Upprättad d 5 maj 211 Objektnr 844859 Stockholm, via ett ctralsystem som övervakas i ett kontrollrum gemsamt för alla tunnlar. Tunnlarna utrustas med ett trafikkontrollsystem som i likhet med det installationerna på det högbelastade ytvägnätet omfattar tavlor som upplyser om körfältsavstängningar och reducerade hastigheter samt detektorer för trafikmätning. Systemet följer samma systemstandard som i Södra länk, Essingeled, E4 etc. Trafikstyrsystemets huvuduppgifter är att ge trafikanterna informerande, varnande och reglerande budskap. Syftet är: att minska olycksriskerna för trafikanterna att öka framkomlighet för trafik gom i första hand förkortade insats- och åtgärdstider för att avhjälpa olyckor och undanröja hinder, t ex stillaståde fordon eller tappade föremål att minska miljöbelastning gom jämnare trafikrytm att möjliggöra fjärrstyrda avstängningar av hela eller delar av tunnelsystemet vid dels akuta händelser, dels planerade underhållsarbet att minska personalinsatserna vid avstängningar samt att öka säkerhet för personal som i samband med avstängningar vistas på väg att möjliggöra snabbavveckling av trafik i tunnlarna vid incidter att kunna strypa trafikflödet till tunnelsystemet för att kunna förhindra köbildning i tunnlarna. I systemet ingår många komponter. De delar som observeras av trafikanterna är till exempel: automatiska avstängningsanordningar vars uppgift är att förhindra trafik in till avstängda delar, att skydda vid arbet i avstängd tunnel samt att ge räddningstjänst möjlighet att angripa från valt tunnelrör skyltar med variabla meddeland för hastigheter, vägvisning och meddeland som kan användas vid incidter, trafikomläggningar, varning och information. Vidare ingår ssorer och detektorer, kameror och styrutrustning. D styrda utrustning kommer att vara samordnad med trafikstyrsystem på de anslutande vägarna. Exempel på trafikstyrning i Kungs kurva Uppstår kö på påfartsramp från Stockholm E2N på grund av hög trafikintsitet på E2 träder motorvägs kontrollsystem (MCS systemet) i funktion och blockerar det högra körfältet på E2 så att köerna ställs på E2 och inte i tunneln. Uppstår det incidt på E4 söderut, söder om tunnelmynning till E4 Förbifart Stockholm, kan trafik ledas förbi via E2 gom att öppna barriär mellan E4 och E2. Exempel på trafikstyrning i Vinsta Tillfarterna till cirkulationsplatserna vid Johannelund och vid Skattegårdsväg föreslås signalregleras för att underlätta tunnelutrymning. I dessa fall ges trafik från tunneln fri lejd ut ur tunneln gom att trafik på Bergslagsväg stoppas. Vid tillfarterna placeras också tunneltréskyltar för att informera trafikanter i de fall tunneln skulle vara stängd. Frånfarterna i cirkulationsplatserna mot tunnlarna utrustas med fällbommar. Fällbommar föreslås äv vid tillfarterna till cirkulationsplatserna från tunnlarna för att hindra att trafik kör ned i fel tunnelrör då det andra är avstängt, till exempel under driftavstängningar. När huvudtunneln stängs av ska trafik ledas av på avfarterna. Därför sätts ergiupptagande fångstnät upp i huvudtunnelrör direkt efter avfarterna mot de båda cirkulationsplatserna. Därmed garanteras trafiksäkerhet för arbetande i tunneln under driftavstängningar eller i samband med olyckor. Exempel på trafikstyrning i Häggvik I trafikplats Häggvik förekommer dast kortare tunnlar under vägbroar. Motorvägs kontrollsystem (MCS) utformas dock så att det blir möjligt att begränsa eller stänga påfart mot E4 Förbifart Stockholm och istället hänvisa trafik via trafikplatserna i Akalla och Tureberg mot E18/E4. 4.17.8 Vägmarkering Vägmarkeringar ska utföras så att trafikanter får visuell ledning och information och så att trafikrummet indelas tydligt för att trafikanterna ska 61 (1) Hela linj
