Moment 2.3: ORGANISATION OCH PEDAGOGIK
|
|
- Tobias Bernt Lindqvist
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Värdegrund, jämställdhet och genusvetenskap, 10p HT04 Moment 2.3: ORGANISATION OCH PEDAGOGIK Lärare: Jan Lif Syfte: Som resursperson i kommunen, hur ska man gå från teori till praktik i genusoch jämställdhetsfrågor? Var ska man börja, och vad ska man koncentrera sig på? Detta är sannerligen inte det lättaste. Ofrånkomligen blir frågeställningen högst individuell, och de möjliga svaren är mycket beroende på ens egen situation och arbetsförhållanden. Avsikten med detta moment är att redogöra för några övergripande frågeställningar och metodologier som kan vara till hjälp i konkret arbete i genus- och jämställdhet, både vad gäller organisationsnivån och den pedagogiska praktiken. Detta slutliga moment innehåller inga redovisningsfrågor. Man kan, om man finner det användbart, använda sig av det som presenteras i detta moment som hjälpmedel i uppsatsen, och för vidare arbete, men det är ingenting vi kan kräva. Praktiskt jämställdhetsarbete är, som sagt, högst individuellt, och det finns tyvärr inga självklara och enhetliga metoder eller lösningar. Om det fanns, hade vi, utan omsvep, redogjort för dem Men ni är naturligtvis inte lämnade helt ensamma. Om det är något ni undrar över, eller om ni vill ventilera och få feedback på era egna erfarenheter och praktiska idéer, utnyttja möjligheten att diskutera med andra på kursen i Diskussionsforumet! Ordet är fritt. Läsanvisningar och litteratur Kajsa Wahlström, Flickor, pojkar och pedagoger (2003), hela boken I denna bok berättar författaren om de observationer hon och andra pedagoger gjort av förskolans verksamhet ur ett genusperspektiv. Med förfärande tydlighet visade det sig att pedagogerna bidrog till att flickor och pojkar fick olika förutsättningar, trots att ambitionen var den motsatta. Boken riktar sig i första hand till pedagoger inom förskola och skola samt föräldrar, men är också tillämpbar vid jämställdhetsarbete i organisationer och på arbetsplatser. Kajsa Svaleryd, Genuspedagogik (2003), hela boken Ambitionen med Genuspedagogik är att vara en tanke- och handlingsbok som vill verka för ett mer jämlikt samhälle, i första hand med avseende på kön men även med avseende på annan olikhet. Boken är indelad i två delar. Den första delen syftar till att inspirera läsaren att arbeta med ett genusperspektiv i sin pedagogiska vardagspraktik. Författaren ger läsaren en översiktlig introduktion till några av de grundläggande genusvetenskapliga begreppen, och påvisar hur flickor och pojkar i förskoleåldern upp i sena tonåren begränsas av stereotypa och för givet tagna föreställningar om vad som är manligt och kvinnligt. Svaleryd visar att pedagogen har en nyckelroll i skapandet av såväl det lilla barnets som det äldre barnets identitet, där könsaspekten alltid finns närvarande. Bokens andra del utgör en konkret metodbok i jämställdhetsarbete med barn och ungdomar. Här introduceras en rad metoder och övningar under specificerade arbetsområden.
2 Anna Wahl (m.fl), Det ordnar sig (2001), hela boken Organisationer (exempelvis skolan) är komplexa ting, och kan beskrivas och tolkas utifrån en mängd positioner. I denna grundläggande bok i organisationsteori har en specifik position valts, nämligen den könsteoretiska. Hur ordnas kön i organisationer? Hur kan könssegregering inom en organisation förklaras? Varför finns det så få kvinnor i chefspositioner? Hur kan positiva och negativa attityder till jämställdhetsinriktade förändringar inom en organisation ta sig uttryck? Boken ger en bred överblick över detta forskningsfält, och presenterar teorier och praktikfall. Instuderingsfrågor Flickor, pojkar och pedagoger 1. Wahlströms bok behandlar huvudsakligen förskolans verksamhet, även om den är relevant för arbete med andra åldrar också. Men vad är det som specifikt gör förskolan så viktig vad gäller jämställdhetsfrågor? Fundera på vad förskolan, till skillnad från andra institutioner i livet, kan lära ut om sådana frågor men även vad förskolan inte kan lära ut, utan måste vänta tills senare. 2. Enligt Wahlström är ett centralt mål med jämställdhetsarbete att vidga barnens möjligheter (sidan 9). Målet är att uppmärksamma beteenden och mönster hos oss själva och andra, som leder till att individer behandlas olika enbart beroende på att de har ett visst kön. En anledning till detta är att en viss behandling (som ständigt upprepar sig) kan etsa sig fast och bli en del av identiteten hos individen, som sedan förhindrar individens möjligheter i livet. Fråga dig själv: Är detta kärnan i allt jämställdhetsarbete, eller finns det andra aspekter? Ni som har hand om ungdomar i högre åldrar kan även fundera på följande problematik: Om nu en sådan identitet kan "etsa" sig fast redan i unga år, är det då överhuvudtaget möjligt att förändra en sådan del av identiteten i senare åldrar (exempelvis högstadiet och gymnasiet)? Eller är det då försent och hopplöst? 3. Huruvida skillnader mellan könen är grundade i arv eller miljö är en klassisk fråga som ofta diskuteras. Wahlström menar dock att den frågan inte är intressant överhuvudtaget, "[j]ag menar att det inte spelar någon roll om det beror mest på det ena eller på det andra". (sidan 9). Vad menar hon egentligen med det? Är det inte viktigt att utreda denna klassiska fråga, eller spelar det faktiskt ingen roll? Om det inte spelar någon roll, vad spelar då egentligen roll när det ankommer genus- och jämställdhetsfrågor? 4. Wahlström skriver att förväntningar på hur flickor och pojkar ska vara inte endast når barnen genom hur de blir bemötta av föräldrar och pedagoger. De kommer även till uttryck genom t ex sagor och berättelser. Enligt författaren domineras barnlitteraturen av pojkar i huvudroller och flickor i biroller (om de finns med överhuvudtaget). Vad innebär en positiv huvudroll? Varför är det viktigt för barn att identifiera sig med en positiv huvudroll? Spelar det någon roll att de flesta huvudrollerna innehas av pojkar i den litteratur som läses i skolan? Kan inte även flickor identifiera sig med de starka och modiga pojkpersonerna i böckerna? Författaren påpekar att denna rollbesättning även präglar vardagen. Hur menar hon då?
