kan alltså innehålla flera luft, d v s flera bågar i samma karm. Den svenska marknaden för dörrar, (produktion minus export plus import), ökade med 11 procent. Trägolv Enligt SCB senaste siffror för 216 omfattade industrin för sammansatta parkettgolv 1 företag. Av dessa är 5 enmansföretag utan anställda och 5 företag med 848 anställda. Försäljningen av trägolv ökade med 11 procent under 216 enligt Golvbranschen, GBR. På totalmarknaden är trägolv fortsatt den största materialgruppen med en marknadsandel på drygt 35 procent enligt GBR. Försäljningen av lamellparkett ökar och följer gruppens andelsökning och massiva trägolv minskar något. Enligt FEP, European Federation of the Parquet Industry, ökade Sveriges produktion av trägolv, lamellparkett och massiva trägolv med 4,7 procent till 11,1 miljoner kvm under 216. Försäljningen på den svenska marknaden var 7,7 miljoner kvm, en ökning med 4 procent under 216, jämfört med 215. Prognosen för 217 indikerar att produktionen och den totala försäljningen i Sverige troligtvis kommer att öka. Försäljningsvolymerna är dock osäkra, då direktimporten av lamell/parkettgolv är svårbedömd eftersom tillförlitlig statistik saknas. Träslaget ek dominerade med 91,5 procent i andel under 216 enligt FEP. Därefter kommer ask med 5 procent i andel och furu med 3 procent. Diagram 9 visar Sveriges produktion, export, import och konsumtion av massiva trägolv och lamell/ parkettgolv samt prognos för 217. Trappor Den fakturerade försäljningen för den totala trappindustrin i Sverige uppskattades till 346 miljoner kr för helåret 216 och antal anställda till 3. Enligt trappföretagens statistik som är ungefär 8 procent av den totala marknaden ökade den fakturerade försäljningen av trappor med 6 procent till drygt 161 miljoner kr under första halvåret 217 jämfört med 216. Av den totala fakturerade försäljningen var 86 procent försäljning i Sverige och 13 procent försäljning till övriga Norden. Försäljningen på den svenska marknaden ökade med 9 procent till 139 miljoner kr under första halvåret 217 och försäljningen till övriga Norden ökade med 13 procent till 21 miljoner kr. Antal sålda trappor var under första halvåret 217. Diagram 1 visar fakturerad försäljning av trappor halvåren Källa: SCB 9 Dörrar, svensk marknad I tusental. Januari juni Total svensk marknad=produktion-export+import Källa: TMF Levererade fönsterluft I tusental. Januari juni, Utåtg. fönster Inåtgående Vridfönster Fasta fönster Fönsterdörr Övriga Träfönster Trä-, lamell-, parkettgolv Sveriges produktion, export, import och konsumtion i miljontal kvm. Helåren Halvår 213 Källa: GBR, FEP Halvår 214 Kallförrådsdörrar Varmförrådsdörrar Ytterdörrar Inst. dörrar, oklassade Inst. dörrar, klassade Spegeldörrar Innerdörrar 1 Halvår Trä/aluminium Halvår 216 Halvår est. Produktion Import Export Konsumtion Försäljning trappor I miljoner SEK. Januari juni Sverige Övr. Norden Tyskland Övr. Källa: TMF:s medlemsföretag 3

4 Produktion träskivor I tusen m 3. Januari juni Fr.om 212 omfattas endast spån skivor och plywood. Produktionen för 217 kan inte visas. Källa: TMF 12 Källa: SCB Import träskivor I tusen m 3. Januari juni Spånskivor Plywood Träfiberskivor Export/import av möbler I miljoner SEK. Januari juni Källa: SCB/TMF. Export av möbler fördelat på länder, andel % Januari juni Export Frankrike USA Import Storbritannien Tyskland Finland Danmark Källa: SCB. Bearbetning Svandata/TMF. Norge Träskivor Under 216 omfattade träskiveindustrin tre anläggningar; Byggelit AB, Ikea Industry AB i Hultsfred och Moelven Vänerply AB. 217 års siffror för produktionen av träskivor är inte tillgängliga förrän nästa år. Under första halvåret 216 var produktionen m 3. Exporten av träskivor var i stort sett oförändrad med drygt 27 m 3 under första halvåret 217 jämfört med 216. Diagram 11 visar produktion av träskivor From 212 ingår endast spånskivor och plywood i gruppen träskivor eftersom den svenska produktionen av träfiberskivor och MDF har upphört. Import av spånskivor och OSB Importen av spånskivor ökade med 9 procent till 18 m 3 under första halvåret 217 jämfört med samma period 216 enligt SCB. Se diagram 12. Andelen ytbelagda spånskivor var 33 procent. Den mesta importen av spånskivor kommer från Norge, Danmark, Tyskland, Estland, Polen och Lettland. Importen av OSB, (Oriented strand board), minskade med 6 procent till 77 m 3 under första halvåret 217. Import av plywood Importen av plywood ökade med 18 procent till 1 m 3 under första halvåret 217 jämfört med 216 enligt SCB. Se diagram 12. Importen av plywood av furu och gran ökade med 16 procent till 44 m 3 och 44 procent i andel av den totala importen. Importen av björk och lövträ ökade med 13 procent till 37 m 3. Plywood med ytskikt av annat lövträ ökade med 33 procent till drygt 19 m 3. Den största importen kommer från Finland