Kompetensutveckling inom barn- och ungdomsvården

Närd inte tärd Kompetensutveckling inom barn- och ungdomsvården www.smalandsbilder.se Projektet i korthet Projekt med ESF-finansiering Pågick under 2011-2013 Budget 5 495 276 kr Länets 13 kommuner tillsammans 300 socialsekreterare och arbetsledare (ej chefer) inom social barn och ungdomsvård 122 utbildningsdagar plus aktiviteter för strategisk påverkan 10 olika utbildningar Medeldeltagaren har genomgått 7 utbildningsdagar under projekttiden. Kontaktpersoner Helena Post Mårtensson FoU-ledare inom området barn och unga, Regionförbundet Jönköpings län helena.post-martensson@regionjonkoping.se Sofia Lager Millton FoU-ledare inom området barn och unga, Regionförbundet Jönköpings län sofia.lager-millton@regionjonkoping.se

Närd inte tärd Under perioden juli 2011 till december 2013 pågick ett projekt där kompetensutveckling inom den sociala barn och ungdomsvården i länet anordnades samordnat. Projektet finansierades med medel från Europeiska socialfonden, ESF. Det långsiktiga målet med projektet var att verka för en ökad kvalité i vården av de barn och familjer som möter socialtjänsten. Mål på medellångsikt var att verka för en minskad personalomsättning och lägre ohälsotal. De kortsiktiga målen med projektet var att tillvarata erfarenheterna från olika utbildningsaktiviteter för att utveckla länsövergripande modeller för kontinuerlig: Introduktion av nyanställda barn- och ungdomshandläggare Fortbildning för barn- och ungdomshandläggare Fortbildning för närmaste arbetsledare Projektorganisation Projektfinansiär Projektägare Behörig företrädare Styrgrupp Projektgrupp Projektledare Följeutvärderare Europeiska socialfonden ESF Regionförbundet Jönköpings län Regiondirektör Rolf Persson Anders Saldner, ordförande, FoUrum Annika Åberg, Vaggeryds kommun Ulrika Gustafson, Nässjö kommun Lilian Elmqvist, Jönköpings kommun Ann Andréen, Värnamo kommun Tore Bengtsson, Akademikerförbundet SSR Barn- och ungdomschefsnätverket Helena Post Mårtensson Agneta Abrahamsson & Malin Broddegård, Staarne Process AB Målgrupp Projektet hade 300 registrerade deltagare. Aktiviteterna i projektet planerades utifrån en uppdelning i grupper. Alla som registrerats som deltagare i projektet har fått en plats i en av nedanstående grupper Socialsekreterare under inskolning, 0-2 år i yrket. Socialsekreterare som arbetat 2-5 år i yrket. Socialsekreterare med mer än 5 år i yrket Deltagare med arbetsledande roll bildar en egen utbildningsgrupp. Genomförandet av projektet Projektets aktiviteter bestod huvudsakligen av utbildningar för målgruppen. De teman för utbildningarna som valdes ut för projektet är valda utifrån områden som finns i Socialstyrelsens allmänna råd 2006:14 1. Vi beslutades oss för att under projekttiden fokusera på nedanstående områden: Samtal med barn Samverkansteori och metod Klarspråk, att skriva vårdat enkelt och begripligt LVU, Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga Aktiviteter för nyanställda 1 SOSFS 2006:14. Personalens kompetens vid handläggning och uppföljning av ärenden som rör barn och unga http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2006/2006-10-14

Högskoleutbildning i Utvecklingspsykologi Högskoleutbildning i Barnmisshandel och sexuella övergrepp Utbildning för arbetsledare i första linjen Samtliga utbildningar ville vi skulle: Anpassas efter social barn- och ungdomsvård Anpassas efter deltagarnas höga arbetsbelastning i vardagen Innehålla praktiska moment som skapar förutsättningar för implementering av ny kunskap Anpassas efter erfarenhet i yrket Koordination Utbildningarna har varit obligatoriska för deltagarna. Deltagarna har utifrån sin grupptillhörighet kallats till olika utbildningar. Under det intensiva läsåret 2012/2013 när aktiviteterna överlappade varandra gjordes ett omfattande koordinationsarbete för att skapa ett så smidigt program för alla i projektet som möjligt. Projektets aktiviteter planerades utifrån ett antagande om att yrkesverksamma har olika behov av kompetensutveckling beroende på var de befinner sig i sin yrkesutveckling. För projektets deltagare under inskolning (0-2 år i yrket) innehöll utbildningarna kunskap med praktisk tillämpning i fokus. För projektets mer erfarna deltagare gavs utbildningar med möjlighet till fördjupande kunskaper. Arbetsledarna fick en egen arbetsledarutbildning som de designade själva. Ett par utbildningar gavs för hela målgruppen. Totalt gavs 10 olika utbildningar med varierande omfattning. Genomsnittligt deltagande i projektet är 7 utbildningsdagar per person.