3 5. Det ideala förhållandet är givetvis att alla elever får lika mycket av pedagogernas tid. Samtidigt kräver/behöver vissa elever mer resurser än andra. Hur kan man vara säker på att tidsfördelningen mellan eleverna är anpassad efter individuella behov och inte efter könsmönster? Enligt den dokumentation Wahlström har gjort finns det ett tydligt könsmönster, pojkar får mer tid än flickor. Men tänk om det beror på att pojkar behöver mer tid? Varför kan det här sättet att resonera vara ett sätt att ingå i och reproducera det traditionella genussystemet? 6. En iakttagelse som återkommer på flera ställen i boken är att flickorna är hjälpsamma i en högre utsträckning än pojkarna. De hjälper pojkarna och de hjälper pedagogerna. En förklaring som föreslås är att pedagoger gärna uppmuntrar den typen av beteende. Samtidigt är det säkerligen ingen som anser att det egentligen är bra att flickorna ska ägna sin utbildningstid åt att vara hjälpfröknar. Varför är det då så lätt att halka in i mönstret att reproducera den här specifika flickegenskapen? Boken handlar om förskolan, återfinns problematiken med flickor i hjälpfrökensrollen även i högre åldrar? Vad skulle man kunna göra här för att motverka denna form av stereotypi? 7. Wahlström skriver att man kan se tydliga skillnader mellan hur pojkar och flickor använder/tillåts använda sina kroppar. Ett mönster man tydligt kan lägga märke till i lek- och idrottssammanhang. Stämmer hennes iakttagelser med din egen erfarenhet? Blir skillnaderna större eller mindre med elevernas ökande ålder? Fundera över vad man som pedagog kan göra för att förändra detta mönster (om det finns). 8. Wahlström säger att genuspedagogikens syfte inte är att pojkar och flickor ska byta de traditionella rollerna med varandra utan att de ska vidga dem. Fundera över vad målet med en genuspedagogik bör vara. När har man som pedagog lyckats i sina ansträngningar att genomdriva en jämställd pedagogik? Hur viktigt är det att ha ett sådant mål klart för sig när man börjar arbeta med dessa frågor? 9. Att arbeta med genuspedagogik innebär att arbeta fortlöpande. Det går inte att köpa ett färdigt paket, sätta det i bruk och sedan tänka sig att allt är över. Även om man har en klar målsättning kan man på vägen mot det finna att valda medel och metoder måste förändras och finslipas, ibland kanske även förkastas. Wahlström diskuterar detta i termer av ett "kretslopp" (bland annat på sidan 97) som ständigt måste följas upp och utvärderas (sidan 98). Fundera på hur man genom att inte arbeta på detta vis kan misslyckas med att nå sina mål och även hur man genom ogenomtänkta "paketlösningar" kan missa målet totalt, och (i värsta fall) kanske försvaga jämställdheten snarare än förstärka den.