Upprättad d 5 maj 211 agera korrekt. I arbetsplan för E4 Förbifart Stockholm redovisas vägmarkeringar bart som illustration. 4.17.9 Driftutrymm E4 Förbifart Stockholm indelas i olika driftområd som vart och ett matas från ett eldriftutrymme (ELDU) placerat vid dera tunnelröret. Varje ELDU omfattar rum för respektive tunnelrör för högspänningsställverk och transformatorer, lågspänningsställverk, batterier och system som tar över vid strömavbrott, belysningsctraler samt ett rum för tele, styrning och övervakning, styrning av trafikutrustning och kommunikation. Utrustning för vtilation och kylning (via friskluftintag) är placerat ovanpå eldriftutrymmet under tät duk i det utsprängda bergrummet (se också 4.6.2 och 4.13). omväxlande vid högra respektive vänstra tunnelröret och varje utrymme matar installationerna tus meter uppströms och tus meter nedströms vardera tunnelröret. Placering påverkas också av möjlighet att ordna vtilationsschakt. Inga driftutrymm ovan jord ingår i arbetsplan. 4.17.1 Vtilation Tunnlar vtileras för att säkerställa god luftkvalitet för trafikanterna och för att kunna styra giftiga gaser i samband med brand. Luftströmmarna kan principiellt anting styras gom trafiktunnlarna (längsvtilation) eller ledas in i vtilationstunnel som är separerad från trafikutrymma (tvärvtilation). I E4 Förbifart Stockholm föreslås, i likhet med i tidigare svska tunnelprojekt, längsvtilation. Fördelarna är att större bränder kan hanteras samt att kostnaderna Varje ELDU är cirka 18 x 24 meter. De placeras Figur 41 De två tunnelrör kommer att förbindas av utrymningsvägar så att man vid olycka kan ta sig över till det andra tunnelröret. Båda tunnelrör stängs av för inkommande trafik vid olycka. Hela linj 62 (1)
Upprättad d 5 maj 211 Objektnr 844859 blir lägre. Nackdelarna är att det oftare inträffar risksituationer när bilarna måste utrymmas. Längsvtilation innebär att friskluft tillförs via infartsmynningar och tilluftsstationer. Luft förs framåt, i trafikriktning, i huvudsak med hjälp av trafiks s.k. kolvverkan. Vid långsam trafik används impulsfläktar, placerade i trafiktunnlarnas tak. För att luftkvalitetsnormerna ska klaras i tunnelmynningarnas närmiljö installeras frånluftstationer i anslutning till mynningarna. De blåser ut förorad luft via frånluftstorn cirka 1-15 meter ovanför mark. Frånluftsstationer placeras före tunnelmynningarna vid Kungs kurva (södergåde resp. norrgåde) Vinsta (norrgåde) och Hjulsta. För att miljön i d långa huvudtunneln under Mälaröarna ska vara godtagbar installeras tre luftutbytesstationer i varje tunnelrör mellan Kungs kurva och Hjulsta. Med hjälp av fläktar blåser dessa in friskluft och suger ut förorad luft eller brandgaser. Varje station består av (sett i trafikriktning) först tre frånluftstationer följt av tre tilluftstationer. (se vidare 4.14 Ovanjordsanläggningar). Vid brand används impulsfläktar för att skapa tillräckligt hög lufthastighet i trafikriktning, så att all rök rör sig framåt och det alltså blir möjligt att evakuera passagerare bakom olycka där brand uppstått. En brandgasevakueringsstation vid Sätra är kopplad till de båda huvudtunnlarna via spjäll som normalt är stängda. Vid brand öppnas spjäll till det tunnelrör som ska evakueras. 