TMF I SIFFROR. Statistik om den svenska trä- och möbelindustrin Nr 1, april 2016

Transkript

1 Prognoscentret AB 7 3 Hushållen mer pessimistiska än normalt. Lågkonjunktur Högkonjunktur 7 TMF I SIFFROR Statistik om den svenska trä- och möbelindustrin Nr 1, april 216 Välkommen till ett nytt nummer med statistik om den svenska trä- och möbelindustrin. Statistiken är inriktad på byggande och boende och visar siffror för produktion, export och import av bland annat trähus, möbler, köksinredningar, dörrar, fönster, trägolv, trätrappor och träskivor. Bland TMF:s medlemmar finns företag som tillverkar hus eller material till byggandet av hus och företag som tillverkar inredning och möbler. TMF i siffror redovisar även löneutveckling och arbetsskadestatistik för branschen. TMF i siffror publiceras två gånger per år med uppdaterad, jämförande statistik och kommentarer om branschens utveckling. Detta nummer speglar helåret 21. TMF, som bransch- och arbetsgivarorganisation, företräder ungefär 7 medlemsföretag med 3 anställda inom trä- och möbelindustrin. Trä- och möbelindustrin omsätter 7 miljarder kronor med ett mycket högt förädlingsvärde. TMF:s medlems företag representerar cirka 8 procent av industrins totalt antal anställda och omsättning. I TMF i siffror hittar du en aktuell marknadsrapport som är producerad av Prognoscentret i samarbete med TMF, se sidan 7. Rapporten följer regel bundet faktorer som påverkar medlems företagens marknader. Utvecklingen av byggandet påverkar direkt behovet av möbler och inredning, därav kopplingen mellan byggande och boende. Övrig statistik sammanställs av TMF från egna och andra källor. Materialet får gärna citeras om källan anges. 9 3 småhus påbörjades 21, en ökning med 12 procent jämfört med 214. Se marknadsrapporten på sidan 7! I SAMARBETE MED PROGNOSCENTRET AB Text: Thomas Ekvall, Prognoscentret AB, Tel TMF:s MARKNADSRAPPORT Denna marknadsrapport är ett samarbete mellan TMF och Prognoscentret AB. I dessa rapporter följer vi utvecklingen för marknaden generellt samt marknaden för nybyggnation och ROT av bostäder och yrkesbyggnader (d.v.s. byggnader som används för yrkesmässigt bruk). Den sista delen behandlar möbelförsäljningens utveckling. Tillväxten under förra årets sista kvartal slog alla förväntningar och BNP ökade med, % (i fasta priser). För helåret innebar det en ökning med 4,1 % vilket är betydligt bättre än genomsnittet de senaste decennierna. Både Riksbanken och Konjunkturinstitutet menar att vi nu lämnar en långvarig lågkonjunktur bakom oss för att röra oss in i ett högkonjunkturläge med en allt mer ansträngd resurssituation. Ekonomin är dock tu delad. Verkstadsindustrin och exportsektorn går från en lågkonjunktur mot bättre tider men hushållen, byggbranschen och inhemska tjänstenäringar har redan befunnit sig där de två senaste åren. Alla ingående komponenter för BNP ökade under 21, men framförallt de fasta bruttoinvestering arna och hushållens konsumtion. När netto exporten dessutom tog fart under det andra halvåret samtidigt som den höga invandringen drev på offentlig konsumtion så ökade ekonomin starkt. Tillväxten är i mångt och mycket ett resultat av den expansiva ekonomiska politiken. Den positiva utvecklingen väntas bestå även i år starkt driven av den låga räntan och fortsatt återhämtning i omvärlden. 217 befinner vi oss fortsatt i högkonjunktur men tillväxten tappar fart och vi närmar oss en vändning. Både Riksbanken och Konjunkturinstitutet bedömer att ekonomin mjuklandar runt 2 3 % tillväxt men historiken och de risker vi kan se indikerar att faran för en hårdare inbromsning är hög. De flesta bedömare utrycker en oro för den snabba skulduppbyggnaden hos hushållen samtidigt som offentlig verksamhet bygger skuld i ett läge när man egentligen borde spara. Skattehöjningarna är otillräckliga, alternativt är utgifterna för höga i en uppåtgående konjunktur där penningpolitiken knappast kan bli mer expansiv. Det blir svårt att dämpa den nedgång som kommer med expansiv penning- eller finanspolitik. Den höga befolkningstillväxten driver dessutom i sig tillväxten men sett till BNP per capita väntas tillväxten utebli helt 218. Vi befarar dock att utvecklingen kan bli betydligt svagare än så. Konsumentindex Konsumentförtroendet har sakta fallit ända sedan inledningen av 214. Bedömningen av den egna ekonomin kontra Sveriges ekonomi spretar dock betänkligt. Hushållen har stort förtroende för den egna ekonomin både idag och om 12 månader medan uppfattningen om den svenska ekonomins utveckling har sjunkit avsevärt under de 2 senaste åren och närmar sig nu nivåer jämförbara med skuldkrisen 212, trots att den svenska ekonomin är på väg in i en hög konjunktur. Att peka ut en enskild faktor som förklaring till diskrepansen mellan hushållens uppfattning och den faktiska utvecklingen går inte, utan ligger förmodligen i det osäkra parlamentariska läget, den otydliga styrningen från regeringen som nu har rekordlågt förtroende enligt exempelvis Novus opinionsmätningar och den stora invandringen som sätter press på offentlig sektor. Därför reagerar även hushållen lite annorlunda och med större försiktighet nu jämfört med när man är i en normal konjunkturuppgång. *Konsumentindex (CCI) är ett sammanvägt mått på hur hushållen bedömer sin egen och Sveriges ekonomi samt hushållens planerade inköp. Inköpschefsindex Inköpschefsindex har fallit under det senaste halvåret men befinner sig fortsatt inom tillväxtzonen. Nedgången har varit generell men under de sista månaderna är det framförallt delindex för orderingång samt orderstock som backat vilket på sikt får ses som oroande. Anställningsplanerna är fortsatt expansiva men sysselsättningsindikatorn följer snarare utvecklingen i konjunkturen än leder den. Det är alltför tidigt att tala om ett trendbrott med en försvagad utveckling för industrin men visar även kommande månader på en försvagning kan det vara ett tecken på konjunkturvändning. *Inköpschefsindex avspeglar hur inköpscheferna i tillverkningsföretagen upplever utvecklingen för orderingång, leveranstider, produktion, sysselsättning och lager. Överstiger indexet indikerar det en tillväxt för industrin och har historiskt varit en ledande indikator för konjunkturutvecklingen. 