Rapport kvalitetsdjupdykning

1 Humanistisk service Barn och utbildning 2013-11-07 Rapport kvalitetsdjupdykning Enhet: Borggårds skola, Staffanstorps Kommun Dag: 2013-11-04 Plats: Närvarande: Borggårds skola, Staffanstorps Kommun Nino Vidovic (M), ordförande BUN Max Jörgensen (M), 1:e vice ordförande Hali Lidell (S) Rektor: Kerstin Levin Elever ur elevrådet: Alice Björkman Elias Centervall Max Adolfsson Emma Nielsen Personal: Mia Åkerblom, förskoleklass och fritids Ann Fahlcrantz, klasslärare åk 3 och biblioteket Eva Larsson, klasslärare åk 1 Föräldrar: Katrin Brajkovic König Peter Nilsson Barn och utbildning: Inga-Britt Henriksson, utbildningsstrateg Camilla Nilsson, utbildningssamordnare

2 Bakgrund: Barn och utbildningsnämnden har beslutat att följa upp och ha tillsyn över barn- och utbildningsnämndens verksamhetsområde genom kvalitetsdjupdykningar i verksamheten. Kvalitetsdjupdykningarna bygger på en dialog mellan representanter från enheten och barn- och utbildningsnämndens presidium samt ansvariga tjänstemän på Barn och utbildning. Syfte: Mål: Syftet är att båda parter (beställare och utförare) skall få en bild/mätning över kvaliteten i verksamheten och om den uppnår BUN-planens mål samt vilka åtgärder som behöver vidtas. Att genom olika kvalitetsverktyg/mätningar skall barn- och utbildningsnämnden i Staffanstorps kommun få en helhetsbild över om enheten uppnår de prioriterade mål som nämnden beslutat om i BUN-plan och budget. Kvalitetsdjupdykning: Borggårdsskolan är en liten skola med 113 elever fördelade på F-klass till årskurs 3. Skolan ligger nära den fina Borggårdsparken och Gullåkra mosse. Rektors presentation av verksamheten Beskrivning av verksamheten övergripande profil & projekt Att leda skola och fritidshem Normer och värderingar- värdegrund, jämställdhet Samverkan och omvärld överlämnande, internationalisering, lokalt Systematiskt kvalitets- och uppföljningsarbete Nuvarande rektorn som tillträdde ht 13 har märkt en viss oro över skolans framtid från både personal och föräldrar vad gäller bland annat rektorskapet framöver och hur övergången till Baldersskolan kommer att fungera. Det finns också frågor om i fall skolan kommer att vara en egen resultatenhet eller om man ska tillhöra Baldersskolan. Just nu finns två förskoleklasser, två ettor, en tvåa och två treor på skolan och det svårt att få ihop ekonomin på en så liten enhet. När skolans paviljonger tas bort inför nästa läsår kommer elevantalet att minska och man kommer att ha en enparallell skola. Rektorn hoppas att den samlade verksamheten kommer att ge förutsättningar för att få ett bättre samarbete mellan personalen. Nu är klasserna organiserade som små öar som arbetar självständigt. Det är viktigt att sätta eleven i centrum med ett ökat samarbete mellan skola och fritids. Skolan har elever i behov av särskilt stöd som behöver extra insatser och det är kännbart ekonomiskt. Från Borggårds förskola kommer framöver eventuellt barn som gått på språkavdelning och som behöver extra stöd. Men det är oklart om dessa barn i stället väljer Baldersskolan framöver.