4.17.11 Utrymnings- och insatsvägar Om olycka inträffar i tunnel lämnar fordon som befinner sig nedströms olycksplats tunneln gom de vanliga utfarterna. Uppströms olyckan stoppas fordon och trafikanter evakuerar till intilliggande tunnelrör. På grund av olyckan kan det uppstå kö uppströms olycksplats. Uppstår det brand vtileras luft i trafikriktning bort från kön. Tunneln är då tom på trafik eftersom vtilationshastighet är långsammare än d utrym- mande trafiks hastighet. Trafikanter på väg in i tunneln ska hindras och styras till andra vägar. Evakuering till intilliggande tunnelrör och räddningstjänsts angreppsväg, se figur 41, sker via utrymnings- och insatsvägar. I E4 Förbifart Stockholm har dessa utformats som tvärtunnlar som sammanbinder de två huvudtunnelrör. Avståndet mellan tvärtunnlarna är cirka 1 meter; i ramper 15 m och något större avstånd vid tunnelmynningar. Utrymningsvägarna består av brandsluss och evtuellt äv hjälprum vid anslutning till det andra tunnelröret. Dörrar, trösklar och lutningar i nödutgångarna anpassas för personer med funktionshinder. Där trappor finns kommer det att finnas brandsäkra räddningsrum för dem som inte klarar att utrymma i trapporna. Rullstolar och bårar kan transporteras till säker plats. Räddnings- och brandbekämpningsinsatser når olycksplats gom det motståde tunnelröret som stängts av för trafik. I påfartsramper kommer utryckningsfordon fram gom att bredd sju meter medger passage av stillaståde kö. En kombination av automatiska system och styrning och övervakning via driftledningsctral säkerställer att sekvserna av åtgärder utförs rätt vid de olika händelser som kan inträffa. 4.18 Andra åtgärder och anordningar D del av E4 Förbifart Stockholm som omfattas av arbetsplan ansluter till kommunala vägar och gator. Dessa kommer att byggas om för att anpassas till de förändrade trafikflöda. Dessa förändringar regleras i detaljplan som upprättas parallellt med arbetsplan. Förändringarna illustreras på arbetsplans ritningar m ligger utanför det område som fastställs. Förändringarna beskrivs kortfattat i arbetsplans beskrivning av delsträckorna och de redovisas äv i miljökonsekvsbeskrivning. 4.18.1 Anslutnings- och parallellvägar Väg 261, Ekeröväg byggs om inom d del som 63 (1) Hela linj
Upprättad d 5 maj 211 utgör trafikplats. Ombyggnad berör kommunal cykelväg och skilda anslutningsvägar till Tillflykt och Edeby. E4 Förbifart Stockholm utgör motorväg. Det är därför viktigt att långsamgåde fordon kan hänvisas till parallella vägar. Till skillnad från i vägutredning kommer Akallalänk ligt Stockholms stads planer att fortsatt utgöra förbindelse mellan Akalla och Hjulsta. Trafikverket har initierat ett arbete med bland andra Stockholms stad och Järfälla kommun för att se över hur det framtida vägsystemet ska se ut i området kring trafikplats Hjulsta. 4.18.3 Kompsationsåtgärder Program för kompsationsåtgärder för intrång i reservat tas fram tillsammans med Stockholms stad och länsstyrels. Kompsationsåtgärder regleras gom avtal efter samråd med kommunerna respektive länsstyrels. 4.18.2 Jord- och luftledningar Utbyggnad av E4 Förbifart Stockholm medför att ett stort antal befintliga ledningar och kablar måste flyttas i anslutning till de ytförlagda trafikplatserna. Vid Kungs kurva berörs flera större ledningssystem till exempel huvudledningar för värme, vatt, datatrafik och elkraft. Längs d föreslagna ombyggnad av väg 261 på Lovö är det relativt få ledningar som berörs. Vid Vinsta finns ett flertal ledningssystem som påverkas. Bland annat passerar huvudledningar för fjärrvärme och vatt, som försörjer norra Stockholm, gom området. Trafikplats Hjulsta ligger i ett område som är relativt fritt från ledningar. Vid Akalla finns större vattledning som måste flyttas. Ett flertal ledningssystem berörs av de förändringar som planeras i Norra Kolonnvägs korsning med E4 Förbifart Stockholm. Knistaväg korsar idag E4 under bro. Vid planerade åtgärder på bron måste berörda ledningar läggas om. En stor del av omläggningsarbeta kräver långa planeringstider för att försörjning ska kunna säkerställas. Vissa rörmaterial som erfordras för omläggningsarbeta har lång leveranstid. För aktuella ledningsomläggningar upprättas avtal mellan Trafikverket och ledningsägarna. I avtal regleras villkor för hur ledningsflytt skall gomföras. Hela linj 64 (1)
