Definition. En cirkel är mängden av de punkter i planet vars avstånd till en given punkt är (*)

Relevanta dokument
Definition. En cirkel är mängden av de punkter i planet vars avstånd till en given punkt är

H1009, Introduktionskurs i matematik Armin Halilovic. Definition. En cirkel är mängden av de punkter i planet vars avstånd till en given punkt är

ORTONORMERADE BASER I PLAN (2D) OCH RUMMET (3D) ORTONORMERAT KOORDINAT SYSTEM

ORTONORMERAT KOORDINAT SYSTEM. LÄNGDEN AV EN VEKTOR. AVSTÅND MELLEN TVÅ PUNKTER. MITTPUNKT. TYNGDPUNKT. SFÄR OCH KLOT.

HF1703, Inledande matematik (Byggproduktion) DEN TRIGONOMETRISKA ENHETSCIRKELN OCH TRIGONOMETRISKA FUNKTIONER

V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±. är begränsad i intervallet [a,b].

V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±. är begränsad i intervallet [a,b].

Trigonometri. 2 Godtyckliga trianglar och enhetscirkeln 2. 3 Triangelsatserna Areasatsen Sinussatsen Kosinussatsen...

============================================================ V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE.

Mängder i R n. Funktioner från R n till R p

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Thomas Erlandsson

1 e x2. lim. x ln(1 + x) lim. 1 (1 x 2 + O(x 4 )) = lim. x 0 x 2 /2 + O(x 3 ) x 2 + O(x 4 ) = lim. 1 + O(x 2 ) = lim = x = arctan x 1

Algebraiska uttryck: Introduktionskurs i matematik. Räknelagar: a = b a. a b. Potenser: 1. = ( n gånger )

GEOMETRISKA VEKTORER Vektorer i rummet.

TILLÄMPNINGAR AV INTEGRALER. VOLYMBERÄKNING.

Uttryck höjden mot c påtvåolikasätt:

============================================================ V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±.

19 Integralkurvor, potentialer och kurvintegraler i R 2 och R 3

Sfärisk trigonometri

Kontrollskrivning 3 till Diskret Matematik SF1610, för CINTE1, vt 2019 Examinator: Armin Halilovic Datum: 2 maj

EGENVÄRDEN och EGENVEKTORER

Några integraler. Kjell Elfström. x = f 1 (y) = arcsin y. . 1 y 2 Vi låter x och y byta roller och formulerar detta resultat som en sats: cos x = 1

10. Tillämpningar av integraler

Tentamen 1 i Matematik 1, HF dec 2016, kl. 8:00-12:00

GEOMETRISKA VEKTORER Vektorer i rummet.

Definition 1 En funktion (eller avbildning ) från en mängd A till en mängd B är en regel som till några element i A ordnar högst ett element i B.

Preliminär version 2 juni 2014, reservation för fel. Tentamen i matematik. Kurs: MA152G Matematisk Analys MA123G Matematisk analys för ingenjörer

vara n-dimensionella vektorer. Skalärprodukten av a och b betecknas a b ) vara tvådimensionella vektorer. Skalärprodukten av a och b är

TATA42: Föreläsning 11 Kurvlängd, area och volym

MA002X Bastermin - matematik VT16

Matematiska uppgifter

Kompendium om. Mats Neymark

ÖPPNA OCH SLUTNA MÄNGDER. KOMPAKTA MÄNGDER. DEFINITIONSMÄNGD. INLEDNING. Några viktiga andragradskurvor: Cirkel, ellips, hyperbel och parabel.


TATA42: Föreläsning 12 Rotationsarea, tyngdpunkter och Pappos-Guldins formler

Lösningar till tentamen i EF för π3 och F3

Tentamen ETE115 Ellära och elektronik för F och N,

Kvalificeringstävling den 2 oktober 2007

Övningar till kapitel 1

Exponentiella förändringar

TMV151/TMV181. Fredrik Lindgren. 19 november 2013

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Genomgånget på föreläsningarna Föreläsning 16-17, 2010:

