Trafiksäkerhet och konjunktur

Relevanta dokument
Skadade i trafiken 2009

Hur såg trafiksäkerhetsutvecklingen. Hans-Yngve Berg, Transportstyrelsen, Åsa Forsman, VTI och Rikard Fredriksson, Trafikverket

Antal omkomna

OBS!! Arbetsutkast omkomna, svårt skadade och allvarligt skadade på mc o moped Matteo och Johan

Bilbältesanvändning i dödsolyckor

STRADA rapport för 2012

Omkomna personer vid polisrapporterade vägtrafikolyckor, antal dödade per invånare. Åren

Antal omkomna

Utveckling av omkomna och svårt skadade motorcyklister kontra antal motorcyklar i trafik (källa polisrapporterade trafikolyckor)

Vägtrafikskador personer omkom i vägtrafikolyckor under personer skadades svårt i vägtrafikolyckor under 2017.

Olycksutveckling Moped

Djupstudier av trafikolyckor. Analys av material från 196 dödsolyckor i Mälardalen

Trafiksäkerhet för barn och unga

Effekter och vikten av sänkta hastigheter i tätort. Anna Vadeby, forskare i trafiksäkerhet på VTI

Olyckor.

FRÅN PROBLEMINRIKTADE TILL

Trafiksäkerhetspotential av vinterdäck på alla axlar på tunga fordon - analys av dödsolyckor på vinterväglag med tunga fordon inblandade

Bedömningen av trafiksäkerheten i korsningen är baserad på olycksstatistikanalysen och konfliktstudien.

Antal omkomna i vägtrafiken,

Utveckling av omkomna och svårt skadade motorcyklister kontra antal motorcyklar i trafik (källa polisrapporterade trafikolyckor)

Personskador i trafiken STRADA Värmland

STRADA Värmland

TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0. Analys av trafiksäkerhetsläget 2015

Hur såg trafiksäkerhetsutvecklingen ut 2016? Karin Bengtsson, Transportstyrelsen Åsa Forsman, VTI Johan Strandroth, Trafikverket

Oktober Tabell 1. Dödsolyckor på MC , utan körkort jämfört med alla dödsolyckor.

En dynamisk modell för att prediktera antalet trafikdödade

Allvarligt skadade motorcyklister och mopedister. Underlag 2.0

Vägtrafikskador 2018

STRADA rapport till Kalmar cykelbokslut för 2011

Bilbältesanvändning i dödsolyckor. En analys av vägtrafikolyckor i Sverige till

Varför en översyn?

Tabell 1. Dödsolyckor på MC , utan körkort jämfört med alla dödsolyckor.

OLYCKS- OCH SKADEREDUCERANDE EFFEKTER AV ABS (ANTILOCK BRAKE SYSTEM) PÅ MOTORCYKLAR

Säkrare gator och hastighetsgränser i Huddinge

Vägtrafikolyckor med långsamtgående fordon

Alkohol och tung trafik Hur kommer vi åt problemen med alkoholpåverkade förare? Lars Olov Sjöström Trafiksäkerhetschef, MHF

TSV En jämförelse av dödade och skadade mopedister. före och efter införandet av AM-behörighet

Sida1. Tekniska förvaltningen. Trafikolyckor Hässleholms kommun

Personskador i trafiken STRADA Värmland

Rattfylleriets omfattning bland svårt skadade förare

TSV En jämförelse av dödade och skadade mopedister. före och efter införandet av AM-behörighet

Presentation över Trafiksäkerhetsläget på väg, Nollvisionen och etappmålen

Publikation 2004: åriga personbilsförare inblandade i dödsolyckor år Analys av Vägverkets djupstudiematerial

Trafikolycksutvecklingen i Stockholm 2009

TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0. Mc o räcken Jörgen Persson Trafikverket

Trafiksäkerhetsprogram för Stockholms stad , Del 1 Analys av befintlig trafiksäkerhetssituation

Trafiksäkerhetsuppföljning och nytt trafiksäkerhetsprogram i Huddinge

Viktiga fakta om de vanligaste MC-olyckorna

Trafiksäkerhetsutvecklingen

PUBLIKATION 2008:5. Analys av trafiksäkerhetsutvecklingen

När, var och hur inträffar cykelolyckor och vilka är mest utsatta? Irene Isaksson-Hellman If Skadeförsäkring AB

Vägtrafikolyckor med långsamtgående fordon Stefan Pinzke Peter Lundqvist

SKADEUTVECKLING I KOMMUNERNA. Talare: Claes Johansson & Kristina Mattsson

Trafikolyckor En årlig redovisning av trafikolycksutvecklingen. Lägesrapport

Erfarenheter av ledningssystem för trafiksäkerhet och ISO i Sveriges Åkeriföretag

Trafiksäkerhetsläget 2017

Säkerhetsläget på cykel. Ylva Berg, Trafiksäkerhetsenheten

Det började NTF bildas. Alvar Thorson uppfinner reflexbrickan.