Upprättad d 5 maj 211 Objektnr 844859 5 Väghållaransvar för allmän väg 5.1 Förändring av väghållningsområde Ing förändring av det kommunala väghållningsområdet föreslås. 5.2 Förändring av allmän väg 5.2.1 Byggande av allmän väg Stat gom Trafikverket är väghållare för E4/ E2, E18 och väg 261 på Lovö - Lindö inom Ekerö kommun, samt väg 265 Norrortsled i Solltuna kommun. Stockholms kommun är väghållare för väg 275 Bergslagsväg - Akallaväg. Trafikverket blir väghållare för Förbifart Stockholm som blir framtida E4. I trafikplatserna ansvarar Trafikverket för huvudväg E4 samt de ramper som ansluter till kommunernas anslutande/korsande gator. 5.2.3 Förändring till av allmän väg I Hjulsta trafikplats som nu byggs ut för E18 är Stockholms kommun huvudman för cirkulation som utgör förbindelse mellan Akallalänk och E18. Gom arbetsplaneförslaget för Förbifart Stockholm föreslås själva cirkulation förändras till allmän väg med stat gom Trafikverket som väghållare. Hela trafikplats med anslutningar mellan E18 och Förbifart blir då allmän väg med stat som väghållare. På arbetsplans planritningar redovisas vägområdesgränserna för bla trafikplatserna. 5.2.2 Indragning av allmän väg Indragning av allmän väg föreslås dels vid ombyggnad av Lindvrets trafikplats i Huddinge kommun där delar av nuvarande ramper på östra sidan av E4/E2 rivs och/eller dras in, dels kommer delar av nuvarande väg 261, mellan de föreslagna trafikplatserna på Lovön, att ligga utanför vägområdet för d nya sträckning av väg 261 gom dess anpassning i kulturlandskapet. Utanförliggande delar av nuvarande väg 261 dras in, rivs och anpassas till omgivande åker. Indragning av allmän väg föreslås äv av nuvarande väg 275 på del från Bergslagsvägs anslutning till Hjulsta trafikplats och fram till korsning mellan Akallalänk och Norrviksväg, vägdel övergår till lokalt vägnät. 65 (1) Hela linj
Upprättad d 5 maj 211 6 Konsekvser av vägförslaget 6.1 Trafiktekniska konsekvser 6.1.1 Trafikmängder I figur 42 nedan visas d trafik som trafikerar väg nätet i nuläget. Av figur framgår att Essingeled har mycket stora trafikflöd, 158 fordon under ett vardagsdygn. Idag är det också låg framkomlighet under stora delar av dygnet. Figur 42 Dags trafikflöd ligt nulägesprognos Hela linj 66 (1)
Upprättad d 5 maj 211 Objektnr 844859 I figur 43 visas trafikflöd från huvudprognos som legat till grund för att dimsionera trafikanläggning E4 Förbifart Stockholm. Trafik på 152 TÄBY 67 E18 Essingeled minskar till nivå, cirka 13 fordon per vardagsdygn, som är bättre anpassad till Essingeleds kapacitet. SOLLENTUNA Häggvik 67 79 E4 JAKOBSBERG 4 E18 12 stav äge n ps 16 65 al av äg Bergshamraled ta ds n vu de Hu 52 Es 155 76 Länk g 72 ra Söd vä Nynäs 114 112 Södertäljeväg Kungs Kurva 5 124 7 d 123singele 5 Skärholm E4,E2 55 Västerbron Ek e röv 28 ro D holms väg ing ttn le 14 EKERÖ 83 41 n äge 114 139 Lovö 39 Haga Norra 5 äg n 16 gsv Vällingby dasun led Frö Ulv s davä g e un 74 Up ge väg Berg sla 21 lsta Ky ml in län ke n Tsta Lunda Löv Hju 12 58 Norrtäljeväg 13 56 E4 FÖRBIFART STOCKHOLM Med trängselskatt till/från innerstad och på Essingeled Huvudprognos 235 Trafik vardagsmedeldygn Figur 43 Huvudprognos 235 med E4 Förbifart Stockholm 67 (1) Hela linj
