Forum för flexibelt lärande vid HJ???

Forum för flexibelt lärande vid HJ??? Utredning om behov av lärarstöd vid utveckling och genomförande av distanskurser Version 0.2 2004-05-06 Madelene Zetterlind

Bakgrund Allt fler kurser vid Högskolan i Jönköping ges idag på distans. Sedan 1996 har distansutbildning till länets kommuner via tele-bild använts i hög grad men från början av 2000-talet utvecklas allt fler nätbaserade kurser. Det är troligt att båda dessa former kommer att leva sida vid sida framöver. Att utveckla en distanskurs kräver förutom ämneskompetens kunskaper om hur distansutbildning kan organiseras, kunskaper om distansöverbryggande teknik och distanspedagogik. Detta kräver i de flesta fall att kursansvarig lärare får stöd av resurspersoner vid utveckling och genomförande av en kurs. Lärare vid HJ och företrädare för lärcentra i länet har i olika sammanhang lyft fram behovet av att utveckla en supportfunktion. Detta bl a för att: maximalt utnyttja de resurser som finns, alla ska inte behöva göra allt, motverka suboptimering säkerställa god kvalitet på de distanskurser som ges vid HJ och därmed också säkerställa genomströmning och god ekonomi på de kurser som ges effektivisera produktionen av distanskurser Möjligheten till supportfunktion vid utveckling och genomförande av kurser skulle dessutom kunna stimulera en ökad andel kurser vid HJ som ges via Nätuniversitet. Syfte Syftet med utredningen är att besvara följande frågeställningar: 1. Vilka behov upplever lärare att de har idag när det gäller tekniskt, pedagogiskt och organisatoriskt stöd? 2. Vilka resurser finns idag? Kan dessa synliggöras och tillgängliggöras för fler? 3. Benchmarking hur arbetar andra högskolor för att stödja lärare vid utveckling och genomförande av distanskurser? 4. Hur skulle en supportfunktion kunna organiseras? 5. Hur skulle man ekonomiskt kunna finansiera en supportfunktion? Genomförande Genom samtal med lärare, IT-samordnare, medlemmar i rådet för flexibelt lärande vid HJ har behov av lärarstöd samt befintliga personella och tekniska resurser inventerats. För att ta reda på hur andra lärosäten arbetar har en rapport från Nätuniversitetet studerats (IT-baserad distansutbildning - organisation, samordning och support, Hans-olof Forsberg, 2003). Ett ännu ej avslutat Nätuniversitetsfinansierat projekt kallat LärandeResursCentrum på campus har följts upp och websidor med information om lärarstöd vid ett 25-tal lärosäten har studerats. I första skedet utreds fråga 1, 2 och 3 enligt ovan. Resultatet av utredningen så långt diskuteras sedan i lämpliga grupperingar vid de olika fackhögskolorna. Detta för att finna idéer och lösningar på fråga 4 ooch 5. 2

Vilka behov upplever lärare att de har idag när det gäller tekniskt, pedagogiskt och organisatoriskt stöd? Man kan konstatera att behoven finns inom flera olika områden och att stöd i olika former behövs. Inom följande områden har behov av stöd identifierats: Område: Typ av stöd: Tele-bild Hur man praktiskt använder tekniken t ex dokumentkamera, smartboard mm Studioteknik, klädsel, storlek OHbilder, hur tala, titta i kameran mm Pedagogik. Planering, hur få interaktion (i grupper, mellan grupper o föreläsare) mm. LMS Learning management systems och web-stöd (vid HJ Pingpong och Jibsnet) Grundläggande praktisk användning av tekniken, vilka möjligheter ger LMS-/webstödet Praktisk hjälp av expert att lägga upp kurs i lärplattform Pedagogik. Hur lär studenter på nätet? Faktorer som påverkar genomströmning? Hur få interaktion vid nätbaserad utbildning? Mm Bild- och ljudproduktion/videoproduktion Grundläggande info om vad som är möjligt att producera, vad det kostar och när det är lämpligt att använda t ex streamad video, powerpointpresentationer med ljud, etc. Praktisk hjälp att planera och genomföra produktioner. Från enklare (t ex spela in sin föreläsning via streamservern och tillgängligöra på nätet) till mer avancerad (t ex filminspelning av föreläsning som kräver redigering) Pedagogiska aspekter. Hur lång kan en streamad föreläsning vara? Hur få fram ett budskap? Hur åstadkomma interaktion i anslutning till t ex en streamad föreläsning? mm Annan distansöverbryggande teknik som t ex Marratech (enkla e-möten via Internet), Shoutcast (samtal över nätet), Net-meeting/messenger ( dokumentdelning) Grundläggande info om möjligheterna Praktisk hjälp av expert Distanspedagogik Grundläggande kunskap om de specifika förutsättningar för lärande 3

