BEFOLKNINGSPROGNOS KALMAR KOMMUN

Relevanta dokument
BEFOLKNINGSPROGNOS NYNÄSHAMNS KOMMUN

BEFOLKNINGSPROGNOS NYNÄSHAMNS KOMMUN

Befolkningsprognos Nynäshamns kommun

Preliminär befolkningsprognos för Norrköping

Befolkningsprognos

Befolkningsprognos för Uppsala kommun

Befolkningsprognos för Uppsala kommun

Preliminär befolkningsprognos för Norrköping

BEFOLKNINGSPROGNOS

Befolknings prognos för Göteborg

Befolkningsprognos BFP18A

Befolkningsprognos 2016

Befolkningsprognos för Uppsala kommun

Befolkningsprognos BFP17A

Befolkningsprognos BFP15A

Befolkningsprognos 2014

Befolkningsprognos

Preliminär befolkningsprognos för Norrköping

Utöver kommunprognosen görs prognoser för

Befolkningsprognos BFP16A

FAKTA uppdaterad senast 22 april 2016

Befolkningsprognos 2013

Befolkningsutveckling

Stor befolkningstillväxt väntar Göteborg

Gemensamma planeringsförutsättningar. Gällivare en arktisk småstad i världsklass. 4. Befolkning

Befolkningsutveckling i Nacka kommun utfall och prognos

Antal födda barn förväntas fortsätta vara högt under kommande år, främst på grund av att fler kvinnor kommer i barnafödande ålder.

efolkningsprognos Kommunledningskontoret Utveckling Pirjo Kovalainen Mars 2004

Befolkningsprognos för Norrköping

Gemensamma planeringsförutsättningar. Gällivare en arktisk småstad i världsklass. 4. Befolkning

Preliminär befolkningsprognos för Norrköping

Befolkningsprognos

BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR SALEMS KOMMUN Rapport

Befolkningsprognos Mora kommun. Näringslivs- och utvecklingsenheten

Befolkningsprognos för Sollentuna kommun och dess kommundelar.

Befolkningsprognos för Sollentuna kommun.

Samhällsmedicin, Region Gävleborg: Rapport 2015:4, Befolkningsprognos 2015.

Befolkningsprognos

BEFOLKNINGS PROGNOS SOLNA STAD

Befolknings utveckling 2016

Befolkningsprognos för Sollentuna kommun och dess kommundelar.

Befolkningsprognos med utblick mot 2024

Befolkningsprognos för Sollentuna kommun.

Prognosmetod Stadsledningsförvaltningen Åsa Henriksson Utfallsredovisning befolkningsprognos 2014

2 Prognosresultat huvudalternativet

Befolkningsprognos för Hällefors kommun åren

BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR HÖRBY KOMMUN ENLIGT TVÅ ALTERNATIV.

Befolkningsprognos för Mölndals stad åren

Koncernkontoret Avdelningen för regional utveckling

BEFOLKNINGSPROGNOS för Sollentuna kommun.

Befolkningsprognos Vä xjo kommun

Sundbybergs stads befolkningsprognos Charlotta Danielsson och Anna Carlsund, Statisticon AB

RAPPORT. Befolkningsprognos för Danderyds kommun Analys & Strategi

Befolkningsprognos Jönköpings län

Regional befolkningsprognos

Befolkningsprognos för Lidingö stad 2016

Befolkningsprognos med en utblick mot år Underlag för arbetet med budget

Befolkningsprognos för Sundsvalls kommun

Befolkningsprognos för Sundsvalls kommun

BEFOLKNINGS PROGNOS SOLNA STAD

Befolkningsprognos

Landskrona. Demografisk beskrivning 2018 Befolkningsprognos Källa: SCB

Beskrivning av befolkningen och befolkningsutvecklingen i Bodens kommun

BEFOLKNINGS PROGNOS TÄBY KOMMUN

Befolkningsutveckling 2016

BEFOLKNINGSPROGNOS för Sollentuna kommun.

Befolkningsprognos

Befolkningsprognos Va xjo kommun

Befolkningsprognos för Mölndals stad åren

Befolkningsprognos för Sollentuna kommun.

Beskrivning av befolkningen och befolkningsutvecklingen i Bodens kommun

BEFOLKNINGSPROGNOS för Sollentuna kommun och dess kommundelar.