Upprättad d 5 maj 211 6.1.2 Framkomlighet E4 Förbifart Stockholm knyter samman de norra och södra regiondelarna och gör det möjligt att färdas mellan dessa utan att belasta Stockholms ctrala delar. Framkomlighet förbättras både på Stockholms infartsleder och för de trafikanter som passerar Saltsjö-Mälarsnittet. Tabell 2 Modellberäknade restider på infartsleder 1 förmiddags maxtimme 235 Infartsled Nollalternativ Huvudprognos Västerifrån 2 21,3 minuter 16,3 minuter Norrifrån 3 15,9 minuter 14,1 minuter Söderifrån 4 13,9 minuter 12,9 minuter Tabell 3 Sammanställning bilpassager Saltsjö-Mälarsnittet vardagsmedeldygn Snitt 27 Nollalternativ Huvudprognos E4 Förbifart Stockholm - - 144 7 Essingeled 164 6 29 5 134 6 Västerbron 32 1 56 4 2 Ctralbron 96 4 123 6 114 2 Munkbron 14 1 32 4 29 7 Skeppsbron 25 1 25 9 25 5 Totalt SM 332 3 447 4 488 9 Det nollalternativ som redovisas i tabell 2 beskrivs i miljökonsekvsbeskrivning och innebär kortfattat att E4 Förbifart Stockholm inte byggs. Trafiksystemet har då mycket svårt att tillgodose efterfrågan. 6.1.3 Trafiksäkerhet E4 Förbifart Stockholm utformas ligt Trafikverkets anvisningar för geometrisk utformning och för utformning av tunnlar. Tillräcklig siktlängd 1 Det bör påpekas att de prognoser som görs med Sampers har ett känt problem med prognoser av trafik på leder med särskilt hög belastning, såsom infartsleder under högtrafik vilket gör att de faktiska restiderna trolig underskattas. 2 Medelvärde av restiderna: Bergslagsplan trafikplats Fredhäll, Tappström trafikplats Fredhäll, trafikplats Hjulsta Norrtull via Kymlingelänk. 3 Medelvärde av restiderna: Roskälla Roslagstull, Häggvik - Norrtull. 4 Medelvärde av restiderna: Jordbro - Södra länk, Huddingevä g - Södra länk, trafikplats Vårby - trafikplats Nyboda. uppnås gom tillräckligt stora radier i huvudtunneln. Siktsprängning tillämpas i ramper där det är nödvändigt att begränsa radi. Refershastighet för utformning är 9 km/tim i huvudtunneln. På ramperna anpassas hastighet i steg till d hastighet som gäller på ytvägnätet. Olyckskvoter för tunnlar finns inte beräknade inom ram för Trafikverkets regelverk. Internationella studier visar oftast på något högre olycksrisk vid in- och utfart från tunneln, dvs. precis i tunnelmynningarna, m lägre risk inne i tunneln jämfört med motsvarande väg i dag. Att olycksrisk är som störst vid mynningarna kan bero på de ibland stora skillnaderna i väglag och på skillnader i ljusintsitet. För bedömningarna förutsätts tunneldelarna få samma olycksbelastning som motsvarande motorvägar. Vägutredning beräknade det till cirka 12 svårt skadade eller döda årlig på E4 Förbifart Stockholm. Viktigare än att bedöma förväntade olyckskvoter, som ingår i riskvärderingar och i samhällsekonomiska beräkningar, är att använda sig av d kunskap som finns om trafikantbetede och vägutformning i valet av tekniska lösningar. E4 Förbifart Stockholm har projekterats för att bli säker motorväg. För att minska risk för olyckor i anslutning till tunnelmynningarna har väg utformats på ett sätt som i möjligaste mån undviker körfältsbyt i känsliga avsnitt. Skyltning ska tidigt ange destination för olika körfält så att trafikanterna har tid att placera sig rätt i körbanan. Det är inte minst viktigt i huvudtunnlarna. Avfarter har därför projekterats så att det inte ska uppstå plötsliga körfältsbyt. Riskerna för olyckor ökar om det uppstår hastighetsskillnader mellan fordon. Därför har tunnlarna utformats så att inte lutningarna blir alltför branta; d maximala lutning är 3,5 proct i huvudtunneln. Vidare läggs på- och avfartsramper så att hastighetsanpassningarna kan ske i ett fjärde körfält skilt från d gomgåde trafik. Särskild uppmärksamhet har ägnats sträckor med många körfältsbyt. Trafikplats Häggvik Hela linj 68 (1)
