Kvalitetsredovisning Syrholns skolan Läsåret 2014/15

Kvalitetsredovisning Syrholns skolan Läsåret 2014/15

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Arbetssätt Vi vuxna har haft samma förhållningssätt och dragit åt samma håll/mål och arbetet med normer och värden har varit en del av det dagliga arbetet. Grovt språk och dåligt beteende har inte accepterats. Vi har varit noggranna med att gå igenom värdegrunden och diskutera olika ord, diskrimineringsgrunder med eleverna. På skolan diskuterar vi den värdegrund samhället vilar på med eleverna, att vi alla ett ansvar i ett demokratiskt samhälle och för hur det personliga ställningstagandet påverkar oss själva och andra. Man ska visa respekt för andra människor och deras åsikter. Vi motverkar all form av trakasserier och diskriminering av och mot enskilda och grupper. Vi har tillsammans med eleverna tagit fram ett gemensamt dokument för skolans regler och konsekvenser om man bryter mot reglerna samt arbetat fram en likabehandlingsplan. Vi har haft samtalsgrupper där samtal om hur man är mot varandra, socialt samspel, tjej- och killgrupper där även kurator ingått. För att förekomma ev. problem har lärare träffat elever för att samtala och stötta dem i sin sociala utveckling. Två representanter från varje klass har ingått i en grupp tillsammans med rektor, för att förebygga kränkningar och trakasserier. Måluppfyllelse analys av måluppfyllelse Genom samtal, dubbla rastvakter, rastkort och samarbete mellan årskurserna har trakasserier och kränkningar minskat markant. Personalen har engagerat sig i alla elever på skolan, samtalat vid behov med klasserna. Alla elever är våra elever, vi har haft ett gemensamt förhållningssätt mot eleverna. I undervisningen har vi försökt att lyfta fram goda exempel och därigenom försökt/har stärkt elevers självkänsla/självförtroende. I enkäten och skolinspektionens rapport som gjordes förra året framkom att eleverna upplever bristande studiero och att skolans regler är otydliga och tillämpas olika av personalen. Enkäten visade också att flickor och pojkar upplever att de inte har lika stort inflytande över verksamheten. Sammantaget har arbetet med normer och värden varit framgångsrikt. Det är en märkbar skillnad i klassrummen och på raster. I enkät genomförd vt-15 anser över 90% av eleverna att lärare behandlar eleverna likvärdigt. Trots detta visar enkäten som genomfördes vt- 15 att det finns förbättringsområden när det gäller kränkningar/trakasserier. De uppsatta målen har uppnåtts till övervägande del. Personal som ansvarar för att ha motiveringssamtal tar över ansvaret för kompisgruppen. Detta för att få informationen direkt och bli mer insatt i de problem som kan tas upp vid möten. Att genom detta bättre arbeta med coachande samtal med enskilda elever. Personalen måste bli bättre på att skriva i incidentrapportpärmen, för att vi ska kunna följa upp ärendena och arbeta förebyggande med eleverna.