och Ryssland som tillsammans har 42 procent i andel av den totala importen. Import av träfiberskivor och MDF-skivor Importen av träfiberskivor ökade med 4 procent till 55 m 3 under första halvåret 217 jämfört med 216. Se diagram 12. Sveriges export av möbler ökade med 5 procent under första halvåret 217. Den totala importen av MDF-skivor* minskade med 5 procent till 77 ton under första halvåret 217. Importen av obearbetade MDF-skivor minskade med 13 procent till drygt 23 ton och bearbetade MDF-skivor minskade med en procent till knappt 54 ton. *MDF = Medium Density Fibreboard Möbler och köksinredningar Produktion och företagens struktur Under 216 beräknades produktionen av möbler och köksinredningar till 22,8 miljarder kr. Möbelindustrin inklusive köksinredningar omfattar totalt företag varav är enmansföretag utan anställda. Totalt har 849 företag mer än en anställd. Antal anställda inom möbelindustrin var under 216 enligt SCB. Antal sysselsatta inom möbelindustrin beräknas till drygt 14 8 personer. De flesta tillverkande företagen finns i södra delen av Sverige, bl.a. i Jönköping län, V Götaland, och Skåne. Diagram visar produktion, export och import av möbler. Drygt 31 personer beräknas vara sysselsatta inom möbelindustrin och den totala möbelhandeln i Sverige. Export av möbler Sveriges export av möbler ökade med 5 procent till 8,1 miljarder kr under första halvåret 217 jämfört med 216. Exporten till EU-länder ökade med 8 procent till 4,6 miljarder kr och 56 procent i andel av den totala exporten. Exporten till övriga Europa ökade med 3 procent till 2,9 miljarder kr och 36 procent i andel. Exporten till Asien minskade med 16 procent till 183 miljoner kr. De största exportländerna är Norge, Danmark, Finland och Tyskland som tillsammans har 65 procent i andel av den totala exporten. Exporten till Norge ökade med två procent till 32 procent i andel av den totala möbelexporten under första halvåret 217. Diagram 14 visar Sveriges export av möbler fördelad på de största länderna. 4

5 Import av möbler Sveriges import av möbler ökade med 9 procent till 9,2 miljarder kr under första halvåret 217 jämfört med 216. Importen från EU-länder ökade med 1 procent till 6,2 miljarder kr och 67 procent i andel av den totala importen. Importen från övriga Europa ökade med 14 procent till 492 miljoner kr och 5 procent i andel. Importen från Asien ökade med 7 procent till 2,4 miljarder kr och 27 procent i andel. De största importländerna är Kina, Polen, Litauen, Danmark, Tyskland, Norge och Italien. Importen från Kina ökade med 1 procent till 2 procent i andel och importen från Polen ökade med 9 procent till 17 procent i andel. Diagram 15 visar import av möbler fördelad på de största länderna. SCB:s siffror för export och import mäter export och import av möbler som går via Sveriges gränser. Eventuell reexport framgår inte av de mätningar som görs. Kontorsmöbler Produktionen av kontorsmöbler är ungefär 23 procent i andel av den totala möbelproduktionen i Sverige. Exporten av kontorsmöbler ökade med 5 procent till 1,2 miljarder kr under första halvåret 217 jämfört med 216. De största exportländerna under året var Norge, Finland, Danmark, Nederländerna, Frankrike, Tyskland och Storbritannien. Exporten till Norge minskade med 1 procent under första halvåret och exporten till Nederländerna ökade med 163 procent till 9 procent i andel. Importen av kontorsmöbler minskade med 8 procent till 527 miljoner kr under första halvåret 217 jämfört med 216. De största importländerna var Kina, Norge, Polen, och Litauen. Importen från Polen ökade med 9 procent till 14 procent i andel av den totala importen. Diagram 16 visar export och import av möbler fördelad på produktgrupper. Köksinredningar av trä Produktionen av köksinredningar av trä är ungefär 15 procent i andel av den totala möbelproduk tionen. Under 216 omfattade industrin 323 företag enligt SCB. Av dessa var 149 företag med anställda. 174 företag var enmansföretag utan anställda. Exporten av köksinredningar ökade med 18 procent till 379 miljoner kr under första halvåret. Exporten till Norge ökade med 2 procent till 84 procent i andel av den totala exporten av köksinredningar. Importen av köksinredningar ökade med 11 procent till 419 miljoner kr under första halvåret 217. De största importländerna är Danmark, och Litauen som tillsammans har en andel med 82 procent av den totala importen. Importen från Danmark ökade med 19 procent till 49 procent i andel. Diagram 16 visar export och import av möbler fördelad på produktgrupper. I samarbete med Prognoscentret tar TMF fram statistik som visar försäljning av köksinredningar på den svenska marknaden. Stati stiken omfattar de största aktörerna och åt skilliga varumärken. Den totala försäljningen av köksinredningar på den svenska marknaden ökade med 8 procent till 2,7 miljarder kr under första halvåret 217, jämfört med 216. Antal stommar (skåpsenheter) som såldes ökade med 13 procent till knappt 1,7 miljoner stommar. 15 procent av företagen rapporterar inte stommar. 15 Import av möbler fördelat på länder, andel % Januari juni Italien Källa: SCB. Bearbetning Svandata/TMF. 16 Export/import av möbler fördelat på produktgrupp I miljoner SEK. Januari juni 217. Butiksmöbler Möbler för sovrum Möbler för matrum Köksinredningar Madrasser Övriga sittmöbler Möbler m. stoppning Möbler för kontor Delar av möbler Övriga möbler Import Norge Tyrskland Export Danmark Litauen Polen 1 2 Källa: SCB. Bearbetning Svandata/TMF. Kina Foto: BlÜ Station Foto: Hasselblad 5