Befolkningsutveckling 2018

Befolkningsprognos för Linköpings kommun Prognosantaganden

Befolkningsprognos

BEFOLKNINGS PROGNOS SOLNA STAD

Befolkningsprognos för Sundsvalls kommun

Befolkningsprognos Mariestads kommun. Statisticon AB Östra Ågatan Uppsala

Länsanalys befolkningsprognos

Befolkningsprognos för Linköpings kommun

BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR YSTADS KOMMUN

Befolkningsprognos för Mölndals stad åren

Befolkningsprognos för Eslövs kommun

Övergripande planering. Befolkningsprognos. Umeå kommun

Befolkningsprognos Haninge kommun

Befolkningsprognos Töreboda kommun. Statisticon AB Östra Ågatan Uppsala

Befolkningsprognos för Uppsala län år

Karlskrona kommun i siffror. Befolkningsprognos

Sundbybergs stads befolkningsprognos Anna Carlsund och Mats Forsberg, Statisticon AB

Befolkningsprognos för Mölndals stad åren

Befolkningsprognos Gislaved BEFOLKNINGSPROGNOS MED UTBLICK MOT 2030

RAPPORT BEFOLKNINGSPROGNOS NYNÄSHAMNS KOMMUN STOCKHOLM (18)

Befolkningsprognos

BEFOLKNINGSPROGNOS för Sollentuna kommun och dess kommundelar.

Övergripande planering. Befolkningsprognos. Umeås skolområden

Befolkningsprognos med utblick mot 2023

Befolkningsprognos

Befolkningsprognos

Karlskrona kommun i siffror. Befolkningsprognos

Utvecklingsavdelningen Befolkningsprognos för Umeå

Transkript:

BEFOLKNINGS KALMAR KOMMUN 216-225

Befolkningsprognos för Kalmar kommun 216-225 Innehåll Prognosresultat... 3 Närmare 7 2 fler invånare i Kalmar kommun 225 jämfört med idag... 3 Befolkningsförändringar i olika åldersklasser... 4 Behovet inom förskolan fortsätter... 4 Barnen i grundskoleåldern förväntas öka kraftigt... 4 Gymnasieåldrarna - utvecklingen vänder... 5 Unga vuxna - fortsatt nedgång... 5 et personer i arbetsför ålder ökar, men andra åldersgrupper ökar mer procentuellt... 5 Fler äldre... 6 Åldersstrukturen 215 och prognos 225...6 Fler grundskolebarn och pensionärer men färre unga vuxna... 6 Antaganden i kommunprognosen... 7 Flyttningar... 7 Fruktsamhet... 7 Dödlighet... 8 Födda och döda... 8 Några osäkerheter i en befolkningsprognos... 8 Vid frågor rörande befolkningsprognosen kontakta: Kommunledningskontoret, Projekt- och Exploateringsenheten Susanne Eriksson, 48-45 87 susanne.eriksson@kalmar.se