Kunskaper - utveckling och lärande Arbetssätt Vi har försökt ta vara på varandras kompetenser genom att vi samarbetat med ämnen och arbetsområden. Till exempel har vi strävat efter att arbetat mer med de ämnen som vi är behöriga i för att öka kvalitén på undervisningen. Vi har även strävat efter att vara tydliga mot vilka mål vi arbetar mot i de olika arbetsområdena. Enkäten eleverna svarat på visar att den strävan varit lyckad. Vi har arbetat kunskapsfokuserat och tydliggjort målen för eleverna samt haft ett tydligt ledarskap i klassrummet. Vi har blandat teori och praktik på olika sätt i vår undervisning. Till exempel använder vi NTA-lådor. Dessa lådor innehåller en blandning av olika material som innebär att undervisningen blir laborativ med inslag av olika ämnen. I svenska har vi arbetat med läromedlet En läsande klass. Vilket har gett eleverna olika sätt att se och tillgodogöra sig en text. På skolan har vi haft två större TEMA-områden flora/fauna och valet, ett varje termin. Eleverna får arbeta i tvärgrupper, helklass och enskilt. Vi varierar olika arbetssätt och arbetsformer med föreläsningar, filmer, självstudier, studiebesök m.m. Vi integrerar de flesta ämnen inom varje område. Vi gör studiebesök och utnyttjar resurser i närområdet. Måluppfyllelse analys av måluppfyllelse åk 3 Matematik 13 av 21 elever, 67%, klarade alla delar i nationella provet. De områden som eleverna hade svårast med var mönster, positionssystem och problem samt mäta, jämföra och uppskatta. Sammanfattningsvis finns utvecklingsbehov i matematikundervisningen då sammanställningen visar att de senaste årens resultat vid nationella prov har försämrats. Främst behöver undervisningen utvecklas då det gäller mönster, symmetri, positionssystemet, skriftliga räknemetoder och problemlösning men det finns även behov av att utveckla kunskaperna i huvudräkning. Den muntliga, resonerande förmågan har däremot utvecklats under åren. I analysen kan vi se att de moment som eleverna klarat bra återfinns i stor utsträckning i läroboken Mattesafari 1-3. Då det gäller skriftliga räknemetoder tror vi att det blir för rörigt för eleverna med det upplägget som boken har då det gäller att prova flera olika metoder och bara kort arbeta med varje moment. Det blir aldrig tid att befästa de olika momenten. Vi behöver prata ihop oss mer och lägga upp en plan för matematikundervisningen. Det är viktigt att använda diagnostiseringsmaterial så att vi tidigt kan fånga upp eleverna (Diamant). För att fånga upp eleverna tänker vi använda materialet Diamant i åk 1-6 kommande läsår. I matematik ska vi ta fram ett test material som gör att vi på ett bättre vis kan erhålla kunskaper om elevers förståelse för den matematik de ska utveckla. Här tror vi materialet, Diamant, som skolverket gett ut kan vara till stöd. En pedagog kommer också att delta i lärarlyftet för matematik under läsåret 15/16. En plan för regelbundna träffar tas fram för att utveckla ett kollegialt lärande gällande matte.

Svenska 13 av 21 elever, 67%, klarade alla delar i nationella provet. Vid analys av proven har vi sett att elevernas skrivande är bristfälligt. Det är viktigt att tidigt arbeta med olika typer av texter och dess struktur. Under föregående läsår arbetade vi med en läsande klass och tror att detta kommer att visa sig i elevernas resultat längre fram. Debatten kring skrivandet har under en längre tid lagt fokus på att bygga upp elevernas fantasi och självförtroende kring att skriva och att man som lärare inte ska klampa på och rätta allt. Vi tror att detta kan ha lett till att eleverna inte blir medvetna om sina texters brister och att de inte ges chans till att förbättra det de har skrivit. Det är viktigt att tidigt arbeta medvetet med texters uppbyggnad och struktur och lära dem att det inte är ett misslyckande bara för att en text inte är klar på första försöket. Detta är något som måste in tidigt så att det blir en naturlig del i elevernas skrivande. Ht-15 kommer skolan att på börja skolverkets satsning, Läs-och skrivlyftet, vilket syftar till att utveckla elever kunskaper i svenska. De områden vi kommer att prioritera att börja med är elevernas förmåga att uttrycka sig i skrift. Nytt skrivmaterial kommer att testas kommande läsår. åk 6 Matematik Provbetyg: 1 st C (8%), 3 st D (23%), 7 st E (54%), 2 st F (15%) Här har resultatet sjunkit. De senaste två åren har ca 20 % legat på A eller B, här har vi inga elever i år. I år ligger ca 70 % på E eller F vilket tidigare varit mellan 20-40 %. Det är svårt att säga vad detta beror på men en tänkbar anledning är att klassen haft många lärarbyten samt flertalet vikarier. Det kan då ha varit svårt att planera undervisningen med variation och istället har matematikboken fått styra. I matematik upplever vi att eleverna kan ett moment när de håller på med detta. Men när de sedan testas så har de inte tillägnat sig den förståelsen som behövs. Detta trots att vi strävar efter att diskutera uppgifter både i grupp och helklass utöver genomgångar och individuell träning. I matematik ska vi använda test materialet Diamant, utöver läromedlens diagnoser, som gör att vi på ett bättre sätt kan erhålla kunskaper om elevers förståelse för den matematik de ska utveckla. En pedagog kommer också att delta i lärarlyftet för matematik under läsåret 15/16. För att utveckla matematikundervisningen ska kollegiet träffas tre gånger per termin för att diskutera matematik, läromedel och pedagogik. Från och med ht-15 kommer vi att ha tillgång till en speciallärare på heltid.