Aktiviteter Grundkurs med BBIC Reflektionsträffar för nyanställda LVU-utbildning Hälsofrämjande introduktionsdagar Barnsamtalsutbildning Skrivkurs, klarspråk Samverkan Arbetsledarutbildning Utvecklingspsykologi Barnmisshandel och sexuella övergrepp Målgrupp socialsekreterare med 0-2 år i yrket socialsekreterare med 0-2 år i yrket 2-5 år i yrket 5+ år i yrket alla alla 2+ år i yrket gruppledare, förste soc sekr etc 2-5 år i yrket 5+ år i yrket Olika former av upplägg och utbildningar provades Privata aktörer Högskolor Internutbildning 0-2 år i yrket Grundkurser 4-9 dgr Barnsamtal 3 dgr Skrivkurs 2 dgr 2-5 år i yrket Barnsamtal 3 dgr Skrivkurs 2 dgr Samverkan 2 dgr Utvecklingspsykologi LVU 2 dgr Mer än 5 år i yrket Barnsamtal 3 dgr Skrivkurs 2 dgr Samverkan 2 dgr Barnmisshandel & sexuella övergrepp Arbetsledare, första linjen Arbetsledarutbildning 7 dgr Valbara kurser Aktivitetsflödet Grundkurs del 1 med BBIC Vårtermin 2012 5 dgr 17 deltagare Grundkurs del 1 med BBIC Hösttermin 2012 5 dgr 16 deltagare Temadagar Vårtermin 2012 3 dgr 40 deltagare LVU-utbildning Vårtermin 2012 4 dgr 50 deltagare Hälsofrämjande introduktionsdagar Vårtermin 2012 2 dgr 40 deltagare Barnsamtalsutbildning Läsåret 2012/2013 3 dgr 201 deltagare Arbetsledarutbildning Läsåret 2012/2013 7 dgr 28 deltagare Grundkurs del 2 Läsåret 2012/2013 3 dgr 76 deltagare Klarspråkskurs Läsåret 2012/2013 2 dgr 200 deltagare Grundkurs del 1 med BBIC Vårtermin 2013 4 dgr 25 deltagare Samverkan april-maj 2013 2 dgr 130 deltagare Grundkurs del 1 med BBIC Hösttermin 2013 5 dgr 26 deltagare Utvecklingspsykologi Hösttermin 2013 7,5 hp 50 deltagare Barnmisshandel och sexuella övergrepp Hösttermin 2013 7,5 hp 80 deltagare

Aktiviteter för strategisk påverkan I enlighet med projektets mål att verka för en högre kvalité i den sociala barnvården genom en ökad personalstabilitet anordnade projektet strategiska aktiviteter. Föreläsningar för politiker och ledare i länet av docent Anna-Lena Lindqvist sept 2011 & 12 /6 2013 Internat för projektets nyckelpersoner, Barn & Ungdomscheferna 26-27/9 2013 Socialtjänst för utsatta barn, hur håller vi kvalitén hög när personalen flyr 9 /10 2013 Seminarium på Socionomdagarna 13/11 2013 Innovativ verksamhet I projektet: Samlade vi kommunernas behov och gjorde större gemensamma inköp istället för gängse modell att skicka medarbetare på kurser som erbjudits kommunerna. Vi fick större möjlighet att styra innehåll i kurserna och ett bättre pris. Kravställningar i upphandlingsunderlag. Hämtade vi hem kurserna till Jönköping vilket minimerade restid för medarbetare och kostnader, eftersom kurser som tidigare använts ofta inneburit resor till Stockholm. Skapades helt nya utbildningar för barn och ungdomsvården i Sverige. Skapade vi en ny intern grundutbildning där befintlig grundkurs i BBIC integrerats i en större kurs i handläggning och dokumentation inom social barn och ungdomsvård. Möjliggjorde vi för meningsfullt nätverkande bland socialarbetare och arbetsledare i länet. Framgångsfaktorer Projektet Närd inte tärd var ett omfattande och ambitiöst projekt. Under mindre än två års tid genomfördes 122 utbildningsdagar, 10 olika innovativa utbildningar för sammanlagt 300 deltagare från 13 kommuner med mycket varierande storlek. Vi kan se flera olika bärande faktorer som möjliggjort genomförandet: FoUrum 2 som plattform för projektets uppbyggnad Befintligt och välfungerande chefsnätverk att driva projektet tillsammans och genom Tillgång till processtöd från ESF Vägledning och stöd från ESF Följeutvärdering Stabilitet i projektledning, samma projektledare från början till slut Den funktionella digitala projektmiljön som byggdes upp Smidigt samarbete med ett par olika flexibla och tillmötesgående konferensanläggningar 2 Jönköpings läns kommunala utvecklingsplattform. FoUrum är en del av Regionförbundet i Jönköpings län http://www.regionjonkoping.se/web/fourum.aspx

