Värdegrund, jämställdhet och genusvetenskap, 10p HT04 Moment 2.3: ORGANISATION OCH PEDAGOGIK Lärare: Jan Lif Syfte: Som resursperson i kommunen, hur ska man gå från teori till praktik i genusoch jämställdhetsfrågor? Var ska man börja, och vad ska man koncentrera sig på? Detta är sannerligen inte det lättaste. Ofrånkomligen blir frågeställningen högst individuell, och de möjliga svaren är mycket beroende på ens egen situation och arbetsförhållanden. Avsikten med detta moment är att redogöra för några övergripande frågeställningar och metodologier som kan vara till hjälp i konkret arbete i genus- och jämställdhet, både vad gäller organisationsnivån och den pedagogiska praktiken. Detta slutliga moment innehåller inga redovisningsfrågor. Man kan, om man finner det användbart, använda sig av det som presenteras i detta moment som hjälpmedel i uppsatsen, och för vidare arbete, men det är ingenting vi kan kräva. Praktiskt jämställdhetsarbete är, som sagt, högst individuellt, och det finns tyvärr inga självklara och enhetliga metoder eller lösningar. Om det fanns, hade vi, utan omsvep, redogjort för dem Men ni är naturligtvis inte lämnade helt ensamma. Om det är något ni undrar över, eller om ni vill ventilera och få feedback på era egna erfarenheter och praktiska idéer, utnyttja möjligheten att diskutera med andra på kursen i Diskussionsforumet! Ordet är fritt. Läsanvisningar och litteratur Kajsa Wahlström, Flickor, pojkar och pedagoger (2003), hela boken I denna bok berättar författaren om de observationer hon och andra pedagoger gjort av förskolans verksamhet ur ett genusperspektiv. Med förfärande tydlighet visade det sig att pedagogerna bidrog till att flickor och pojkar fick olika förutsättningar, trots att ambitionen var den motsatta. Boken riktar sig i första hand till pedagoger inom förskola och skola samt föräldrar, men är också tillämpbar vid jämställdhetsarbete i organisationer och på arbetsplatser. Kajsa Svaleryd, Genuspedagogik (2003), hela boken Ambitionen med Genuspedagogik är att vara en tanke- och handlingsbok som vill verka för ett mer jämlikt samhälle, i första hand med avseende på kön men även med avseende på annan olikhet. Boken är indelad i två delar. Den första delen syftar till att inspirera läsaren att arbeta med ett genusperspektiv i sin pedagogiska vardagspraktik. Författaren ger läsaren en översiktlig introduktion till några av de grundläggande genusvetenskapliga begreppen, och påvisar hur flickor och pojkar i förskoleåldern upp i sena tonåren begränsas av stereotypa och för givet tagna föreställningar om vad som är manligt och kvinnligt. Svaleryd visar att pedagogen har en nyckelroll i skapandet av såväl det lilla barnets som det äldre barnets identitet, där könsaspekten alltid finns närvarande. Bokens andra del utgör en konkret metodbok i jämställdhetsarbete med barn och ungdomar. Här introduceras en rad metoder och övningar under specificerade arbetsområden.