3 Just nu arbetar man i personalgruppen med en bok som heter Problemskapande beteende skriven av Hejlskov Elvén för att få en gemensam elevsyn och kunna handskas med elever i behov av särskilt stöd på skolan. Man har hjälp av Julia, psykolog från resurscentrum och Maria, specialpedagog på resurscentrum för att arbeta med detta. Inför detta läsår har man haft neddragning på personal vilket har skapat lite negativ stämning på skolan, lika så är personalen oroliga för hur det blir när paviljongen tas bort. Rektorn är tydlig med att det är viktigt att man vänder detta så att man skapar god stämning och att man får en framtidstro kring skolan. Personalens uppfattning om verksamheten Att arbeta på skolan och på fritidshemmet Normer och värderingar värdegrund, jämställdhet Individualisering individuella utvecklingsplaner Läs- och skrivutveckling Barn i behov av särskilt stöd åtgärdsprogram Eftersom skolan är en liten enhet och att man tillhört lite olika enheter under årens lopp, känns det ibland lite otryggt på arbetsplatsen eftersom en liten skola har mindre ekonomiska resurser. Personalen tycker att det är mysigt med en liten skola, men ibland väldigt tufft ekonomiskt. Verksamheten blir sårbar när att man är så få pedagoger och få vuxna som kan hjälpas åt. Ibland känner man sig lite bortglömda när man är en egen liten enhet. De pedagogiska diskussionerna behöver mer input. Man saknar större kommunövergripande föreläsningar kring skolutvecklingsområdet. Man har många barn med språkstörning gör att man hade behövt extra resurser i verksamheten. Man tror att föräldrar till elever men särskilda behov väljer den lilla skolan för att barnen passar bättre i en grupp med färre barn. Eleverna i tvåan blir faddrar till eleleverna i förskoleklassen, vilket gör att alla känner alla. Man försöker samarbeta mellan årskurserna när man har gemensamma temadagar och pysseldagar. Man arbetar medvetet med synsättet att alla barn är allas barn. Pedagogerna säger att de ibland kan känna sig ensamma i sin yrkesroll på den lilla enheten. Det finns önskemål på att ha till exempel pedagogiskt café med pedagoger från andra skolor. Man hoppas på att knyta nya kontakter med Baldersskolan framöver. Det kan vara både ekonomiska och pedagogiska bekymmer med en liten enhet. Men för vissa barn är det detta som passar bäst. Men pedagogerna tycker inte att lokalerna är optimala för 2000 talets lärande. Ständigt varje dag arbetar man med normer och värderingar på skolan och man tar tag i konflikter direkt. Någon gång i veckan arbetar man särskilt med SET övningar. Arbetet är viktigt eftersom det handlar om att barnen ska ha ett bra klimat i skolmiljön. Nyligen har

4 rektorn skickat ut ett brev till alla föräldrar om hur man arbetar med dessa frågor. Just fula ord är något som märks väldigt tydligt på skolan. Pedagogerna använder infomentor för att dokumentera de individuella utvecklingsplanerna och man är på gång att ha utvecklingssamtal med föräldrarna just nu. Det viktiga är att man förklarar för barnen vad kunskapsmålen är inom olika områden så att barnen vet vilka förväntningar som kommer. Man tycker att det är viktigt att barnen får göra en självskattning för att bedöma var de befinner sig inom olika områden. Det kan ibland vara lättare för barnen att se var de befinner sig genom att illustrera med papper och penna. Pedagogerna känner att de saknar tid för reflektion och hinna se alla eleverna, särskilt i förskoleklassen. Man tycker att det är positivt med samrättning vid NP, att man rättar varandras prov från olika skolor i kommunen. Pedagogerna tycker att de då får en bättre återkoppling och analys för att nå målen och som ett led i att utveckla den pedagogiska verksamheten. Den nya läroplanen är väldigt tydlig och när man arbetar utifrån målen är det enkelt att följa. Elevernas uppfattning om verksamheten Att gå i vår skola och på vårt fritidshem Stämning på skolan - normer och värderingar Individualisering - individuella utvecklingsplaner Möjligheter att påverka Samverkan och omvärld- lär man sig rätt saker i skolan? Eleverna sägare att det är kul att gå i skolan och de flesta på skolan är snälla, men ibland hör man lite fula ord. Barnen tycker att det är en lagom stor gård kring skolan och kompisarna är hjälpsamma. Eleverna brukar påpeka för varandra att det är fel om någon säger fula ord eller är taskig, de tycker också att det är viktigt att man funderar över det som hänt och säger till någon vuxen. Ibland arbetar man med SET för att prata om mobbning och kränkningar eller fula ord. Just nu arbetar eleverna i åk tre med dinosaurier och om jordens uppkomst och hur universum bildades. Eleverna tycker att det är tydligt och att man vet vad man ska kunna när man gått igenom området. De säger att Det är bra att veta innan vad man ska lära sig i olika område. Eleverna berättar att de brukar arbetar med olika tema och att man uppmärksammar speciella dagar som t.ex FN dagen och Nobelpriset och arbetar kring det då. Alla eleverna vet inte riktigt vad IUP är. Elevens val är väldigt uppskattat för då får man välja vad man vill göra. Ibland använder de datorer i undervisningen och de använder Ipad på fritids, till exempel kan man spela mattespel och lägga korsord. Eleverna använder inte sina telefoner i undervisningen. Om man har med sig telefonen får man ta eget ansvar för den och bara använda den på fritids. Eleverna som vi pratar med tycker att det blir sorgligt att alla kanske inte får gå i samma klass tillsammans nästa år när de ska börja årskurs fyra Eleverna är

