Genuspedagogik, 7,5 hp. Vidare rekommenderad läsning

Transkript

1 Genuspedagogik, 7,5 hp Vidare rekommenderad läsning

2 Genusteori och jämställdhetsbegreppet Yvonne Hirdman, Genus - om det stabilas föränderliga former, Liber förlag (2001). Hur kan det komma sig att kvinnor generellt, geografiskt och historiskt, har ett lägre socialt värde än män? Hirdmans bok belyser hur 'genussystemets logik' isärhåller könen och underordnar kvinnor männen, och varför detta system envisas med att reproducera sig självt genom olika praktiker. Hirdman menar att det är av yttersta vikt att detta system förstås för att kunna upphäva kvinnors ojämställda situation, och undvika att systemet reproduceras. Anna Maria Höglund, Män och kvinnor - vad vet en genusvetare? UR (2000). I denna bok ger femton forskare från femton olika ämnen sin bild av vad genusforskning innebär, vilket är en utmärkt introduktion till ämnesområdet. Boken riktar sig till dem som undervisar och diskuterar genus teori och metod och jämställdhet i utbildning och yrke, samt för intresserade av frågor om kvinnor och män, manligt och kvinnligt, vem som är vad och vad det kan få för konsekvenser. Elisabeth Öhrn, Könsmönster i förändring, Skolverket (2002). Denna kunskapsöversikt diskuterar samtida könsmönster i skolan och hur de har förändrats, med utgångspunkt i en genomgång av svensk och internationell forskning. Resultatet av genomgången organiseras utifrån två teman, ett som avser utvecklingen av identiteter och relationer i skolan, och ett annat som fokuserar prestationer, intresseinriktningar och arbetssätt. Rapporten innehåller också en diskussion av angelägna frågor och problem att arbeta vidare med. Fanny Ambjörnsson, I en klass för sig, Ordfront (2004). I boken ger Ambjörnsson en unik inblick i unga gymnasietjejers vardag och villkor. Fram växer en bild som är mera komplicerad och mycket intressantare än den man vanligtvis möter i media. Vi får veta hur unga tjejer både upprätthåller och utmanar vanliga föreställningar om den normala tjejen. Ett trettiotal tjejer mellan 16 och 18 år på två skilda gymnasieprogram skildras. Stephan Mendel-Enk, Med uppenbar känsla för stil. Ett reportage om manlighet, Atlas (2005). I boken diskuteras hur våld och frustration i samhället hänger ihop med den bild av manlighet som pojkar formas till i Sverige idag. Idén till boken föddes ur ett reportage om fotbollshuliganer, där författaren upptäckte att deras oskrivna normer och regler om män och manlighet gick att återfinna i praktiskt taget alla sammanhang han varit en del av under sitt liv: stå pall, behärska dig, var lojal mot gruppen, offra dig för något större och viktigare än du själv, den interna hierarkin, föraktet för svaghet Ingegerd Tallberg Broman, Pedagogiskt arbete och kön. Med historiska och nutida exempel, Studentlitteratur (2002). Svensk utbildning har en tydlig köns- och klassrelaterad historia. De olika skolformernas innehåll var avpassat efter de behov och den framtid man tänkte sig för eleverna. Flickundervisning till flickor, pojkundervisning till pojkar, i ett klasskiktat mönster. Kön var en strukturerande och organiserande princip. Under senare delen av 1900-talet utvecklades en förskola och skola för alla. I denna formas flickor och pojkar av varandra och mot varandra, och tydliga, men föränderliga, genusmönster kan beskrivas. Pedagogens normer och föreställningar om kön/genus sätter nu gränser och skapar olika utvecklingsbetingelser för eleverna. Vad betyder kön/genus för barnens och elevernas utvecklingsmöjligheter i denna kontext? Vad betyder kön/genus för barnens och elevernas relation till förskola och skola och det lärande som sker där? De flesta lärarprofessioner är tydligt könsmärkta såväl i historiskt som i nutida perspektiv. Vilka konsekvenser har detta? Vilka blir villkoren för det underrepresenterade