6 Foto: Flexator Foto: Sebastian Streith 17 Antal arbetsolyckor Antal arbetsolyckor inom möbeltillverkning. Jan juni Källa: Arbetsmiljöverket Orsaker till arbetsolyckor Inom både trävarutillverkning och möbeltillverkning. Jan juni 217. Skadad av föremål, maskin, verktyg, påkörd m.m. Fall av person Övriga skador (t.ex. kemiska) Jan Feb Mar Apr Maj Juni Antal arbetsolyckor Antal arbetsolyckor inom trävarutillverkning. Jan juni Jan Feb Mar Apr Maj Juni Källa: Arbetsmiljöverket Belastningsskador Källa: Arbetsmiljöverket Arbetsmiljö Arbetsskador är ett samlingsbegrepp för arbetsolyckor och arbetssjukdomar. Underlaget till statistiken baseras på antal anmälda skador till Arbetsmiljöverket och antal anställda inom trä- och möbelindustrin enligt SCB. I halvårsnumret av TMF i siffror redovisas enbart antal arbetsolyckor. Anledningen är att arbetssjukdomar har en lång eftersläpning och att de inte går att redovisa månadsvis. Siffrorna för januari juni 217 är preliminära. Möbeltillverkning Diagram 17 visar antal anmälda arbetsolyckor med sjukfrånvaro inom möbeltillverkning (SNI 31) första halvåret 217. De siffror som visas är antal rapporterade och registrerade arbetsskador med minst en dags sjukfrånvaro enligt Arbetsmiljöverkets databas (ISA). De främsta orsakerna till arbetsolyckorna inom både trä- och möbeltillverkning är förlorad kontroll över maskin, handverktyg, föremål och olika transportutrustningar. Diagrammet visar att under första halvåret 217 inträffade totalt 7 arbetsolyckor. Branschen sysselsätter 13 anställda. Vid en beräkning av den relativa frekvensen skulle siffan bli 5,4 arbetsolyckor per tusen anställda under första halvåret 217. Troligtvis är det en viss eftersläpning av anmälda arbetsolyckor. Under helåret 216 var det relativa talet för möbeltillverkningen 9 arbetsolyckor per tusen anställda. Trävarutillverkning Diagram 18 visar antal anmälda arbetsolyckor inom trävarutillverkning (SNI 16.2) med sjukfrånvaro första halvåret 217. De siffror som visas är antal rapporterade och registrerade arbetsskador med minst en dags sjukfrånvaro i Arbetsmiljöverkets databas (ISA). Diagrammet visar att under första halvåret 217 inträffade totalt 145 arbetsolyckor. Branschen sysselsätter 17 5 anställda. Vid en beräkning av den relativa frekvensen skulle siffran bli 8,3 arbetsolyckor per tusen anställda under första halvåret 217. Troligtvis är det en viss eftersläpning av anmälda arbetsolyckor. Under helåret 216 var det relativa talet för trävarutillverkningen 2 arbetsolyckor per tusen anställda. Orsaker till arbetsolyckor Diagram 19 visar arbetsolyckor under första halvåret 217 fördelade på orsaker. De främsta orsakerna till arbetsolyckorna inom både trä- och möbeltillverkning är förlorad kontroll över maskin, handverktyg, föremål och olika transportutrustningar. Därefter följer fall och ras av person. Den tredje största orsaken är olika slags belastningsolyckor. 6

7 I SAMARBETE MED PROGNOSCENTRET AB Text: Thomas Ekvall, Joel Jönsson och Christian Brander Prognoscentret AB, Tel TMF:s MARKNADSRAPPORT Nr 2, oktober 217 Denna marknadsrapport är ett samarbete mellan TMF och Prognoscentret AB för att regelbundet följa de faktorer som påverkar medlemmarnas marknader. I dessa rapporter följer vi utvecklingen för faktorer som 1) påverkar marknaden generellt, 2) påverkar marknaden för bostäder såväl nya som befintliga, samt 3) påverkar marknaden för yrkesbyggnader, d.v.s. byggnader som används för yrkesmässigt bruk. I slutet finns även en del som behandlar möbelförsäljningens utveckling. Efter en mycket stark utveckling under det första kvartalet mattades tillväxten av något under det andra kvartalet. Totalt ökade BNP med 2,6 % under det första halvåret, vilket låg ungefär i linje med förväntningarna före sommaren. Det som främst drivit uppgången är bostadsbyggandet, privat konsumtion och näringslivets investeringar. Även under det andra halvåret förblir dessa faktorer huvudsakliga drivkrafter för tillväxten. En starkare internationell konjunktur, ökade investeringar inom industrin och alltjämt stark optimism bland såväl hushåll som företag indikerar att högkonjunkturen stärks