DELÅRSRAPPORT 2:25 Kraftig resultatförbättring avlastar framtida pensionsåtagande Årets resultat beräknas uppgå till 39 miljoner kronor vilket är betydligt mer än prognosen i samband med delårsrapport 1. Tre faktorer, reavinst vid försäljning av Hälsohögskolan, finansnettot och en senare tidpunkt för årets löneavtal, förklarar resultatförbättringen. Samtliga tre faktorer är av engångskaraktär och påverkar således inte framtida resultatbedömningar. Årets resultat ger dock ett välkommet tillskott till det finansiella sparande som är nödvändigt för att möta framtida pensionsutbetalningar. För verksamhetens nettokostnad prognosticeras ett överskott i förhållande till budget på 19 miljoner kronor. Större delen, 87 miljoner kronor, avser en ej utnyttjad del av budgetreserven. Årets löneavtal beräknas gälla från och med 1 oktober och ger därmed i år ett lägre kostnadsutfall än budgeterat. Med hänsyn till att reserven även avsåg risk för sämre skatteintäkter som nu förväntas bli 57 miljoner kronor lägre än budget så har budgetreserven disponerats. De senaste årens intensiva arbete med att förändra och förbättra verksamheten med bland annat fokusering på tillgänglighetsfrågorna har medfört att Landstinget ligger väl till inför den 1 november då den nationella vårdgarantin börjar gälla. MEDBORGAR- OCH KUNDPERSPEKTIV Primärvård och specialiserad vård Resultaten i den landstingsgemensamma Vårdbarometern visar att länsinvånarna sammantaget är något mer nöjda än genomsnittet för riket inom de utvalda områdena tillgänglighet, förtroende och bemötande. Från och med 1 november i år gäller en utvidgad vårdgaranti. Primärvården ska erbjuda personlig kontakt via telefon eller på plats samma dag. Om läkarkontakt i primärvården behövs ska den erbjudas inom högst sju dagar. Efter mottagen remiss/vårdbegäran ska ett besök inom den specialiserade vården erbjudas inom högst 9 dagar. Efter beslut om behandling ska behandlingen erbjudas inom högst 9 dagar. Uppföljning av telefontillgänglighet på länets vårdcentraler har gjorts vid två tillfällen under tertialet. I genomsnitt 86 procent av alla samtal besvarades och svarstiden var i genomsnitt 1,7 minuter. Variationerna är dock stora och det finns enskilda vårdcentraler som det tar oacceptabelt lång tid att komma fram till på telefon. För tappade samtal låg kötiden i medeltal på 2,4 minuter. För att följa utvecklingen av väntetider till allmänläkarbesök genomför Sveriges Kommuner och Landsting tillsammans med landets vårdcentraler endagsmätningar två gånger per år, i mars respektive i oktober. Den senaste mätningen som genomfördes i mars 25 visade att alla i vårt landsting som bedömdes vara i behov av akut vård fick komma samma dag, medan ej akuta i genomsnitt fick vänta sju dagar, att jämföra med nio dagar för hela riket. 1 (11)
Mätningarna gällande tillgänglighet i relation till vårdgarantin för specialistmottagningarna visar att cirka 7 procent av mottagningarna för närvarande lever upp till vårdgarantin. Värdet är något lägre än vid mätningen i april, vilket främst förklaras av en något lägre verksamhet under sommarmånaderna. De flesta mottagningar som anger att de inte klarar vårdgarantin redovisar värden som är nära tidsgränserna. Några specialiteter har dock fortfarande längre väntetider såsom exempelvis neurologi och urologi. Tillgängligheten till audionom för utprovning av hörapparat förbättras successivt. Sedan april 25 har antalet patienter som väntar på tid för nybesök halverats och uppgår nu till cirka 3. Bedömningen är att förväntad längsta väntetid uppgår till 4 6 månader för nybesök. Tillgängligheten till behandling är i de flesta fall bra. Som exempel kan nämnas att väntetiden för operation av höft- eller knäplastik är cirka 12-16 veckor, vilket är bland de kortare väntetiderna i landet. Väntetider för ryggoperationer har dock förlängts ytterligare och uppgår nu till närmare 6 veckor. 