Anna Wahl (m.fl), Det ordnar sig (2001), hela boken Organisationer (exempelvis skolan) är komplexa ting, och kan beskrivas och tolkas utifrån en mängd positioner. I denna grundläggande bok i organisationsteori har en specifik position valts, nämligen den könsteoretiska. Hur ordnas kön i organisationer? Hur kan könssegregering inom en organisation förklaras? Varför finns det så få kvinnor i chefspositioner? Hur kan positiva och negativa attityder till jämställdhetsinriktade förändringar inom en organisation ta sig uttryck? Boken ger en bred överblick över detta forskningsfält, och presenterar teorier och praktikfall. Instuderingsfrågor Flickor, pojkar och pedagoger 1. Wahlströms bok behandlar huvudsakligen förskolans verksamhet, även om den är relevant för arbete med andra åldrar också. Men vad är det som specifikt gör förskolan så viktig vad gäller jämställdhetsfrågor? Fundera på vad förskolan, till skillnad från andra institutioner i livet, kan lära ut om sådana frågor men även vad förskolan inte kan lära ut, utan måste vänta tills senare. 2. Enligt Wahlström är ett centralt mål med jämställdhetsarbete att vidga barnens möjligheter (sidan 9). Målet är att uppmärksamma beteenden och mönster hos oss själva och andra, som leder till att individer behandlas olika enbart beroende på att de har ett visst kön. En anledning till detta är att en viss behandling (som ständigt upprepar sig) kan etsa sig fast och bli en del av identiteten hos individen, som sedan förhindrar individens möjligheter i livet. Fråga dig själv: Är detta kärnan i allt jämställdhetsarbete, eller finns det andra aspekter? Ni som har hand om ungdomar i högre åldrar kan även fundera på följande problematik: Om nu en sådan identitet kan "etsa" sig fast redan i unga år, är det då överhuvudtaget möjligt att förändra en sådan del av identiteten i senare åldrar (exempelvis högstadiet och gymnasiet)? Eller är det då försent och hopplöst? 3. Huruvida skillnader mellan könen är grundade i arv eller miljö är en klassisk fråga som ofta diskuteras. Wahlström menar dock att den frågan inte är intressant överhuvudtaget, "[j]ag menar att det inte spelar någon roll om det beror mest på det ena eller på det andra". (sidan 9). Vad menar hon egentligen med det? Är det inte viktigt att utreda denna klassiska fråga, eller spelar det faktiskt ingen roll? Om det inte spelar någon roll, vad spelar då egentligen roll när det ankommer genus- och jämställdhetsfrågor? 4. Wahlström skriver att förväntningar på hur flickor och pojkar ska vara inte endast når barnen genom hur de blir bemötta av föräldrar och pedagoger. De kommer även till uttryck genom t ex sagor och berättelser. Enligt författaren domineras barnlitteraturen av pojkar i huvudroller och flickor i biroller (om de finns med överhuvudtaget). Vad innebär en positiv huvudroll? Varför är det viktigt för barn att identifiera sig med en positiv huvudroll? Spelar det någon roll att de flesta huvudrollerna innehas av pojkar i den litteratur som läses i skolan? Kan inte även flickor identifiera sig med de starka och modiga pojkpersonerna i böckerna? Författaren påpekar att denna rollbesättning även präglar vardagen. Hur menar hon då?
5. Det ideala förhållandet är givetvis att alla elever får lika mycket av pedagogernas tid. Samtidigt kräver/behöver vissa elever mer resurser än andra. Hur kan man vara säker på att tidsfördelningen mellan eleverna är anpassad efter individuella behov och inte efter könsmönster? Enligt den dokumentation Wahlström har gjort finns det ett tydligt könsmönster, pojkar får mer tid än flickor. Men tänk om det beror på att pojkar behöver mer tid? Varför kan det här sättet att resonera vara ett sätt att ingå i och reproducera det traditionella genussystemet? 6. En iakttagelse som återkommer på flera ställen i boken är att flickorna är hjälpsamma i en högre utsträckning än pojkarna. De hjälper pojkarna och de hjälper pedagogerna. En förklaring som föreslås är att pedagoger gärna uppmuntrar den typen av beteende. Samtidigt är det säkerligen ingen som anser att det egentligen är bra att flickorna ska ägna sin utbildningstid åt att vara hjälpfröknar. Varför är det då så lätt att halka in i mönstret att reproducera den här specifika flickegenskapen? Boken handlar om förskolan, återfinns problematiken med flickor i hjälpfrökensrollen även i högre åldrar? Vad skulle man kunna göra här för att motverka denna form av stereotypi? 7. Wahlström skriver att man kan se tydliga skillnader mellan hur pojkar och flickor använder/tillåts använda sina kroppar. Ett mönster man tydligt kan lägga märke till i lek- och idrottssammanhang. Stämmer hennes iakttagelser med din egen erfarenhet? Blir skillnaderna större eller mindre med elevernas ökande ålder? Fundera över vad man som pedagog kan göra för att förändra detta mönster (om det finns). 8. Wahlström säger att genuspedagogikens syfte inte är att pojkar och flickor ska byta de traditionella rollerna med varandra utan att de ska vidga dem. Fundera över vad målet med en genuspedagogik bör vara. När har man som pedagog lyckats i sina ansträngningar att genomdriva en jämställd pedagogik? Hur viktigt är det att ha ett sådant mål klart för sig när man börjar arbeta med dessa frågor? 9. Att arbeta med genuspedagogik innebär att arbeta fortlöpande. Det går inte att köpa ett färdigt paket, sätta det i bruk och sedan tänka sig att allt är över. Även om man har en klar målsättning kan man på vägen mot det finna att valda medel och metoder måste förändras och finslipas, ibland kanske även förkastas. Wahlström diskuterar detta i termer av ett "kretslopp" (bland annat på sidan 97) som ständigt måste följas upp och utvärderas (sidan 98). Fundera på hur man genom att inte arbeta på detta vis kan misslyckas med att nå sina mål och även hur man genom ogenomtänkta "paketlösningar" kan missa målet totalt, och (i värsta fall) kanske försvaga jämställdheten snarare än förstärka den.