ytterligare under året. Den senaste prognosen från Riksbanken bedömer att BNP ökar med 3,2 procent i år, en kraftig uppjustering från i juli då motsvarande bedömning låg på 2,2 procent. Denna uppjustering baseras dock på den preliminära statistiken för BNP-tillväxten från augusti, vilken har justerats ned sedan dess. Den svenska ekonomin har under de senaste åren framförallt drivits av inhemsk konsumtion och bostadsinvesteringar, mycket tack vare en expansiv penningpolitik och en stark befolkningstillväxt. Under kommande år fortsätter inhemsk efterfrågan att bidra till BNP-tillväxten men i en avtagande takt. Offentlig konsumtion har i hög grad pressats uppåt av invandringen, vilken dämpas framöver men samtidigt ökar antalet yngre och äldre, vilket stärker behovet av skola/vård. Totalt innebär det en förhållandevis hög tillväxt i offentliga utgifter sett till den konjunkturella situationen. I förhållande till BNP minskar ändå statsskulden i och med att BNP växer starkt. Den globala konjunkturåterhämtningen har lett till snabbt ökande orderingång hos svenska industriföretag i år. Även om exporttillväxten är tämligen modest än så länge, indikerar såväl orderingång som konfidensindikatorer på avsättningsmarknader att den svenska exporten är på tydlig uppgång. Sysselsättningen fortsätter att växa, framförallt inom byggoch offentlig sektor. Totalt ökade sysselsättningen med 2,2 procent under det första halvåret 217. Under kommande år dämpas ökningstakten, primärt på grund av att det blir allt svårare att finna rätt kompetens. Löneökningar bedöms ligga kring 3, 3,5 procent, men höjda råvarupriser och svagt stigande räntor gör att hushållens kostnader ökar snabbare än tidigare vilket urholkar de reala inkomstökningarna. Under 218 bedömer Riksbanken att BNP växer med 2,7 procent, främst drivet av konsumtionsökningar. Mot 219 sjunker tillväxttakten ned mot 2, procent och drivs då främst av ökad nettoexport medan den inhemska efterfrågan mattas av. På kort sikt får osäkerheten i prognosen ses som huvudsakligen positiv, särskilt då den internationella konjunkturen stärks. Mot 219 finns tydliga risker för en svagare utveckling än prognosticerat då ekonomin börjar närma sig slutet på konjunkturcykeln. Konsumentindex Efter en längre period med förhållandevis svagt konsumentförtroende visar de tre senaste kvartalen en mer optimistisk syn. Hushållens förtroende har dock totalt sett sjunkit sedan i maj och i augusti noterades en nivå runt 1, vilket motsvarar det historiska medelvärdet. Hushållens bedömning av sin egen framtida ekonomi har däremot sjunkit till följd av ökad oro för räntehöjningar, sjunkande bostadspriser och en skakig börsmarknad. Hushållens tilltro till svensk ekonomi framöver ligger väl i linje med förväntningarna för den egna ekonomin. Utvecklingen kan ses som något förvånande i och med att Sverige befinner sig i högkonjunktur men i samband med att hushållen ser allt större risker för en stramare privatekonomi framöver är utvecklingen inte förvånande. Indikationen tyder snarare på att svensk ekonomi går mot mer normala nivåer och är på väg ut ur en högkonjunkturscykel. Om trenden fortsätter nedåt kan det däremot innebära en inbromsning i konsumtionstillväxten. *Konsumentindex (CCI) är ett sammanvägt mått på hur hushållen bedömer sin egen och Sveriges ekonomi samt hushållens planerade inköp. Inköpschefsindex Inköpschefsindex har sedan 213 befunnit sig i en tillväxtzon, även de senaste kvartalen pekar på fortsatt höga indexnivåer och att stämningsläget är positivt inom industrin. Däremot har indexet sjunkit med drygt 1 indexenheter sedan i mars (senaste toppnoteringen) och i augusti var indexet 54,7. Nedgången var kraftigast mellan juli till augusti och drevs i stor grad av delindex för produktion och orderingång som backade relativt kraftigt. Fortsätter den kortsiktiga trenden indikerar det att industrikonjunkturen har toppat och rör sig mot lägre tillväxtnivåer. Det är dock för tidigt för att dra några sådana slutsatser. Det är även viktigt att komma ihåg att samtliga delindex ligger över 5, (exklusive orderingång på hemma-marknaden) och fortsatt indikerar tillväxt i industrin. *Kalenderkorrigering; Korrigering för olika antal arbetsdagar mellan åren. *Konfidensindikatorer; Indikatorer som visar hur företag och hushåll uppfattar omvärlden i nutid och framtid. Ger en tidig indikation om hur ekonomin och dess delsektorer förändrar sig. Ett exempel är CCI (Consumer Confidence Indicator) Konsumentindex Hushållen positivare än normalt Hushållen mer pessimistiska än normalt Källa: Konjunkturinstitutet, bearbetning Prognoscentret AB Inköpschefsindex Lågkonjunktur Fortsatt högkonjunktur. Högkonjunktur Källa: Swedbank, bearbetning Prognoscentret AB *Inköpschefsindex avspeglar hur inköpscheferna i tillverkningsföretagen upplever utvecklingen för orderingång, leveranstider, produktion, syssel sättning och lager. Överstiger indexet 5 indikerar det en tillväxt för industrin och har historiskt varit en ledande indikator för konjunkturutvecklingen. 7