6 procent av vårdcentralerna i länet uppger att de kan erbjuda stöd till viktminskning och 9 procent anger att de också kan erbjuda stöd för rökavvänjning. Under våren genomförde Landstinget i samverkan med Statens folkhälsoinstitut och Statistiska Centralbyrån en nationell befolkningsenkät där 12 8 av länets invånare fick besvara frågor om sin hälsa och sina levnadsvillkor. Resultatet kommer att presenteras i början av 26. Tandvård Folktandvårdens möjligheter att tillgodose invånarnas behov av tandvård fortsätter att förbättras. Allt fler allmäntandvårdskliniker kan ta emot nya patienter. Väntetiden i specialisttandvården är nio månader, vilket är en månad längre än i april. anslutna till landstingets växel uppgår till 88 procent. Tandborstningsprojektet på länets daghem och förskolor fortsätter. Projektet har haft stor framgång och på majoriteten av daghemmen borstar nu barnen sina tänder. Andelen nöjda patienter uppgår till 93 procent. Utbildning Värnamo och Sörängens folkhögskola har haft god tillströmning av elever till höstterminen. Båda arbetar för respektive skolas attraktivitet genom att förändra och utöka kursutbudet men också genom att förbättra marknadsföringskanalerna. När det gäller gymnasieskolans naturbruksprogram antogs totalt 15 elever och det var 1,15 sökande till varje plats. Kultur Det strategiska målet för kulturverksamhet är att öka intresse och engagemang och ge alla länsinvånare möjlighet till delaktighet i kulturlivet. Svensk Blåsmusikfestival genomfördes i maj månad under tre dagar och festivalen engagerade 1 8 amatörer och proffs och cirka 1 åhörare. Smålands musik o teaters sommarspel har under andra tertialet uppförts i Gnosjö, Stenberga och Eksjö. Föreställningen var uppskattad och drog stor publik. Jönköpings Sinfonietta och dess ensembler har under sommaren medverkat i Båstad kammarmusikfestival, Musik vid Siljan samt festspelen i Piteå. Under augusti månad genomfördes den årliga Poesifestivalen. Hemslöjdens Dag i maj engagerade intresserade från hela landet. I vårt län hölls aktiviteter på 18 platser och hemslöjden lockade uppskattningsvis 7-8 besökare. Telefontillgängligheten, dvs. antal besvarade samtal i relation till antal inkomna samtal för kliniker 2 (11)
PROCESS- OCH PRODUKTIONSPERSPEKTIV Produktion Primärvård och specialiserad vård Tabell: Utökningsramar 25 Åtgärd, område etc Mnkr Dialys 3, Hjärtsjukvård 3,7 Hörselvård 4,8 Klamydia 1, Psykiatrisk vård 15, Seniorboende Höglandet 1,4 Summa 28,9 Resursförstärkning inom dialysverksamheten gör att sex ytterligare patienter får dialys vid länssjukhuset Ryhov. Genom omdisponering av regionanslaget kan ytterligare 2 kranskärlsutredningar och 55 ballongvidgningar utföras vid Ryhov. Merkostnaden för utlämnande av fler hörapparater har beräknas till 4,3 miljoner kronor, men en ytterligare förstärkning med 1,5 miljoner kronor är planerad. Även en hörselvårdsingenjör har anställts för att frigöra audionomernas tid för mer patientarbete. En miljon kronor har fördelats för ökade insatser inom smittskydd, ungdomsmottagningar och studenthälsan för att förebygga klamydia. Antalet dömda patienter till rättspsykiatrisk vård har ökat kraftigt i Jönköpings län. För att klara vårdbehovet har ytterligare vårdplatser köpts, främst från Vadstena. Dessutom har patienter som inte har särskild utskrivningsrätt vårdats på behandlingshem. Av utökningsramen går större delen till att täcka ökade kostnader för köpt vård, men även för att förstärka den egna verksamheten. Höglandets sjukvårdsområde har kompenserats för ett ökat åtagande inom hemsjukvården. Ytterligare 83 seniorboendeplatser har tillkommit. Tabell: Produktionstal Specialiserad vård Somatisk vård 2:25 2: Förändring Fastställda vårdplatser 965 967-2 967 Disponibla vårdplatser 821 835-14 852 Vårdtid 174 824 172 487 2 337 263 8 Vårdtillfällen 35 366 35 718-352 54 34 Psykiatrisk vård Fastställda vårdplatser 165 165 165 Disponibla vårdplatser 154 154 157 Vårdtid 34 288 34 496-28 53 8 Vårdtillfällen 2 63 2 65-2 3 889 ------------ ------ -------- Antal läkarbesök i 188 617 186 25 2 592 292 946 specialistvård 1 - varav fri barnsjukvård 39 445 38 41 1 44 61 988 - andel frikort 28 % 28 % % 27 % 1) Exkl. ej avgiftsbelagda prestationer Två vårdplatser på onkologvårdavdelningen, Jönköpings sjukvårdsområde, har per april 25 omvandlats till platser för öppenvårdsverksamhet. Tabell: Produktionstal primärvård 2:25 2: Förändring Antal läkarbesök 231 46 227 157 3 889 344 28 - varav fri barnsjukvård 35 112 36 515-1 43 53 137 - andel frikort 15 % 15 % % 15 % Besök annan Personalkategori* 762 222 779 724-17 52 1 261 255 * reviderade värden för 4831 Den relativt stora minskningen för besök hos andra personalkategorier beror på att Höglandet sjukvårdsområde gjort en överenskommelse att kommunernas undersköterskor ombesörjer nattbesöken på seniorboenden och landstinget ansvarar för sjuksköterskebemanningen. 3 (11)