Svenska Provbetyg: 1 st C (8%), 6 st D (46%), 6 st E (46%) Antalet D och E är 92 %, förra året var det 58 % som hade D-F och för två år sedan 10 % som hade D-E. Alla elever fick godkänt provbetyg i nationella provet i svenska. Proven visar att eleverna har en god läsförståelse och muntlig förmåga. När vi analyserar NP ser vi att skrivförmågan har sjunkit de senaste åren. De har svårigheter med att skriva argumenterande, reflekterande och målande trots att eleverna hade arbetat grundligt med att skriva olika typer av texter. Ht-15 kommer skolan att på börja skolverkets satsning, Läs-och skrivlyftet, vilket syftar till att utveckla elever kunskaper i svenska. De områden vi kommer att prioritera att börja med är elevernas förmåga att uttrycka sig i skrift. Nytt skrivmaterial kommer att testas kommande läsår. Engelska Provbetyg: 2 st A (15%), 3 st B (23%), 1 st C (8%), 2 st D (15%), 1 st E (8%), 4 st F (31%) Procentuellt så är antalet A och B likvärdigt med förra året och högre än för två år sedan. Däremot är även betyg F högre än förra året. Denna ökning startade redan förra året. De senaste åren har spannet mellan A - F ökat. De starkaste eleverna har blivit starkare och de svagaste eleverna har blivit svagare. Av de elever som fick underkänt i provbetyg hade de svårigheter med både skrift- och läsförmågan. Vi kan i analysen se att det framförallt är elever i läs- och skrivsvårigheter som får problem i engelska. Dessa elever lägger stor energi på att utveckla sina förmågor att läsa och skriva på svenska. Gapet mellan eleverna växer med tiden och individualiseringsbehovet blir större. För att möta detta måste vi bli bättre på att fånga upp dessa elever tidigare samt försöka hålla klassen mer homogen i engelska utan att hindra elever i sin engelskutveckling. Vi ska tidigare fånga upp de elever som inte har önskad utveckling i engelska för att kunna sätta in riktade insatser, sätta in extra stöd. Samarbetet mellan ansvarig för engelskan och specialläraren ska utvecklas för att intensivträna de elever som behöver. T.ex. att eleven får mer undervisningstid i engelska av specialläraren. 2015 NO, fysik: Provbetyg: 1 st C (8%), 7 st D (54%), 4 st E (31%), 1 st F (8%)