1 Konsumentindex Hushållen positivare än normalt Källa: Konjunkturinstitutet, bearbetning 2 Nr 1, april 216 Tillväxten ett resultat av expansiv ekonomisk politik Inköpschefsindex Källa: Swedbank, bearbetning Prognoscentret AB Påbörjade lägenheter Under 21 påbörjades nybyggnad av bostäder med sammanlagt 4 2 bostadslägenheter enligt Statistiska centralbyrån, SCB. Av dessa var 9 3 småhus och 3 9 lägenheter i flerbostadshus. Diagram 1 visar antal påbörjade lägenheter Det totala bostadsbyggandet ökade med 26 procent under 21 jämfört med 214 enligt de senaste siffrorna från SCB. Påbörjade småhus ökade med 12 procent under samma period och påbörjade lägenheter i flerbostadshus ökade med 3 procent. Siffrorna för 21 är preliminära och uppräknade med 8 procent, vilket är den genomsnittliga eftersläpningen i rapporteringen de senaste åren enligt SCB. Färdigställda lägenheter Totalt antal färdigställda lägenheter ökade med 17 procent till 34 1 lägenheter under 21 enligt SCB. Av totalt antal färdigställda lägenheter var 9 1 lägenheter i småhus, en ökning med 8 procent jämfört med lägenheter var i fler bostadshus, en ökning med 2 procent jämfört med 214. Siffrorna för 21 är preliminära och uppräknade med 7 procent, vilket är den genom snittliga eftersläpningen i rapporteringen de senaste åren enligt SCB. Diagram 2 visar färdigställda lägenheter i småhus respektive flerbostadshus helåren Antal påbörjade lägenheter genom nybyggnad Januari juni Småhus Flerbostadshus Källa: SCB 2 Antal färdigställda lägenheter i småhus och flerbostadshus Helåren Småhus Flerbostadshus Källa: SCB

2 3 Beviljade bygglov Antal lägenheter januari december Industrin för monteringsfärdiga trähus omfattade nästan anställda under 21. Småhus Specialbostäder Flerbostadshus Fritidshus Källa: SCB 4 Källa: TMF 6 Orderingång småhus Ordinära småhus, styckebyggda och gruppbyggda. Januari december Källa: SCB Källa: TMF jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec a) Flerbostadshus Antal påbörjade lägenheter i ordinära flerbostadshus med stomme av trä. Helåren b) Flerbostadshus Antal levererade lägenheter i flerbostadshus-, student- och speciallägenheter med stomme av trä. Halvåren Export trähus I miljoner SEK. Helåren Kv 1 2, 214 Ordinära flerbostadshus Storbritannien Tyskland Kv 3 4, 214 Finland Kv 1 2, 21 Student- och speciallägenheter Danmark Källa: SCB/Bearbetat Svandata/TMF Japan Kv 3 4, 21 Norge Bygglov Under 21 beviljades bygglov för lägenheter enligt SCB, en ökning med 2 procent jämfört med 214. Av de beviljade byggloven avsåg 1 76 nybyggnad av småhus, avsåg nybyggnad av lägenheter i flerbostadshus och 737 avsåg lägenheter i specialbostäder. 2 3 bygglov för fritidshus beviljades under 21. Se diagram 3. Eftersläpningar i rapport e - r ingen gör att 21 års siffror är underskattade. Byggfakta tar fram statistik som visar antal sökta bygglov för styckebyggda hus. Antal sökta bygglov för styckebyggda småhus var totalt 6 8 under 21, en ökning med 18 procent. Andelen monteringsfärdiga var 86 procent. Andelen hus byggda med lösvirke var ungefär 1 procent och andelen stenhus 4 procent. Monteringsfärdiga trähus Omsättning, antal anställda och orderingång Sveriges trähusindustri omfattar 496 företag med anställda enligt SCB:s senaste siffror från företag har mer än anställda och 267 företag är enmansföretag utan anställda. Produktionen, försäljningsvärdet för leveranser av monteringsfärdiga trähus är 1 miljarder kr enligt SCB:s senaste siffror från 214. Småhus Diagram 4 visar den totala orderingången av småhus för januari december 21 för de trähusföretag som är medlemmar i TMF. Den totala orderingången för TMF:s trähusföretag var nästan 7 ordinära småhus under 21, varav 1 8 var gruppbyggda. Se diagram 4. Flerbostadshus Antal påbörjade ordinära lägenheter med stomme i trä var i stort sett oförändrat under 214 jämfört med 213 enligt SCB:s senaste siffror som har tagits fram på uppdrag av TMF. Däremot minskade andelen till 9 procent i andel under 214. Student- och speciallägenheter med stomme av trä ingår inte i SCB:s statistik. Diagram a visar antal påbörjade ordinära lägenheter med stomme av trä, Diagram b visar antal levererade lägenheter i flerbostadshus och student- och speciallägenheter under Statistiken tas fram två gånger per år av TMF och omfattar huvuddelen av de företag som har egen industriell tillverkning av trästommar i Sverige. Totalt levererades lägenheter inklusive student- och specialboende under 21, en ökning med 44 procent jämfört med 214. Andelen hyresrätter var 41 procent under 21. Export och import av monteringsfärdiga trähus Exporten av monteringsfärdiga trähus minskade med 1 procent till 727 miljoner kr under 21 jämfört med 214 enligt SCB:s siffror. De största exportländerna är Norge, Japan, Danmark, Tyskland och Finland. Se diagram 6. Exporten till Norge minskade med 21 procent till 37 miljoner kr under 21 och exporten till Japan minskade med 16 procent till 146 miljoner kr. Exporten till Danmark och Storbritannien ökade under 21. Importen av trähus ökade med 91 procent till 42 miljoner kr under 21 jämfört med 214. Importen från Estland ökade med 96 procent till 231 miljoner kr under 21 och exportandelen är 7 procent av den totala importen. Exporten av trähus till Danmark och Storbritannien ökade under 21. Foto: Ola Torkelsson 2