4 10. I bokens sista del (sidorna 195 och framåt) diskuterar Wahlström bland annat om vad som hände med barnen efter att de lämnat förskolan och jämställdhetsprojektet. Läsningen kan uppfattas som något deprimerande eftersom mycket som byggts upp inte fullföljdes senare. Eftersom skolan är indelad i instanser (förskola, grundskola, gymnasium) där ingen lärare följer eleverna hela vägen från första till sista klass är detta uppenbarligen en problematik som kan drabba alla som arbetar med genuspedagogik. Bör således ett aktivt arbete i jämställdhetsfrågor med barn och unga följas upp? Behövs det ett samarbete mellan förskolan, grundskolan och gymnasiet? Är det överhuvudtaget möjligt? Om så, hur skulle ett sådant kunna se ut? Genuspedagogik 1. I bokens inledning beskriver författaren hur hon först trodde allt var frid och fröjd med jämställdheten i skolan, och sedan upptäckte att så inte var fallet (sid. 8). Hur upptäckte du själv detta? När upptäckte du det? Vad såg du? Är det du såg fortfarande aktuellt eller har saker och ting blivit bättre, eller kanske sämre? Har du härlett andra frågeställningar ur det du förut upptäckte? Fundera över saken. 2. Författaren pekar på en beklaglig men inte helt ovanlig föreställning, nämligen att jämställdhetsfrågor är onödiga eller överdrivna. (sid. 33). Det följer sedan en lista över fakta som påvisar hur kvinnors respektive mäns situation ser ut i idag i Sverige. En sådan form av lista är mycket användbar för att argumentera mot de som ser jämställdhetsfrågor som överflödiga men vad gör du om den inte har någon som helst effekt? Detta är dessvärre ett inte helt ovanligt problem heller. Vad gör du om någon, uttalat eller outtalat (kanske genom en axelryckning eller genom att indirekt motarbeta jämställdhetsarbeten), uttrycker Jaha?, Än sen?, Så har det alltid varit!, Inte vårt problem!, och så vidare. Vad säger du då? 3. I boken presenteras en mängd konkreta övningar. Reflektera över dem och fundera på vilka av dem du själv kan ha nytta av. Finns det några övningar du inte tror kommer att fungera väl? Kan du utveckla egna övningar? Vad tycker du om idén om separatism inom genuspedagogik (d v s att dela upp flickor och pojkar i olika grupper)? 4. Ett faktum skolan inte kommer ifrån är att den är indelad i tidsbegränsade instanser: lågstadium, mellanstadium, högstadium och gymnasium. Ingen lärare följer eleverna hela vägen. Hur ska man lyckats genomföra konkreta långsiktiga genuspedagogiska projekt under den korta tidsram som står till förfogande? Kortsiktiga lösningar är ofta inga bra lösningar det vet ju alla men kan det även vara så att man som lärare kan misslyckas genom att man ställer upp för långsiktiga lösningar? Hur ska man veta när och hur man bör begränsa sig? Hur följa upp? Krävs det kanske ett större samarbete mellan förskola, grundskola och gymnasium? Andra instanser? 5. När grund- och gymnasieskolan nått sitt slut släpps eleverna ut i livet. Även om skolan lyckats lära eleverna mer jämställda mönster och värderingar är de verkligen förberedda på vad som väntar dem? För trots allt handlar inte jämställdhetsproblematik enkom om problem inom skolan, utan även om samhället utanför. Hur rustar man eleverna till att stå emot de krafter mot jämställdhet som kan drabba dem senare i arbetslivet? (Se nästa bok )
5 Det ordnar sig 1. På sidan 12 redogörs det för könsfördelningen inom de 30 största yrkena i Sverige. I yrken som barnskötare, för- och grundskolärare är kvinnor överrepresenterade. Men vad kan man ge för sorts förklaringar till varför det är så (tänk på vad som har diskuterats i tidigare moment)? Och hur hänger sådana förklaringar ibland intimt ihop med ett rättfärdigande av sämre lön till kvinnodominerade yrken (jfr. sid 64)? 2. Författarna understryker gång på gång vikten av att i en analys av organisationer flytta fokus från individ - till strukturnivå. På sidorna 81 och 146 beskriver man vidare homosocialiteten som ett samförstånd eller en allians mellan män bortom åtskiljande hierarkier. Män identifierar sig med män; mannen är 'norm' och kvinnan 'avvikaren'. Finns det en risk i att man i organisationsanalysen på nytt befäster att män i en viss yrkesgrupp eller kvinnor i en viss position är/bör/måste vara si eller så. Förutbestämmer en organisationsanalys utifrån genusperspektiv oss till ett visst fack eller en viss roll? 3. Författarna hävdar om att olika positioner på en arbetsplats eller i en organisation eller bransch kan vara könsmärkta. Läraryrket torde vara exempel på ett yrke som växlat i könsmärkning. Idag dominerar kvinnor kåren. Försök analysera vilken betydelse detta får för dels organisationskultur, dels synen på yrket. Varför betraktas inte läraruppdraget som ett chefsjobb, när läraren dagligen ska fungera som någon form av ledare för grupper om 30 personer? Vilket ansvar kan de kvinnliga lärarna bära för att mönster och genussystemet reproduceras? 4. På sidorna 54ff pekar författarna på en mängd föreställningar om hur kvinnor och män förväntas uppträda i arbetslivet, vilket kan ge upphov till, och uttryck för, en ojämlik maktrelation. Men hur, när och varför lär sig kvinnor och män dessa föreställningar? Är det när de träder in i arbetslivet, eller långt mycket tidigare? Kanske redan i skolan? Om så, vad kan skolan göra för att försöka åtgärda denna problematik redan på ett tidigt stadium? 5. På sidan 80 nämner författarna något de kallar den konformistiska strategin. Är inte detta en tämligen kontroversiell teori, eftersom den kan leda till uppfattningen att alla kvinnor i högre positioner är konformister? Kan inte en sådan uppfattning exempelvis medföra att vissa negativa fördomar? 6. I boken används ett praktikfall inom näringslivet som kallas Global. Vad ser du för likheter och skillnader mellan detta praktikfall och skolans organisation? 7. Vilken är din uppfattning om möjligheterna att utifrån ett genusperspektiv applicera organisationsteorin på skolan? Fungerar de fyra teman som författarna använt? 8. I organisationsteorin betonas föränderligheten som en viktig faktor i analys av könsordningen i en organisation. I det avslutande kapitlet beskriver man bland annat de föreställningar om jämställdhet som man kan möta på en arbetsplats. Vilken föreställning råder enligt din uppfattning i skolans värld. Fundera.