som gäller vid distansutbildning Tillgång till bollplank vid planering och genomförande av kurser. T ex analys av målgrupp, ämnesområde, vilken teknik är lämplig att använda utifrån de förutsättningar som finns? Hur skapa goda förutsättningar för lärande utifrån de unika förutsättningar som varje kurs har? (hur få interaktion mellan studenter? Mellan studenter och lärare? Bra studieklimat? examinationsformer, mm) Juridiska frågor Grundläggande information kring t ex upphovsrätt och offentlighetsprincipen när kurser läggs på nätet Tillgång till juridisk expertis vid konkreta problem/frågor Organisation av distansutbildning Stöd i kontakter med lärcentra, Nätuniversitetet, antagningsenheten mm Biblioteksstöd Grundläggande info om biblioteksstöd vid distansutbildning Bollplank, stöd av distansbibliotekarie vid utveckling och genomförande av kurser Nyheter/utveckling inom området Information om ny teknik och nya tillämpningar och metoder inom området Utvärdering Grundläggande info om de verktyg som finns tillgängliga (t ex mallar för utvärderingar på nätet) Utifrån ovanstående sammanställning kan man dra slutsatsen att det kan behövas: Orientering inom olika områden (vilka möjligheter finns med t ex olika former av distansöverbryggande teknik, biblioteksstöd etc) Bollplank (t ex vid kursutveckling och genomförande för att bolla idéer som rör teknik, pedagogiska metoder, administrativa aspekter för just min specifika kurs) Praktisk hjälp (t ex för att lägga upp kurs på lärplattform, visa tele-bildstudion, utveckla kursmaterial som t ex en stremad föreläsning) Utbildningsinsatser i olika former (allt från lunchseminarier till poänggivande kurser). Utbildningsinsatserna kan t ex syfta till att ge en orientering inom olika områden och informera om nyheter och utvecklingen inom området. Erfarenhetsutbyte mellan lärare för t ex goda eller mindre goda exempel på tillämpningar av teknik och pedagogik. 4

Vilka resurser finns idag? Kan dessa synliggöras och tillgängliggöras för fler? Inom ramen för utredningen har både befintliga personella och tekniska resurser inventerats (se bilaga 1). Redan idag kan många av de behov som presenteras ovan tillgodoses helt eller till viss del. Det finns t ex personer som praktiskt stöder Pingpong och Jibsnet vid respektive fackhögskola, det anordnas introduktioner till tele-bildstudion och vissa utbildningsinsatser har genomförts (inom ramen för Distansforum). Vi har en god organisation när det gäller samverkan med länets kommunala lärcentra och det finns tydliga kontaktpersoner för dessa. Det har under en lång period funnits en god samverkan och formerna för denna samverkan revideras årligen genom Metodboken. Ytterligare en styrka är Rådet för flexibelt lärande där representanter för samtliga fackhögskolor, biblioteket, studentkåren och länets kommuner finns representerade. Rådets uppgift är bland annat att stimulera utveckling inom området distansutbildning/flexibelt lärande. Det drivs också ett flertal utvecklingsprojekt t ex Interaktiv plattform som är ett lärcentra projekt, Metodbok för samverkan mellan lärosäten och lärcentra i Västsverige och Jourhavande bibliotekarie som visar på att det finns ett stort engagemang för dessa frågor inom högskolan. Det finns dock flera områden som skulle kunna utvecklas ytterligare. Många lärare upplever t ex att det är svårt att veta vem man ska vända sig till när man ska starta med utvecklingsarbetet av en distanskurs. Det finns ingen samordning av de resurser som finns och många sitter på sin egen kammare och uppfinner hjulet igen. När det gäller tekniska resurser så kan det konstateras att utnyttjandegraden är relativt låg. Det finns t ex tio tele-bildutrustningar totalt vid HJ! (inkl stationära och flyttbara). De två utrustningarna som finns vid HHJ används uppskattningsvis 10 ggr/år. Utnyttjandegraden skulle kunna öka betydligt genom bättre samutnyttjande fackhögskolor emellan, genom ökad användning vid campusförlagd utbildning och genom att fler externa intressenter får upp ögonen för möjligheten med t ex sammanträden via tele-bild. Risken är att samma kompetens byggs upp på alla fackhögskolor. Risken är också att många blir halvbra på lite av varje. Genom att samordna resurserna ökar möjligheten att bygga upp expertkompetens inom olika områden. Andelen flexibla inslag i campusförlagd utbildning ökar genom t ex användning av LMS-stöd, inslag av streamade föreläsningar mm. Behov av stöd för lärare finns således även vid campusförlagd utbildning. Ökad medvetenhet om olika teknikers möjligheter skulle också kunna leda till bättre uttnyttjande av de resurser som finns och kunna leda till kvalitetshöjning i utbildningen. En ökad grad av internationalisering skulle t ex kunna ske med hjälp av distansöverbryggande teknik. 5