3 Det ökande byggandet av flerbostadshus driver på utvecklingen för byggmaterialindustrin. Dörrar och Fönster Dörrar SCB:s senaste siffror från 21 visar att det finns 144 företag som tillverkar dörrar av trä i Sverige. Av dessa är 7 enmansföretag utan anställda och 69 är företag med sammanlagt 1 34 anställda. TMF:s statistik för dörrar omfattar 1 3 anställda och ungefär 8 procent av den svenska marknaden. Under 214 levererades nästan 1,6 miljoner dörrar, en ökning med 6 procent jämfört med 214. Levererade innerdörrar ökade med 1 procent och spegeldörrar med 3 procent. Ytterdörrar ökade med 7 procent. Omsättningen för dörrar under 21 var 2, miljarder kr, en ökning med 11 procent jämfört med 214. Exporten av dörrar minskade med 4 procent till 783 dörrar och procent i andel av den totala produktionen under 21 jämfört med 214. Den största delen av exporten går till Norge och Danmark. Importen av dörrar ökade med 3 procent till drygt 222 dörrar under 21. Den mesta importen kommer från Baltikum och de nordiska länderna. Statistik för direktimport till byggvaruhandeln saknas och kan vara relativt betydande. Den svenska marknaden, produktion minus export plus import, ökade med 14 procent till 996 dörrar under 21. Diagram 7 visar respektive produktgrupp och ökning/minskning jämfört med tidigare år. Fönster SCB:s senaste siffror från 21 visar att det finns 134 företag som tillverkar fönster av trä i Sverige. Av dessa är 74 enmansföretag utan anställda och 6 är företag med anställda. TMF:s statistik för fönster omfattar i stort sett alla tillverkare. Antal anställda inom TMF:s fönsterföretag var drygt 2 7 under 21. Omsättningen under 21 ökade med 11, procent till 4,7 miljarder kr jämfört med 214. Under 21 levererades drygt 1,6 miljoner luft, en ökning med 1 procent jämfört med 214. Av totalt levererade luft var 71 procent av trä/ aluminium och 29 procent ytbehandlade. 33 procent av totalt antal levererade luft är vrid fönster, 27 procent är fasta fönster och 18 procent är inåtgående fönster. Levererade vridfönster ökade med 1 procent under 21 jämfört med 214. Fasta fönster ökade med 18 procent. Diagram 8 visar fördelning produktgrupper och ökning/minskning av levererade fönsterluft under 21 jämfört med 214. Av totalt levererade fönsterluft under 21 exporterades 82 fönsterluft, en ökning med 6 procent jämfört med 214. De största exportländerna är Norge, Storbritannien och Japan. Den svenska marknaden, (produktion minus export plus import), ökade med 11 procent till 1,7 miljarder kr. *Fönsterluft En luft är ungefär detsamma som en fönsterbåge. Ett fönster kan alltså innehålla flera luft, d v s flera bågar i samma karm. Trägolv Enligt SCB senaste siffror för 21 omfattade industrin för sammansatta parkettgolv 1 företag. Av dessa är 4 enmansföretag utan anställda och 6 företag med 8 anställda. Försäljningen av trägolv ökade med 6 procent under 214, enligt de senaste siffrorna från Golvbranschen, GBR. Lamellgolven ökar och massiva trägolv håller sin volym. På totalmarknaden är trägolv fortsatt den största material gruppen med en marknadsandel på närmare 32 procent enligt GBR. Enligt FEP, European Federation of the Parquet Industry, ökade Sveriges produktion av trägolv, lamellparkett och massiva trägolv med 6 procent till 9,3 miljoner kvm under 214. Försäljningen på den svenska marknaden var 6,4 miljoner kvm, en ökning med drygt 2 procent under 214, jämfört med 213. Prognosen för 21 indikerar att produktionen och den totala försäljningen i Sverige troligtvis kommer att öka. Försäljningsvolymerna är dock osäkra, då direktimporten av lamell/parkettgolv är svårbedömd eftersom tillförlitlig statistik saknas. Träslaget ek dominerade med 9 procent i andel under 214 enligt FEP. Därefter kom träslaget ask med 6 procent i andel. Diagram 9 visar Sveriges produktion, export, import och konsumtion av massiva trägolv och lamell/parkettgolv samt prognos för Källa: SCB 9 Dörrar, svensk marknad I tusental. Helåren Total svensk marknad=produktion-export+import Kallförrådsdörr Varmförrådsdörr Ytterdörrar Inst. dörrar, oklassad Inst. dörrar, klassad Spegeldörrar Innerdörrar Källa: TMF Träfönster Trä-, lamell-, parkettgolv Sveriges produktion, export, import och konsumtion i tusental kvm. Helåren Källa: GBR, FEP Levererade fönsterluft I tusental. Januari juni, Utåtg. fönster Inåtgående Vridfönster Fasta fönster Fönsterdörr Övriga Trä/aluminium est. Produktion Import Export Konsumtion 3

4 1 Försäljning trappor I miljoner SEK. Helåren Sverige Övr. Norden Tyskland Övr. Källa: TMF:s medlemsföretag Produktion och export av träskivor I tusen m 3. Helåren Statistiken omfattar spånskivor, plywood, träfiberskivor och MDF t.om 211. Fr.om 212 omfattas endast spånskivor och plywood Källa: TMF 12 Källa: SCB Produktion Export Import träskivor I tusen m 3. Helåren Spånskivor Plywood Träfiberskivor Trappor Den fakturerade försäljningen för den totala trappindustrin i Sverige uppskattades till 316 miljoner kr för 21 och antal anställda till 28. Enligt trappföretagens statistik som är ungefär 8 procent av den totala marknaden ökade den fakturerade försäljningen av trappor med 17 procent till 263 miljoner kr under 21 jämfört med 214. Av den totala fakturerade försäljningen var 8 procent försäljning i Sverige och 14 procent var försäljning till övriga Norden. Försäljningen på den svenska marknaden ökade med 21 procent till 223 miljoner kr under 21 och försäljningen till övriga Norden var oförändrad med 36 miljoner kr. Antal sålda trappor var under 21, en ökning med 1 procent. Diagram 1 visar fakturerad försäljning av trappor Träskivor Under 214 omfattade träskiveindustrin tre anläggningar; Byggelit AB, Lit, Swedspan AB i Hultsfred och Moelven Vänerply AB. Den totala produktionen av träskivor var 77 m³ under års siffror kan tyvärr inte visas. Exporten av spånskivor och plywood var 39 m³ under 21 jämfört med 63 m³ under 214. Diagram 11 visar produktion och export av träskivor From 212 ingår endast spånskivor och plywood i gruppen träskivor eftersom den svenska produktionen av träfiberskivor och MDF har upphört. Import av spånskivor och OSB Importen av spånskivor minskade med 3 procent till m³ under 21 jämfört med 214 enligt SCB. Se diagram 12. Andelen ytbelagda spånskivor är 34 procent. Den mesta importen av spånskivor kommer från Norge, Danmark, Tyskland, Estland och Frankrike Importen av OSB, oriented strand board var i stort sett oförändrad med 123 m³ under 21 jämfört med 214. Import av plywood Importen av plywood minskade