Tabell: Produktionstal riks- och regionsjukvård samt privata vårdgivare Förändring 2:25 2: Regionsjukvård Antal vårddagar* 8 677 7 598 1 79 11 398 Läkarbesök (Linkpg)* 4 921 4 437 484 6 724 Rikssjukvård Antal vårddagar ** 9 88 9 247-159 13 551 Läkarbesök, akut 1 63 9 69 94 17 192 Läkarbesök, remiss 1 261 1 353-92 1 688 Privata vårdgivare Läkarbesök, spec läk 27 344 28 48-74 42 988 Läkarbesök, allm. läk * 37 854 39 211-1357 51 114 Sjukgymnastbesök* 66 339 64 997 1 342 12 649 *) 5831 är utfall tom 5731 samt 1 månads prognos **) Köp av rättspsykiatri i Vadstena redovisas under rikssjukvård Regionsjukvård avser i första hand högspecialiserad vård vid Universitetssjukhuset i Linköping. Inom rikssjukvård har antalet vårddagar inom somatisk vård minskat med cirka 25 procent medan antalet vårddagar för rättspsykiatri har ökat med närmare 4 procent. Sedan 1 juli har sjukvårdsförvaltningarnas budget för köp av rikssjukvård. Detta kan i någon mån ha påverkat remitteringsmönstret. Tandvård I allmäntandvården har antalet behandlade vuxna ökat med tio procent, medan antalet behandlade barn har minskat med 2,4 procent. Att färre barn har behandlats kan vara en följd av att revisionsintervallen ökats. Tandläkarnas andel kliniska tid har ökat med en procentenhet och är nu, 71 procent. Patienter som är berättigade till nödvändig tandvård och tandvård som ett led i sjukdomsbehandling ökar återigen efter en tillbakagång under. Uppsökande tandvård (munhälsobedömning) har hitintills utförts på 35 procent av berättigade patienter, målet är 75 procent. I specialisttandvården minskar tandläkarnas vårdtimmar beroende på sjukfrånvaro, utbildning och byte av ST-tandläkare. Däremot ökar patientbesöken. Antalet patientbesök är inte direkt kopplat till antalet vårdtimmar utan beror på patientens diagnos och behandling. Tabell: Produktionstal tandvård 2:25 2: Förändring Barntandvård - fullst behandl, ftv 43 578 44 641-1 63 67 789 - vårdtimmar tandl 25 17 26 331-1 224 41 762 - vårdtimmar övr 5 34 6 778-1 438 9 973 - fullst behandl, priv 3 38 2 763 545 4 496 Vuxentandvård - fullständigt och partiellt 71 35 64 852 6 498 96 339 behandl - vårdtimmar tandl 54 519 5 644 3 875 79 8 - vårdtimmar övr 23 475 22 668 87 35 63 Specialisttandvård - patientbesök 4 215 39 168 1 47 61 113 - vårdtimmar tandl 37 971 4 64-2 93 57 761 Uppsökande och nödvändig tandvård - antal patienter, ftv 4 13 2 151 1 952 5 587 - antal patienter, priv. 1 751 1 962-211 2 349 Ett projekt för att införa digital röntgen pågår. Installation har skett på en pilotklinik och kommer även att ske på en specialistklinik för att skapa ett beslutsunderlag för ett breddinförande. Mätning av utnyttjande av tillgänglig behandlingsrumstid visar på ett utnyttjande på 66 procent. Målet är 65 procent. Folktandvården hade i somras 16 feriearbetande tandläkarstuderande. Flera av dem kan tänka sig ett framtida yrkesliv i Jönköping. Utbildning På Sörängens folkhögskola har den allmänna linjen förstärkts med en ny inriktning, textila tekniker och en helt ny konstpedagogutbildning har startat. Inom naturbruksutbildningen började vid höstterminen den första omgången elever till de nystartade KY-utbildningarna; lantbruksföretag, skogsmaskinteknik och ridpedagog. Tabell: Produktionstal utbildning Elevveckor 25 Gymnasieskola - Naturbruk 17 84 17 62 - Folkhögskola 14 14 217 4 (11)