Om man försöker se runt hörnet så borde trenden lärosätenas ökade profilering påverka antalet distans/flexibla kurser som utvecklas i framtiden. Om det nu är så att lärosätena av ekonomiska skäl inte kan ha allt, att mindre ämnen avvecklas på flera håll så borde det leda till ökad samverkan mellan lärosätena. Att t ex ett lärosäte inom sin profilering kan förse andra lärosäten med sin unika kompetens. En ökad andel distanskurser som en del i den campusförlagda utbildningen kan bli en följd. Vill vi i framtiden kunna erbjuda våra profilområden nationellt och även internationellt i andra kursformer än de traditionella så bör det också finnas en god kompetens för detta. Det kan ses som en viktig konkurrensfaktor. Att det saknas tydliga strategier och viljeinriktning från fackhögskolorna upplever flera som en svaghet. Av fackhögskolorna är det enbart Hälsohögskolan som har en uttalad strategi. Denna innebär övergripande att LMS-stöd, i detta fallet Pingpong ska användas i all utbildning, såväl distans- som campusförlagd utbildning. Avsaknaden av tydliga strategier behöver dock inte enbart ses som en nackdel. Det kan också ge utrymme för för flexibilitet och enskilda personers initiativ. Men tydliga mål för distansutbildning och flexibelt lärande bör underlätta beslut om vilka satsningar som ska göras inom området. En ökad fokusering bör också leda till ökad kvalitet på de utbildningsinsatser som sker på distans/är flexibla till sin karaktär. Tydliga mål underlättar också möjligheterna att utvärdera de insatser som görs. Hur arbetar andra högskolor för att stödja lärare vid utveckling och genomförande av distanskurser? Rapport från Nätuniversitetet Hans-Olof Forsberg beskriver i sin rapport IT-baserad distansutbildning. Bilder och exempel rörande organsation, samordning, stöd och support från 2003 att organisationen av kompetensutveckling och stöd vid lärosätena varierar. Det finns LearningLab, produktionslab, mediaenheter, centrumbildningar, kompetensgrupper, pedagogiska kaféer, öppet hus, elektroniska nyhetsbrev med mera. I dessa organisationer erbjuds kurser, seminarier, workshops, webbföreläsningar, informationsbrev och här driver man utvecklingsprojekt, även forskningsprojekt, och erbjuder projektmedel med mera. Tendensen förefaller vara att man beslutar om betydligt större samordning, t ex genom sammanslagning av enheter (t ex pedagogik och teknik) och att man i många fall kopplar verksamheter till biblioteket och i vissa fall även placerar dem i biblioteksorganisationen. I många fall har verksamheten fått nya lokaler (s.6). Projekt LärandeResursCenter på campus Just pågår ett projekt finansierat av Nätuniversitetet kallat LärandeResursCentrum på campus som också är av intresse för denna utredning. Projektet har som mål att analytiskt och kritiskt identifiera nyttan med, kriterier och kännetecken för ett LRC, samt vidare främja och stimulera skapandet av nya och förbättrade LRC. I projektet ingår LRC-liknande verksamheter från ett tiotal lärosäten i Sverige. Kriterier för vad LRC står för som begrepp är ännu oklart (begreppet har hämtats från engelska LearningResourceCenter och behöver anpassas till svenska förhållanden) och diskussioner förs kring detta inom ramen för projektet. De 6