8 73 bostäder påbörjas 217. Svensk trähusindustris orderingång och leveranser, antal lägenheter. Rullande Källa: Svensk trähusindustri/tmf, bearbetning Prognoscentret AB Orderingång Bostadsindex Helår (1996=1) Bygglov nybyggnationer Påbörjade nybyggnationer Källa: SCB, bearbetning Prognoscentret AB 1 Bostadsrätt Leveranser 5 Småhus- och Bostadsrättsbarometern Prisindex Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q Småhus 1996 = 1. Källa: Mäklarsamfundet samt SCB, bearbetning Prognoscentret AB. Byggmarknaden i Sverige Bostadsindex Bostadsindex illustrerar antal beviljade och påbörjade bostäder indexerat. Eftersläpning i inrapporteringen gör att vi räknar upp statistiken för de senaste kvartalen. Byggandet fortsätter att öka kraftigt och har gjort så sedan början av 213 och ligger nu på en nivå som inte setts sedan tidigt 199-tal. De främsta anledningarna till det ökande byggandet är höga bostadspriser i förhållande till byggkostnaderna, det gynnsamma ränteläget samt politiska prioriteringar. Antalet beviljade bostäder är nu uppe i en årstakt om 81 7 medan vår bedömning är att det kommer att påbörjas 73 bostäder i år. Boverket har reviderat ned bostadsbehovet i sin senaste bedömning (juli) till 6 färdigställda bostäder fram till år 225. Huvudorsaken till den reviderade nivån är en nedjustering av den förväntade befolkningstillväxten under tidsperioden. Det tyder på att byggtakten närmar sig det beräknade behovet och vår bedömning är att byggaktiviteten kommer att toppa i år. Det finns tydliga begränsningar för byggandet som befinner sig i en kraftig högkonjunktur. Exempel på dessa begränsningar är den rådande bristen på arbetskraft, där 8 procent av byggföretagen hävdar att brist på arbetskraft är det största hindret för att kunna öka produktionen. Att högkonjunktur ska kunna bestå fram till 225 är inte troligt, vi ser redan att förväntningarna för BNP-tillväxten de kommande åren har skruvats ned något. Ytterligare faktorer som möjliggjort de senaste årens starka uppgång i byggaktiviteten är god lönsamhet till följd av låga kapitalkostnader och stigande bostadspriser. Vår bedömning är att prisökningstakten mattas av då räntan inte längre sjunker och strängare kreditregler införs i syfte att begränsa hushållens lån. Därmed minskar den positiva impulsen till byggaktiviteten. Ska byggaktiviteten stanna på en hög nivå krävs utbuds- och efterfrågestimulerande åtgärder så som ökad konkurrens, enklare byggregler, minskade kreditrestriktioner och en rörligare bostadsmarknad. Svensk trähusindustris orderingång och leveranser Orderingången hos TMF:s medlemsföretag för bostäder i trä har ökat kraftigt sedan 213. Med bostäder avses lägenheter i fristående småhus, gruppbyggda småhus och flerbostadshus. Framförallt var det fristående småhus som stod för ökningen fram till hösten 215, därefter har orderingången planat ut. Även orderingången för gruppbyggda småhus har ökat sedan 213 men utvecklingen har planat ut på nivåer kring 2 bostäder det senaste året. Den tillväxt i orderingången som skett sedan 216 kommer istället från flerbostadshus men även där har tillväxten mattats av under de senaste månaderna. Att byggandet mattas av är dels ett tecken på att allt fler företag har svårt att öka produktionen till följd av kapacitetsbrist, dels en effekt av dämpad efterfrågan i och med skärpta kreditregler samt en ökad oro för högre boendekostnader. Inte heller efterfrågan från kommunerna har ökat i den takt som väntades. Förmodligen upplever även kommunerna kapacitetsbrist, vilket bäddar för en fortsatt hög produktionstakt fram över när fler resurser blir tillgängliga. Baserat på vår bedömning av byggandets utveckling under de kommande åren tror vi att efterfrågan på småhus fortsätter att mattas av. Däremot ökar efterfrågan från kommunerna på flerbostadshus i trä. Småhus- och bostadsrättsbarometern Sedan 1996 har bostadsrättspriserna ökat drygt 11 gånger medan småhuspriserna endast ökat 4 gånger. Uppgången har i år legat kring 8 procent men har börjat plana ut under de senaste kvartalen. Tillväxttakten för bostadsrättspriserna har till och med backat lite under juli jämfört med månaden innan. Den årliga tillväxt takten för småhus under juli låg på 5 procent, vilket var den lägsta ökningstakten under året. Att pristillväxten bromsat in för bostadsrätter beror i huvudsak på säsongsmässiga variationer då omsättningen och priserna sällan ökar under sommaren. Inbromsningen var även en effekt av mer restriktiva kreditregler, ett högre mediafokus kring kommande räntehöjningar och förslag om ytterligare kreditrestriktioner, vilket dämpar efterfrågan på