Tentamen i ETE115 Ellära och elektronik, 3/6 2017

24 Integraler av masstyp

Dagens ämnen. Repetition: kvadratiska former och andragradskurvor Andragradsytor System av differentialekvationer

x = x = x = x=3 x=5 x=6 42 = 10x x + 10 = 15 x = = 20 x = 65 x + 36 = 46

13 Generaliserade dubbelintegraler

Tentamen i Analys B för KB/TB (TATA09/TEN1) kl 08 13

a sin 150 sin 15 BC = BC AB 1.93 D C 39º 9.0

Räkneövning 1 atomstruktur

TENTAMEN. Matematik för basår I. Massimiliano Colarieti-Tosti, Niclas Hjelm & Philip Köck :00-12:00

1 Föreläsning IX, tillämpning av integral

MATEMATIKPROV, LÅNG LÄROKURS BESKRIVNING AV GODA SVAR

Sats 3: Egenskaper. (a) (b) f(x) dx = 2 f(x) dx. (c) (Af(x) + Bg(x))dx. g(x) dx = A. (d) (e) Om a b och f(x) g(x) (f) Triangelolikheten: Om a b

Vilken rät linje passar bäst till givna datapunkter?

UPPTÄCK OCH DEFINIERA SAMBANDET MELLAN TVÅ OMRÅDEN SOM DELAS AV GRAFEN TILL EN POTENSFUNKTION

Föreläsning 7: Trigonometri

Area([a; b] [c; d])) = (b a)(d c)

Skriftlig tentamen i Elektromagnetisk fältteori för π3 (ETEF01) och F3 (ETE055)

Tyngdkraftfältet runt en (stor) massa i origo är. F(x, y, z) =C (x 2 + y 2 + z 2 ) 3 2

Tentamen TEN1, HF1012, 30 maj Matematisk statistik Kurskod HF1012 Skrivtid: 14:00-18:00 Lärare och examinator : Armin Halilovic

Appendix. De plana triangelsatserna. D c

Studieplanering till Kurs 3b Grön lärobok

Tentamen 1 i Matematik 1, HF1903 tisdag 8 januari 2013, kl

KVADRATISKA MATRISER, DIAGONALMATRISER, MATRISENS SPÅR, TRIANGULÄRA MATRISER, ENHETSMATRISER, INVERSA MATRISER

1.1 Sfäriska koordinater

Lösningsförslag till fråga 5

Facit till Förberedande kurs i matematik av Rolf Pettersson

9. Bestämda integraler

Gauss och Stokes analoga satser och fältsingulariteter: källor och virvlar Mats Persson

TATA42: Föreläsning 4 Generaliserade integraler

Övningsuppgifter till introduktionsföreläsningar i matematik

============================================================

Användande av formler för balk på elastiskt underlag

SF1625 Envariabelanalys

Materiens Struktur. Lösningar

Byt till den tjocka linsen och bestäm dess brännvidd.

Tentamen i ETE115 Ellära och elektronik, 25/8 2015

Generaliserade integraler

Om ellipsen och hyperbelns optiska egenskaper

SF1625 Envariabelanalys

SF1626 Flervariabelanalys Tentamen 8 juni 2011, Svar och lösningsförslag

Vektorer. Avsnitt 1. Ange lägesvektorerna för de två väteatomerna på formen: r = x ˆx + y ˆx

TATA42: Föreläsning 4 Generaliserade integraler

INLEDNING: Funktioner (=avbildningar). Beteckningar och grundbegrepp

Övningsuppgifter till introduktionsföreläsningar i matematik

TATA42: Föreläsning 1 Kurvlängd, area och volym

En skarp version av Iliev-Sendovs hypotes

Läsanvisningar för MATEMATIK I, ANALYS

Tillämpad Matematik I Övning 4

6 Greens formel, Stokes sats och lite därtill

Tentamen ellära 92FY21 och 27

KOORDINATVEKTORER. BASBYTESMATRIS

Evighetskalender. 19 a) nyårsdagen var år 2000 b) julafton kommer att vara på år 2010 c) de första människorna landade på månen, 20 juli 1969

Lösningar till repetitionstentamen i EF för π3 och F3

Geometri. 4. Fyra kopior av en rätvinklig triangel kan alltid sättas ihop till en kvadrat med hål som i följande figur varför?

Inledande kurs i matematik, avsnitt P.6. Vi ritar upp enhetscirkeln och vinkeln 2π 3.