6 9. Den sista punkten på kom-ihåg-listan (sid. 214) säger att förändringar av könsordningen är oftast resultatet av ett medvetet förändringsarbete, men betraktas snart som naturliga och självklara förändringar. Fundera på detta påståendet i ljuset av den lista över förändringar som skett i Sverige (sid ), och spekulera i vad du tror blir nästa stora förändring i detta avseende, som i framtiden kanske kommer att ses som en naturlig förändring, trots att det kanske varit resultatet av medvetet arbete...
Moment 3: GENUSPEDAGOGIK I SKOLAN
Genuspedagogik, 5p Moment 3: GENUSPEDAGOGIK I SKOLAN Syfte: Vi har nu kort gått igenom bakgrundsteorier och några frågor om hur genus på olika sätt kan utgöra bekymmer för jämställdheten i samhället. Det
Läs merSjälvständigt arbete på grundnivå del I 15 högskolepoäng
Malmö högskola Lärarutbildningen Kultur Språk Medier Självständigt arbete på grundnivå del I 15 högskolepoäng Finns det skillnader på hur pojkar och respektive flickor leker i förskola? Vivien Mach Lärarexamen
Läs merLokal arbetsplan läsår 2015/2016
Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Åmberg Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan
Läs merGenuspedagogik, 7,5 hp. Vidare rekommenderad läsning
Genuspedagogik, 7,5 hp Vidare rekommenderad läsning Genusteori och jämställdhetsbegreppet Yvonne Hirdman, Genus - om det stabilas föränderliga former, Liber förlag (2001). Hur kan det komma sig att kvinnor
Läs merIdrott, genus & jämställdhet
Idrott, genus & jämställdhet Elittränarutbildningen 4 oktober jenny.svender@rf.se Centrala teman Könsnormer inom idrotten Så blir vi till Genus kroppslighet Sexualisering inom idrotten Genus - ledarskap
Läs merLikabehandlingsplan förskolan Sitting Bull
Likabehandlingsplan förskolan Sitting Bull Bakgrund: Den 1 april 2006 trädde Lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever i kraft. Enligt likabehandlingslagen
Läs merKön spelar roll för ledarskap men kanske inte på det sätt du tror
Kön spelar roll för ledarskap men kanske inte på det sätt du tror Ulrika Haake Docent i pedagogik, ledarskapsforskare och prodekan för samhällsvetenskaplig fakultet Sveriges Ingenjörer - Västerbotten,
Läs merLikabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011
Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011 Diskrimineringslag ( 2008:567 ) Skolan ska vara en trygg miljö för alla barn och elever. Lagen ska därför främja barns och elevers rättigheter
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014. Bofinkens förskola Medåker
Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Bofinkens förskola Medåker 2012 Styrdokument Skollagen (6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling) Förskolans huvudman ska se till att förskolan:
Läs merLokal arbetsplan läsår 2015/2016
Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Åmberg Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN för förskolan i Surahammars kommun
LIKABEHANDLINGSPLAN för förskolan i Surahammars kommun 2013-05-28 Styrdokument: Skollagen (14 a kapitlet) Förskolans huvudman ska se till att förskolan: - bedriver ett målinriktat arbete för att motverka
Läs merBildningsförvaltningen TRYGGHETSPLAN LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING
TRYGGHETSPLAN LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING SMEDBY FÖRSKOLA 2018-2019 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Vår vision... 3 Bakgrund... 3 Tydliga roller... 3 Information om
Läs merLikabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling
Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Vångens förskola 2014-2015 1 Innehållsförteckning 1 Vision 2 Bakgrund och syfte 3 Likabehandling 4 Diskrimineringslagen 5 Kommunikation
Läs merLikabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling
Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Barnens förskola 2016-2017 Innehållsförteckning 1 Vision 2 Bakgrund och syfte 3 Likabehandling 4 Diskrimineringslagen 5 Kommunikation
Läs merJämställdhetsplan 2010 för
SERVICE- OCH TEKNIKFÖRVALTNINGEN Datum 2009-08-24 1 (2) Jämställdhetsplan 2010 för Service- och teknikförvaltningen Innehållsförteckning Jämställdhetsplan 2010 3 Inledning 3 Service- och Teknikförvaltningens
Läs merFörklaring av olika begrepp
Förklaring av olika begrepp Främjande arbete Främjande arbete handlar om att identifiera och stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling och respekt för allas lika värde. Främjandearbetet utgår
Läs merFörskolans arbete med jämställdhet
Förskolans arbete med jämställdhet Övergripande syfte och avsikt Syftet är att belysa om barnen erbjuds en förskoleverksamhet där flickor och pojkar får möjligheter att pröva och utveckla förmågor och
Läs merför Rens förskolor Bollnäs kommun
för Bollnäs kommun 2015-08-01 1 Helhetssyn synen på barns utveckling och lärande Återkommande diskuterar och reflekterar kring vad en helhetssyn på barns utveckling och lärande, utifrån läroplanen, innebär
Läs merLikabehandlingsplan samt plan mot kränkande behandling Bullerbyns Förskola
Likabehandlingsplan samt plan mot kränkande behandling Bullerbyns Förskola Likabehandlingsplan samt plan mot annan kränkande behandling 1. Inledning En av förskolans uppgifter är att aktivt forma en framtida
Läs merHandlingsplan mot kränkningar - Likabehandlingsplan 11/12
Skärgårdens förskolor Dalarö Ornö Utö Handlingsplan mot kränkningar - Likabehandlingsplan 11/12 Postadress Besöksadress Telefon Fax/e-post Bankgiro Box 94 Odinsvägen 31 Dalarö Växel: 08-50150416 137 70
Läs merTRYGGHETSPLAN Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Solgläntans förskola 2015
2015-08-14 Förvaltningen för Livslångt lärande TRYGGHETSPLAN Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Solgläntans förskola 2015 Förskolan vilar på demokratins grund.