Under de senaste tre åren som de nationella proven i no funnits så har ingen elev nått A eller B. Till skillnad från förra året återfinns fler elever på C och D men detta är något sämre än för två år sedan. Det är ingen större skillnad mellan de olika delproven utan fördelningen är ganska jämn. I analysen framgår att vi måste fördjupa elevernas kunskaper i att analysera och reflektera kring alla ämnen, inte bara no. Ht15 kommer skolan att på börja skolverkets satsning, Läs-och skrivlyftet, vilket syftar till att utveckla elever kunskaper i svenska. De områden vi kommer att prioritera att börja med är elevernas förmåga att uttrycka sig i skrift. 2015 SO, Samhällsorienterande ämnen: Provbetyg: 2 st C (15%), 1 st D (8%), 7 st E (54%), 3 st F (23%) De senaste två åren har antalet C och D ökat men även här har ingen A och B. Vi ser i utvärderingar och analyser att våra elevers förmåga att skriva, uttrycka sig i skrift, brister. Samt att de har svårt att reflektera, uttrycka egna åsikter, tycka något och beskriva i sina texter och att detta behöver utvecklas. Ht15 kommer skolan att på börja skolverkets satsning, Läs-och skrivlyftet, vilket syftar till att utveckla elever kunskaper i svenska. De områden vi kommer att prioritera att börja med är elevernas förmåga att uttrycka sig i skrift. Betyg åk 6 Av 208 utdelade betyg är 205 E eller högre. Det finns tre betyg som är satta F, två eng och ett matematik. Det vi kan se över de tre år sexor fått betyg är att andelen E ökat markant detta år. Vi tycker att det är en för kort period för att dra några långtgående slutsatser ifrån Se tidigare åtgärder. Elevers inflytande Arbetssätt Vid de flesta arbetsområden ges eleverna tillfälle att påverka arbets- och redovisningsformer, t ex. grupparbeten med muntliga redovisningar, prov, powerpointpresentationer m.m. Personalen är lyhörd för elevernas förslag och idéer. Vi lyssnar på eleverna, tar dem på allvar och försöker att realisera deras förslag så långt det är möjligt. Det kan exempelvis vara omplacering i klassrummet, arbetssätt, fördjupningar mm. Vi har haft regelbundna, varje månad, elev- och klassråd det gångna läsåret. Alla klasser har haft lika dokument och struktur inför för klassråd.

Måluppfyllelse analys av måluppfyllelse Eleverna är relativt nöjda med det ansvar och inflytande de har på undervisning och verksamheten. Förra året skrev vi att Vi anser dock att vi kan bli bättre på att presentera målen på ett för eleverna begripligt sätt samt göra de mer medvetna om och delaktiga i sin kunskapsutveckling. Vi har använt oss av måldokument för undervisningen som eleverna getts inflytande över. Vi har återkopplat till dem fortlöpande under arbetsområdet. Eleverna har bl.a. fått medbestämmande när det gäller arbetssätt och redovisningssätt av sina kunskaper. Klass- och elevrådet har fungerat bättre än tidigare. Eleverna har fått komma till tals och vi har haft kontinuitet när det gäller möten och diskussioner. Tydliga ramar och regler som är förankrade hos både elever och föräldrar Vi är tydligare mot eleverna med kunskapskraven och vad de kan påverka samt vad de inte kan påverka i verksamheten. Vi använder oss i större utsträckning av ämnesmatriserna samt lägger ut planeringar i schoolsoft så att både elever och föräldrar ser vad vi arbetar med och kan följa barnets utveckling. För att ge eleverna ännu mer inflytande bör Elevrådet få en budget för utemiljön att styra över. Protokollen ska gå ut via mail efter varje möte. Målet är att eleverna ska lära sig den demokratiska beslutsprocessen och hur man kan påverka på ett bra sätt. Det är därför viktigt att de får se lyckade resultat av sitt påverkansarbete. Men att med möjlighet att påverka kommer också ansvar. Trygghet och studiero Arbetssätt Vi vuxna har haft samma förhållningssätt och dragit åt samma håll/mål och arbetet med normer och värden har varit en del av det dagliga arbetet. Grovt språk och dåligt beteende har inte accepterats. Vi har varit noggranna med att gå igenom värdegrunden och diskutera olika ord, diskrimineringsgrunder med eleverna. På skolan diskuterar vi den värdegrund samhället vilar på med eleverna, att vi alla ett ansvar i ett demokratiskt samhälle och för hur det personliga ställningstagandet påverkar oss själva och andra. Man ska visa respekt för andra människor och deras åsikter. Vi motverkar all form av trakasserier och diskriminering av och mot enskilda och grupper. Vi har tillsammans med eleverna tagit fram ett gemensamt dokument för skolans regler och konsekvenser om man bryter mot reglerna. Vi har haft samtalsgrupper där samtal om hur man mot varandra, socialt samspel, tjej- och killgrupper där även kurator ingått. För att förekomma ev. problem har lärare träffat elever för att samtala och stötta dem i sin sociala utveckling. Måluppfyllelse och analys av måluppfyllelse Personalen har ett har ett gemensamt förhållningssätt till skolans ordningsregler och eleverna. Man har involverat eleverna mycket mer i detta arbete än tidigare och det har resulterat i att studieron har blivit bättre. Även situationen på rasterna har förbättrats. Fortsätta det påbörjade arbetet. Involvera eleverna ännu mer i arbetet med trygghet och studiero.