Kultur Arbetet med att integrera Länsteatern och Länsmusiken fortsätter. Avsikten är att finna vägar till samarbete i arbets- och organisationsfrågor. Under hösten avslutas arbetet med utsmyckningen av den nya vårdcentralen i Huskvarna. Tabell: Produktionstal Smålands musik och teater Antal föreställningar och publik /föreställning Länsteater Antal föreställningar 25 479 256 - varav inom länet 396 217 - varav utanför länet 83 39 - varav riktade till barn/ungdom 228 91 Publik per föreställning 12 118 Länsmusiken, antal konserter 375 439 - varav riktade till barn/ungdom 2 244 Publik per konsert 157 127 Varav Musikteater Antal föreställningar/konserter 273 24 - varav riktade till barn/ ungdom 228 1 Publik per konsert/föreställning 1 344 Personal Ökningen av antalet årsarbetare fortsätter, men ökningstakten har minskat under andra tertialet. Tabell: Förändring av antalet årsarbetare, genomsnittsvärden för januari till augusti - 25 Årsarbetare Ökning tillsvidareanställda 8,2 Minskning av visstidsanställda -13,9 Ökning av timanställda 12,1 Summa genomsnittlig förändring 78,4 Varav minskade sysselsättningsgrader -2,2 Minskad frånvaro 1,9 Ökning av antal årsarbetare 89,3 Sjukfrånvaron har minskat med 5,7 procent jämfört med föregående år. Målet för sjukfrånvaron 25 är att den ska minska med 1 procent. Fem procent av alla årsarbetare var frånvarande på grund av sjukdom. Den genomsnittliga sysselsättningsgraden är 92,5 procent vilket är oförändrat jämfört med samma period. För tillsvidareanställd personal har sysselsättningsgraden ökat medan den har minskat för visstidsanställda. Tabell: Förändring årsarbetare inkl. frånvaro för olika personalgrupper genomsnitt januari till augusti 25 Personalgrupper Årsarbetare Sjuksköterskor m flera 55,9 Läkare 25,7 Paramedicinsk personal 19,3 Tandläkare 3,5 Läkarsekreterare 6,8 Undersköterskor m flera -29,5 Övriga grupper 7,6 Summa 89,3 88 86 84 82 8 78 76 74 72 7 Faktiska årsarbetare utveckling Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 23 25 I gruppen sjuksköterskor m.fl. ingår en ökning av timanställda med 2,7 årsarbetare. Antalet läkare har ökat med 34,9 årsarbetare, men frånvaron har ökat med 9,2 årsarbetare. För att klara tillgängligheten har primärvården under inskolning av utländska läkare tvingats anlita hyrläkare på några vårdcentraler. Även inom psykiatrin har hyrläkare anlitats i begränsad omfattning. Allmäntandläkarna har ökat med 4,4. Fortfarande föreligger behov av att anställa 4 allmäntandläkare. 5 (11)
LÄRANDE- OCH FÖRNYELSEPERSPEKTIV 69 procent av medarbetarna har haft medarbetarsamtal med kompetensutvecklingsplan inom en tolvmånadersperiod. Inom arbetsmiljöområdet pågår aktiviteter som följd av medarbetarenkäten Dialogen som genomfördes under slutet av förra året. Handlingsplaner har tagits fram. Som ett led i att bedöma och utveckla vårdkvaliteten är det angeläget att verksamheten deltar i nationella kvalitetsregister. Inom respektive specialitet pågår analyser av kvalitetsregistren. Dessa analyser ligger till grund för det kliniska förbättringsarbetet. För närvarande pågår en kartläggning av vilka nationella kvalitetsregister som är aktuella att delta i. Inom IT-området har breddinförande av LabRossystemet och läkemedelsmodulen startat. Ett nytt system för avvikelsehantering (Synergi) håller på att införas. Avvikelsesystemet kommer att vara en viktig del i förbättringsarbetet. Inom Folktandvården mäts antal publicerade vetenskapliga artiklar. Åtta har publicerats under januari till augusti. Målsättningen är att stimulera till forsknings- och utvecklingsarbete som ska ligga till grund för förbättringsarbete inom verksamheten. Kvalitetsarbete enligt Bästa möjliga har startat vid Odontologiska institutionen.. Rosenlunds folkhögskola, som Sörängen driver i samarbete med Ädelfors, har flyttat till nya lokaler på högskoleområdet och samtidigt bytt namn till Jönköpings folkhögskola. EKONOMISKT PERSPEKTIV Resultat Landstinget redovisar efter andra tertialet ett överskott på 418 miljoner kronor. Det prognostiserade överskottet för 25 bedöms uppgå till 39 miljoner kronor och de finansiella målsättningarna uppnås. Att resultatet försämras till årsskiftet förklaras främst av nya löneavtalet som belastar det sista tertialet samt att finansnettot har påverkat det andra tertialet positivt då värdepappersvinster realiserades i samband med byte av externa kapitalförvaltare. Tabell: Resultaträkning (mnkr) 2:25 Diff. mot Bokslut 25 budget Intäkter 532 86 81 Kostnader -4 342-6 79-6 45 Avskrivning -148-223 -272 Verksamhetens