nätverksrapporter från projektet jag tagit del av tyder ändå på att ett LRC ofta har en tydlig koppling till biblioteken och ska vara en resurs både för studenter och lärare. Kortfattat ska ett LRC för studenter stötta och underlätta för lärandet genom t ex stöd i informationssökning, stöd för distansstudenter, skrivarverkstad med mera. När det gäller nyttan för lärare refererar jag i det följande till de diskussioner som beskrivs i Nätverksrapport 1. Gruppen var t ex överens om att lärarna måste ha en pedagogisk konsultation/hjälp inom distansundervisningen. Teamtanken i samband med kursutveckling berördes mycket i diskussionerna. Att arbeta tillsammans lyfts fram som en viktig väg att gå. Tidsbristen hos lärarna är ett stort problem. Likaså den tradition av ensamarbete som präglar lärarsituationen. Man skriver också att på flera ställen förändras inställningen till traditionell högskoleutbildning och de flesta menar att högskolan står inför ett paradigmskifte nya villkor för lärandet. Förutom den digitala teknikens intåg kan man se en förändring inom kurserna mot exempelvis ökad studentaktivitet, ökad användning av grupparbeten och peer-review (student till student) i utbildningen. Lärarna använder mer av problembaserat lärande och utnyttjar erfarenheterna inom grupperna för ett aktivare och effektivare lärande. Nätverkets inställning är att teamtanken måste uppmuntras. Lärarna applicerar teamtanken idag på sina studenter men arbetar oftast inte i lärarlag och enhetsöverskridande i samma utsträckning. Web-sidor med information om lärarstöd Ett tjugofemtal lärosätens hemsidor med information om lärarstöd har studerats tillsammans med bilder som finns i ovan nämnda rapport IT-baserad distansutbildning. Bilder och exempel rörande organsation, samordning, stöd och support från 2003 (för sammanställning se bilaga 2). Uppgifterna är troligen inte helt exakta men kan ändå ge en översiktlig bild av dagsläget. Av de tjugofem lärosäten som studerats har nitton en tydlig samordning av lärarsupport vid distansutbildning. De flesta av dessa har en enhet inriktad bara mot olika former av lärarsupport för distansutbilding/flexibelt lärande medan några har enheter som även arbetar med högskolepedagogik generellt. Namnen på dessa verksamheter varierar men LerningLab, Forum för högskolepedagogisk utbildning och flexibelt lärande, Learningcenter, IKT-pedagogiskt centrum, centrum för utbildningsteknik och HELP är några av namnen som förekommer. De erbjuder tillsammans följande tjänster: Web-sidor som kan innehålla manualer för LMS-stöd, tele-bild mm, webbföreläsningar för självstudier, information vem man kan vända sig till, information om kurser, seminarier och utbildningar inom området, länkar till andra web-sidor av intresse, goda exempel mm. Se t ex http://www.mh.se/flexwebben Seminarieverksamhet och kortkurser 7