Trafiksäkerhetsåtgärder på Bergslagsvägen/Drottningholmsvägen. Inriktningsbeslut och genomförandebeslut samt godkännande av åtgärdsplan

Samverkan för säker cykling

Betydelsen av bälte. Analys av omkomna i personbil i Stockholms län mellan

Nollvisionen 10 år över 600 sparade liv Nils Petter Gregersen

Basstatistik över olyckor och trafik samt andra bakgrundsvariabler

SKADADE I TRAFIKEN En sammanställning av antal skadade och omkomna i trafikolyckor. Dalibor Sentic Stadsbyggnadsförvaltningen

Analys av trafiksäkerhetsutvecklingen i Region Nord. Målstyrning av trafiksäkerhetsarbetet

Svenskene vet mer enn oss om ulykkene blant myke trafikanter. TRAFIKKSIKKERHETSKONFERANSEN 2016 Nils Petter Gregersen

Sida1. Tekniska förvaltningen. Trafikolyckor Hässleholms kommun

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Tekniska nämnden Sammanträdesdatum

En årlig redovisning av trafikolycksutvecklingen i Stockholm

NTF:s verksamhetsinriktning (Fastställd av NTF:s kongress )

Dödsolyckor vintertid och på vinterväglag samt ett försök att bedöma betydelsen av däckval på lätta fordon.

Projektförslag. Skolhastighetsmätningar

Nordiska invånares syn på trafiksäkerhet

Fler rör sig i staden. Men färre skadas i trafiken

Trafiksäkerhetsprogram Mål och åtgärdsplan 2020 Kortversion

aktiva säkerhetssystem i bilar

Trafiksäkerhetsprogram för Båstads kommun

Effekter på landsbygd: Hastigheter Trafiksäkerhet Miljö. Anna Vadeby, Åsa Forsman Mohammad-Reza Yahya, Arne Carlsson Urban Björketun

Skolmaterial för dialog och reflektion om alkohol och droger i trafiken. Högstadiet. Pratmanus till föräldramöte

Trafiksäkerhet landsväg före ändring

Trafiksäkerhet en arbetsmiljöfråga Ditriktet i Malmö

Trafiksäkerhet: EU rapporterar lägsta antalet dödsoffer någonsin och tar första steget mot en skadestrategi

Yrkestrafikens hastighetsöverträdelser fortsätter att öka

Trafiksäkerhetsutveckling i kommunerna

Olycksanalys av det statliga vägnätet i Stockholms län

Remissvar KS-2016/2472 Huddinge kommuns trafiksäkerhetsplan

Trafiknät Stockholm. Trafiksäkerhet åtgärder för att förverkliga nollvisionen i Stockholm. Säkerhet

Vägtrafikolyckor. Handledning vid rapportering

Lägesrapport av kontorets arbete med säkrare högersvängar för cyklister enligt nederländsk modell. Svar på uppdrag från kommunfullmäktige.

Samverkan för säker cykling och gångtrafik

Trafikolyckor En årlig redovisning av trafikolycksutvecklingen. Lägesrapport

motorc för åren , version 1.0

Sveriges trafiksäkerhet i ett 100-årigt perspektiv

En årlig redovisning av trafikolycksutvecklingen i Stockholm

Trafikolycksutvecklingen i Stockholm 2010 BILAGA 1

publikation 2009:47 Målstyrning av trafiksäkerhetsarbetet Analys av trafiksäkerhetsutvecklingen

Trafiksäkerhetsprogram En del av handlingsprogramet Trygghet och säkerhet

Uppföljning av hastighetsmätningar på landsbygd, etapp 1 (nationella vägar)

Trafikolyckor. En årlig redovisning av trafikolycksutvecklingen

Disposition Etappmålsarbetet för trafiksäkerhet ur ett nationellt och regionalt perspektiv

Transkript:

Trafiksäkerhet och konjunktur Mats Wiklund Bakgrund Antalet dödade i trafiken minskar i lågkonjunktur och ökar i högkonjunktur Även trafikarbetet minskar i lågkonjunktur och ökar i högkonjunktur, men inte i samma utsträckning som antalet dödade i trafiken är inte en trafiksäkerhetsåtgärd, men om man förstår hur konjunkturen är det möjligt att det kan användas för att få en positivare trafiksäkerhetsutveckling Mats Wiklund 2010-05-27 2(17)