Läs merLikabehandlingsplan Linnéans förskola Ht Vt- 2018
Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht- 2017- Vt- 2018 0 Innehåll Likabehandlingsplan... 2 Syfte... 2 Utvärdering från Likabehandlingsplanen Ht- 2016- Vt 2017... 3 Mål och ansvar... 4 Arbete för att
Läs merKvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60
1(17) Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60 Linköpings kommun linkoping.se 2 Innehåll SAMMANFATTNING... 3 NORMER OCH VÄRDEN (2.1
Läs merÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM
ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...
Läs merMål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98
Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING. Eneryda förskola Enelyckan
April 2018 LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Eneryda förskola Enelyckan INLEDNING Krav på likabehandling Enligt likabehandlingslagen, som började gälla fr.o.m 1 april 2006, ska varje
Läs merFörslag till beslut Nämnden överlämnar tjänsteutlåtandet som nämndens yttrande i ärendet.
BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2013-01-09 GSN-2012/514.628 1 (4) HANDLÄGGARE Särkijärvi Zettervall, Karin Grundskolenämnden Karin.Sarkijarvi-Zettervall@huddinge.se Remissvar - Angående genuskompetens
Läs merÅvägens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Page 1 of 7 Åvägens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola 3-5år a för planen I första hand är det förskolechefen och
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014
Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Meijerska gårdens förskola 2009-12-15 Styrdokument Skollagen (6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling) Förskolans huvudman ska se till att förskolan:
Läs merFörskolan Domherrens plan mot diskriminering och kränkande behandling
Förskolan Domherrens plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Vår vision Alla barn ska kunna känna sig trygga
Läs merLikabehandlingsplan inklusive handlingsplan för jämställdhet
KÅSAN I UR OCH SKUR AB Likabehandlingsplan inklusive handlingsplan för jämställdhet Mål: En förskola utan kränkande behandling Vad är kränkande behandling? Gemensamt för all kränkande behandling är att
Läs merUpprättad Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Bullerbyn
Upprättad 2017-11-23 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Bullerbyn 2(5) Vision En förskola fri från diskriminering och kränkande behandling. Där Allas lika värde och våra olikheter
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling för Malmens förskola 2017/2018
Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Malmens förskola 2017/2018 Om oss Malmen är en enavdelningsförskola som ligger belägen i ett villaområde i utkanten av samhället. Vår barngrupp består
Läs merPrövning i sociologi
Prövning i sociologi Prövningsansvarig lärare :Elisabeth Bramevik Email: elisabeth.m.bramevik@vellinge.se Så går prövningen till: Efter att du anmält dig till prövningen via länken på Sundsgymnasiets hemsida,
Läs merUtbildningsförvaltningen
LÄROPLAN I FÖRSKOLAN 2.3 BARNS INFLYTANDE Arbetslaget ska: verka för att flickor och pojkar får lika stort inflytande över och utrymme i verksamheten, och förbereda barnen för delaktighet och ansvar och
Läs merJämställdhetens ABC 1
Jämställdhetens ABC 1 Innehåll Förord... 5 Aktiva åtgärder... 6 Diskrimineringslagen... 6 Diskrimineringsombudsmannen (DO)... 6 Feminism... 6 Genus... 7 Genuskontrakt... 7 Genuskunskap... 7 Genusmedvetenhet...