16 Area- och volymberäkningar, areor av buktiga

TATA42: Envariabelanalys 2 VT 2016

Lösningsförslag till tentamen i SF1683 och SF1629 (del 1) 23 oktober 2017

Transkript:

Armin Hlilovic: EXTRA ÖVNINGAR Andrgrdskurvor NÅGRA VIKTIGA ANDRAGRADSKURVOR: CIRKEL, ELLIPS, HYPERBEL OCH PARABEL CIRKEL Definition. En cirkel är mängden v de punkter i plnet vrs vstånd till en given punkt är konstnt.. Cirkelns ekvtion Cirkeln med centrum i (,) och rdien = hr ekvtionen ( ) +( ) = Cirkelns ekvtion på prmeterform: = p + cos t = q + sin t, där 0 t π (*) Anmärkning : Med hjälp v "trigonometrisk ettn " ser vi tt punkter definierde med (*) uppfller p q + = cos t + sin t = dvs ( p) + ( q) = som är ekvtionen för cirkeln med rdien och centrum i punkten (p,q). Anmärkning : Cirkelns ekvtion definierr två eplicit funktioner ( och därmed två funktionskurvor) som vi får genom tt lös ut ur ovnstående ekvtion: ( q) = ( p) = q ± ( p ) Övre hlvcirkeln ges v = q + ( p) medn = q ( p) är ekvtionen för nedre hlvn ------------------------------------------------------------------------------------------------------- Härledning v cirkelns ekvtion: Låt P(,) vr en punkt på cirkeln med centrum i (,) och rdien =. Eftersom vståndet melln P och C är lik med hr vi: ( p) + ( q) =. Om vi kvdrerr åd leden får vi ( = p) + ( q). v 3

Armin Hlilovic: EXTRA ÖVNINGAR Andrgrdskurvor ------------------------------------------------------------------------------------------------------- Anmärkning 3. Endst en punkt(0,0) stisfier ekvtionen + =0 Anmärkning. Ingen punkt stisfierr ekvtionen + =. -------------------------------------------------------------------------------------------- De inre punkter (med rndpunkter) uppfller villkoret ( ) +( ) -------------------------------------------------------------- För de ttre punkter (med rndpunkter) gäller ( ) +( ) ------------------------------------------------------------------------------ ------------- -------- Uppgift. Rit cirkeln + + =. Lösning: Vi kvdrtkompletterr + + = (+) +( ) = (+) +( ) = 9 Om vi jämför med cirkelns ekvtionen ( ) +( ) =, ser vi tt =, = h = 9 eller =, = h = 3 Alltså C(-,) är centrum och =3 är cirkelns rdie. =3 C(-,,) - O Uppgift. Rit följnde punktmängd i -plnet v 3

Armin Hlilovic: EXTRA ÖVNINGAR Andrgrdskurvor A= {(,) Svr: R : + 9 } ===========================================================. ELLIPS Definition. En ellips är mängden v de punkter i plnet vrs vstånd till två givn punkter, rännpunktern, hr en konstnt summ. Ellipsen med centrum i origo (0,0) och hlvlrn, hr ekvtionen + =. Om = 0 får vi = ±. Om = 0 får vi = ±. Aren v en ellips vrs hlvlr är och är A = π. Om F (,0) och F (,0) är ellipsens rännpunkter då gäller c c = c 3 v 3

Armin Hlilovic: EXTRA ÖVNINGAR Andrgrdskurvor Anmärkning 5: Ellipsen med centrum i origo, + =, kn nges med två ekvtioner på prmeter form: = cos t = sin t, där 0 t π (**) ( Med hjälp v "trigonometrisk ettn " ser vi tt + = cos t + sin t = dvs punkter som uppfller (**) stisfierr ellipsens ekvtion + = ) Anmärkning 6: Ekvtionen + = definierr två eplicit funktioner: = ± ( + tecken för övre hlvn ) Härledning v ellipsens ekvtion: Vi etrktr en ellips som hr rännpunktern F ( c, 0) och F (c, 0) som estår v de punkter vrs smmnlgd vstånd till två rännpunktern, hr en konstnt summ d + d =. Låt P(,) vr en punkt på ellipsen. Från d + d = hr vi ( + c) + + ( c) + = Vi flttr en rot till den vänstr sidn ( + c) + = ( c) + och kvdrerr åd sidor : ( + c) + = ( c) + + ( c) + Efter förenkling hr vi ( c) + = c Vi delr med och igen kvdrerr åd leden ( för tt eliminer roten) och därefter förenklr ekvtionen : v 3