Erfarenhetsutbyte Worksshops och kurser för handledare på lärcentra Samordning av kontakter mot lärcentra Praktisk träning i IKT-lab Rådgivning och stöd vid kursutveckling Videoproduktion Administration av videokonferenser Projektverksamhet Utveckling och implementering av tillämpningar (t ex webbaserad kursvärdering, schemapublicering) Utdelning av projektmedel Omvärldsbevakning Flera av verksamheterna är knutna till biblioteket och projektform är vanligt förekommande. Som exempel kan nämnas Luleå tekniska högskola och projektet Flexibel utbildning på distans 2002-2004 som är en strategisk satsning på att öka antalet kurser på nätet genom bl a ökat lärarstöd. Flera beskriver också att man räknar in både distans och campuskurser som flexibel utbildning! Antalet personer knutna till dessa verksamheter varierar allt ifrån 3 till 12 och man kan ha hela eller delar av sin tjänst i verksamheten. Hur verksamheterna finansieras är svårt att dra några slutsatser om utifrån detta underlaget men en del av finansieringen verkar komma från externa projektmedel och genom att man tar betalt för vissa tjänster. Forum för flexibelt lärande vid Högskolan i Jönköping? Utifrån ovanstående beskrivning är trenden mot ökad samordning av resurser vid svenska lärosäten för att främja distansutbildning/flexibelt lärande tydlig. Det finns också beskrivet många goda skäl till varför ökad samordning skulle vara önskvärd även vid Högskolan i Jönköping. Min känsla, efter att ha pratat med ett ganska stort antal personer, är att det finns en positiv inställning till att samordna resurser. Frågor som är intressanta att belysa är då: Vad är det som ska samordnas och vad bör fackhögskolorna göra själva? Vad är det som behöver prioriteras? Hur ser förutsättningarna för samordning ut rent organisatoriskt? Är fackhögskolorna beredda att avsätta resurser för detta? Hur skulle en stödfunktion kunna organiseras och finansieras? (fråga 4 o 5) Med tanke på att vi har en decentralicerad organisation med mycket självständiga fackhögskolor känns det oerhört angeläget att frågan diskuteras i lämpliga grupperingar vid de olika fackhögskolorna innan konkreta förslag läggs fram. Utredningen har hittills försökt besvara frågorna vilka behov lärarna upplever, vilka resurser vi har idag och hur andra lärosäten arbetar för att stödja lärare vid utveckling och genomförande av distanskurser. Utredningen kan fungera som ett underlag för de diskussioner som behöver föras framöver. 8

Utredningen kommer nu att lämnas till Rådet för flexibelt lärande vid HJ som får ta ställning till hur arbetet kan gå vidare. 9

Bilaga 1 Inventering av befintliga resurser Tekniska resurser Ingenjörshögskolan (har stiftelsens uppdrag att utveckla distansutbildning) Tele-bildstudio, stationär, ISDN och IP anslutning LMS-stöd, Pingpong Tele-bildutrustning, flyttbar Streamingserver, möjlighet att spela in föreläsningar för direktsänding på internet eller on demand. Citrixlösningar (möjlighet att komma åt högskolans dataservrar utifrån, t ex sitta på lärcentra och komma åt programvaror på högskolan) Elektroniska tavlor (i telebildstudio men även i några vanliga klassrum) Marratech (enkla e-möten via IP är på gång) Web-tjänster generellt t ex handledning i form av samtal över nätet (shoutcast), netmeeting/messenger för dokumentdelning. Internationella handelshögskolan Mottagningsstudio för tele-bild Web-stöd, JIBSnet Högskolan för lärande och kommunikation 2 tele-bildstudios (varav en både sändare- och mottagarstudio med ca 20 platser) 3 flyttbara telebildenheter varav en med fyrpartsbrygga (dessa ska på sikt ersätta ovan nämnda tele-bildstudios) LMS-stöd, Pingpong Multimediaavd. med TV-studio (för TVproduktion men även för produktion av t ex streamade föreläsningar eller annan bild och ljudproduktion) Marratech (enkla e- möten via IP är på gång Hälsohögskolan Tele-bildstudio (2 tele-bildstudios som används ca 10ggr/år) LMS-stöd Pingpong Marratech (2 rum, men HJ kommer ev. Att satsa på 5 rum gemensamt) Egen server för streamat material (SUN) Enkel inspelningsstudio för att spela in ljud till powerpoint, även enklare utrustning för inspelning av föreläsningar med filmkamera. Högskoleservice (Helpdesk och biblioteket) Biblioteket Robo-demo Camtasia Båda dessa program kan användas för att göra mindre webpresentationer som t ex visar vad som händer på dataskärmen. Interaktivt och användarvänligt. IP-telefoni testas nu Proxyserver som ger tillgång till bibliotekets databaser utifrån VRL-plus. Webbaserad realtidstjänst för delning av webbfönster, filer, chatt etc. för handledning i informationssökning 10