5 säkra på att de har lärt sig mycket på Borggårdsskolan tycker att det ska bli spännande att gå vidare till Baldersskolan, i år har Borggårdseleverna eleverna slöjd där. Föräldrarnas syn på skolan och fritidshem Att vara förälder till barn på skolan och på fritidshem Stämning normer och värderingar Individualisering individuella utvecklingsplaner Möjligheter att påverka Samverkan och omvärld- lär man sig rätt saker i skolan? Föräldrarna tycker att det är positivt för barnen i de lägre årskurserna med en mindre skola och att den ligger i närområdet. De tycker att skolan fungerar bra. Anledningen till att man val Borggårdsskolan är närheten och att skolan är liten. Men man tycker att det hade varit fördel om skolan varit upp till åk 5 eller 6. Övergången mellan Borggårds förskola och skola är ett naturligt steg för eleverna, de har haft gympa med förskolan i skolans lokaler. Alla eleverna på skolan känner i stort sett varandra. Man tycker att skolrådet är ett bra forum för att framföra åsikter och för att få insikt i verksamheten. Det brukar vara bra information från rektorn. Men ibland är det svårt med kommunikation mellan representanterna och de övriga föräldrarna. Alla föräldrarna träffas en gång per termin på föräldramötena. Är det enskilda frågor går man till personalen själv och inte genom representanterna, det upplevs som en lite klurig roll att vara representant. Föräldrarna upplever att man arbetar kontinuerligt med normer och värderingar på skolan och personalen tar itu med problemen då det uppstår. Man upplever att lärandet är anpassat och att undervisningen är anpassad för varje individ. Alla barnen har ju rätt till utmaningar på sin egen nivå. Men man säger att som förälder är det svårt att veta om undervisningen är helt rätt anpassad. Föräldrarna berättar att för många elever är matematik favoritämnet men trots detta hör man att det är så dåliga resultat i matetematik för elever i högre årskurser. Någonstans tappar man eleverna. Det krävs en förståelse för matematiken och att för att förstå sambandet och ha en nutidsrealism. Matematiken behöver utvecklas och förnyas tror föräldrarna. Föräldrarnas önskan är att skolan blev en F-6 skola. Man är rädd att verksamheten kommer att bli för liten när man tar bort paviljongerna nästa år. Vilket ju gör att ekonomin blir sämre och resurserna knappa. Föräldrarna vill absolut att skolan ska vara kvar i minst samma storlek som i dag. Men man förstår att det är svårt att få ihop verksamheten både pedagogiskt och ekonomiskt när enheten är så liten. Man tycker att det är viktigt att samarbetet och övergången till nästa skola fungerar bra.

6 Kort återkoppling med rektor Eleverna har koll på vad man ska lära sig men inte på ett individuellt plan. Den egna lärprocessen är inte lika tydlig. Eleverna tycker inte att de har så stora möjligheter att påverka vad man ska arbeta med i skolan. Frågeställningar som återkommer i alla diskussionsgrupperna handlar om vad som händer med Borggårdsskolan i framtiden, styrkor och svaghet med den lilla skolan samt vilka pedagogiska och ekonomiska utmaningar man stå inför.