Uppföljning och utvärdering Projektet har löpande utvärderats av projektledningen och av en extern följeutvärderare. Projektledningen har följt upp varje genomförd utbildningsaktivitet med hjälp av en webbenkät som bestått av följande 5 frågor: 1. Kursens relevans för ditt arbete. Svarsalternativ 0-10, där 0 var mycket missnöjd och 10 mycket nöjd 2. Kursens struktur och upplägg. Svarsalternativ 0-10, där 0 var mycket missnöjd och 10 mycket nöjd 3. Kursen tillförde ny kunskap och/eller insikt Svarsalternativ 0-10, där 0 var mycket missnöjd och 10 mycket nöjd 4. Skulle du rekommendera den här kursen till andra kollegor med liknande arbetsuppgifter? Svarsalternativ =JA/NEJ 5. Ge dina synpunkter på kursen. Fritextsvar Den externa följutvärderingen har genomfört aktiviteter som syftat till att bedöma värdet av projektet i relation till dess effektmål samt beröra de mål som är satta på medellång och lång sikt. Detta arbete har sammanställts och återfinns i bilagorna till denna rapport. Utvärderingens olika aktiviteter under projektets gång har varit. Workshops Intervjuer med styrgruppsledamöter Utvärdering av utbildningarna Kartläggning Intervjuer med barn och ungdomschefer Före- och eftermätningsenkät Vad säger deltagarna om projektet i följeutvärderingen? Över lag nöjda med utbildningarna Önskemål om fortsatt obligatoriskt deltagande Vissa kurser behov att gå tillsammans på arbetsplatsen, andra behov av erfarenhetsutbyte Behov av att anpassa utbildningarna, så de bättre stämmer överens med var deltagarna är i erfarenhet För mycket utbildningar på kort tid, stressande Bättre förankring hos chefer/arbetsledare INNAN Färdig planering/förberedelser hur kunskapen ska tas hand på arbetsplatsen Risk att kunskapen faller bort när annat pockar på Följeutvärderingens slutsatser Det är inte rimligt att förvänta sig att kompetensutveckling ensam ska förändra barn- och ungdomsverksamheten inom socialtjänsten (d.v.s. att tänka att vi massutbildar och då kommer det automatiskt generera en förändring).

Det är heller inte rimligt att förvänta sig att det går att fortsätta kompetensutveckla som tidigare UTAN att man samtidigt arbetar för att skapa de förutsättningar som behövs för att kunna ta hand om kunskapen. Kursutvärderingarnas resultat Utbildning Skulle du rekommendera den här kursen till andra Kursens relevans för ditt arbete Kursens struktur och upplägg Kursen tillförde ny kunskap och/eller insikt kollegor med liknande arbetsuppgifter? Svarsalternativ ja eller nej Svarsalternativ 0-10, där 0 var mycket missnöjd och 10 mycket nöjd Andel JA svar Medelvärde Arbetsledarutbildning 100 % 9,71 9,33 9,06 LVU 100 % 8,9 7,6 7,6 Reflektionsdagar för 89,1 % 8,6 8 6,95 nyanställda Barnsamtal 86 % 8,79 8,79 8,8 Grundutbildning för 86 % 8,28 7,04 7,28 nyanställda Utvecklingspsykologi 72,4 % 7,11 5,85 6,07 Samverkansteori och metod Barnmisshandel och sexuella övergrepp Klarspråk, att skriva begripligt Hälsofrämjande introduktionsdagar* 69,1 % 7,2 5,92 6,79 68,5 % 8,14 5,85 6,11 62,7 % 5,85 6,06 5,68 35,5 % 4,45 3,81 2,57 *aktivitetet som genomfördes för erfarna socialsekreterare som fokuserade på hälsofrämjande strategier och var tänkt som en uppstartsaktivitet.