Nettokostnad -3 958-6 27 19-5 912 Skatteintäkter 3 338 5 7-57 4 813 Utjämn.system 428 642-2 537 Gen statsbidrag 526 79 3 755 (läkemedel o sysselsättn.stöd) Finansnetto 84 91 65 42 Extraordinärt 1) 67 67 Årets resultat 418 39 185 235 Anm. -års kostnader och därmed även verksamhetens nettokostnad samt generella statsbidrag är justerade pga ändrad princip för redovisning av läkemedelsbidraget, vilket från och med 25 är ett generellt bidrag 1)Extraordinära intäkter avser realisationsvinst vid försäljning av fastighet till Hälsohögskolan. Verksamhetens nettokostnad Verksamhetens nettokostnad förväntas öka med 295 miljoner kronor jämfört med, vilket motsvarar knappt 5 procent. Det är 19 miljoner kronor under budgeterad nivå och avser framför allt en outnyttjad budgetreserv. En fortsatt ökning av antalet årsarbetare bedöms i år kunna finansieras genom främst lägre kostnader för läkemedel än budgeterat. Inför 26 krävs en anpassning av antalet årsarbetare till planerad nivå. 6 (11)
I den följande tabellen redovisas verksamhetens nettokostnad per verksamhetsområde. Nettokostnad och budgetavvikelser för landstingsgemensamma verksamheter (Laboratorieverksamhet, Landstingets kansli, IT-centrum, Landstingsfastigheter m.m.) har fördelats på verksamhetsområden. Tabell: Verksamhetens nettokostnad per verksamhetsområde Verksamhetsområde, mnkr Hälso- och sjukvård inkl köpt vård 2:25 25 Diff. m budget Bokslut Primärvård 1 67, 1 645, 22,3 1 623,5 Spec. somatisk vård 1 983,8 3 69,2-33,6 2 93,2 Spec. psykiatrisk vård 32,1 529,3 9,8 49,8 Allmäntandvård 8,8 139,3 12,3 138,3 Specialisttandvård 46,4 8,9,5 72,2 72, 114,8 3,2 112,6 Sjukresor 42,6 65,7 -,4 64,8 Ambulans- o sjuktransporter Handikapp/hjälpmedelsverksamhet Övrig hälso- och sjukvård (social verks, FoU, folkhälsa m.m.) Politisk verksamhet avseende HS-vård*) Summa Hälso- o sjukvård Regional utveckling 76,8 124,4 1,3 115,3 72,6 134,9 3,7 91,2 22,8 36,7,8 36,8 3 784,8 5 94,2 19,8 5 675,7 Folkhögskoleverksamhet 15,9 26,9 1,2 23,8 Gymnasieverksamhet 1,7 3,9 -,5 2,1 Teater- o musikverks. 18,5 29, 1,5 27,4 Museiverksamhet 8,7 8,7 7,9 Övrig kultur 18,9 34,4,2 32,7 Trafik 76,3 115, 11, Allmän regional utveckling Politisk verksamhet avseende Reg. Utv. Summa Regional Utveckling 32,7 47,,5 39,3 1,1 1,9 1,7 173,7 266,8 2,9 235,9 Outnyttjad budgetreserv 86,6 Verksamhetens nettokostnad 3 958,5 6 27, 19,3 5 911,6 Primärvård och specialiserad vård För verksamhetsområdet primärvård beräknas ett överskott på 22 miljoner kronor. Det är den positiva kostnadsutvecklingen för öppenvårdsläkemedel i primärvård som bidrar till överskottet. Även en lägre kostnadsutveckling för seniorboende än budgeterat bidrar till överskottet. Specialiserad somatisk vård visar på ett förväntat underskott. Den främsta orsaken är att antalet årsarbetare har ökat mer än planerat. Även kostnaderna för köpt vård bidrar till underskottet. För specialiserad psykiatrisk vård beräknas ett överskott på cirka 1 miljoner kronor. Resultatet är främst en följd av lägre kostnader för allmänpsykiatri inom rikssjukvård samt att utökningsramen för rättspsykiatri utnyttjas fullt ut först 26. Läkemedel Jönköping har liksom många andra landsting omklassificerat läkemedel från öppen- till slutenvård. Vid en jämförelse med riket så är det då mer relevant att jämföra utvecklingen av de totala läkemedelskostnaderna (öppen- och slutenvård). Dessa har till och med augusti ökat med 4,9 procent, vilket är högre jämfört med riksnittets 3,7 procent. 7 (11) Tabell: Läkemedel (öppen- och slutenvård) (Belopp i mnkr) Öppenvård* Slutenvård Totalt 2:25 457,4 7,7 528,1 2: 446,8 56,7 53,5 Läkemedel inom slutenvård har ökat kraftigt mellan åren. Detta förklaras av att redovisades kostnaderna för viss cytostatika som öppenvårdsläkemedel. 25 redovisas kostnaderna som slutenvårdsläkemedel. Förändring % 2,4 24,7 4,9 686,1 16,1 792,2 * Öppenvård (läkemedelsförmånen) redovisas båda åren inklusive kostnader för Apotekstjänsten ApoDos och diabeteshjälpmedel. Överskottet i förhållande till statsbidraget för läkemedelsförmånen beräknas till knappt 15 miljoner kronor. Totalkostnaden per invånare är 1 561 kronor. Riksnittet ligger på 1 682 kronor.