KALMAR KOMMUNS BEFOLKNINGS 216-225 Befolkningsprognos för Kalmar kommun 216-225 Kalmar kommun gör årligen en prognos över den framtida befolkningsutvecklingen. Befolkningsprognosen för Kalmar kommun år 216-225 är gjord av Kommunledningskontoret, Kalmar kommun våren 216. Befolkningsprognos 216-225 utgår från den faktiska befolkningen 215-12-31 och anger trolig utveckling under valda förutsättningar såsom antaganden om framtida fruktsamhet, dödlighet, flyttningar med mera. Trots att våra antaganden är väl underbyggda vill vi ändå framhålla att en prognos alltid är en prognos. Någon absolut kunskap om framtiden existerar inte. Vi kan endast förutsäga vad som sker under de förutsättningar vi angett i prognosen. Prognosresultat Närmare 7 2 fler invånare i Kalmar kommun 225 jämfört med idag Kalmar kommun har under flera år ökat sin befolkning. Enligt Kalmar kommuns befolkningsprognos 216-225 kommer folkmängden i kommunen att öka även den kommande tioårsperioden. Mellan 215 och 225 beräknas folkmängden öka med knappt 7 2 personer, från 65 74 invånare i slutet av 215 till 72 9 invånare i slutet av 225. Det är i de äldre åldrarna som den största procentuella ökningen är att vänta. et äldre, 65+, kommer att öka med 2 personer eller 16 procent. et personer i arbetsför ålder, 25-64 år väntas öka med 2 3 personer eller sju procent och antalet barn och unga (-24 år) ökar med knappt 2 9 personer eller 14 procent. I snitt kommer folkökningen att ligga på 719 personer per år under prognosperioden. Folkökningen beror både på att fler kommer att födas än dö och att fler flyttar till kommunen än från kommunen. Läs mer om antagandena bakom prognosen på sidan 7. Under den gångna tioårsperioden, 26-215 har Kalmar kommun ökat med i snitt 478 personer per år. Folkökningen under den gångna perioden har dock varierat, som mest ökade befolkningen år 215 (+1 28) och som minst år 28 (+16). 1 8 6 4 2 Faktisk befolkningstillväxt 26-215 samt en prognos 216-225 26 28 21 212 214 216 218 22 222 224 Födelseöverskott Flyttöverskott Folkmängd 215 samt en prognos 216-225 efter kön och åldersklasser Kön Åldersklass Totalt Män Kvinnor 1-5 6-12 13-15 16-18 19-24 25-44 45-64 65-79 8-16-19 215 65 74 32 473 33 231 81 3 813 5 2 1 997 1 936 6 383 17 8 15 82 9 455 3 48 2 744 216 66 425 32 865 33 56 85 3 89 5 22 2 35 2 5 6 195 17 215 15 91 9 62 3 535 2 73 217 67 25 33 35 33 95 835 4 25 5 315 2 11 2 55 6 8 17 425 16 35 9 8 3 58 2 8 218 68 85 33 74 34 34 845 4 75 5 56 2 145 2 9 5 99 17 6 16 145 9 975 3 66 2 845 219 68 84 34 14 34 7 855 4 18 5 66 2 225 2 12 5 965 17 725 16 23 1 125 3 75 2 95 22 69 59 34 535 35 55 86 4 255 5 755 2 31 2 19 5 98 17 81 16 315 1 33 3 785 2 975 221 7 295 34 95 35 39 865 4 29 5 9 2 415 2 22 5 965 17 915 16 38 1 485 3 86 3 5 222 7 985 35 27 35 715 865 4 335 5 965 2 52 2 29 6 17 97 16 565 1 51 3 965 3 1 223 71 62 35 65 36 2 865 4 36 6 4 2 575 2 37 6 45 18 8 16 655 1 55 4 12 3 21 224 72 27 35 945 36 325 865 4 38 6 18 2 6 2 465 6 65 18 12 16 82 1 455 4 32 3 27 225 72 89 36 27 36 625 865 4 39 6 225 2 645 2 56 6 13 18 25 16 915 1 415 4 535 3 425 Uppgifterna för 216-225 är avrundade till närmaste 5-tal 3

KALMAR KOMMUNS BEFOLKNINGS 216-225 Befolkningsförändringar i olika åldersklasser Konsekvenserna av att befolkningen åldras blir ofta inte så stora på ett års sikt men när man ser till en lite längre period t.ex. tio år kan befolkningens åldersstruktur ha ändrats markant tack vare att befolkningen åldrats. Detta beror på de stora variationerna i antalet födda mellan olika tidsperioder. Skillnaderna i antal födda avspeglar sig genom alla åldrar ända upp till de allra äldsta pensionärerna. Under 194-talet, 196-talet och åren runt 199 föddes många barn och under 193-talet, 195-talet och åren runt 198 och 2 föddes färre barn. Dessa variationer i födelsekullarna präglar befolkningens åldersfördelning. Behovet inom förskolan fortsätter Behovet av fler platser inom barnomsorgen fortsätter. Kulmen nås någon gång i slutet av prognosperioden då 9-talisternas barn har nått förskoleåldern. et 1-5-åringar ökar enligt prognosen med 58 personer eller 15 procent fram till 225. Redan på kort sikt är osäkerheten stor när det gäller det framtida antalet förskolebarn. Mycket snart blir antalet helt beroende av om prognosen skattar det framtida barnafödandet rätt. Redan 221 är hela gruppen förskolebarn födda under prognosperioden. 1 8 6 4 Faktiskt antal 1-5 åringar samt 6-15-åringar 199-215 samt en prognos 216-225 Barnen i grundskoleåldern förväntas öka kraftigt et grundskolelever ökar snabbt i antal. Under en tio-årsperiod beräknas antalet öka med 1 85 elever eller 26 procent från 7 idag till närmare 8 9 år 225. 2 199 1995 2 25 21 215 22 225 1-5 6-15 I de yngre åldersklasserna ökar antalet elever sedan flera år tillbaka och kommer att fortsätta öka under hela prognosperioden. I de högre åldersklasserna började ökningen senare. Även i denna åldersgrupp kommer ökningen pågå under hela prognosperioden. Under andra halvan av prognosperioden kommer ökningstakten att vara högre för de äldre eleverna jämfört med de yngre. 15 1 5-5 -1-15 lig förändring 1-5 åringar Faktiskt antal 2-215 samt prognos 216-225 -2 2 25 21 215 22 225 4 3 2 1-1 -2 lig förändring 6-15 åringar Faktiskt antal 2-215 samt prognos 216-225 -3 2 25 21 215 22 225 4