Ett blad gör inte en hel blomma I Jönköpings län har vi valt att illustrera framgångsfaktorer i arbetet med att skapa bättre förutsättningar för socialsekreterare att göra ett kvalitativt arbete med en blomma. Det är viktigt att tänka på att ett blad inte gör en hel blomma. Vi kan inte lösa problemet med personalomsättningen inom barn och ungdomsvården enbart med hjälp av kompetensutveckling. Varje arbetsplats kan checka av sin situation genom att använda blomman. Vilka områden behöver vi arbeta med lokalt för att skapa bästa möjliga förutsättningar för personalstabilitet? Fokus på våra nyanställda som nyckel till ökad kompetens Eftersom professionell kompetens byggs över tid är det viktigt att fokusera på att uppnå en högre personalstabilitet. Du kan bara högst marginellt skynda på en kompetensutveckling. Nycklarna tror vi ligger i att skapa förutsättningar för reflektion, att utbildning och utvecklande ansatser ges tid samt att ge de nyanställda en bra inskolning i yrket. I projektet ha vi mött och utbildat stora mängder nyanställda socialsekreterare. Vi vill på det här sättet förmedla den kunskap som vi tillgodogjort oss under projekttiden kring hur vi kan slussa in nya socialsekreterer på ett bättre sätt. Tips för att skapa en lyckad inskolning Skräddarsydd nybörjarutbildning fylld med detaljerade, ärende- och verklighetsnära instruktioner och exempel. Den utbildning som vi arbetat fram innehåller t ex o Lagstiftning och riktlinjer, med fokus på praktisk tillämpning o BBIC systematik, värdegrund och kunskapsgrund o Politik och delegation o Att möta och delaktiggöra barn o Samverkan o Arbetsplanering o Reflektion över socialsekretararrollen o Kunskap om hur man kan utvecklas i sin yrkesroll Utbildning och kontinuerligt stöd i IT systemet. Vår erfarenhet är att nybörjarna ofta har stort fokus på att förstå IT systemet och då främst BBICs formulär och rubriker vad ska stå var.

Först efter något eller några års arbete i systemet ser vi att man kan börja ta avsteg från strukturen och anpassa systemet efter ärendet istället för ärendet efter systemet. Tillgång till mallar och checklistor. Att skriva ett brev utan stöd kan för en nyanställd ta en hel förmiddag. En verksamhet som har anpassat sig efter de förutsättningar som är i dagens sociala barn och ungdomsvård ger sina nyanställda tillgång till mallar och checklistor. Och följer upp att dessa används. De ny anställda blir översköljda med instruktioner i början, för att säkerställa att mallar och checklistor används behövs någon form av kontroll. Kontroll i syfte att skapa en rättsäker handläggning, minska produktionsförluster och för att hjälpa den anställda att grundlägga goda vanor. Lära sig använda handböcker och att självständigt söka bästa tillgängliga kunskap. Vi har sett att många vänder sig till kollegor och arbetsledare i första hand. Det finns kvalitetsrisker med denna kultur och tidsmässiga problem, vi belastar varandra i onödan. Grundlägga en realistisk syn på vad arbetat innebär, att respektera den tid och fokus de skriftliga delarna i arbetet behöver ges t ex. Tid för reflektion och samtal. Handledning och vägledning. Följsamt stöd med respekt och förståelse för att yrkesutvecklingen sker stegvis. Det kommer perioder, kriser, där medarbetare känner att saker plötsligt ter sig svårare och mer komplexa och kanske skrämmande, det kommer när kunskapen och erfarenheterna stegvis ökar. En kunskap behövs därför i organsationen om att detta är utvecklingsperioder där möjligheten att fördjupa sin professionalitet är stor med hjälp av reflekterande samtal och kunskapspåfyllning. Om medarbetare inte fångas upp i dessa kriser riskerar vi att förlora kompetens, medarbetare som väljer att lämna för ett annat arbete eller utvecklar ohälsa. Lokal introduktion. Träffa lokala och interna samverkansparter, insyn i dessas arbetsområden. Få tillgång till lokala policydokument. Delegationsbestämmelser. Befattningsbeskrivning, vilka är mina arbetsuppgifter, vad förväntar sig arbetsgivaren av mig? Etc Slutligen en inskolningsperiod behöver innehålla mycket auskultation och en låg arbetsbelastning. Du behöver få möjlighet att lära dig yrket i en trygg position. Om kompetensutveckling och arbetsplatslärande Kompetenssatsningar kan ses som en process där olika aktiviteter samspelar. Själva kursen är bara en del i processen. Ett gott utfall av en utbildningssatsning ökar om vi har en engagerad student, en kurs som är relevant för organisation och individ och är bra genomförd och upplagd och senare möjlighet för studenten att öva in sin nya kunskap, reflektera och med uthållighet integrera kunskapen i sitt sätt att arbeta.

