Trafikförhållanden 2035 - Trafikverkets långsiktiga plan Köpenhamn 6.-8. April 2011 Otto Kärki
Trafikförhållanden 2035 Trafikverkets expertuppfattning om framtidens trafiksystem och hur det ska byggas upp Behovet av stora förändringar i riktlinjerna är tydligt (klimatförändring, nationalekonomi, produktivitet, Finlands konkurrenskraft) Tidsperspektiv: 6 regeringsperioder (2016-2035) Finansieringen nuvarande 1,5 Mrd. / år (ca 3 % av statsbudget) Mycket växelverkan i processen 2
Riktlinjer för att utveckla trafiksystemet på lång sikt För kunden Spåren av vår verksamhet i dag syns i morgon Mera för mindre genom samarbete 1. Näringslivets verksamhetsförutsättningar 2. Regionala behov 3. Fungerande resekedjor och den dagliga tillgängligheten 4. Kollektivtrafiken i stadsregioner 5. Ansvaret för anslutningsparkeringarna 6. Gång och cykling är grundläggande transportsätt 7. Möjligheterna att förena de lagstadgade transporterna för att uppnå en basservicenivå 1. Utsläppen av växthusgaser i trafiken minskas 2. En heltäckande strukturell granskning av avgifter och skatter 3. Trafikprissättningen blir mer styrande 4. Att trygga säkerheten är ett ramvillkor 5. Trafikens ekologiska fotavtryck minskas 6. Säkerheten före framkomligheten 7. Stöder att hastighetsbegränsningarna följs och drar nytta av ny teknik 1. Ett mångsidigt utbud av metoder 2. Centrala trafikförbindelser 3. Förändringen av finansierings fördelning 4. Att ta hänsyn till en stigande kostnadsnivå 5. Ett investeringsprogram på 10 år (stora) 6. Små investeringar betonas före stora 7. En gemensam trafiksystempeng för olika aktörer i stadsregionerna? 8. Budgetprocessen utvecklas (Infra Ab?) 9. Nya finansieringsmodeller
Regionala behov av näringslivet I södra Finland betonas tryggandet av en tillräcklig kapacitet för näringslivets inrikes och utrikes transporter och arbetskraftens möjlighet till mobilitet genom bra förbindelser inom kollektivtrafiken. I västra Finland betonas fungerande transportkedjor till de centrala trafikknutpunkterna och hamnarna, även i väst-östlig riktning. I östra Finland betonas tillräckliga förbindelser med Ryssland och behoven inom turism, gruvdrift och skogsindustri samt Saima kanals funktion. I norra Finland betonas behoven inom gruvdriften och annan tung industri samt turismen (resandet). På lång sikt ingår beredskap för en ökad betydelse för Barentsregionen.
Alternativ i utredningen Viktigaste trafikpolitiska skillnader Alternativ A Alternativ B Alternativ C Utvecklingens prioritet Trafiksystem utvecklas genom att sträva efter samma servicenivå i hela Finland Trafiksystem utvecklas där det finns mest trafik Trafiksystem utvecklas enligt näringslivets behov Uppfattning av regioner Uppfattning av samhällsstruktur 10-20 utvecklande stadsregioner Stadsregionernas markanvändning utvecklas systematiskt Befolkningen ökar i Helsingfors, Åbo, Tammerfors och Uleåborg regioner Stora städer tenderar splittras De nuvarande industriorten utvecklas fortvarande Stadsregioner splittras Uppfattning av utlandsförbindelser De nuvarande hamnar och flygplatsen, behov att utveckla hela trafiksystem och leder Få hamnar, få flygplatsen, De sydligaste hamnarnas betydelse ökar och förbindelse till st. Peterburg Färre hamnar, Nuvarande flygplatsen, gruvförbindelser Vikt på utvecklandet Utvecklingen med små investeringar Utvecklingen med stora investeringar 2011-04-07 5 www.liikennevirasto.fi Utvecklingen med små och stora investeringar, satsning på
Finansiering Liikenneolosuhteet 2035 /
FINANSIERING Alternativ A Alternativ B Alternativ C Finansiering på bred nätverk jämlikt Mera beslutsmakt till regioner Finansiering på små åtgärder och kollektivtrafikstjänster Finansiering på Finlands kärnområden och stamnätet Finansiering på stora investeringar, basledshållning minskar rejält Finansiering på storindustrins behov Finansierings tyngdpunkt det nuvarande nätverk och underhåll Finansiering i medeltal M /år, nu pengar budgetfinansiering + andra inkomster Regerings period 2008-2011 Behov 2020 *) VE A VE B VE C Totalt ~1550 1550 1550 1550 Kollektivtrafikstjänster 90 120 130 50 70 Drift och underhåll 850 1150 1000 800 1130 Små investeringar 110-280 140 140 Stora investeringar 450-140 560 210 7 *) Det nuvarande servicenivå
Fördelning av finansiering 1800 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 Kollektivtrafikstjänster Stora investeringar Små investeringar Drift, underhåll, grundförbättringar, trafikstyrning 0 2008 2011 Alt A Alt B Alt C i fortsättning Alternativ i utredningen
I fördelningen av medel satsar man särskilt på Den dagliga framkomligheten Små utvecklingsåtgärder En ökad finansiering av kollektivtrafiken Förbättringarna av bannätet främst för att förbättra huvudbanans kapacitet samt närtrafikprojekt inom Helsingforsregionen Inom sjöfarten riktas finansieringen av förbättringar till att utveckla trafikens styrsystem och fördjupa farlederna (Flygförbindelser för det mesta marknadsdrivna. Staten försäkrar förbindelser över 3-4 timmar från Helsingfors)
Fördelning av finansieringen
Servicenivå och effekter år 2035 RAHOITUS Liikenneolosuhteet 2035 /
VAD FÅR MAN OCH VAD INTE? (VÄGSEKTOR) - Mål: säker 100 km/h i stamnätet inte möjligt (om 80 år?) - Nuvarande hastigheter i vägtrafik - inte - Helsingfors-region: servicenivå försämras i vägar - Trafiksäkerhetsmål andra sektorer bör hjälpa mycket (fordonsteknologi, övervakning etc.) ± Miljö: nuvarande nivå?? Klimat: inte med väg- eller järnvägsåtgärder (vägavgifter, fordonsteknologi, attityder effektivare) ± Vägarnas nuvarande skick i stamnätet: ja (3000 km), annars nej ± Drift och underhåll: nuvarande nivå om finansiering ökar till 580 M, köpkraft? - Beläggning (sämre utanför stamnätet) + Jämlikhet av trafikant- och åldersgrupper förbättras i stadsregioner ± Regional jämlikhet försämras i basväghållningen, inte så mycket i investeringar ± Mer ekonomisk spelrum för regioner (och politiker i mindre investeringar?) Vem gör beslut?