KALMAR KOMMUNS BEFOLKNINGS 216-225 Gymnasieåldrarna - utvecklingen vänder Efter att ha minskat i flera år kommer befolkningen i gymnasieåldrar åter att börja öka. et 16-18-åringar ökar under hela prognosperioden. Ökningen beror på att det ökande antalet grundskolebarn successivt tillförs gruppen gymnasieålder. Unga vuxna - fortsatt nedgång Idag är cirka 6 4 personer i Kalmar kommun mellan 19 och 24 år. Åldersgruppen 19-24 nådde sin topp 212 och därefter har antalet 19-24 minskat kraftigt allteftersom de stora barnkullarna födda runt 199 blir äldre. Runt 22 väntas botten då de små kullarna födda i slutet på 199-talet, början på 2-talet når dessa åldrar. Då är 19-24-åringarna drygt 4 eller sju procent färre än idag. Faktiskt antal 16-18 åringar samt 19-24-åringar 199-215 samt en prognos 216-225 8 7 6 5 4 3 2 1 199 1995 2 25 21 215 22 225 16-18 19-24 lig förändring 16-18 åringar Faktiskt antal 2-215 samt prognos 216-225 15 1 5-5 -1-15 -2 2 25 21 215 22 225 3 2 1-1 -2 lig förändring 19-24 åringar Faktiskt antal 2-215 samt prognos 216-225 -3 2 25 21 215 22 225 et personer i arbetsför ålder ökar, men andra åldersgrupper ökar mer procentuellt et personer i de mest yrkesaktiva åldrarna, här definierad som personer i åldern 25-64 år, har sett över en längre tidsperiod ökat i antal. Den här åldersgruppen beräknas öka med 2 3 personer fram till 225. Gruppen ökar inte fullt så snabbt som antalet invånare i övriga åldrar. Det innebär att den demografiska försörjningsbördan (antal personer -24 år och 65- år delat med antal personer 25-64 år) ökar. När det gäller de yngre i denna grupp (25-44 år) förväntas den största ökning ske fram till runt 22. Den äldre åldersklassen (45-64 år) kommer med fördröjning att gå en liknande ökning till mötes medan ökningstakten för de yngre då avtar. Faktiskt antal 25-64 åringar 199-215 samt en prognos 216-225 4 35 3 25 2 15 1 5 199 1995 2 25 21 215 22 225 25-64 lig förändring 25-64 åringar Faktiskt antal 2-215 samt prognos 216-225 7 6 5 4 3 2 1-1 -2 2 25 21 215 22 225 5

KALMAR KOMMUNS BEFOLKNINGS 216-225 Fler äldre Åldersgruppen 65 år och äldre blir allt fler under hela perioden 216-225. 225 finns det cirka 2 fler än idag. Gruppen yngre pensionärer, 65-79 år, ökar sedan ett antal år tillbaka i antal. De yngre pensionärerna förväntas fortsätta öka ett antal år till om än inte i samma höga takt som under den senaste femårsperioden. Det är de stora årskullarna födda på 194-talet som fullt ut tillförs den här åldersgruppen som är en orsak till detta. Successivt fyller allt fler femtiotalister 65 år samtidigt som fyrtiotalisterna lämnar gruppen och då minskar antalet 65 79-åringar och antalet 8 år och äldre ökar. Sett över tid har antalet personer 8 år och äldre ökat. På riksnivå där vi har siffror sedan långt tillbaka ser vi att antalet 8+ ökat sedan 196-talet. Det är den snabba nedgången i dödlighet som är orsaken till det. Faktiskt antal 65-79 åringar samt 8+ 199-215 samt en prognos 216-225 199 1995 2 25 21 215 22 225 Ökningen av antalet 8+ sker under hela prognosperioden men blir särskilt kraftig efter 22. Förändringen beror på att de stora årskullarna som föddes under 194-talet är betydligt fler än de som föddes under 193-talet. 225 beräknas de vara över 1 eller 3 procent fler än idag. 12 1 8 6 4 2 65-79 8+ lig förändring 65-79 åringar Faktiskt antal 2-215 samt prognos 216-225 4 3 2 1-1 2 25 21 215 22 225 25 2 15 1-5 lig förändring 8+ Faktiskt antal 2-215 samt prognos 216-225 5-1 2 25 21 215 22 225 Åldersstrukturen 215 och prognos 225 Fler grundskolebarn och pensionärer men färre unga vuxna Under den närmaste tioårsperioden kommer Kalmars åldersstruktur att förändras. et barn i förskoleoch grundskoleåldern väntas öka liksom ungdomar i gymnasieåldrarna. Däremot kommer de unga vuxna att vara färre. Orsaken är att de stora barnkullarna födda runt 199 lämnar åldersgruppen 19-24 år. Fler kommer att vara i åldern 3-4 år om tio år. En förändring år 225 jämfört med idag är också att antalet pensionärer, 7+ kommer att vara betydligt fler 225. Den stora ökningen av personer 8 år och äldre inleds i slutet av prognosperioden. 1 4 1 2 1 8 6 4 2 Åldersstrukturen år 215 och prognos år 225 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1+ 215 225 Ålder 6