med 8 procent till 148 m³ under 21 jämfört med 214 enligt SCB. Se diagram 12. Importen av plywood av furu och gran minskade med 9 procent till 71 m³ och 48 procent i andel av den totala importen under 21. Plywood av björk och lövträ minskade med 1 procent till 4 m³ och plywood med ytskikt av annat lövträ minskade med 2 procent till 22 m³. De största importländerna är Finland, Ryssland och Kina. Import av träfiberskivor och MDF-skivor Importen av träfiberskivor minskade med en procent till 99 m³ under 21 jämfört med 214. Se diagram 12. Den totala importen av MDF-skivor ökade med 1 procent till knappt 19 ton. Importen av obearbetade MDF-skivor minskade med 8 procent till 3 ton och bearbetade MDF-skivor ökade med 6 procent till 1 ton. I Sverige beräknas 3 personer vara sysselsatta inom möbelindustrin och möbelhandeln. Foto: Ola Torkelsson Foto: Tibrokök På den svenska marknaden ökade den totala försäljningen av köks inredningar med 2 procent under 21. 4

5 Möbler och köksinredningar Produktion och företagens struktur Under 21 beräknades produktionen av möbler och köksinredningar till 22 miljarder kr. Möbelindustrin inklusive köksinredningar omfattar totalt företag varav är enmansföretag utan anställda. Totalt har 849 företag mer än en anställd. Antal anställda inom möbelindustrin var 13, en ökning med 2 procent under 21 enligt SCB. Antal sysselsatta inom möbel industrin beräknas till drygt 14 personer. De flesta tillverkande företagen finns i södra delen av Sverige, bl.a. i Jönköping län, Västra Götaland, och Skåne. Diagram visar produktion, export och import av möbler. 3 personer beräknas vara sysselsatta inom möbelindustrin och den totala möbelhandeln i Sverige. Export av möbler Sveriges export av möbler ökade med 6 procent till 1,8 miljarder kr under 21 jämfört med 214. Exporten till EU-länder ökade med 9 procent till 8,4 miljarder kr och 3 procent i andel av den totala exporten. Exporten till övriga Europa ökade med 2 procent till,9 miljarder kr och 38 procent i andel. Exporten till Asen minskade med 7 procent till 48 miljoner kr. De största exportländerna är Norge, Danmark, Tyskland, Finland, Storbritannien, USA och Frankrike. Exporten till Norge ökade med 3 procent till 34 procent i andel, exporten till Danmark ökade med 8 procent och exporten till Tyskland ökade med 13 procent under 21. Diagram visar produktion, export och import av möbler. Kontorsmöbler Produktionen av kontorsmöbler är ungefär 2 procent i andel av den totala möbelproduktionen i Sverige. Exporten av kontorsmöbler ökade med 2 procent till 2,3 miljarder kr under 21 jämfört med 214. De största exportländerna under året var Norge, Finland och Danmark. Exporten till Norge minskade med 9 procent till 38 procent i andel, exporten till Finland ökade med 17 procent till 13 procent i andel och exporten till Danmark ökade med 6 procent till 12 procent i andel. Importen av kontorsmöbler ökade med 2 procent till 1,1 miljarder kr under 21. De största importländerna var Kina, Litauen, Polen, Norge och Danmark. Diagram 16 visar export och import av möbler fördelad på produktgrupper. Köksinredningar av trä Produktionen av köksinredningar av trä är ungefär 1 procent i andel av den totala möbelproduktionen. Under 21 omfattade industrin 321 företag. Av dessa var 1 företag med anställda. 171 företag var enmansföretag utan anställda. Exporten av köksinredningar ökade med 11 procent till 647 miljoner kr. De största exportländerna är Norge, Danmark och Finland. Exporten till Norge ökade med 2 procent till 8 procent i andel av den totala exporten av köksinredningar. Svenskarna köper allt fler möbler! Ökad import utmanar inhemsk möbelindustri. 13 Produktion/export/ import av möbler I miljarder SEK. Helåren Källa: SCB/TMF. 14 Export/import av möbler fördelat på marknader I miljoner SEK. År Export Källa: SCB. Bearbetning Svandata/TMF Produktion Import Import Export av möbler fördelat på länder, andel % År 21. EU Övriga 2% Norge 34% Export Konsumtion Europa exkl EU Asien Frankrike 4% USA % Storbritannien % Danmark 12% Övriga Finland 1% Tyskland 11% Import av möbler Sveriges import av möbler ökade med 11 procent till drygt 16,1 miljarder kr under 21 jämfört med 214. Importen från EU-länder ökade med 1 procent till 11,2 miljarder kr och 69 procent i andel av den totala importen. Importen från övriga Europa ökade med procent till procent i andel. Importen från Asien ökade med 1 procent till 2 procent i andel. De största importländerna är Kina, Polen, Litauen, Tyskland, Danmark, Norge och Italien. Importen från Kina ökade med 14 procent till 19 procent i andel. Importen från Polen ökade med 17 procent och importen från Tyskland ökade med procent under 21. Diagram visar produktion, export och import av möbler. SCB:s siffror mäter export och import av möbler som går via Sveriges gränser. Eventuell reexport framgår ej av de mätningar som görs. Exporten till Danmark var oförändrad med 1 procent i andel och exporten till Finland minskade med 3 procent till 7 procent i andel. Importen av köksinredningar ökade med 16 procent till 693 miljoner kr under 21. De största importländerna är Danmark, Litauen, Tjeckien och Tyskland. Diagram 16 visar export och import av möbler fördelad på produktgrupper. I samarbete med Prognoscentret tar TMF fram statistik som visar försäljning av köksinredningar på den svenska marknaden. Totalt är det 2 aktörer med åtskilliga varumärken, som levererar statistik. Den totala försäljningen av köksinredningar på den svenska marknaden ökade med 2 procent till 4,8 miljarder kr under 21. Antal stommar som såldes ökade med 17 procent till 2,9 miljoner st. 1 procent av företagen rapporterar inte stommar. Källa: SCB. Bearbetning Svandata/TMF. 16 Export/import av möbler fördelat på produktgrupp I miljoner SEK. Januari december 21. Butiksmöbler Köksinredningar Madrasser Övriga sittmöbler Möbler m. stoppning Möbler för sovrum Möbler för matrum Möbler för kontor Övriga möbler Delar av möbler Import Export 1 3 Källa: SCB. Bearbetning Svandata/TMF.