10. I bokens sista del (sidorna 195 och framåt) diskuterar Wahlström bland annat om vad som hände med barnen efter att de lämnat förskolan och jämställdhetsprojektet. Läsningen kan uppfattas som något deprimerande eftersom mycket som byggts upp inte fullföljdes senare. Eftersom skolan är indelad i instanser (förskola, grundskola, gymnasium) där ingen lärare följer eleverna hela vägen från första till sista klass är detta uppenbarligen en problematik som kan drabba alla som arbetar med genuspedagogik. Bör således ett aktivt arbete i jämställdhetsfrågor med barn och unga följas upp? Behövs det ett samarbete mellan förskolan, grundskolan och gymnasiet? Är det överhuvudtaget möjligt? Om så, hur skulle ett sådant kunna se ut? Genuspedagogik 1. I bokens inledning beskriver författaren hur hon först trodde allt var frid och fröjd med jämställdheten i skolan, och sedan upptäckte att så inte var fallet (sid. 8). Hur upptäckte du själv detta? När upptäckte du det? Vad såg du? Är det du såg fortfarande aktuellt eller har saker och ting blivit bättre, eller kanske sämre? Har du härlett andra frågeställningar ur det du förut upptäckte? Fundera över saken. 2. Författaren pekar på en beklaglig men inte helt ovanlig föreställning, nämligen att jämställdhetsfrågor är onödiga eller överdrivna. (sid. 33). Det följer sedan en lista över fakta som påvisar hur kvinnors respektive mäns situation ser ut i idag i Sverige. En sådan form av lista är mycket användbar för att argumentera mot de som ser jämställdhetsfrågor som överflödiga men vad gör du om den inte har någon som helst effekt? Detta är dessvärre ett inte helt ovanligt problem heller. Vad gör du om någon, uttalat eller outtalat (kanske genom en axelryckning eller genom att indirekt motarbeta jämställdhetsarbeten), uttrycker Jaha?, Än sen?, Så har det alltid varit!, Inte vårt problem!, och så vidare. Vad säger du då? 3. I boken presenteras en mängd konkreta övningar. Reflektera över dem och fundera på vilka av dem du själv kan ha nytta av. Finns det några övningar du inte tror kommer att fungera väl? Kan du utveckla egna övningar? Vad tycker du om idén om separatism inom genuspedagogik (d v s att dela upp flickor och pojkar i olika grupper)? 4. Ett faktum skolan inte kommer ifrån är att den är indelad i tidsbegränsade instanser: lågstadium, mellanstadium, högstadium och gymnasium. Ingen lärare följer eleverna hela vägen. Hur ska man lyckats genomföra konkreta långsiktiga genuspedagogiska projekt under den korta tidsram som står till förfogande? Kortsiktiga lösningar är ofta inga bra lösningar det vet ju alla men kan det även vara så att man som lärare kan misslyckas genom att man ställer upp för långsiktiga lösningar? Hur ska man veta när och hur man bör begränsa sig? Hur följa upp? Krävs det kanske ett större samarbete mellan förskola, grundskola och gymnasium? Andra instanser? 5. När grund- och gymnasieskolan nått sitt slut släpps eleverna ut i livet. Även om skolan lyckats lära eleverna mer jämställda mönster och värderingar är de verkligen förberedda på vad som väntar dem? För trots allt handlar inte jämställdhetsproblematik enkom om problem inom skolan, utan även om samhället utanför. Hur rustar man eleverna till att stå emot de krafter mot jämställdhet som kan drabba dem senare i arbetslivet? (Se nästa bok )