bostäder. Det är dock inte troligt att det är början av ett trendbrott med en större prisnedgång. För att det ska hända behövs en större konjunkturell nedgång och en ökad arbetslöshet som på sikt tvingar vissa hushåll att sälja sina bostäder. Andra indikatorer, som SEB:s boprisindikator, visar att två tredjedelar av hushållen fortsatt tror på stigande priser, dock indikeras även här en fallande trend. I september steg andelen hushåll som tror på fallande priser till 15 procent jämfört med 11 procent månaden innan. I Valueguards Mäklarpanel under juni tror merparten mäklare på fortsatt stigande priser. Även här är trenden fallande, men beror till stor del på sommarens säsongseffekt. Vår bedömning är att priserna kommer att utvecklas plant alternativ svagt uppåt. Detta eftersom räntan inte längre kan bidra ytterligare, snarare tvärtom. Strängare kreditregler och ett ökat utbud av nya bostäder på sina håll dämpar också prisutvecklingen. Yrkesbyggnader och fritidshus När det gäller yrkesbyggnader (lokaler) och fritidshus följer vi olika faktorer som påverkar mark nadens utveckling. Fritidshus är en del av yrkes byggnaderna (ingår således inte i bostäderna) eftersom dessa inte avser permanent boende. Beviljade bygglov Beviljandet av yrkesbyggnader har ökat kraftigt under de två första kvartalen 217. Antalet projekt ökade med 15 procent och den totala bruttoarealen ökade med 35 procent. Även snittstorleken för projekten har ökat, där kontorsbyggnader i stort sett bidragit till hela ökningen. Antalet kontorsprojekt ökade endast marginellt men snittstorleken ökade med hela 165 procent. Att projektstorleken ökar följer ofta av en stark konjunktur där höga fastighetspriser lockar investerare till nyproduktion och i högre grad prestigeprojekt. 8

9 Fritidshus och sjukvård bidrog likaså till den ökade snittstorleken. Hotell och restauranger minskade både i antalet projekt och snittstorlek men det från en tämligen hög nivå motsvarande period 216. Snittstorleken minskade även för affärs-, undervisnings- och kultur & sportbyggnader men antalet projekt ökade inom samtliga byggtyper. Kultur & sportbyggnader fördubblades jämfört med motsvarande period året innan, dock från låga nivåer. Tendensen för bostadsbyggandet De senaste åren har bostadsbyggandet ökat kraftigt. Uppgången är till största del driven av fler bostadshusbyggandet även om småhusbyggandet också ökar. De makroekonomiska förutsättningarna är naturligtvis lika för såväl småhus som flerbostadshus men vissa begränsande faktorer dämpar småhusbyggandet. Dels har vi en urbanisering, vilket ökar efterfrågan på bostäder i centralorterna samtidigt som flerbostadshus byggandet prioriteras där, då det är effektivare att införa nödvändig infrastruktur till fler hushåll för samma kostnad. Efter att fastighetsskatten avskaffades 28 tappade nyproduktionen av småhus i konkurrenskraft mot det befintliga beståndet i och med att nyproduktion tidigare var skattebefriad under de fem första åren. Numera är nyproduktionen skattebefriad i 15 år, men då fastighetsavgiften i dagsläget är så pass låg blir stimulansen att bygga nytt marginell. På många platser ute i landet där småhusbyggandet historiskt varit dominerande är det inte heller lönsamt att bygga nytt då byggkostnaderna är för höga i relation till priserna på andrahandsmarknaden. Förutsättningarna har dock förbättrats av de senaste årens kraftiga prisuppgång. Dessutom kan efterfrågan av småhus öka om regeringen lättar på strandskyddet, (ärendet är under utredning). Småhusbyggandet (inklusive rad-, par-, kedje hus) väntas nå den högsta nivån sedan 27 nästa år. Småhusbyggande har inte prioriterats från politiskt håll och hade troligen kunnat vara högre än i dagsläget om exempelvis fler strandnära tomter funnits tillgängliga eller de senaste årens kreditregleringar inte införts. Byggaktivi teten av specialbostäder har haft en positiv utveckling de senaste åren. Vi väntar oss dock att aktiviteten minskar något under kommande år, men att byggandet ligger kvar på höga nivåer. Ett ökat fokus på studentbostäder och bibehållet investeringsstöd till äldrebostäder bidrar till fortsatt höga nivåer på byggaktiviteten samtidigt som den minskande nivån av special bostäder beror på lägre invandring och att tillfälliga bygglov för bostadsbyggandet aldrig slog igenom som väntat. Vad gäller flerbostadshus kommer dessa fortsättningsvis att dominera byggaktiviteten. Av de lägenheter som byggs i år är större delen bostadsrätter. Vi väntar oss dock ett skifte där hyresrätter kommer att dominera från och med 218. Detta då bygg andet av bostadsrätter ligger på en historisk hög nivå, bostadspristillväxten mattas av, mer restriktiva kreditregler införs samtidigt som kommunerna satsar på att effektivisera byggandet av hyresrätter. Vi bedömer även ett större behov av hyresrätter då vissa