Fritidshemmet Rövarkulan Föreläggande: - Se till att fritidshemmen samverkar mer systematiskt och i större utsträckning med elevernas övriga lärare för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande och för att skapa en verksamhet som kompletterar skolan innehållsmässigt. Vi är inne och arbetar i skolan på dagtid vilket gör att vi har en naturlig kontaktyta med lärarna. I vår planering av verksamheten har vi också tagit del av den planering lärarna lagt ut på schoolsoft. Våra aktiviteter har sedan formats för komplettera de ämnen och arbetsområden eleverna arbetar med i skolan. T.ex. har vi i lek och aktiviteter genomfört olika mätningar av volym och sträckor. Böcker lånas på biblioteket både för högläsning och enskild läsning av elev. Vi har genomfört planerat och spontant skapande med olika moment och tekniker. För att stötta elevernas utveckling i idrott och hälsa har vi genomfört inne och uteaktiviteter i form av hinderbanor, bollspel, redskap och cirkus. Vi arbetar mycket med elevs mångsidiga utveckling och lärande. Det vi genomför stöttar elevernas utveckling och kompletterar skolan. Men vi anser att detta kan genomföras mer systematiskt. Åtgärder för förbättring Lärarna måste bli bättre på att lägga ut sin långtidsplan på schoolsoft så att vi på fritidshemmet kan ta del av den och bättre planera vår verksamhet så att den matchar skolans. Skolans och fritidshemmets fortsatta utvecklingsarbete prioriterade områden Vad? Hur? När? Mål! Förbättra vårt arbete med elevers läs- och skrivförmåga. Förbättra vår vetskap om elevers förmåga i matematik. Utveckla ett kollegialt lärande för att utveckla matematikundervisningen Genom fortbildning i läs- och skrivlyftet. Genom att ta fram ett test material baserat på Diamant. Schemalagda träffar under läsåret. Dessa planeras av speclärare, förstelärare och lärare som går Kontinuerligt hela läsåret. Klart v.44. Planen ska då vara klar hur vi ska testa elevers förståelse för den matematik de arbetat med. Tre träffar per termin. Läggs in i kalenderiet. Alla elever ska utveckla kunskaper så att de når de mål som är satta i åk3 och åk6. Alla elever ska utveckla kunskaper så att de når de mål som är satta i åk3 och åk6. Att förbättra matematikundervisni ngen. Underlag för att se progression tas från statistik, bl.a. från Diamant.

Samarbetet mellan speclärare och ansvarig för engelskundervisning ska utvecklas Fritidshemmet ska matcha skolans verksamhet på ett bättre sätt. mattelyftet. Lärarna träffas kontinuerligt för att lägga upp och utvärdera det pågående arbetet med eleverna. Lärarna ska informera fritids i god tid sin planering för terminen. Fritids tar del av detta innan de planerar sin verksamhet. Detta inleds vid terminsstart och schemaläggs under året. Detta inleds vid terminsstart och schemaläggs under året. Alla elever ska nå minst E i nationella provet åk6. Gapet mellan eleverna i eng. ska minska. Att fritidshemmet och lärarna utvecklar vägar för att mer systematiskt samverka.