Inventering av befintliga resurser Personella resurser Ingenjörshögskolan Anette Karlsson Medlem i rådet för flexibelt lärande, kontaktperson mot lärcentra, HJkontakt för Nätuniversitet, support i studion, VIND-utbildning (video i nätbaserad utbildning) Siv Sjöström VKF representant, sekr. i Rådet för flexibelt lärande, ansvarig för decentralicerade kurser inom ING Lars-Olof Pettersson Utveckling av Pingpong, streaming, videokonferens och generellt teknikstöd i undervisning Elisabeth Olsson Support Pingpong (50%), VINDkurs Madelene Zetterlind Lärarfortbildning, distanspedagogik, utvecklingsprojekt distansutbildning, lärcentrasamverkan mm Christer Linde VIND-kurs, web och ITsamordning Johan Fridell Nätbaserade kurser, lärcentra, utvecklingsprojekt mm Internationella handelshögskolan Margareta Siöö Medlem i rådet för flexibelt lärande, Kontaktperson mot lärcentra, Håkan Yngvesson Ansvarig Jibsnet, ITsamordnare Mia G Åsebrant Support Jibsnet Stefan Nylander Jibsnet, IT-samordning Högskolan för lärande och kommunikation Bertil Engström Medlem i rådet för flexibelt lärande, kontaktperson mot lärcentra Christer Morheden Övergripande ansvar för Pingpong, utveckling av distansteknik,metodik, lärarsupport, projekt DU Daniel Linder Pingpong-support (50%) Sivert Kaverén Föreståndare för multimediaavd. (där radio och TV-studion ingår) Utveckling av pedagogisk miljö och teknik för distansundervisning Magnus Blom TV-studio, IT-samordnare, systemutvecklare, web, databaser Mattias Karlsson Anna Leo Content M mm Lars-Åke Engblom Professor medie- och Kommunikationsvetenskap TV-buren distansutbildning Hälsohögskolan Anita Helmbring Medlem i rådet för flexibelt lärande, kontaktperson mot lärcentra Daniel Persson Ansvarig Ping-pong support (50%), ITsamordnare Hans Andersson Pingpongsupport (50%) Joacim Göransson Stöd vid videokonferenser (10%) Högskoleservice (Helpdesk och biblioteket) Biblioteket Daniel Gunnarsson Medlem i rådet för flexibelt lärande, Kontaktbibliotekarie för distansstuderande, stöd vid kursutveckling när det gäller informationsförsörjning och biblioteksresurser Sammankallande för samarbetsgrupp för biblioteksservice: lärcentra, högskole-, kommun-, och länsbibliotek, Magnus Ilvered Dataingenjör, pingpong support, bredbandstelefoni, system för jourhavande bibliotekarie, robodemo Ulf-Göran Nilsson Bitr. Bibliotekschef samt IT-ansvarig Helpdesk Support tele-bildstudios vid HJ Anders Svensson (kontaktperson för studiojouren) 11

Inventering av befintliga resurser Lärare med erfarenhet av distansutbildning med tele-bildstöd (ett axplock) Ingenjörshögskolan Lars-Gustav Haag Bertil Olausson Madelene Zetterlind Dag Holmgren Inger Palmgren Kristin Trulsson Siv Sjöström Johan Fridell Lars-Olof Pettersson Internationella handelshögskolan Fredrika Askenmalm Göran Laureli Annika Hall Jenny Balkow Helgir Walur Fridricksson Veronica Gustavsson Mona Eriksson Högskolan för lärande och kommunikation Bertil Engström Åke Eliasson Thor Thorsesen Sivert Kaverén Lilianne Brännsvik- Karlsson Bodil Mannergren Roland S Persson Håkan Fleischer Hälsohögskolan Birgitta Andersson Klas-Göran Olsson Birgitta Larsson Daga Joakimsson Högskoleservice (Helpdesk och biblioteket) Lärare med erfarenhet av nätbaserade kurser (ett axplock) Johan Fridell Inger Palmgren Kristin Trulsson Elisabeth Olsson Mats Winroth Madelene Zetterlind Carol-Ann Soames Helgir Walur Fridricksson Jonas Dahlkvist Kierstin Furberg Anita Sandahl Monika Thiel Catarina Schmidt Margareta Gunnarsson Gun Sand Birgitta Andersson Klas-Göran Olsson Birgitta Larsson Daga Joakimsson Gunilla Ljusegren Mikael Sjökvist Anitha Alvervik Anna-Britta Jarenfeldt Irene Eriksson Kersin Persson Annika Lindberg Malin Nilsson Magnus Ilvered Daniel Gunnarsson Ulf-Göran Nilsson (Bibliteksstöd i nätbaserade kurser) 12