Läs mer2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola
2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 14 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan Vision 3 Diskrimineringsgrunder : 3-6 - Kön - Etnisk tillhörighet - Religion och annan
Läs merGenus och jämställdhet
Datum Vt-10 Genus och jämställdhet Handlingsplan för: Målområde; Vad ska förändras Vad behöver vi förbättra/lära oss mer om? Arbeta med mitt eget bemötande som pedagog. Den pedagogiska miljön inspirerar
Läs merProvmoment: Salstentamen Ladokkod: Tentamen ges för: BOK HT 11 (salstentamen nr 5) TentamensKod: Tentamensdatum: Tid:
Barnet och kulturen Provmoment: Salstentamen Ladokkod: Tentamen ges för: BOK HT 11 (salstentamen nr 5) 15 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-05-03 Tid: 09.00-12.00 Hjälpmedel: Godkännes Lexikon
Läs merKvalitetsrapport Fristående förskola Läsåret 2015/2016 (1 juli juni 2016)
Kvalitetsrapport Fristående förskola Läsåret 2015/2016 (1 juli 2015 30 juni 2016) Förskolans namn. Huvudman. 1. Beskrivning av verksamheten En presentation av förskolan. Beskriv kortfattat organisation:
Läs merSkolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning
SKOLFS 2004:18 Utkom från trycket den 24 augusti 2004 Senaste lydelse av Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning 2004-08-09 Skolverket föreskriver med
Läs merMo förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Fastställd
Mo förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Fastställd 180910 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga för planen Förskolans personal. Värdegrundsuppdraget
Läs merÖsters Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Östers Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår 2017/2018 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen
Läs merJämställdhetsarbete Alfredshällskolan och Lomma kommun. Rektor Margareta Strand Karlsson
Jämställdhetsarbete Alfredshällskolan och Lomma kommun Rektor Margareta Strand Karlsson GENUSNÄTVERK Lomma kommun Enhet Alfredshäll* Mia Ohlin fritidpedagog Margareta S Karlssonrektor/SK (Marie Hansson
Läs merÄngstugans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Ängstugans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Förskolechefen samt förskolans barnutvecklingsgrupp.
Läs merFörskolan Jaktstigen 21s plan mot diskriminering och kränkande behandling
Förskolan Jaktstigen 21s plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår 2017/2018 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av
Läs merLikabehandlingsplanen
1 Likabehandlingsplanen 1. Inledning 1.1 Verksamhetens ställningstagande 1.2 Till dig som vårdnadshavare 2. Syfte och åtgärder 2.1 Syftet med lagen 2.2 Aktiva åtgärder 2.3 Ansvarsfördelning 2.4 Förankring
Läs merHur går det med jämställdheten?
Föreställningar och förväntningar på män och kvinnor är något vi alla måste förhålla oss till och bidrar till att forma både samhället och oss som individer. Normer kring kön och de maktrelationer som
Läs merGläntans plan mot diskriminering och kränkande behandling
Gläntans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: 2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola a för planen Förskolechef
Läs merMotion väckt av Britt Björneke (V) om att anordna sommarkurser i teknik för flickor på högstadiet
BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2013-01-09 GSN-2012/513.602 1 (4) HANDLÄGGARE Särkijärvi Zettervall, Karin Grundskolenämnden Karin.Sarkijarvi-Zettervall@huddinge.se Motion väckt av Britt Björneke (V)
Läs merAtt leva tillsammans skolår 2-3 (läsår som börjar med jämn HT)
Att leva tillsammans skolår 2-3 (läsår som börjar med jämn HT) Grundskola 1 3 LGR11 SO För att det ska fungera bra att leva tillsammans behöver vi försöka förstå varandra. Vi funderar tillsammans och lär
Läs merArbetsplan 2015/2016
Arbetsplan 2015/2016 Reviderad nov 2015 Varje dag är en dag fylld av glädje, trygghet lek och lärande Förskolor öster område 2; Kameleonten, Måsen och Snöstjärnan. Förskolenämnd VÅR VERKSAMHET Från och
Läs merAtt arbeta med identitets-, sexualitets- och jämställdhetsfrågor inom naturorienterande ämnen
Att arbeta med identitets-, sexualitets- och jämställdhetsfrågor inom naturorienterande ämnen Ett urval ur ämnesplaner för grundskolans tidigare år NO åk 1-3: Människans kroppsdelar, deras namn och funktion
Läs merArbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11
Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för
Läs merKvalitetsrapport Förskola
Kvalitetsrapport Förskola Läsåret 2015/2016 Förskolans namn.. Förskolechef. 1. Beskrivning av verksamheten En kort presentation av förskolan. Beskriv kortfattat organisation: ledning, pedagoger, arbetslag
Läs merKommentarer till kvalitetshjulet 130815
Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Augusti juni Kartläggning av barngruppen Under året skolas nya barn in och vi får en ny barn- och föräldragrupp. Kartläggningen sker genom inskolningssamtal, föräldrasamtal,
Läs merFörskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012
Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika
Läs merLikabehandlingsplan Linnéans förskola Ht Vt- 2015
Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht- 2014- Vt- 2015 0 Innehåll Likabehandlingsplan... 2 Syfte... 2 Utvärdering från Likabehandlingsplanen Ht 2013 Vt 2014... 3 Mål och ansvar... 4 Arbete för att främja
Läs merSJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet
SJÄLVSKATTNING ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet TYCK TILL OM FÖRSKOLANS KVALITET! Självskattningen består av 6 frågor. Frågorna följs av påståenden som är fördelade på en skala 7 som du
Läs merVERKSAMHETSPLAN Jollen / Kanoten 2012-2013
1 (6) Datum VERKSAMHETSPLAN Jollen / Kanoten 2012-2013 MÅLOMRÅDE o LPFÖ Barn i åldern 1-5 år introduceras i begreppet lärstilar. Statliga mål: Alla pedagoger arbetar utifrån lokal pedagogisk planering.