Armin Hlilovic: EXTRA ÖVNINGAR Andrgrdskurvor + [( c) + ] = c c + [ c + c + ] = c c ( c + c + = c + c c ) + Vi inför eteckningen + = Om vi delr med + =. = ( = c ) c och får ellipsens ekvtion hr vi ellipsens ekvtion på formen Därmed hr vi härlett ellipsens ekvtion + =. ------------------------------------------------------------------------------------------ Anmärkning 7: Ett sätt tt få ekvtion för en ellips är tt i cirkelns ekvtion + = gör vrielte =/, =/ (med ndr ord ändrr vi skln på respektive -eln). Vi får + =. Anmärkning 8: Om ellipsens centrum ligger i punkten C(p,q) då hr ellipsen följnde () + () =. Smm ellipsen kn skrivs på prmeterform: = p + cos t = q + sin t, där 0 t π (***) p q ( Med hjälp v "trigonometrisk ettn " ser vi tt + = cos t + sin t = dvs ( p) ( q) punkter som uppfller (***) stisfierr ellipsens ekvtion + = ) Anmärkning 9: Endst en punkt(0,0) stisfierr ekvtionen Anmärkning 0: Ingen punkt stisfierr ekvtionen + + =. = 0 ---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Uppgift. En ellips hr ( den horisontell) hlveln = 5 och rännpunkter F ( 3,0) F (3,0). Bestäms ellipsens ekvtion. och 5 v 3

Armin Hlilovic: EXTRA ÖVNINGAR Andrgrdskurvor Lösning: Från smndet = c hr vi = 5 9 = 6. Ellipsens ekvtion + = lir då + = 5 6 Svr: + = 5 6 Uppgift 3. Rit elipsen vrs ekvtion är + = Lösning: För tt skriv ellipsen på formen + = delr vi med ekvtionen + 3 = och får 3 + = som vi kn skriv på följnde sätt + = / 3 Om vi jämför med + = får vi: = = och = / 3 = / 3 Alltså hr ellipsen hlvlrn = och = / 3. 5. Uppgift. Bestäm tngenten till elipsen vrs ekvtion är + = 3 i punkten P= (, ) där >0. Lösning: Vi sustituerr = i ellipsens ekvtion: + = 3 = = ±. Eftersom, enligt ntgnde >0 tr vi =. Vi deriverr åd leden i implicit definierde funktionen + = 3 och får 6 v 3

Armin Hlilovic: EXTRA ÖVNINGAR Andrgrdskurvor + = 0 =. I punkten P= (,) hr vi ( P) =. Tngentens ekvtion lir: ( ) = ( ) eller efter förenkling + = 3. Svr: + = 3 Uppgift 5. Vis tt ellipsen + = hr ren A = π. Lösning: Från + = får vi två eplicit funktioner = ± = ±. Vi estämmer ren v fjärde delen v ellipsen som ligger i först kvdrnten. A = d = = π / 0 π / 0 0 sin cosv cosv dv v cosv dv π Sustitutionen = sin v där 0 v ger d = cosvdv Gränser: = 0 sin v = 0 v = 0 π = sin v = sin v = v = π / π / π + cosv sin(v) = cos v dv = dv = [ v + ] 0 0 sin( π ) sin(0) = ( / ) (0 ) = π + + π π =. / 0 [( / + 0) (0 + 0) ] Från A π = hr vi A = π (vilket skulle eviss). 7 v 3

Armin Hlilovic: EXTRA ÖVNINGAR Andrgrdskurvor Uppgift 6. Rit följnde punktmängd i -plnet ) M = {(, ) R : + } Svr: Området egränss v ellipsen + =. Från = och = får vi hlvlrn = och =. Uppgift 7. Rit följnde punktmängder i -plnet ) M = {(, ) R : + } ) M = {(, ) R : + < } c) M 3 = {(, ) R : + = } d) M = {(, ) R : +, > 0} e) M 5 = {(, ) R : + <, 0} f) M 6 = {(, ) R : +, 0} Svr: ) ) Rndpunkter tillhör inte mängden M 8 v 3