Det ordnar sig 1. På sidan 12 redogörs det för könsfördelningen inom de 30 största yrkena i Sverige. I yrken som barnskötare, för- och grundskolärare är kvinnor överrepresenterade. Men vad kan man ge för sorts förklaringar till varför det är så (tänk på vad som har diskuterats i tidigare moment)? Och hur hänger sådana förklaringar ibland intimt ihop med ett rättfärdigande av sämre lön till kvinnodominerade yrken (jfr. sid 64)? 2. Författarna understryker gång på gång vikten av att i en analys av organisationer flytta fokus från individ - till strukturnivå. På sidorna 81 och 146 beskriver man vidare homosocialiteten som ett samförstånd eller en allians mellan män bortom åtskiljande hierarkier. Män identifierar sig med män; mannen är 'norm' och kvinnan 'avvikaren'. Finns det en risk i att man i organisationsanalysen på nytt befäster att män i en viss yrkesgrupp eller kvinnor i en viss position är/bör/måste vara si eller så. Förutbestämmer en organisationsanalys utifrån genusperspektiv oss till ett visst fack eller en viss roll? 3. Författarna hävdar om att olika positioner på en arbetsplats eller i en organisation eller bransch kan vara könsmärkta. Läraryrket torde vara exempel på ett yrke som växlat i könsmärkning. Idag dominerar kvinnor kåren. Försök analysera vilken betydelse detta får för dels organisationskultur, dels synen på yrket. Varför betraktas inte läraruppdraget som ett chefsjobb, när läraren dagligen ska fungera som någon form av ledare för grupper om 30 personer? Vilket ansvar kan de kvinnliga lärarna bära för att mönster och genussystemet reproduceras? 4. På sidorna 54ff pekar författarna på en mängd föreställningar om hur kvinnor och män förväntas uppträda i arbetslivet, vilket kan ge upphov till, och uttryck för, en ojämlik maktrelation. Men hur, när och varför lär sig kvinnor och män dessa föreställningar? Är det när de träder in i arbetslivet, eller långt mycket tidigare? Kanske redan i skolan? Om så, vad kan skolan göra för att försöka åtgärda denna problematik redan på ett tidigt stadium? 5. På sidan 80 nämner författarna något de kallar den konformistiska strategin. Är inte detta en tämligen kontroversiell teori, eftersom den kan leda till uppfattningen att alla kvinnor i högre positioner är konformister? Kan inte en sådan uppfattning exempelvis medföra att vissa negativa fördomar? 6. I boken används ett praktikfall inom näringslivet som kallas Global. Vad ser du för likheter och skillnader mellan detta praktikfall och skolans organisation? 7. Vilken är din uppfattning om möjligheterna att utifrån ett genusperspektiv applicera organisationsteorin på skolan? Fungerar de fyra teman som författarna använt? 8. I organisationsteorin betonas föränderligheten som en viktig faktor i analys av könsordningen i en organisation. I det avslutande kapitlet beskriver man bland annat de föreställningar om jämställdhet som man kan möta på en arbetsplats. Vilken föreställning råder enligt din uppfattning i skolans värld. Fundera.
9. Den sista punkten på kom-ihåg-listan (sid. 214) säger att förändringar av könsordningen är oftast resultatet av ett medvetet förändringsarbete, men betraktas snart som naturliga och självklara förändringar. Fundera på detta påståendet i ljuset av den lista över förändringar som skett i Sverige (sid. 198-199), och spekulera i vad du tror blir nästa stora förändring i detta avseende, som i framtiden kanske kommer att ses som en naturlig förändring, trots att det kanske varit resultatet av medvetet arbete...