Egenavgifter svarar för 21,6 procent av totala läkemedelskostnaden vilket är en ökning med,9 procent jämfört med föregående år. Egenavgiftsandelen i riket är 21,2 procent, och det är en ökning på,2 procent mellan åren. Hyrläkare Då introduktion av utländska läkare har tagit längre tid än beräknat har hyrläkare behövt utnyttjas i större omfattning än föregående år. Kostnaden hittills i år uppgår till 12,1 miljoner kronor. Motsvarande period var kostnaden 7,7 miljoner och för hela uppgick kostnaden till 14 miljoner kronor. Cirka 75 procent av kostnaden avser primärvård och resterande 25 procent gäller psykiatrisk vård. Regionsjukvård, rikssjukvård Landstingen i Jönköping, Östergötland och Kalmar län har fr.o.m. årsskiftet en gemensam regionsjukvårdsnämnd. Nämnden beslutar i ärenden som gäller strategiska och ekonomiska frågor avseende den högspecialiserade vården men samordnar också vissa andra regiongemensamma angelägenheter. Den regiongemensamma verksamheten är numera i huvudsak anslagsfinansierad. Ett visst överskridande av anslaget kan förväntas på grund av under året tillkommande verksamheter såsom cochleaimplantat för barn, köp av operationer för kolonrektalcancer avseende första halvåret 25 samt kostnader för vissa cancerläkemedel. En viss kostnadsökning utöver ordinarie prisuppräkning förutses inom rikssjukvården. Bakgrunden är ökad remittering av svårt sjuka barn, ökad kostnad för akut vård samt ökad kostnad för vissa dyra behandlingar såsom exempelvis transplantationer. Kostnaderna för rättspsykiatrisk vård har ökat kraftigt. Budgeten för rättspsykiatrisk vård har förstärkts 25 med 9 miljoner kronor men kommer inte utnyttjas fullt ut förrän 26. Tabell: Regionsjukvård, rikssjukvård (Belopp i mnkr) utfall 25 Förändring Budgetavvikelse 25 Länet 126 122 4 Regionsjukvård* 27 26 1-4 Rikssjukvård* 144 136 8-5 Rättspsykiatri 25 16 9 3 Varav i Vadstena 15 11 4 Summa 52 48 22-6 *exkl köp av rättspsykiatri Tandvård För allmäntandvård inklusive patienter med särskilda behov beräknas ett överskott på tolv miljoner kronor. Allmäntandvårdens vuxenintäkter har ökat med tio procent (inkl. 3 % taxehöjning.) till följd av fler behandlade vuxna patienter. Specialisttandvården har under perioden minskat intäkterna främst beroende på att antalet implantatbehandlingar varit färre jämfört med föregående år. Kostnaderna har ökat med en procent. Sjukresor Landstingets kostnader för sjukresor beräknas i år uppgå till cirka 66 miljoner kronor vilket är i nivå med budget. Kostnadsutvecklingen för sjukresor med taxi ligger i princip på en oförändrad nivå 25 jämfört med. En ökad volym på drygt 3 procent har i stort finansierats av en kostnadsminskning per resa med nästan 1 kronor eller 2,9 procent. En ny trafikupphandling för särskild kollektivtrafik gäller från och med 1 september 25. Upphandlingen förväntas inte innebära någon kostnadsökning i förhållande till tidigare planerad nivå. Handikapp- och hjälpmedelsverksamhet Under året har budgeten för hörhjälpmedel förstärks och bidrar till att verksamheten förväntas vara i ekonomisk balans vid året slut. Övrig hälso- och sjukvård Det förväntade överskottet förklaras främst av att centrala medel för läkemedelskommittén ej kommer att utnyttjas fullt ut. 8 (11)
Utbildning och Kultur När det gäller folkhögskoleverksamhet och kulturverksamhet prognostiseras ett överskott. Det förväntade överskottet förklaras främst av minskade personalkostnader till följd av tillfälliga vakanser men även av minskade avskrivningskostnader. Även intäkterna inom folkhögskoleverksamhet har ökat. Värnamo folkhögskola bedriver vandrarhemverksamhet och har ökat sina intäkter till följd av ökad beläggning i samband med omhändertagande av den stormfällda skogen. Trafik och infrastruktur m.m. Underskottet för Länstrafikens buss- och tågtrafik bedöms överensstämma med