6 Anmälda arbets olyckor i trähus industrin minskade med över 2 procent under Genomsnittslön anställda inom träindustriavtalet I tusen SEK. Helåren Källa: Svenskt Näringsliv Löneutveckling och arbetsmiljö Löneutveckling Löneutvecklingen för de anställda som omfattas av träindustriavtalet beräknas genom ett snitt mellan fast tidlön och prestationslön (T+P). Tidsintervallet är september 214 september 21. För träindustrin ligger ökningen på 2,28 procent. Genomsnittslönen blir 11,8 kr/timme i september 21 att jämföra med 147,71 kr/ timme i september 214. Genomsnittslönen för anställda som omfattas av träindustriavtalet för 21 är kr/månad jämfört med kr/ månad 214. Se diagram 17. Arbetsmiljö Arbetsskador är ett samlingsbegrepp för arbetsolyckor och arbetssjukdomar. Underlaget till statistiken baseras på antalet anmälda skador till Arbetsmiljöverket och antalet anställda inom trä- och möbelindustrin enligt Statistiska centralbyrån, SCB. Obs! Siffrorna för 21 är preliminära. Diagram 18 visar antalet anmälda arbetsolyckor med sjukfrånvaro åren mätt i relativa tal per tusen sysselsatta fördelat på trävaru- respektive möbeltillverkning. Diagrammet visar även de sammanvägda relativa talen för trävaru- och möbeltillverkning samt genomsnittet för hela tillverkningsindustrin, som normalt är 11/1 sysselsatta. Diagrammet visar att risken att råka ut för en arbetsolycka inom möbeltillverkning har minskat de senaste åren och håller sig under genomsnittet för tillverkningsindustrin. Däremot är risken att skadas inom trävarutillverkning betydligt högre och antalet anmälda arbetsolyckor har dessutom ökat under 21. Diagrammet visar även att den sammanvägda risken att skadas inom trä- och möbelindustrin ligger över genomsnittet för tillverkningsindustrin. De allra flesta arbetsolyckorna omfattar någon typ av maskin, verktyg eller transportfordon. En bidragande orsak till den ökade olycksrisken kan vara att antalet anställda i branschen under 21 har ökat och att det således har varit fler i arbete. Diagram 19 visar antal anmälda arbetsolyckor med sjukfrånvaro per tusen sysselsatta inom trävarutillverkning (SNI 16.2), åren Diagrammet visar en positiv utveckling under 21 för tillverkning av trähus, där olycksrisken minskat med drygt 2 procent; från 21/1 till 16/1 sysselsatta. Siffran är dock fortfarande högre än genomsnittet för tillverkningsindustrin. Inom tillverkning av träförpackningar ser vi en markant ökning av olycksrisken under 21, från 18/1 till 29/1 sysselsatta. Olycksrisken har även ökat inom tillverkning av träfönster, byggnads- och inredningssnickerier och trädörrar, dock inte lika mycket. Diagram 2 visar antal anmälda arbetsolyckor med sjukfrånvaro per tusen sysselsatta inom möbeltillverkning (SNI 31), åren Diagrammet visar att antalet anmälda arbetsolyckor per tusen sysselsatta inom tillverkning av köksmöbler minskade kraftigt under 21, från cirka 29/1 till cirka 19/1 sysselsatta. En minskning med drygt 3 procent. Dock ligger olycksrisken inom denna sektor fortfarande en bra bit över genomsnittet för tillverknings industrin. Övriga sektorer inom möbeltillverkning ligger i nivå med eller under genomsnittet för hela tillverkningsindustrin. 18 Antal arbetsolyckor per 1 sysselsatta fördelat på trävaru- resp möbeltillverkning. Helåren 28 21* Arbetsolyckor trävarutillverkning Arbetsolyckor möbeltillverkning Totalt Hela tillverkningsindustrin 19 Antal arbetsolyckor Per 1 sysselsatta inom trävarutillverkning. Helåren * Fanér/träbaserade skivor Golv Monteringsfärdiga trähus Trädörrar Träfönster Byggnads- och inredningssnickerier Träförpackningar Övrig trävaruindustri 2 Antal arbetsolyckor Per 1 sysselsatta inom möbeltillverkningen. Helåren * Kontors-/butiksmöbler Kontors-/butiksinredningar Köksmöbler Köksinredningar Madrasser Övriga möbler Källa: Arbetsmiljöverket *21 preliminära siffror Källa: Arbetsmiljöverket *21 preliminära siffror Källa: Arbetsmiljöverket *21 preliminära siffror 6

7 I SAMARBETE MED PROGNOSCENTRET AB Text: Thomas Ekvall, Prognoscentret AB, Tel TMF:s MARKNADSRAPPORT Nr 1, april 216 Denna marknadsrapport är ett samarbete mellan TMF och Prognoscentret AB. I dessa rapporter följer vi utvecklingen för marknaden generellt samt marknaden för nybyggnation och ROT av bostäder och yrkesbyggnader (d.v.s. byggnader som används för yrkesmässigt bruk). Den sista delen behandlar möbelförsäljningens utveckling. BNP-tillväxten ökade med % (i fasta priser) under förra årets sista kvartal och ökningen slog därmed alla förväntningar. För helåret innebar det en ökning med 4,1 % vilket är betydligt bättre än genomsnittet de senaste decennierna. Både Riksbanken och Konjunkturinstitutet menar att vi nu lämnar en långvarig lågkonjunktur bakom oss för att röra oss in i ett högkonjunkturläge med en allt mer ansträngd resurssituation. Ekonomin är dock tu delad. Verkstads industrin och exportsektorn går från en låg konjunktur mot bättre tider men hus hållen, byggbranschen och inhemska tjänstenäringar har redan befunnit sig där de två senaste åren. Alla ingående komponenter för BNP ökade under 21, men framförallt de fasta bruttoinvestering arna och hushållens konsumtion. När netto exporten dessutom tog fart under det andra halvåret samtidigt som den höga invandringen drev på offentlig konsumtion så ökade ekonomin starkt. Tillväxten är i mångt och mycket ett resultat av den expansiva ekonomiska politiken. Den positiva utvecklingen väntas bestå även i år, starkt driven av den låga räntan och fortsatt återhämtning i omvärlden. 