Armin Hlilovic: EXTRA ÖVNINGAR Andrgrdskurvor c) d) B o C A e) B o C f) B o C A A ================================================================ 3.HYPERBEL Definition. En hperel är mängden v de punkter i plnet vrs vstånd till två givn punkter, rännpunkter hr en konstnt skillnd. ( Ekvtionen för en hperel härleder vi på liknnde sätt som för en ellips.) Två oft förekomnde är följnde ekvtioner: = (hr skärningspunkter med -eln) och =. (hr skärningspunkter med -eln) Anmärkning : Ekvtionen = definierr två eplicit funktioner: = ± ( + tecken för övre hlvn ). Härv får vi definitionsmängden 0 dvs (, ] [, + ) och två sned smptoter enligt formlern: T e för = + och hr vi 9 v 3

Armin Hlilovic: EXTRA ÖVNINGAR Andrgrdskurvor k = limm f ( ) + = lim + = lim = n = lim( f ( ) k ) = lim = lim [ ]= lim + + = = lim == lim konstnt). + + = 0 ( nämnrenn går mot, täljren = Därmed är = + 0 en sned smptot till = + d då. På smm sätt får vi tt = är en vänster smptot till = + då. På liknnde sätt visr vi tt = + och = är sned smptoter ( vänster respektive höger) till nedre delen v hpereln. Om F ( c,0) och F ( e,0) är hperelns rännpunkter då gäller + = c Anmärkning. Ekvtionen = 0 k kn fktorisers och skrivs som ( )( + ) = 0. och därmed punkter som stisfierr ekvtionen ligger på två linjer 0 v 3

Armin Hlilovic: EXTRA ÖVNINGAR Andrgrdskurvor = 0 h + =0. Uppgift 8. Rit hpereln 8 =8. Lösning: För tt estämm och skriver vi ekvtionen på formen =. Vi delr ekvtionen 8 = 8 med 8 och får = = h =. Därför är = hperelns smptoter. Vi ritr smptoter och, med hjälp v en rektngel ( se ilden), skisserrr vi hpereln. ======= =========== =========== =========== ========== ========== =========. PARABLER Här är två oft förekomnde ekvtioner: = ++ Eempel 3. ( där 0 ) och = + + ( där 0 ) ======= =========== =========== =========== ========== ========= v 3

Armin Hlilovic: EXTRA ÖVNINGAR Andrgrdskurvor Definition. En prel är mängden v de punkter i plnet vrs vstånd till en given linje, strlinje (direktris) och en given punkt rännpunkt är lik. Anmärkning 3: Prelns verte, ( toppunkt) ligger i mitten v vinkelrät sträckn från rännpunkten till direktrisen. Den red linjen i figuren ovn är prelns strlinje, F etecknr rännpunkt (fokus) och V är prelns verte (toppunkt) Uppgift 9. Bestäm ekvtionen för den prel vrs vstånd till linjen är lik. = och punkten F (, 0) Lösning: Q(-,) P(,) (-,0) O F(,0) Låt P(,) vr en punkt på preln. Avståndet melln P och direktrisen ( strlinjen) är d = + medn vståndet melln P och rännpunkten är d = ( +. ) Från d = d + = ( ) + (kvdrer åd leden) v 3

Armin Hlilovic: EXTRA ÖVNINGAR Andrgrdskurvor ( + ) = ( ) + + + = + + = Svr: = Uppgift 8. Bestäm ekvtionen för den prel som hr rännpunkten F(,5 ) och verte V(.6). Lösning: Genom rännpunkten F(,5 ) och verte V(.6) går prelns smmetrilinje medn direktrisen (strlinjen) skär vinkelrät smmetrilinjen i den punkt D som uppfller krvet tt vståndet melln D och V är lik med vståndet melln V och F. Direktrisens ekvtion är därmed = 7. (Se figuren.) För en punkt P(,) på preln hr vi d = d ( 7 ) = ( ) + ( 5 (kvdrer åd leden) ) (7 ) = ( ) 9 + = = Svr: = = 3 + + 3 + + 3 + ( 5) + + 0 + 5 3 v 3