Hypoteser Det finns en rad hypoteser om orsaken till konjunkturens inverkan på antalet dödade i trafiken en påverkar unga bilförares trafikarbete mer än andra bilförares trafikarbete, vilket medför att andelen unga bilförare bland trafikdödade bilförare korrelerar med konjunkturen Antalet körkortstagare och därmed antalet oerfarna förare påverkas av konjunkturen, vilket även medför att andelen oerfarna förare bland trafikdödade påverkas av konjunkturen Antalet sålda nya bilar påverkas av konjunkturen, vilket medför att andelen nya bilar i dödsolyckor påverkas av konjunkturen en påverkar trafikarbetet med tunga fordon mer än övrigt trafikarbete, vilket medför att andelen tunga fordon i dödsolyckor påverkas av konjunkturen Förarnas beteende vad gäller alkohol och droger, hastighet användning av bilbälte eller hur de underhåller sina fordon, t.ex. genom däckbyte, påverkas av konjunkturen Mats Wiklund 2010-05-27 3(17) Metod Jämförelser mellan högkonjunktur- och lågkonjunkturperioder görs av olycksdata från STRADA och djupstudier 120 100 80 60 40 20 0 1996M8 1997M2 1997M8 1998M2 1998M8 1999M2 1999M8 2000M2 2000M8 2001M2 2001M8 2002M2 2002M8 2003M2 2003M8 2004M2 2004M8 2005M2 2005M8 2006M2 2006M8 2007M2 2007M8 2008M2 2008M8 2009M2 2009M8 Högkonjunkturperioder: dec-05 mars-06, dec-06 mars-07, dec-07 mars-08 Lågkonjunkturperiod: dec-08 mars-09 (institutets konjunkturbarometer) Mats Wiklund 2010-05-27 4(17)

Antal dödsolyckor och antal dödade (STRADA) Antal dödsolyckor Antal dödade Hög06 Hög07 Hög08 Hög medel Låg09 Relativ minskning P-värde 104 123 102 109,7 69 37,1 % < 0,001 121 136 122 126,3 71 43,8 % < 0,001 Det inträffade signifikant färre antal dödsolyckor och signifikant färre antal dödades under lågkonjunkturperioden dec-08 mars-09 (Låg09) jämfört med högkonjunkturperioderna Mats Wiklund 2010-05-27 5(17) Åldersfördelning hos trafikdödade bilförare (STRADA) Åldersklass Hög06 Hög07 Hög08 Hög medel Låg09 Relativ minskning 18-24 9,3 22,4 17,5 16,6 20,0 17,2 25-39 38,9 20,7 22,2 26,9 15,0 61,7 Övriga 51,9 56,9 60,3 56,6 65,0 21,2 Ingen statistiskt signifikant förändring (p = 0,29) åldersfördelningen mellan hög- och låg konjunkturperioderna Mats Wiklund 2010-05-27 6(17)

Antal fordon per dödsolycka (STRADA) Hög06 Hög07 Hög08 Hög totalt Låg09 Tung lastbil 0,22 0,24 0,20 0,22 0,22 Lastbil totalt 0,34 0,31 0,27 0,31 0,38 Personbil 1,20 1,01 1,18 1,12 1,07 Buss 0,05 0,08 0,04 0,06 0,03 Ingen tydlig minskning av antalet tunga fordon per dödsolycka Mats Wiklund 2010-05-27 7(17) Trafikdödade utan bilbälte (Djupstudier) Bilbälte ej använt Övriga dödsfall Hög 68 (18,8 %) 294 (81,2 %) 362 Låg 17 (24,6 %) 52 (75,4 %) 69 Ingen signifikant skillnad av andel trafikdödade (oddskvot: -23%; +160%) utan bilbälte mellan hög- och lågkonjukturperioder Mats Wiklund 2010-05-27 8(17)

Hastighet (Djupstudier) Antal dödade med misstänkt överhastighet Övriga dödsfall Hög 77 (21,3 %) 285 (78,7 %) 362 Låg 16 (23,2 %) 53 (76,8 %) 69 Oddskvot: -39%; +106% Antal olyckor med misstänkt överhastighet Övriga olyckor Hög 67 (22,7 %) 228 (77,3 %) 295 Låg 15 (22,4 %) 52 (77,6 %) 67 Oddskvot: -48%; +85% Ingen signifikant ökning av andel med överhastighet, hastighet över hastighetsgräns vid kollisionen Mats Wiklund 2010-05-27 9(17) Alkohol- eller drogpåverkade förare och fotgängare i dödsolyckor (Djupstudier) Antal dödade med någon drogpåverkad Övriga dödsfall Hög 80 (22,1 %) 282 (77,9 %) 362 Låg 15 (21,7 %) 54 (78,3 %) 69 Oddskvot:-48%; +83% Antal olyckor med någon drogpåverkad Övriga olyckor Hög 72 (24,4 %) 223 (75,6 %) 295 Låg 14 (20,9 %) 53 (79,1 %) 67 Oddskvot:-57%; +56% Ingen signifikant ökning av andel alkoholeller drogpåverkade förare i dödsolyckor Mats Wiklund 2010-05-27 10(17)