217 befinner vi oss fortsatt i hög konjunktur men tillväxten tappar fart och vi närmar oss en vändning. Både Riksbanken och Konjunkturinstitutet bedömer att ekonomin mjuklandar på ungefär 2 3 % tillväxt under , men historiken och de risker vi kan se, indikerar att faran för en hårdare inbromsning är hög. De flesta bedömare utrycker en oro för den snabba skulduppbyggnaden hos hus hållen samtidigt som offentlig verksamhet bygger skuld i ett läge när man egentligen borde spara. Skattehöjningarna är otillräckliga, alternativt är utgifterna för höga i en uppåtgående konjunktur där penningpolitiken knappast kan bli mer expansiv. Det blir svårt att dämpa den nedgång som kommer med expansiv penning- eller finanspolitik. Den höga befolkningstillväxten driver dessutom i sig tillväxten, men sett till BNP per capita väntas tillväxten utebli helt 218. Vi befarar dock att utvecklingen kan bli betydligt svagare än så. Konsumentindex Konsumentförtroendet har sakta fallit ända sedan inledningen av 214. Bedömningen av den egna ekonomin kontra Sveriges ekonomi spretar dock betänkligt. Hushållen har stort förtroende för den egna ekonomin både idag och om 12 månader medan uppfattningen om den svenska ekonomins utveckling har sjunkit avsevärt under de senaste två åren och närmar sig nu nivåer jämförbara med skuldkrisen 212, trots att den svenska ekonomin är på väg in i en hög konjunktur. Att peka ut en enskild faktor som förklaring till diskrepansen mellan hus hållens uppfattning och den faktiska utvecklingen går inte, utan ligger förmodligen i det osäkra parlamentariska läget, en regering med otydliga ståndpunkter i vissa frågor och som nu har rekordlågt förtroende enligt exempelvis Novus opinionsmätningar, och de stora flyktingströmmarna som sätter press på offentlig sektor. Därför reagerar även hushållen lite annorlunda och med större försiktighet nu jämfört med när man är i en normal konjunkturuppgång. *Konsumentindex (CCI) är ett sammanvägt mått på hur hushållen bedömer sin egen och Sveriges ekonomi samt hushållens planerade inköp. Inköpschefsindex Inköpschefsindex har fallit under det senaste halvåret men befinner sig fortsatt inom tillväxtzonen. Nedgången har varit generell men under de sista månaderna är det framförallt delindex för orderingång samt orderstock som backat vilket på sikt får ses som oroande. Anställningsplanerna är fortsatt expansiva men sysselsättningsindikatorn följer snarare utvecklingen i konjunkturen än leder den. Det är alltför tidigt att tala om ett trendbrott med en försvagad utveckling för industrin men visar även kommande månader på en försvagning kan det vara ett tecken på konjunkturvändning. *Inköpschefsindex avspeglar hur inköpscheferna i tillverkningsföretagen upplever utvecklingen för orderingång, leveranstider, produktion, sysselsättning och lager. Överstiger indexet indikerar det en tillväxt för industrin och har historiskt varit en ledande indikator för konjunkturutvecklingen. Tillväxten ett resultat av expansiv ekonomisk politik Konsumentindex Hushållen positivare än normalt Hushållen mer pessimistiska än normalt Källa: Konjunkturinstitutet, bearbetning Prognoscentret AB Inköpschefsindex Lågkonjunktur Högkonjunktur Källa: Swedbank, bearbetning Prognoscentret AB 7

8 3 Bostadsindex Källa: SCB, bearbetning Prognoscentret AB 4 Svensk trähusindustris/ TMF:s orderingång och leveranser Orderingång Källa: Svensk trähusindustri/tmf, bearbetning Prognoscentret AB Bygglov nybyggnationer Bostadsrätt Leveranser Småhus- och Bostadsrättsbarometern Prisindex Småhus 1996 = 1. Källa: Mäklarsamfundet samt SCB, bearbetning Prognoscentret AB. Påbörjade nybyggnationer Byggmarknaden i Sverige Bostadsindex Bostadsindex illustrerar antal beviljade och på började bostäder indexerat. Eftersläpning i inrapporteringen gör att vi räknar upp statistiken för de senaste kvartalen. Byggandet har ökat kraftigt under de tre senaste åren och låg under 21 på en högre nivå än under åren som var den senaste toppen sedan fastighetskrisen Främsta anledningarna är stigande bostadspriser, ökad sysselsättning, låga räntor och snabbare planprocesser än tidigare. Även om påbörjandet det senaste kvartalet låg förhållandevis oförändrat gentomet motsvarande kvartal 214, är trenden fortsatt uppåtgående, vilket framförallt beviljandet vittnar om. Den stora frågan är dock om det finns kapacitet, främst i form av arbetskraft att öka byggandet så mycket mer. Svensk trähusindustris orderingång och leveranser Småhusföretagens orderingång har stadigt ökat sedan 213. Utvecklingen indikerar en fortsatt tillväxt i påbörjandet under de närmaste 1 månaderna jämfört med tidigare. Att småhusbyggandet nu ökar förhållandevis starkt beror på den starka byggkonjunkturen som i grunden beror på låga räntor och bostadsbrist i många av landets kommuner. Högre prisnivåer utanför storstadskärnorna i kombination med uppsnabbade planprocesser har därmed gjort fler tomter tillräckligt attraktiva för småhusbyggnation. Att nivån nu överstiger tidigare toppnivåer trots att byggandet i sig är lägre beror på att fler företag rapporterar in till branschstatistiken nu jämfört med för ett antal år sedan (förändringar under det senaste året är dock jämförbara då statistiken justeras ett år bakåt i tiden). Orderingången är en ganska säker indikator på vad vi på kort sikt kan förvänta oss när det gäller nya fristående småhus då leveranser och byggandet följer orderingången med ett släp på omkring 1 månader. Småhus- och bostadsrättsbarometern Under 21 fortsatte tillväxttakten i bostadspriserna att öka, för både småhus och bostadsrättslägenheter. Tillväxttakten är den starkaste sedan 29, men då utgångsläget är betydligt högre nu betyder det att ökningen i kronor och ören är större. I genomsnitt ökade småhuspriserna med 9 % medan ökningstakten för bostads rätterna var 16 %. Avslutningen på 21 indikerade en av mattande utveckling med en viss inbromsning men under inledningen av 216 har pristillväxten åter tilltagit. Orsakerna till den starka prisuppgången är dels den gynnsamma ekonomiska situationen som råder för hushåll: låga räntor, växande syssel sättning, ökningar i de reala disponibla inkomsterna och bostadsbrist på många orter. På grund av att pristillväxten tilltagit har även kredittillväxten växlat upp, vilket gjort det allt mer aktuellt med kreditregleringar. Först ut är amorteringskravet som tas i bruk fr.om juni i år. Detta har dock de flesta banker redan anammat. Andra saker som har diskuterats är ett skuldkvots tak (max belåning i förhållande till disponibel inkomst), vilket ett fåtal banker redan infört samt ned trappade ränte avdrag. En sänkning av ränteavdragen är en fråga som på politisk nivå diskuteras allt oftare, och som flera riksdagspartier redan idag står bakom. Dels för att det blir väldigt dyrt för statskassan om räntan stiger och dels för att det är förhållandevis enkelt att genomföra, (givet att alla partier är överens). Regleringar kommer, men de behöver införas med försiktighet för att inte knäcka bostadspriserna. Vi, liksom flera andra analytiker, är bekymrade över vad som kan hända med bostadspriser och krediter vid nästa konjunktur nedgång då regleringar med hög sannolikhet införs samtidigt som expansiv 8