grupper i samhället inte kan efterfråga de bostadsrätter som byggs idag. **Kultur & sport: byggnader för kulturella eller idrottsliga ändamål, exempelvis teatrar eller idrottshallar. Källa: SCB, bearbetad av Prognoscentret AB *Projektstorlekar: genomsnittlig bruttoyta (m 2 ) per beviljat bygglov. **Kultur & sport: byggnader för kulturella eller idrottsliga ändamål, exempelvis teatrar eller idrottshallar. Källa: SCB, bearbetad av Prognoscentret AB Tabell , Q1 Q Fritidshus Kontor Affär Hotell/rest Undervisning Kultur/sport** Sjukvård Totalt Tabell , Q1 Q2 Antal bygglov yrkesbyggnader och fritidshus Projektstorlekar, antal m Fritidshus Kontor Affär Hotell/rest Undervisning Kultur/sport** Sjukvård Totalt exkl. fritidshus Bygglov yrkesbyggnader och fritidshus i antal m , Q1 Q Fritidshus Kontor Affär Hotell/Rest. Undervisning Kultur/sport Sjukvård Källa: SCB, bearbetad av Prognoscentret AB Antal påbörjade bostäder per kvartal Flerbostadshus Specialbostäder Källa: SCB, bearbetning Prognoscentret AB Ordinära småhus Par-, rad-, kedjehus 9

10 Cirka 43 lägenheter renoverades under det senaste året. Renoveringsskulden uppskattas till 25 lägenheter. 8 Antalet lägenheter som genomgått större renoveringar Källa: Bearbetning Prognoscentret AB 9 Genomförda byggnadstekniska renoveringsåtgärder 217, per åtgärd. Badrum /våtrum Kök Golv Dörrar Tak Väggar Fönster Fasader Balkonger Tilläggsisolering Källa: Prognoscentret AB 1 Grönt Index , referensår Mindre kostsamma Index Mer kostsamma Källa: Prognoscentret AB Renoveringar av miljonprogrammet Under 213 genomförde TMF i samarbete med Prognoscentret en mätning av hur renoveringarna i miljonprogramsbeståndet utvecklats ditintills samt hur renoveringsplanerna såg ut framöver. Mätningen indikerade att omkring 26 av 922 lägenheter klassades som renoverade samt att det fanns renoveringsplaner för ungefär lika många till. Vidare visade mätningen att byggnadstekniska renoveringar i form av exempelvis nya kök har prioriterats men att behovet är störst för tekniska renoveringar som exempelvis stammar. Undersökningen har fokuserat på i vilken utsträckning fastighetsbolagen prioriterar energibesparande åtgärder. Sedan mätningen 213 har fyra uppföljningsstudier genomförts i syfte att följa renoveringsarbetet inom miljonprogrammet. Utförda renoveringar Renoveringsskulden, räknat som antalet lägenheter i behov av omfattande renoveringar, uppgick enligt nollpunktsmätningen 213 till 47 lägen heter. Uppskattningsvis har 22 av dessa lägenheter renoverats sedan nollpunktsmätningen, varav 43 lägenheter renoverats under det senaste året. Se diagram 8. Detta innebär att antalet lägenheter som fortfarande är i stort behov av renoveringar uppskattas till knappt 25. De allmännyttiga bostadsbolagens årliga renoveringstakt har minskat något i jämförelse med mätåren 215 och 216. Även renoveringsaktiviteten bland de privata fastighetsägarna i större städer har minskat, vilket gör att antalet renoveringar i hela miljonprogramsbeståndet bedöms ha minskat något i år jämfört med fjolåret. Typ av renoveringar I diagram 9 visas antalet byggnadstekniska insatser fördelat på åtgärdstyper som genomförts i miljonprogrammet under det senaste året. Byggnadstekniska renoveringar avser arbeten som tilläggsisolering, balkonger, fasader, fönster, väggar, dörrar, golv, tak, kök och bad medan tekniska renoveringar avser el, vatten stammar, uppvärmning och ventilation. Under 217 har uppskattningsvis 75 lägenheter genomgått olika tekniska renoveringsåtgärder. Liksom under 215 och 216 är renoveringar av vatten- och avloppsstammar de mest frekvent förekommande, följt av ventilation, uppvärmning och elinstallationer. Under 216 var det främst renoveringar av byggnadens ytterskal som prioriterades bland de byggnadstekniska åtgärderna. Årets undersökning indikerar att renovering av badrum och golv ökat på bekostnad av fasad-, tak- och balkongrenoveringar. Totalt har drygt 13 lägenheter genomgått byggnadstekniska renoveringar under mätåret 217. Antalet tekniska och byggnadstekniska renoveringsåtgärder har minskat mycket enligt årets mätning jämfört med tidigare år. De privata fastighetsägarna har genomfört färre totalrenoveringar i år jämfört med tidigare mättillfällen, vilket delvis förklarar varför antalet tekniska och byggnadstekniska renoveringsåtgärder minskar. Däremot är de allmännyttiga bostadsbolagens total renoveringar på årsbasis i paritet med mätåren 215 och 216. Att allmännyttans tekniska och byggnadstekniska renoveringsåtgärder minskar samtidigt som antalet större renoveringar ligger kvar på samma nivå som tidigare indikerar att totalrenoveringar blivit mer vanligt förekommande, dvs. att bostadsbolagen passar på att genomföra fler åtgärder per lägenhetsrenovering. Grönt index Energibesparande renoveringsinvesteringar har delats in i två olika grupper i