3 könet? Påverkar lärarens könstillhörighet hur hon/han formar sitt arbete och relaterar till olika elevgrupper? Praktiska jämställdhetsprojekt i skolan Kajsa Wahlström, Flickor, pojkar och pedagoger. Jämställdhetspedagogik i praktiken, Utbildningsradion (2003). I denna bok berättar författaren om de observationer hon och andra pedagoger gjort av förskolans verksamhet ur ett genusperspektiv. Med förfärande tydlighet visade det sig att pedagogerna bidrog till att flickor och pojkar fick olika förutsättningar, trots att ambitionen var den motsatta. Boken riktar sig i första hand till pedagoger inom förskola och skola samt föräldrar, men är också tillämpbar vid jämställdhetsarbete i organisationer och på arbetsplatser. Susanne Rithander, Flickor och pojkar i förskolan, Liber (1997). Denna bok behandlar först och främst förskolan ur ett könsperspektiv, och diskuterar bland annat män och kvinnors villkor i vårt samhälle i relation till hur pojkar blir pojkar och flickor blir flickor i unga år. Utvecklingen av könsidentitet och könsroller behandlas i anknytning till utvecklingspsykologiska teorier. Att förskolan speglar de könsrollsförväntningar som genomsyrar samhället visar författaren i situationsbeskrivningar och analyser av dessa. Observera att boken dock inte är enbart av vikt för förskollärare utan även för lärare på senare nivåer, då den presenterar och förklarar hur genussystemet tidigt formar en människas liv. Kajsa Svaleryd, Genuspedagogik. En tanke- och handlingsbok för arbete med barn och unga, Stockholm: Liber (2003). Denna bok består av två delar. I den första ges en introduktion till några av de grundläggande genusvetenskapliga begreppen, samt påvisar hur flickor och pojkar i förskoleåldern upp i sena tonåren begränsas av stereotypa och för givet tagna föreställningar om vad som är manligt och kvinnligt. Bokens andra del utgör en konkret metodbok i jämställdhetsarbete med barn och ungdomar, som syftar till att inspirera läraren att arbeta med ett genusperspektiv i sin pedagogiska vardagspraktik. Karin Kjellberg, Genusmaskineriet Om tänkandet kring kön, Utbildningsradion (2004). I boken presenteras fyra olika perspektiv av tänkande kring kön och genus. De olika synsätten är ett kunskapsområde i sig, samtidigt som är de något att relatera och ta ställning till. Vidare presenteras praktiska övningar för att medvetandegöra de attityder och värderingar som finns hos personalen. Boken ingår i UR:s genussatsning tillsammans med tv-serien Genusmaskineriet. Boken är fristående men kan med fördel användas tillsammans med tv-programmen. Helena Josefson, Genus hur påverkar det dig?, Natur & kultur (2005). Boken vänder sig till killar och tjejer i år 9 och gymnasiet och ger en bred och lättfattlig överblick av vad genus är och hur genus påverkar. Den blandar fakta och forskningsrön med tänkvärda exempel och inbjuder läsaren till att reflektera över värderingar, attityder och beteenden. Syftet är att ge kunskaper som gör det möjligt för unga killar och tjejer och lärare och andra vuxna! att göra medvetna val. Maria Hedlin, Jämställdhet - en del av skolans värdegrund, Stockholm: Liber (2006). Boken ger läsaren grundläggande kunskaper om hur man professionellt förhåller sig till skolans jämställdhetsmål för att på ett aktivt och medvetet sätt främja elevers lika rätt och valmöjligheter