Upprättad d 5 maj 211 Objektnr 844859 har utformats med fler planskildheter än i vägutredning för att minska antalet körfältsbyt. I Kungs kurva separeras trafik på E4 Förbifart Stockholm och E2 tidigt så att körfältsbyt sker söder om Vårby istället för i d komplicerade trafikmiljön mellan Vårby och Bredäng. Gestaltning av tunneln syftar till att motverka monotoni för att stävja trötthet och äv för att underlätta oritering och stärka fartuppfattning, se avsnitt 6.1.6 Trafikantupplevelse och trafikservicer. Särskilda fickor anordnas där det behövs uppställning för servicefordon. Sidovägr är 2, meter för att kunna rymma personbil som havererat. Om ett fordon ofrivilligt blir ståde i tunneln kan de variabla körfältsskyltarna användas för att reducera hastighet i berörda körfält. Trafik övervakas gom kameror och detektorer och patrullerande vägassistansfordon. Trafiksäkerhet i ytvägnätet beskrivs i avsnitt om delsträckorna. 6.1.4 Barnkonsekvsanalys Eftersom E4 Förbifart Stockholm främst går i tunnel kommer barn i många områd inte att påverkas nämnvärt av väg då d är klar. D största påverkan för barn kommer i områda i närhet av trafikplatserna där trafikflöda är höga. Det stora flertalet av barn som deltagit i barnkonsekvsanalys går eller cyklar till skolan, och barns behov täcks därför in gom satsningarna på gång- och cykeltrafik kring E4 Förbifart Stockholm. D fysiska miljön kring de planerade trafikplatserna är också utformad så att trafikplatserna hålls relativt separerade från de närliggande bostadsområda. Detta medför att påverkan för barn som bor i närhet av trafikplatserna är jämförelsevis lit. Vidare kommer på vissa platser mark som idag är rekreationsområd att i begränsad omfattning tas i anspråk, m för barns dagliga rörelsemönster inom bostadsområda bedöms E4 Förbifart Stockholm inte medföra någon betydande påverkan. Däremot kommer barn i vissa områd att påverkas under byggtid då etableringar tar mark i anspråk och byggtrafik kör i närhet av bostadsområd. Byggarbetsplats och byggtrafik kan medföra att barn inte vågar använda områd i anslutning till byggarbetsplats eller att de inte får lov av föräldrar eller skolpersonal att använda eller passera området. Själva byggarbetsplats kan också vara lockande att undersöka för nyfikna barn. Detta bör således beaktas vid etablering av byggarbetsplatserna. Byggtrafik kan också påverka trafiksäkerhet negativt på anslutande vägar vilket ska beaktas gom att godtagbar trafiksäkerhetsstandard säkerställs. Detta kan göras gom begränsning i hastighet eller gom att trafik separeras från oskyddade trafikanter. Under byggtid bör också konsekvser för skola och fritidsaktiviteter mildras gom åtgärder som minskar evtuella störningar under skoltid. Exempel på detta kan vara att byggtransporter styrs till annan tid än morgontimmarna då barn går till skolan. Åtgärder som berör byggskedet fastställs inte i arbetsplan utan sammanställs i miljökonsekvsbeskrivnings kapitel 24, Förslag till försiktighetsmått och uppföljning, för vidare bearbetning i d fortsatta projektering. 6.1.5 Trafikekonomi och komfort I d samhällsekonomiska kalkyl som gjordes i samband med vägutredning 2 beräknades E4 Förbifart Stockholm vara samhällsekonomiskt lönsam med nettonuvärdeskvot på,26. D övervägande del av nyttan ligger i kortade restider. Under arbetsplanearbetet har det gjorts beräkningar på hur stora intäkter som skulle gereras från Stockholms trängselskatter när E4 Förbifart Stockholm tagits i drift. De alternativ som har jämförts är dags trängselskattesystem (utan trängselskatter på Essingeled) i situation utan E4 Förbifart Stockholm och ett alternativ där E4 2 Samhällsekonomiska kalkyler för Nordsydliga förbindelser i Stockholm, Transek 26 69 (1) Hela linj