budgeterade 229 miljoner kronor varav Landstinget finansierar hälften. Budgetreserv I samband med fullmäktiges budgetbeslut i november reserverades 175 miljoner kronor. Reserven skulle bland annat täcka kostnader för löneavtal 25, utrustning av Huskvarna vårdcentral, risk för minskade skatteintäkter m.m. Av reserven bedöms 87 miljoner kronor redovisas som positiv avvikelse mot verksamhetens budgeterade nettokostnad. Årets löneavtal beräknas gälla from 1 oktober och ger därmed i år ett lägre kostnadsutfall än budgeterat. Skatteunderlaget har inte ökat som beräknat och skatteintäkter bedöms bli 57 miljoner lägre än budget. Dessa två faktorer innebär att budgetreserven i praktiken är disponerad. Skatteintäkter Skatteintäkterna beräknas uppgå till 5 7 miljoner kronor 25 vilket är cirka 57 miljoner sämre än budgeterat. en bygger på Sveriges kommuner och landstings (SKL) bedömning i september 25. Under åren 1999- har kommuner och landsting fått en tillfällig tillförsel av skattemedel i form av den statliga skatt om 2 kronor som alla skattskyldiga med förvärvsinkomster betalar. Från och med 25 ingår 2-kronan i de generella statsbidragen. Tabell: Skatteintäkter under 25 Belopp i mnkr 25 Prel. skatteintäkt år 25 5 64 slutavräkning 25-46 Justeringspost -11 Summa 5 7 Statsbidrag och utjämning Landstingets kostnadsutjämningsavgift ökar 25 med cirka 6 miljoner kronor. Försämringen förklaras av såväl nytt utjämningssystem som ett i modellen bedömt förbättrat hälsoläge. Antalet personer inom vårdtunga grupper förbättras för länet relativt riket i övrigt. Tabell: Statsbidrag och utjämning Belopp i mnkr 2 25 Inkomstutjämning Kostnadsutjämning Regleringsavgift Generella statsbidrag Tillgänglighet Läkemedelsbidrag Sysselsättningsstöd Summa 535-71 -36 478 48 954 25 83-17 -54 717 73 1 432 Från och med 25 ingår det gamla sysselsättningsstödet i utjämningssystemet. Utöver detta har riksdagen beslutat att ett tillfälligt sysselsättningsstöd ska utgå under -26. Detta utgår med 2,5 procent av lönekostnadsunderlaget och ger landstinget knappt 73 miljoner kronor 25. Bokslut 327-47 -58 274 4 78 48 1 292 Finansnetto Finansnettot för 25 bedöms uppgå till drygt 9 miljoner kronor vilket överstiger budget med cirka 65 miljoner kronor. I samband med ny kapitalförvaltningsperiod fr.o.m. maj 25 har tidigare orealiserade värdestegringar realiserats. en grundas på en bedömning att aktiemarknaden i stort ligger på oförändrad nivå för resterande del av 25. Bedömningen förutsätter därutöver att kassaflödet utvecklas på sätt som här redovisas. 9 (11)
Finansiell utveckling kassaflöde För de två första tertialen redovisas ett positivt kassaflöde på 164 miljoner kronor. Likvida medel beräknas vid årets slut ha ökat med 473 miljoner kronor. Likviditeten uppgick 25-8-31 till 1 531 miljoner kronor och bedöms vid kommande årsskifte ha ökat till 1 841 miljoner kronor. Tabell: Finansieringsanalys (Belopp i mnkr) 2 25 25 Bokslut DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Verksamhetens intäkter 532 86 81 Verksamhetens kostnader -4 342-6 79-6 45 Avsättningar (pensionsskuld + LÖF) 78 153 89 Netto -3 732-5 831-5 551 Skatteintäkter 3 338 5 7 4 813 Generella statsbidrag och utjämning och sysselsättningsstöd 954 1 432 1 292 Finansiella intäkter 125 141 87 Finansiella kostnader Extraordinära intäkter -41-49 67-45 Justering för rörelsekap. förändring -263-26 179 avseende löpande verksamhet 1) Verksamhetsnetto 382 741 775 INVESTERINGAR Inköp av anläggningstillgångar Avyttringar av anläggningstillgångar -22 2-344 77-374 11 Investeringsnetto -218-267 -363 FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL 164 473 412 Ing. likvida medel 1 368 1 368 956 Utg. likvida medel 1 531 1 841 1 368 1) Medel bundna i löpande verksamhet Förändring fordringar Förändring finansiella anläggningstillg. -45 12 8 3 Förändring av