4 Fredrik Bondestam, Könsmedveten pedagogik för universitets- och högskolelärare, Liber (2004). Vägen till en könsmedveten pedagogik inom högskolan är lång och snårig, men kunskaperna i den här boken ger en bra introduktion till området. Anna Wahl (m fl), Det ordnar sig: Teorier om organisation och kön, Studentlitteratur (2001). Organisationer (exempelvis skolan) är komplexa ting, och kan beskrivas och tolkas utifrån en mängd positioner. I denna grundläggande bok i organisationsteori har en specifik position valts, nämligen den könsteoretiska. Hur ordnas kön i organisationer? Hur kan segregering av kön inom en organisation förklaras? Varför finns det så få kvinnor i chefspositioner? Hur kan positiva och negativa attityder till jämställdhetsinriktade förändringar inom en organisation ta sig uttryck? Boken ger en bred överblick över detta forskningsfält, och presenterar teorier och praktikfall. Peter Esaiasson (m fl), Metodpraktikan, Norstedts Juridik (2007). Att genomföra undersökningar av individ, skola och samhälle kräver noggrann vetenskaplig systematik. Boken är en vägledning för den som vill ta ett helhetsgrepp på empirisk samhällsforskning, och ger ett samlat perspektiv på hela forskningsprocessen från de viktiga inledande stegen med problemformulering och designval via den ofta arbetsamma materialinsamlingen till de kanske mest spännande momenten av analys och tolkning. Boken diskuterar såväl kvantitativa som kvalitativa angreppssätt. Boken har belönats med pedagogiskt pris. Övrig läsning Malin Rönnblom, Halva makten?" i boken Makt & kön, Stockholm: Symposion (1997). Texten diskuterar tre argument för att kvinnor bör ha lika stor andel representanter i politiska församlingar som män. Diskussionen förs mot bakgrund av Lukes tredimensionella maktbegrepp: öppen makt, makt över dagordningen och tolkningsföreträdet. Makt i den sistnämnda bemärkelsen är det som är svårast att uppmärksamma, men är kanske också det som är viktigast. Rönnblom argumenterar för att enbart intresseargumentet tar hänsyn till alla tre maktdimensioner och därmed kan användas som utgångspunkt till att omformulera vad politik är och därmed göra jämställdhetsproblemen synliga. Britt-Marie Berge, Kunskap bryter könsmönster - aktionsforskning är verktyget. Rapport från projektet Vidgade Vyer i Jämtlands län , Kommunförbundet (2002); Action Research for Gender Equity. Buckingham: Open University Press (2000); och Karin Rönnerman (red.), Aktionsforskning i praktiken: erfarenheter och reflektioner, Studentlitteratur (2004). Ett sätt att röja maktstrukturer och främja jämställdhet i den pedagogiska praktiken är genom aktionsforskning. Det handlar om att utveckla och förändra en verksamhet men också om att skaffa sig kunskap om hur denna förändring går till och vad som sker under arbetets gång. Aktionsforskning kräver dock ordentlig planering och uppföljning, och bör helst utföras med handledning till en början. Risken är annars att man skapar mer problem än man försöker lösa. Men lär man sig hur sådan forskning gåt till har man mycket att vinna. Maria Wendt Höjer och Cecilia Åse, Politikens paradoxer: En introduktion till feministisk politisk teori, Academia adacta AB (2001). Boken ger en översikt över feministiska problemställningar och teoribildningar inom det politiska/statsvetenskapliga området. Boken försöker sätta fingret på ett förhållande i dagens politik som ter sig motsägelsefullt eller paradoxalt: samtidigt som kvinnor har mindre makt just p.g.a. sitt kön så

5 hävdar man att könet är irrelevant för hur man ska förstå och bedriva politik. På detta sätt osynliggörs könets betydelse för politiken. Här förs förslag fram på hur man kan analysera politik för att bryta kvinnors underordning. Martha Nussbaum, Kvinnors liv och social rättvisa: Ett försvar för universella värden, Daidalos (2002). I denna bok försvarar filosofen Martha Nussbaum universella värden och rättigheter, d.v.s. värden och rättigheter som är giltiga för alla kulturer i alla tider. I första kapitlet försvaras en sådan universalism utifrån idén om mänskliga förmågor. Nussbaum menar att det viktiga när vi ska avgöra en persons livskvalitet är att se till vad personen i praktiken kan vara eller göra (d.v.s. personens förmågor). Nussbaum försvarar tanken att alla ska ha vissa grundläggande förmågor att göra och vara de saker som krävs för ett människovärdigt liv. John Rawls (m.fl) Idéer om rättvisa, epan (2002). Jämställdhet och rättvisa hänger intimt samman. Åtminstone ett fel, det kanske viktigaste, med ojämställdhet är att det är orättvist. I denna bok presenteras tre idéer om rättvisa som har haft avgörande inflytande på filosofisk och politisk debatt de senaste åren. John Rawls menar att rättvisa handlar om fördelningen av de grundläggande rättigheter och nyttigheter alla behöver för att kunna leva de liv de själva finner för gott. Enligt Rawls ska dessa fördelas så att de sämst ställda i samhället får det så bra som möjligt. Ekonomen och moralfilosofen Amartya Sen menar att det inte är nyttigheterna som sådana, utan vad man kan göra med dem som spelar roll. Därför argumenterar han för att rättvisa är att se till att alla har vissa grundläggande förmågor. Michael Walzer argumenterar för att vad som är rättvist beror på hur vi i samhället anser att vissa saker ska fördelas: vård efter behov, straff efter bevisat brott, ämbeten efter meriter o.s.v. Boken tillhandahåller därmed utgångspunkt för fruktbara och grundläggande diskussioner om jämställdhet och rättvisa.