Upprättad d 5 maj 211 Förbifart Stockholm är byggd och trängselavgifter införts äv på Essingeled. Utan E4 Förbifart Stockholm är d beräknade dagliga intäkt från trängselskatterna 5,8 Mkr under år 235. Med E4 Förbifart Stockholm beräknas de dagliga intäkterna till 7,2 Mkr. Dessutom har beräknats hur stor intäkt skulle bli om äv E4 Förbifart Stockholm avgiftsbelagdes med 2 kronor. D dagliga intäkt skulle då bli 11,5 Mkr. Detta alternativ äe emellertid inte aktuellt eftersom det skulle motverka tillgänglighetsmålet. E4 Förbifart Stockholm får god och jämn standard som bidrar till hög åkkomfort. 6.1.6 Trafikantupplevelser och trafikservice Gestaltning i tunnlar Gestaltningsprogrammet ingår i arbetsplan m fastställs inte. Gestaltningsfrågornas formella behandling sker inom ram för hittills varande plan- och bygglag, om inte förr så i samband med ansökan om bygglov. Ledord i arbetet med gestaltning av E4 Förbifart Stockholms tunnlar är trygghet, säkerhet och attraktivitet. Gestaltningsprinciperna tar sin utgångspunkt i Trafikverkets målformulering för arkitektonisk utformning samt utifrån analys av mänskligt betede i tunnlar. Gom att skapa variation och ge tunnelns olika delar eg idtitet motverkas monotoni. Vissa Figur 44 Perspektivbildav hur tunnelrummet Lungan i mitt av tunneln skulle kunna utformas. visuella händelser skapas av av- och påfarter medan andra gestaltas som landmärk i partier där sådana avbrott saknas. Utformning ska göra det lätt för trafikanter att oritera sig. Tydlig information om var man befinner sig i tunnelfärd är västlig för trygghetskänslan. Arkitektonisk belysning är grund till d arkitektoniska bearbetning av tunnelrumm. Följande huvudkomponter föreslås ingå i gestaltningskonceptet för tunnlarna i E4 Förbifart Stockholm: Tunnelrör: Gestaltningsbelysning med olika intsitet bildar sekvs av händelser i tunneln. Väggeometri och d optiska ledning förstärks gom fält av gestaltningsbelysning i inner- respektive ytterkurvor. Bergrumm: Bergrumm för av- och påfarter bildar naturliga avbrott i tunnelfärd. De ges individuell karaktär gom gestaltningsbelysning. Avfarterna förstärks gom tydlig behandling av fondvägg och dagsljusliknande gestaltningsbelysning. Lungan: Kring d ungefärliga mitt av tunnelsträckan, där luftutbytesstation på norra Lovö ligger, förstoras tunnelrummet och ett visuellt avbrott i tunnelfärd skapas på annars händelsefattig tunnelsträcka, se figur 44. Detta bergrum har stora ytor av luftgaller för in- respektive utblåsning. Luftgaller integreras i bergrummets form och förstärks med dagsljusliknande gestaltningsbelysning. Utrymningsportaler: Nödutgångar utformas med material och färg som gör dem väl synliga i tunnelrummet äv i händelse av rökfyllt rum. Portal formar mindre nisch som belyses för ökad synbarhet och tryggare tré till utrymningsväg. Utrymningsdörrarna innehåller glasslits för ökad information om rummet på andra sidan av dörr. Mittemot nödutrymningsportal, på andra tunnelvägg, placeras nödtelefoner på väggyta med behandling samkomponerad med utrymningsportal. Grafisk information: En tydlig markering av d körda respektive återståde tunnel- Hela linj 7 (1)