Bilaga 2 Inventering av lärarstöd vid andra högskolor/universitet BTH Learning lab (svarar för teknisk och pedagogisk support ) Huvudsaklig uppgift: att stödja lärare som vill utveckla nätbaserade kurser. Verksamhet: egna websidor, pedagogiskt café (seminarieverksamhet, kortkurser (praktisk träning), projektverksamhet. Kopplade till biblioteket. 7 personer är kopplade hit (verksamhetsansvarig plus projektledare för olika projekt) Högskolan i Borås Centrum för lärande och undervisning. Verksamhet: Generell högskolepedagogisk utveckling och studentsupport Högskolan i Dalarna IKT-pedagogiskt centrum Huvudsaklig uppgift: Att utveckla den pedagogiska kompetensen inom flexibelt lärande. 5 personer knutna hit. Verksamhet: web-sidor, nyhetsbrev, IKT-lab (prova teknik), finnas till hands, svara på frågor. Ambition att få samtliga undervisande personel på högskolan att fortbilda sig inom IKT-pedagogik. Högskolan i Gävle Learning center Verksamhet: Seminarier, erfarenhetsutbyte, kompetensutveckling, samlad kompetensgrupp, egna websidor (väl utvecklade) med t ex webföreläsningar, erbjuder stöd vid kursutveckling. 7 personer knutna hit. Projektform. Umeå universitet Centrum för utbildningteknik Ansvarar för universitetets gemensamma satsningar att utveckla användningen av modern IKT inom olika utbildningsformer. Verksamhet: omfattande! Egna websidor, projektverksamhet, kurser o aktiviteter. 9 personer knutna till verksamheten. Högskolan i Kalmar EDIT, enheten för utveckling av flexibel utbildning genom ITprojekt, kurser, rådgivning. Kärnverksamhet videokonferens. Web-sidor med mindre omfattning. 3 personer, ingår i högskolans centralförvaltning. Mitthögskolan Forum för högskolepedagogisk utbildning och flexibelt lärande Verksamhet: flexwebben (väl utvecklade web-sidor med t ex lathundar, kontaktpersoner, litteratur mm), seminarier, stöd till lärare mm. 9 personer. Karolinska institutet ICTprojektet Verksamhet: Kompetensutveckling och stöd, projektverksamhet, ICT-verkstan (5 personer) med öppet hus, rådgivning, kursverksamhet och produktionslabbet. Utveckling och implementering av tillämpningar som t ex datadriven kursweb, webbaserad kursvärdering, scemapublicering. Utdelning av projektmedel. Learning-lab Projekt, ansökn. om medel, inte så mkt info på hemsidor, 8 personer. Övrigt, se KTH Learninglab nedan. 13