övr. kortfr. skulder -219-38 96 SUMMA -263-26 179 Hittills i år har Landstinget investerat i inventarier och fastigheter för 22 miljoner kronor. Investeringsprognosen för 25 uppgår till totalt 344 miljoner kronor varav 186 miljoner i fastigheter och 158 miljoner i inventarier. Försäljning av Hälsohögskolan sker 1 november med 135 miljoner kronor. Högskolans bokförda värde 68 miljoner kronor ingår i avyttring av anläggningstillgångar. Ekonomisk ställning Landstingets ekonomiska ställning redovisas på det sätt som den kommunala redovisningslagen föreskriver. Således redovisas Landstingets pensionsåtagande enligt den så kallade blandmodellen vilket innebär att åtagande för pensioner intjänande före 1998 redovisas som ansvarsförbindelse. Pensioner intjänande fr.o.m. 1998 redovisas i balansräkningen som avsättning och är finansierade via resultaträkningen. Tabell: Balansräkning (enl redovisningslagen) (Belopp i mnkr) 2 25 TILLGÅNGAR 25 Bokslut A. Anläggningstillgångar I. Immateriella anläggningstillgångar 35 42 31 II. Materiella anläggningstillgångar 1. Fastigheter 2 127 2 66 2 59 2. Inventarier 535 564 538 III. Finansiella anläggningstillgångar 2 2 2 Summa Anläggningstillgångar 2 716 2 692 2 648 B. Omsättningstillgångar I Förråd 3 31 32 II. Kortfristiga fordringar 399 341 352 III. Kortfristiga placeringar 86 86 867 IV. Kassa och bank 725 1 35 51 Summa Omsättningstillgångar 1 96 2 213 1 752 SUMMA TILLGÅNGAR 4 676 4 95 4 4 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER A. Eget kapital I. Landstingskapital -2 476-2 476-2 241 II. Årets resultat -418-39 -235 Summa Eget kapital -2 894-2866 -2 476 B. Avsättningar I. Avsättningar för pensioner m m. -646-714 -579 II. Övriga avsättningar -158-165 -147 Summa Avsättningar -84-879 -726 C. Skulder I. Långfristiga skulder II. Kortfristiga skulder -978-1 159-1 197 Summa Skulder -978-1 159-1 197 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER -4 676-4 95-4 4 Ansvarsförbindelse: Pensionsåtagande 3 749 3 715 Borgensåtagande: Motorvagnar m.m. 366 366 SOLIDITET % 58,4 56,3 1 (11)
Redovisning av pensioner enligt blandmodellen tillkom i samband med att balanskravet infördes för kommuner och landsting. Genom blandmodellen skulle negativa ekonomiska effekter för samhällsekonomin undvikas. Om hela kommunsektorn under några år genom besparingar alternativt skattehöjning skulle finansiera även det gamla pensionsåtagandet skulle negativa effekter på tillväxten uppstå. Blandmodellen innebär inte att pensionsåtagandet försvunnit. Om redovisning av Landstingets hela pensionsåtagande görs så täcker inte Landstingets tillgångar skulderna (negativt eget kapital). Tabell: Balansräkning (fullfondering) 25 Bokslut TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar 2 692 2 648 Omsättningstillgångar Finansiella placeringar 1 841 1 368 Övriga omsättningstillgångar 372 384 SUMMA TILLGÅNGAR 4 95 4 4 EGET KAPITAL - 882-1 238 AVSÄTTNINGAR Avsättning pensioner 4 463 4 294 Övriga avsättningar 165 147 SKULDER 1 159 1 197 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR O SKULDER 4 95 4 4 Soliditet -18% -28% I ett kort perspektiv kan detta hanteras då skulder i form av pensionsåtagande inte direkt ska betalas. Efter hand som pensionsutbetalningarna ökar och pensionsåtagande ska infrias måste likvida tillgångar finnas. Landstingets finansiella mål om ett resultat på 2,5 procent säkerställer årlig värdesäkring av hela pensionsåtagandet. Målsättningen ger däremot enbart i begränsad utsträckning möjlighet att bygga upp sparande för tidigare år. 25 års prognostiserade resultat på 39 mnkr överstiger finansiellt mål. Även kommande års budgeterade nivåer ligger över 2,5 procent. Detta är ett önskvärt läge då det ger ett sparande även för åtagandet före 1998. Finansiella tillgångar byggs upp som kan möta framtida pensionsutbetalningar. 11 (11)