Trötta eller distraherade förare i dödsolyckor (Djupstudier) Antal dödade med misstänkt trötthet Övriga dödsfall Hög 53 (14,6 %) 309 (85,4 %) 362 Låg 12 (17,4 %) 57 (82,6 %) 69 Oddskvot: -38%; +144% Antal olyckor med misstänkt trötthet Övriga olyckor Hög 40 (13,6 %) 255 (86,4 %) 295 Låg 12 (17,9 %) 55 (82,1 %) 67 Oddskvot: -31%; +182% Ingen signifikant ändring av andel trötta eller distraherade förare i dödsolyckor Mats Wiklund 2010-05-27 11(17) Däckkvalitet (Djupstudier) Antal dödade där någon haft klandervärda däck Antal dödade där alla haft bra däck Antal dödade där någon haft okänd däckkvalitet Hög 80 (22,1 %) 221 (61,0 %) 61 (16,9 %) 362 Låg 12 (17,4 %) 42 (60,9 %) 15 (21,7 %) 69 Χ 2 = 1,39; p = 0,50 Antal olyckor där någon haft klandervärda däck Antal dödade där alla haft bra däck Antal olyckor där någon haft okänd däckkvalitet Hög 71 (24,1 %) 185 (62,7 %) 39 (13,2 %) 295 Låg 11 (16,4 %) 42 (62,7 %) 14 (20,9 %) 67 Χ 2 = 3,61; p = 0,16 Ingen signifikant ändring av andelen dödsolyckor där underkända däck förekommit eller andelen där alla fordon haft godkända däck Mats Wiklund 2010-05-27 12(17)

Skadeföljden i dödsolyckor (STRADA) Antal dödade/dödsolycka Andel dödsolyckor med två eller fler dödade Antal svårt skadade/dödsolycka Andel dödsolyckor med svårt skadade Antal lindrigt skadade/dödsolycka Andel dödsolyckor med lindrigt skadade Hög06 Hög07 Hög08 Hög medel 1,16 (1,09)* 1,11 (1,07)* Låg09 1,20 1,15 1,03 P-värde 8,7 % 6,5 % 16,7 % 10,3 % 2,9 % 0,05 0,64 (0,42)* 0,39 (0,34)* 0,45 0,49 0,26 30,8 % 23,6 % 25,5 % 26,4 % 20,3 % 0,29 0,86 (0,69)* 0,91 (0,53)* 0,47 0,76 0,46 41,3 % 30,1 % 28,4 % 33,1 % 31,9 % 0,84 Andelen dödsolyckor där flera personer dödas har minskat signifikant Mats Wiklund 2010-05-27 13(17) Olyckstyper (STRADA) g/c/m i koll med mf Fördelning av olyckstyper under de olika perioderna Hög06 Hög07 Hög08 Hög medel Låg09 Relativ minskning av antal olyckor 25,0 % 30,9 % 21,6 % 26,1 % 18,8 % 54,6 % Koll mellan mf 48,1 % 36,6 % 47,1 % 43,5 % 36,2 % 47,6 % Singel mf 22,1 % 24,4 % 24,5 % 23,7 % 29,0 % 23,1 % Resterande 4,8 % 8,1 % 6,9 % 6,7 % 15,9 % Ökn 50,0 % Fördelningen mellan olyckstyper förändras signifikant (p = 0,04) Andelen kollisionsolyckor mellan å ena sidan ett motorfordon och ett annat motorfordon eller oskyddad trafikant å andra var lägre under lågkonjunkturperioden än under högkonjunkturperioderna Mats Wiklund 2010-05-27 14(17)

Tidserieanalys 1000 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 Trafikdödade Konfidensintervall Pred_trafikdödade Konfidensintervall Arbetslöshetsindex Trafikarbetesindex Mats Wiklund 2010-05-27 15(17) Regressionsekvation E Antal _ trafikdödade 0,96 ÅR Antal _ Arbetslösa 0,133 TA 1,3 totalt Mats Wiklund 2010-05-27 16(17)

Slutsatser I de data som analyserats har det inte funnits tillräckligt underlag för att stödja någon av de formulerade hypoteserna Andelen dödsolyckor där flera personer dödas tycks ha minskat under lågkonjunkturen, men det är svårt att förklara varför det skulle ha samband med konjunktur Andelen kollisionsolyckor tycks också ha minskat, vilket kan bero på att minskningen av antalet potentiella konflikter har ett kvadratiskt förhållande till trafikarbetets minskning Det är rimligt att anta att konjunkturen påverkar resvanor och resmönster som i sin tur påverkar risken för dödsolyckor i trafiken, men det saknas bra dataunderlag för att analysera detta Mats Wiklund 2010-05-27 17(17)