Karlstad universitet HELP, Institutet för högskolepedagogik och lärprocesser Knutet till biblioteket. Omfattar högskolepedagogik, flexibel utbildning, personalutbildning, utvecklingsmedel. Som flexibel utbildning räknas både distans och campuskurser. Ger stöd vid kursutveckling, administrerar videokonferenser, teknisk support, handleder och utbildar i distanstekniska verktyg, iventerar och implementerar befintliga IKT-läromedel. 8 personer inom flexibel utbildning. Högskolan Trollhättan/Uddevalla IT-enhet som ger distansteknisk support för lärare, studenter och lärcentra. Utveckling och drift av distansöverbryggande teknik. Laboratorium för interaktionsteknologi. Ej web-sidor med stödmaterial. KTH- Learning lab Beläget vid biblioteket. Pedagogisk utveckling generellt vid lärosätet. I detta ingår även IT-pedagogisk utveckling. Tillhör globalt nätverk av learninglabs (inkl. Uppsala och KI) Inte så mkt info på hemsidor. 12 personer Uppsala Learning lab Lunchseminarier om IT och undervisning, följer upp studentportal och webplattform (pingpong), kurser, halvdagsseminarier, verkstäder för lärare som vill skapa och driva kurser, projekt. Läromedelscentralen (producerar bild och ljud anpassade till din multimedieproduktion) 11 personer. Ingår som en del i UPU, enheten för utveckling av pedagogik och interaktivt lärande. Lärarhögskolan i Stockholm LHS-mediaproduktion Uppgift: Stödja lärande med hjälp av tekniska media. Videoproduktion, teknik för videokonferenser och datorstöd. Linköpings universitet Centrum för biblioteks och IT-pedagogik Ur ett biblioteksperspektiv verka för kompetensutveckling, utveckling av informationskompentensen, forsknings och utvecklingsarbete. Ej inr. På distansutbildning. Luleå tekniska högskola Projekt Flexibel utbildning på distans 2002-2004 Strategisk satsning för att öka antalet kurser på nätet. Syftar bl a till att stötta lärare som vill utbilda på nätet. Tjänster: Aula flex, en lokal för fortbildning, support och praktik. Fortbildningspaket, modell och metod för kursutveckling, pedagogiska luncher (erfarenhetsutbyte), webbaserade tjänster och gemensam teknisk lösning för nätbaserad utbildning. Arbetar också med andra projekt t ex Kummelprojektet med 1,9 miljoner från Nätuniversitetet. Lunds universitet Utvecklingscentrum för lärande och undervisning Uppgift: stödja den pedagogiska utvecklingen av undervisingen vid Lunds universitet genom utbildning, rådgivning och olika utvecklingsinsatser. Tjänster: multimediaverkstad, produktionsteam för streaming och likn., UCLU-bladet. Sammanslagning av CITU (Centrum för informationsteknik i utbildningen) och UPC (Universitetspedagogiskt centrum). 14

Mälardalens högskola PIL, Centrum för pedagogik, IKT och lärande Olika aspekter/delar: Stöd till lärare, pedagogisk meritering, bibliotek, ledningsutveckling, IKT-verkstan, Nätuniversitet och lärcentra, verksamhetsanalys. Erbjuder kurser (både IKT i lärandet och generell högskolepedagogik), seminarier, workshops, projektstöd, konsultationer. IKT-verkstan arbetar med kurser för lärare, utveckling av flexibla kurser, workshops och kurser för handldare på lärcentra. Malmö högskola BIT (Bibliotek och IT) Ej ngt tydligt stöd för lärare vid utv. och genomförande av distanskurser Örebro universitet Mediecenter för IT-pedagogisk utveckling (projekt) Ej hittat hemsidor för projektet. Uppgift: kurser teknik, pedagogik och organsiation av flexibelt lärande, driva utveckling inom flexlärande, samordna kontakter mot lärcentra, test och utveckling av nya läromedel, omvärldsbevakning, samverka med universitetsbiblioteket. Växjö universitet Universitetspedagogiskt centrum, UPC Stöd vid pedagogiskt utvecklingsarbete. Em särskild nätuniversitetsgrupp har bildats för kompetensutvecklingsinsatser, konsultation. LRC är under utveckling. SLU IPC, IT-pedagogiskt centrum Stöd i olika former, utvecklar olika former av multimedia. 9 personer. Hemsidor. Väl utvecklat stöd. Stockholms universitet Lärandets galleria-lärarforum Lärarforum-Lärarens startpunkt på webben. Målet är att skapa en plattform för erfarenhetsutbyte, inspiration, handfasta råd och vägledning samt en startpunkt för den som vill söka sig fram själv. Fysiska gallerian-it-stöd och samordnad service i universitetsbibliotekets lokaler. IT-pedagogiska gallerian-delar ut medel till IKTpedagogiska projekt, nätverk Sunlikt för diskussioner, erfarenhetsutbyte och stöd. Omfattande verksamhet. Projektform. Södertörns högskola Enheten för distansutbildning och flexibelt lärande Inom biblioteket. Ska ansvara för internutbildnig av lärare och annan personal när det gäller teknik och metodik för IT-stödd distansutbildning och flexibelt lärande. Även utveckling av pedagogiskt och tekniskt användarstöd. 15