9 Brinnande högkonjunktur inom byggindustrin Tabell1 Antal beviljade bygglov per byggtyp 21 21, Q1 Q Fritidshus Kontor Affär Hotell/rest Undervisning Kultur/sport** Sjukvård Totalt **Kultur & sport: byggnader för kulturella eller idrottsliga ändamål, exempelvis teatrar eller idrottshallar. Källa: SCB, bearbetad av Prognoscentret AB finans- och räntepolitik inte kan rädda priserna på samma sätt som de gjorde 29. Yrkesbyggnader och fritidshus Fritidshus är en del av yrkesbyggnaderna, (ingår således inte i bostäderna) eftersom dessa inte avser permanent boende. Den statistik som analyseras är sökta bygglov för vissa typer av yrkesbyggnader, industrins orderingång och leveranser samt Konjunkturinstitutets barometer avseende byggandet totalt. Detta presenteras för landet som helhet. Byggloven finns även länsvis indelade i tabellerna 3. Beviljade bygglov Beviljandet av bygglov minskade generellt under 21. Undantaget var fritidshus där både snittstorleken och antalet bygglov ökade starkt i spåren av en positiv utveckling i bostadsmarknaden. Vad gäller antalet bygglov var nedgången annars marginell för alla byggtyper. Däremot minskade den genomsnittliga projektstorleken ganska kraftigt, främst beroende på en halvering av projektstorlekarna inom kontor. Stora kontorsprojekt beviljades under 214 i Stockholm och Norrbotten och det är avsaknad av sådana som gör att beviljandet minskar. Sett till totalt antal kvadratmeter halverades därmed beviljandet av kontorsprojekt medan den beviljade arealen undervisning och vård föll med 2 till 3 %. Totalt minskade den beviljade arealen yrkesbyggnader med 2 %, detta trots att beviljandet av hotell & restaurang samt fritidshus höll emot och ökade. Tabell , Q1 Q4 Projektstorlekar i byggloven per byggtyp, antal m Fritidshus Kontor Affär Hotell/rest Undervisning Kultur/sport** Sjukvård Totalt exkl. fritidshus *Projektstorlekar: genomsnittlig bruttoyta (m 2 ) per beviljat bygglov. **Kultur & sport: byggnader för kulturella eller idrottsliga ändamål, exempelvis teatrar eller idrottshallar. Källa: SCB, bearbetad av Prognoscentret AB 6 Bygglov yrkesbyggnader och fritidshus i antal m , Q1 Q Källa: SCB, bearbetad av Prognoscentret AB Fritidshus Kontor Affär Hotell/Rest. Undervisning Kultur/sport Sjukvård Byggföretagens orderläge Konjunkturinstitutets förväntningsindikatorer beskriver byggarnas uppfattning om nuläget och förväntningar om framtiden för husbyggandet. Dessa indikerar ett starkt nuläge och en positiv utveckling på 1 års sikt. Förväntan om högre anbudspriser har legat över -strecket sedan 213 samtidigt som bedömningen av den egna orderstocken krupit över -strecket under 21. Är företagen nöjda med orderstockens storlek är det en indikation om fulla orderböcker och att utvecklingen är väldigt stark för tillfället. Indikatorerna pekar därmed på detsamma som flertalet andra faktorer gör: att det för tillfället råder högkonjunktur inom byggindustrin. 7 Byggföretagens orderläge, nuläge och förväntningar Pessimism -6 21Q1 21Q3 211Q1 211Q3 212Q1 212Q3 213Q1 213Q3 214Q1 214Q3 Byggmarknaden om 1 år Byggandet (utfall) Anbudspriser (förväntningar) Oderstock nu Källa: Konjunkturinstitutet, bearbetning Prognoscentret AB Optimism 21Q1 21Q3 9

10 8 Industrins orderingång och leveranser 21= Leveranser Källa: SCB, bearbetning Prognoscentret AB Orderingång Antal påbörjade bostäder Flerbostadshus Specialbostäder Ordinära småhus Par-, rad-, kedjehus Källa: SCB, bearbetning Prognoscentret AB Industrins orderingång och leveranser Vi såg en tydlig vändning i både orderingång och leveranser under 21. Utvecklingen mattades dock av under slutet av året, vilket även inköpschefsindex indikerade. Tillväxten var ganska lik artad för både hemma- och exportmarknaden under slutet av 21, men under januari stack exportmarknaden ut med en liten nedgång. Troligast är dock att utvecklingen fortsätter uppåt i det korta perspektivet då konjunkturen fortsatt utvecklas positivt både i Sverige och i omvärlden. Även om beviljandet av industribyggnader ökade under 21 har vi svårt att se något starkt ökat tryck på nya produktionslokaler baserat på konjunkturen, då den internationella återhämtningen förblir långsam. Länsindelade indikatorer En del av den information som har behandlats i de tidigare avsnitten finns även nedbruten på länsnivå och presenteras i tabellerna 3. Tendensen för bostadsbyggandet I diagram 9 visas utvecklingen för bostadsbyggandet fördelat på ordinära småhus ( villor), rad-, par-och kedjehus, flerbostadshus och specialbostäder (student- och äldrebostäder). Uppgången var tydlig för alla bostadstyper 21, men framförallt var det flerbostadshus och special bostäder som ökade. När det gäller specialbostäder har ett ökat fokus på studentbostäder bidragit starkt till ökningen. Slår man samman flerbostadshus och specialbostäder var 17 av dem hyresrätter medan 18 6 var bostads rätter. Som tidigare ligger en fördelaktig ekonomisk situation för hushållen och stigande bostadspriser bakom uppgången för bostadsrätter. Vår bedömning är dock att byggandet av bostadsrätter närmar sig toppen medan hyresrättsbyggandet kan fortsätta uppåt, speciellt med tanke på den stora mängd tillfälliga bostäder som kommer behöva uppföras i flyktingskrisens spår samtidigt som allt fler bolag intresserar sig för hyresrättsmarknaden. Även byggandet av villor och rad-, par- kedjehus ökade men i absoluta tal inte lika mycket. Uppgången är ganska regionalt spridd med några få undantag. För att småhusbyggandet ska nå upp till nivåer som liknar de som kunde observeras innan finanskrisen (närmare 1 småhus per år), behöver byggandet växa mer i övriga delar av landet där marktillgången är bättre. Det finns i dagsläget goda förutsättningar för det i och med den positiva bostadsprisutvecklingen. Givet att inte resursbrist blir en alltför hämmande faktor eller att bostadspriserna faller bör byggandet totalt sett fortsätta upp under åtminstone 216. Tabell3 Tabell4 Tabell Småhus- och bostadsrättsbarometern Bygglov bostäder Q1 Q4 214 och 21 Q1 Q4 214 och 21 Bygglov yrkesbyggnader Q1 Q4 214 och EH* BR** EH* BR** Antal Areal m 2 Antal Areal m 2 Antal Areal m 2 Antal Areal m 2 Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Sverige *EH = egna hem, genomsnittligt pris per såld enhet, tusentals kronor. **BR = bostadsrätt, genomsnittlig kostnad per m 2. Källa tabell 3: SCB och Mäklarsamfundet, bearbetat av Prognoscentret AB. Källa tabell 4 : SCB, bearbetat av Prognoscentret AB. 1