Läs mer2013-11-04 TRYGGHETSPLAN LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR EKORRENS FÖRSKOLA
2013-11-04 TRYGGHETSPLAN LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR EKORRENS FÖRSKOLA 2013-2014 2013-11-04 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Vår vision... 3 Bakgrund... 3 Tydliga roller...
Läs merPlan mot kränkande behandling, Förskolan Saga, läsåret 2018/2019
Plan mot kränkande behandling, Förskolan Saga, läsåret 2018/2019 Innehållsförteckning Plan mot kränkande behandling, Förskolan Saga, läsåret 2018/2019... 1 Inledning... 2 Vision... 2 Syfte... 2 Lagar och
Läs merUpprättad Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Stocksnäs
Upprättad 2017-10-25 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Stocksnäs 2(6) Vision En förskola fri från diskriminering och kränkande behandling. Där Allas lika värde och våra olikheter
Läs merLikabehandlingsplan. Pedagogisk omsorg i Tidaholm
Likabehandlingsplan Pedagogisk omsorg i Tidaholm 2015/2016 Vad säger styrdokumentet?... 3 UPPDRAGET... 3 Skollagen (14 a kapitlet)... 3 Diskrimineringslagen... 3 Läroplanen (Lpfö 98)... 4 Värdegrund...
Läs merHedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
Läs merProvmoment: Salstentamen Ladokkod: Tentamen ges för: BOK HT 11 (salstentamen nr 4) TentamensKod: Tentamensdatum: Tid:
Barnet och kulturen Provmoment: Salstentamen Ladokkod: Tentamen ges för: BOK HT 11 (salstentamen nr 4) 15 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2011-03-15 Tid: 09.00-12.00 Hjälpmedel: Godkännes Lexikon
Läs merJörgensgårdens, Eriksgårdens och Lilla dag och natts förskolors Plan mot diskriminering och kränkande behandling
Jörgensgårdens, Eriksgårdens och Lilla dag och natts förskolors Plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola och pedagogisk omsorg Läsår: 2016-2017
Läs merTranmurs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Tranmurs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen förskoleverksamhet 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen förskoleverksamhet
Läs merLikabehandlingsplan/Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Åby skola
Likabehandlingsplan/Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Åby skola Gäller från april 2018 Vi vill skapa en trygg miljö där olikheter är en tillgång. Innehållsförteckning Likabehandlingsplan/Plan
Läs merMaj 2017 LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING. Eneryda förskola Enelyckan
Maj 2017 LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Eneryda förskola Enelyckan INLEDNING Krav på likabehandling Enligt likabehandlingslagen, som började gälla fr.o.m 1 april 2006, ska varje
Läs merKULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013
KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 För information om likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling gå in på Skolverkets hemsida www.skolverket.se
Läs merVi vill skapa en miljö där alla barn har lika rättigheter och lika värde samt känna trygghet, uppskattning och respekt för den de är.
Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Mineralens förskola 2015/2016 Om oss Vi är en två-avdelningsförskola i utkanten av Boliden. Vi är 6 heltidstjänster i barngrupp, 1 kokerska på heltid
Läs merFörändringar i Lpfö 98
Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:2508 av Richard Jomshof m.fl. (SD) Förändringar i Lpfö 98 Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen
Läs merBildningsförvaltningen TRYGGHETSPLAN LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING
TRYGGHETSPLAN LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖRSKOLAN TUNET 2018-2019 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Vår vision... 3 Bakgrund... 3 Tydliga roller... 3 Information om
Läs merKoppling till gymnasieskolans styrdokument
Bilaga 2 DET BÖRJAR MED MIG Koppling till gymnasieskolans styrdokument Koppling till gymnasieskolans styrdokument Både läroplan och ämnesplaner ger stöd för att genomföra detta material. Skolverket har
Läs merMunkebergs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Munkebergs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola 1-5 år Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen
Läs merTRYGGHETSPLAN LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR SMEDBY FÖRSKOLA
2016-09-06 TRYGGHETSPLAN LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR SMEDBY FÖRSKOLA 2016-2017 2016-09-06 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Vår vision... 3 Bakgrund... 3 Tydliga roller...
Läs merLokal arbetsplan År 2009 Uppdatering år 2010
Lokal arbetsplan År 2009 Uppdatering år 2010 Solvägens förskola består av 2 avdelningar Junibacken 1år-2,5år 15 barn Saltkråkan 2,5år-5år 22 barn På Junibacken arbetar: Maria 100%, barnskötare Kicki 100
Läs merArbeta vidare. Har ni frågor får ni gärna kontakta oss på stadskontoret.