undersökningen. Mer kostsamma åtgärder, som generellt har en större energibesparande effekt, och mindre kostsamma som har en lägre energibesparande effekt. Bland de mer kostsamma insatserna kan räknas bland annat FTX (från- och tilluftsventilation med återvinning), fönsterbyten och tilläggsisolering medan mindre kostsamma utgörs av snålspolande munstycken, injustering och individuell mätning av värme och el. Baserat på hur stor energibesparande effekt varje insats har samt antalet insatser som genomförts över tid kan ett grönt index beräknas. Grönt index illustreras av den gröna linjen i diagram 1. Under 215 och 216 genomfördes färre mindre kostsamma energibesparande renoveringar jämfört med basåret 213. I årets undersökning fortsätter den negativa utvecklingen. Samtidigt minskade antalet mer kostsamma energibesparande renoveringar till samma låga nivå som uppmättes under 215. Sammantaget innebär detta ett lägre Grönt index och att den energibesparande effekt som årets renoveringar har haft endast motsvarar 61 % av energibesparingarna under 213. Fastighetsbolagens energibesparande renoveringsplaner ökar däremot. Allmännyttan planerar att öka andelen mindre kostsamma energibesparande åtgärder samtidigt som de privata fastighetsägarna ökar planerna för såväl de mindre som de mer energibesparande åtgärderna. I diagram 1 visas ett vägt grönt index samt ett ovägt index (som inte tar hänsyn till energibesparande effekt) för antalet genomförda energibesparande renoveringar fördelat på mindre kostsamma och mer kostsamma renoveringsåtgärder. 1

11 Möbelmarknaden Indikatorer för möbelmarknaden Handelns utredningsinstitut (HUI) levererar prognoser, utredningar och forskning om handeln, där man bl.a. kartlägger möbelhandelns omsättning och utveckling i Sverige. Efter en längre period med stark tillväxt bromsade omsättningen i möbelhandeln in under mitten av 216 och fram till första kvartalet i år. Andra kvartalet uppvisar åter stark tillväxt och trenden ser ut att bestå. I årstakt ligg er tillväxten kring 5,3 procent i löpande priser och 5 procent i fasta kalenderkorrigerade priser. Det innebär att det knappt varit någon pristillväxt jämfört med motsvarande period 216. Historiskt har utvecklingen för bostadspriser och möbel handelns försäljning följt varandra relativt väl, med nedgångar vid räntehöjningar eller ökande boendekostnader. Relationen är inte helt ologisk då dels en stor del möbler köps i samband med byte av bostad, något som dessutom drivs av stigande bostadspriser, och dels då en del möbler köps på kredit. I nuläget dämpas bostadspriserna och bostads omsättningen, vilket talar för att möbel omsättningen borde minska. Däremot, var bostadsomsättningen relativt hög i början av året och kan fortfarande ge effekt samtidigt som en högkonjunktur driver upp flyttaktiviteten bland företag som köper nya möbler till sina större kontor. I och med att vi förväntar oss en relativt svag pristillväxt samt en lägre tillväxt i ekonomin de närmsta åren, bör slutsatsen bli att möbelomsättningen borde dämpas framöver. E-handeln har utvecklats starkt de senaste åren och andra kvartalet 217 var inget undantag. Tillväxten var 15 procent jämfört med motsvarande period året innan, detta enligt E-barometern som är ett samarbete mellan PostNord, Svensk Digital Handel och HUI Research. En allt större del av tillväxten är en följd av ökade köpfrekvenser och dyrare produkter snarare än fler nya konsumenter. Likaså har mobilhandeln tagit fart och är en driv ande orsak till att köpfrekvenserna ökar. Under det första halvåret stod e-handeln för hela omsättningstillväxten för sällanköps varor exklusive livsmedel. Trenden lär fortsätta de närmsta åren och de fysiska butikerna kommer få det tuffare framöver. Möbler och inredning har stor potential inom e-handeln då varorna ofta är otympliga och fördelaktigt levereras till dörren. Under andra kvartalet i år växte möbelhandeln via nätet med 16 procent % 8% 6% 4% 2% Omsättning inom detaljhandeln butikshandel med möbler Omsättningsutveckling under de senaste 12 månaderna aggregerat, löpande- och fasta kalenderkorrigerade priser. Miljoner kronor Löpande priser Fasta priser Källa: HUI, bearbetning Prognoscentret AB Marknadsandelar inom detaljhandeln Foto: Myresjöhus -17 Juni 216 Juni 217 Beklädnad Elektronik Heminredning Järn- och bygg Möbel Källa: SCB/HUI, bearbetning Prognoscentret AB Fortsatt tillväxt för näthandeln. Prognoscentret AB är specialiserat på analyser av utvecklingen i byggandet och alla dess delmarknader. Vi arbetar kontinuerligt med att beskriva vad som sker på marknaden och varför. Det gäller såväl byggandet generellt som specifika byggkomponenter och byggmaterial i Sverige, Norden och Europa. Besök vår hemsida och se själv: Kontakta Thomas Ekvall på te@prognoscentret.se eller på telefon: för mer information. 11