Projektet Närd inte tärd har utmynnat i en modell för fortsatt kompetensutveckling i Jönköpings län En gemensam strategi och planering för kompetensförsörjning av myndighetsutövande personal inom den sociala barn- och ungdomsvården i Jönköpings län har tagits fram. Erfarenheter från projektet Närd inte tärd har tillvaratagits. Erfarenheter från projektet Närd inte tärd Genom den utvärdering som gjorts i projektet har vi fått kunskap om olika centrala situationer som har bärighet i en kommande långsiktig kompetensutvecklingsplan. För att uppnå ökad kompetens genom utbildningsaktiviteter krävs att: Deltagarna känner delaktighet och har motivation Deltagarna ges tidsutrymme för lärande, Chefer och arbetsledare har ett engagemang i medarbetarnas kompetensutveckling Chefer och arbetsledare får ökade kunskaper om lärande och implementering Chefer och arbetsledare ges tidsutrymme för lärande Utbildarna har rätt kunskap och pedagogisk förmåga Utbildningarna har ett upplägg som passar målgruppen Genom projektet har vi också lärt oss att samordnad utbildningsanordning har stora vinster. Vi har skapat ett dragande system där vår efterfrågan styr innehållet i utbildningar och val av utbildningens form och plats. Det är viktigt med en aktiv styrning där aktiviteterna följs nära och möjliggör för ständiga förbättringar. Projektets erfarenhet är att arbete med utbildningsanordning är komplext och tidskrävande. Det finns flera centrala delmoment Design av innovativa utbildningar Framtagande av upphandlingsunderlag Genomförande av upphandling och inköp, senare att förnya avtal Praktisk utbildningsanordning Löpande utvärdering och förbättring av kurserna Modell för kompetensförsörjning Planen är att fortsätta att samordna kompetensutveckling inom den social barn- och ungdomsvården i Jönköpings län. Aktiviteter ska kontinuerligt anordnas för chefer, arbetsledare och socialsekreterare enligt nedanstående:

För personer med 2-10 år i yrket ska det finnas ett utbud med kurser som anordnas regelbundet. Medarbetare och chef beslutar tillsammans kring takt och ordning. Medarbetare som har tagit sig igenom hela kursutbudet ses som specialist. När denna personens fortsatta kompetensutveckling ska planeras görs detta individuellt tillsammans med ansvarig chef. Utbildningar som kan vara aktuella finns oftast i högskola/universitets utbud, t ex master- eller magisterprogram. Utbildningarnas form och innehåll Genom att anordna fokusgrupper kommer innehåll och form tas fram i nära samverkan med kommunernas lokala verksamheter. När dessa underlag tagits fram ska utbildare rekryteras. Om det då blir högskolor, internutbildare eller privata aktörer som bäst matchar vår efterfrågan återstår att se! Helena Post Mårtensson FoU-ledare och projektledare för Närd inte tärd Regionförbundet i Jönköpings län Följeutvärderarens arbete Slutrapport utvärdering och ramberättelse Bilaga 1Sammanställning av workshops 2011 Bilaga 2 Återkoppling intervjuer med styrgruppen Bilaga 3 Delrapport till styrgruppen 2012 Bilaga 4 Utbildningar i Närd inte Tärd - Sammanställningar av de fördjupade utvärderingarna av kurser genomförda under hösten 2012 samt vår 2013 Bilaga 5 Kartläggning av förutsättningar i länets kommuner, Närd inte Tärd Bilaga 6 Intervjuer barn- och ungdomschefer Bilaga 7 Delrapport II Resultatredovisning av enkät till socialsekreterare och arbetsledare Bilaga 8 Enkätundersökning socialsekreterare & arbetsledare Bilaga 9 Utvärdering Närd Inte Tärd, sammanfattning i bildspel