11 E-handeln för möbler och heminredning ökade starkt under 21 1 Omsättning inom detaljhandeln butikshandel med möbler Omsättningsutveckling under de senaste 12 månaderna aggregerat, löpande- och fasta kalenderkorrigerade priser. Miljoner kronor Löpande priser Fasta priser Möbelmarknaden Indikatorer för möbelmarknaden Handelns utredningsinstitut (HUI) levererar prognoser, utredningar och forskning om handeln, där man bl.a. kartlägger möbelhandelns omsättning och utveckling i Sverige. Möbelhandeln ökade starkt under 21 och i december låg tillväxten på 11,3 % i årstakt mätt i fasta priser. Omsättningstillväxten var något högre, 11, %, vilket innebär att snittpriserna ligger i princip oförändrade jämfört med föregående år. Utvecklingen ligger i linje med våra förväntningar från i höstas och det finns egentligen ingenting som tyder på att den starka uppåtgående trenden ska brytas under 216. Utvecklingen drivs av ökade disponibla inkomster, högre sysselsättning och stärkt allmän konjunktur. Konjunkturen väntas dock toppa varför vi kan vänta oss en avtagande tillväxttakt mot 217 (om konjunkturen följer det väntande mönstret). Källa: HUI, bearbetning Prognoscentret AB 11 Antal sysselsatta inom möbelhandeln Källa: SCB, bearbetning Prognoscentret AB Butikshandel möbler Butikshandel kontorsmöbler Provisionshandel med möbler Partihandel med möbler Partihandel med kontorsmöbler Ökningen har varit ännu starkare inom e-handeln för möbler och heminredning. Enligt E-handels- 12 Marknadsandelar inom detaljhandeln barometern (Postnord i samarbete med HUI och Svensk digital handel), har tillväxttakten legat på 1% Jan 214 Jan 21 tvåsiffriga nivåer under de 4 senaste åren och under Q3, 21 var tillväxten 33 % enligt med- 8% verkande företag. I undersökningen intervjuas 6% även konsumenter och under kvartalet uppgav omkring 7 % av respondenterna att de handlat 4% möbler och heminredning. 2% Den starka utvecklingen speglar även av sig i syssel sättningen. Uppskattningsvis 1 6 personer sysselsattes inom möbelhandeln 21, en ökning med drygt 1 personer jämfört med året före. Över 7 % av dessa jobbade Beklädnad Elektronik Heminredning Järn, bygg, VVS Möbel inom detaljistledet. Källa: SCB/HUI, bearbetning Prognoscentret AB Prognoscentret AB är specialiserat på analyser av utvecklingen i byggandet och alla dess delmarknader. Vi arbetar kontinuerligt med att beskriva vad som sker på marknaden och varför. Det gäller såväl byggandet generellt som specifika byggkomponenter och byggmaterial i Sverige, Norden och Europa. Vi erbjuder våra kunder skräddarsydda marknadsanalyser via Internet som innebär att informationen tillhandahålls snabbare och med frekventa uppdateringar. Besök vår hemsida och se själv: Kontakta Thomas Ekvall på te@prognoscentret.se eller på telefon: för mer information. 11

12 Mediaspjuth TMF:s statistik Förutom TMF i siffror tar TMF kontinuerligt fram rapporter och statistik för ett stort antal delbrancher. Vissa delar av statistiken kan kontinuerligt följas på vår publika hemsida och andra delar är exklusiva för medlemsföretagen. Trähus Trähusbranschen publiceras en gång per år. Samlar SCB:s statistik och medlemsföretagens statistik om byggande och boende och visar helårsstatistik. Box 2, 12 4 Stockholm Tel: Basfakta Uppdateras en gång per år och visar SCB:s siffror enligt SNI, (Svensk näringsgrens indelning). Statistiken visar trä- och möbel industrin jämfört med andra branscher och struktur för företag och anställda på olika nivåer. Dörrar Dörrstatistik inrapporteras av drygt 4 företag både medlemsföretag och icke medlemsföretag, varje kvartal och återredovisas i en marknadsrapport. Fönster Fönsterstatistik inrapporteras av 4 företag både medlemsföretag och icke medlemsföretag, varje kvartal och återredovisas i en marknadsrapport. Möbler Rapport till möbelföretagen varje kvartal, halvår och år på Sveriges produktion, export och import av möbler fördelat på produktgrupper och totalt. Källa är SCB. Kontorsmöbelindex för Planmöbler, Arbetsstolar och Övriga möbler tas fram månadsvis och distribueras till kontorsmöbelföretagen. DHI, detaljhandelindex, tas fram av SCB och visar omsättningen för butikshandeln med möbler. Kök Köksinredningar av trä i samarbete med Prognoscentret tar TMF fram en rapport på fakturerad försäljning på svenska marknaden kvartalsvis för i stort sett samtliga köksaktörer på den svenska marknaden. Trappor Fakturerad försäljning av trappor inrapporteras av trappföretagen varje kvartal och återredovisas i en marknadsrapport. Trähusbarometern Trähusbarometern visar orderingången och leveranser för antal småhus och flerbostadshus av trä. Innehåller också en prognos för trähusbyggandet. Publiceras två gånger år. Marknadsrapport statistiken visar bl.a. leveranser och orderingång för monteringsfärdiga trähus, styckebyggda och gruppbyggda småhus och flerbostadshus och rapporteras till trähusföretagen varje månad. Index MT74 tas fram av SCB på uppdrag av TMF och rapporteras till trähusföretagen en gång per månad. Indexet är avsett att utnyttjas för indexreglering av priset vid försäljning av monteringsfärdiga trähus. Import och export av monteringsfärdiga trähus rapporteras en gång per månad. Källa är SCB. Byggfaktas statistik för sökta bygglov, styckebyggda hus rapporteras varje halvår och helår. Andelen påbörjade lägenheter i ordinära flerbostadshus som är byggda av trä publiceras en gång per år. Källa är SCB. Statistik flerbostadshus av trä Statistiken visar siffror för orderingång och leveranser av flerbostadshus samt student- och special boende och redovisas två gånger per år. Träskivor Månadsrapporter för träskiveföretagen som tillverkar spånskivor och plywood en gång per månad. Import av spånskivor, plywood och träfiberskivor rapporteras en gång per kvartal till träskiveföretagen. Källa är SCB.