Arbeta vidare Utställningen HON, HEN & HAN visar hur normer kring kön påverkar våra handlingar och våra val. Den belyser också hur vi kan tänka annorlunda och arbeta för att förbättra situationen för både
Läs merSkolplan Lärande ger glädje och möjligheter
Skolplan 2004 Lärande ger glädje och möjligheter Vi ska ge förutsättningar för barns och ungdomars bildning genom att främja lärande, ge omsorg och överföra demokratiska värderingar. Barn- och utbildningsnämndens
Läs merJÄMSTÄLLDHETSSÄKRING. Start HT 2013 Förskoleområde Annedal, Haga & Änggården. GiGs BerntdsdoIer Sara Lindblad Ulla Oscarsson ChrisPna Rekstad
JÄMSTÄLLDHETSSÄKRING Start HT 2013 Förskoleområde Annedal, Haga & Änggården GiGs BerntdsdoIer Sara Lindblad Ulla Oscarsson ChrisPna Rekstad ur Göteborgs Stads budget 2012; Andelen jämställdhetssäkrade
Läs merFörskolans arbete med språk, värdegrund och jämställdhet
Förskolans arbete med språk, värdegrund och jämställdhet Agneta Kenneberg projektledare för granskning av flerspråkiga barns språkutveckling Siv Wilborgsson projektledare för granskning av förskolans arbete
Läs merKommunen skall kontinuerligt följa upp samt utvärdera skolplanen.
2010 Inledning Föreliggande plan ger uttryck för Nybro kommuns mål för verksamheten inom Barn- och utbildningsnämnden. Planen kompletterar de rikspolitiska målen. Verksamheternas kvalitetsredovisningar
Läs merLikabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2015-2016
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2015-2016 Bullerbyns förskola Innehållsförteckning Skolledningens ställningstagande... 2 Vision... 2 Lagutrymmen /Definitioner av begrepp... 2 Utvärdera
Läs merLikabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Visborgsstaden Förskolechefens ställningstagande
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Visborgsstaden 2014-2015 Förskolechefens ställningstagande På förskolorna på Lyckåkers förskoleområde ska det finnas möjligheter och tillfällen
Läs merKarlshögs Fritidshem
rlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarls högkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshö gkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlsögkarlshögkarlshögkarlshögka
Läs merEn förskola och skola för var och en 2.0. Barn- och utbildningsförvaltningens värdegrund
En förskola och skola för var och en 2.0 Barn- och utbildningsförvaltningens värdegrund 2 (7) En gemensam bild av vår värdegrund Dokumentet du håller i din hand beskriver värderingar och beteenden inom
Läs merSolhagens Förskolas årliga plan mot kränkande behandling
Solhagens Förskolas årliga plan mot kränkande behandling Bakgrund: Det finns i Sverige två lagar som har ett gemensamt syfte: Att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
Läs merLikabehandlingsplan för Solbergaskogens förskolor ht2015- vt2016
ÄLVSJÖ STADSDELSFÖRVALTNING VERKSAMHETSOMRÅDE FÖ R BARN OCH UNGDOM BILAGA TILL EVP SID 1 (7) 2015-0605 Likabehandlingsplan för Solbergaskogens förskolor ht2015- vt2016 Bakgrund Denna likabehandlingsplan
Läs merFörskolan Barnens värld 2012/2013
Likabehandlingsplan samt plan mot kränkande behandling Förskolan Barnens värld 2012/2013 Inledning Vår förskola ska vara en plats för glädje, lek och utveckling. Vi ska ge varje barn de bästa möjligheterna
Läs merGenus och maskulinitet. Åland 2010 09 28 peter.gev@gmail.com
Genus och maskulinitet Åland 2010 09 28 peter.gev@gmail.com Genus - innebörd..genus är den förväntan som finns på respektive kön i en rådande könsmaktsordning. Barnet kommer från första stund att imitera
Läs merLikabehandlingsplan. upprättad augusti 2013
Likabehandlingsplan upprättad augusti 2013 Spira förskolas likabehandlingsplan Den första april 2006 fick Sverige en ny lag Lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling på BUS förskola 2018/2019. Vision
Plan mot diskriminering och kränkande behandling på BUS förskola 2018/2019 Vision Att alla ska känna sig välkomna, trygga, respekterade och trivas. Att skapa värderingar och normer som ger alla möjlighet
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling. Förskolan Kyrkberget Lindesbergs kommun 2014
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Kyrkberget Lindesbergs kommun 2014 Bakgrund Diskrimineringslagen och skollagen förbjuder diskriminering och kränkande behandling och ställer krav
Läs merSOLHEMS FÖRSKOLA. Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling
SOLHEMS FÖRSKOLA Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING BAKGRUND DEFINITION VISION MÅL FÖREBYGGANDE ARBETE ÅTGÄRDER UTVÄRDERING INLEDNING Likabehandlingsarbete
Läs merKlossdammen förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Klossdammen förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Fastställd 2018-10-28 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga för planen Förskolans personal. Värdegrundsuppdraget
Läs merÄngavångens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Ängavångens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Ängavångens förskola Läsår: 2014/2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling Trollbackens förskola
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Trollbackens förskola 2016-03-04 Jeanette Libera och Erica Rafstedt Innehållsförteckning Grunduppgifter...3 Definiering av olika begrepp...3 Aktuell kartläggning...3-5
Läs merLikabehandlingsplan. Syrsans förskola Avdelning Myran
Likabehandlingsplan Syrsans förskola Avdelning Myran Förebyggande handlingsplaner och åtgärder mot diskriminering, trakasserier, kränkande behandling och mobbing. Inledning Likabehandlingsarbetet handlar
Läs merLikabehandlingsplan för Berga förskola
Likabehandlingsplan för Berga förskola 2018/2019 Berga förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen förskola 1-5 år a för planen Förskolechefen
Läs mer