KALMAR KOMMUNS BEFOLKNINGS 216-225 Antaganden i kommunprognosen En befolkningsprognos är en beräkning av den framtida utvecklingen av folkmängden baserad på vissa förutsättningar. I princip är det fyra faktorer som styr hur befolkningen förändras till struktur och antal: inflyttning, utflyttning, födda och döda. Prognosen utgår från den befintliga befolkningen i kommunen 215-12-31 uppdelad på ålder och kön. I modellen används en kohortframskrivning vilket bygger på att de som överlever blir ett år äldre för varje år som går. Det innebär att de som är 5 år 215 blir 6 år 216 och så vidare. Ökningen av antalet asylsökande och förändringarna i flyktingpolitiken innebär att osäkerheten i prognosen är stor. Osäkerheten finns på flera nivåer, såväl i Migrationsverkets prognoser över asylsökande och SCB:s befolkningsprognos över hur många som får stanna i landet, som i hur många av dessa som kommer till Kalmar kommun. Det finns även en osäkerhet om den högre inrikes inflyttning till kommunen som vi sett kommer att bestå. Flyttningar Antagandet om hur stor inflyttningen till kommunen förväntas bli görs utifrån historisk statistik samt en bedömning av samhällsutvecklingen framöver och hur den kan tänkas påverka inflyttningen till Kalmar kommun. Inflyttarnas åldersstruktur baseras på ett medelvärde för åren 213-215. Att ett medelvärde på tre år används är för att de slumpmässiga avvikelserna ska minska. I prognosen används utflyttningsrisker för att beräkna antalet utflyttare samt dess åldersfördelning. Riskerna är baserade på de tre senaste åren. Åldersstrukturen för in- och utflyttade till Kalmar kommun medelvärde för åren 213-215 Promille 9 8 7 6 5 4 3 2 1 5 1 15 2 25 3 35 4 45 5 55 6 65 7 75 8 85 9 951 Inflyttade Utflyttade Ålder Fruktsamhet Den summerade fruktsamheten är det antal barn som kvinnor skulle få i genomsnitt om det mönster som för tillfället råder även skulle gälla i framtiden. Det har varit stora svängningar i fruktsamheten de senaste årtiondena. Perioder med lågt barnafödande har varvats med perioder av högt barnafödande. Orsaker till svängningarna i barnafödandet kan exempelvis vara ekonomisk situation, konjunktur och politiska beslut som påverkar den enskilde. Utvecklingen av fruktsamheten i Kalmar kommun brukar följa rikets men på en lägre nivå. Detta gör att vi i denna prognos kan använda SCB:s prognos för fruktsamheten men anpassa den till Kalmars lägre nivå. De tre senaste åren har fruktsamheten i Kalmar i snitt varit 98 procent av rikets fruktsamhet. Enligt SCB:s antagande kommer fruktsamheten i riket att öka de närmaste åren från 1,85 barn per kvinna år 215 till 1,94 födda barn per kvinna år 225. Ökningen av fruktsamheten beror bland annat på antaganden om en ökad invandring, med invandring av grupper med relativt höga fruktsamhetstal. Den summerade fruktsamheten i Kalmar var 215 1,91 födda barn per kvinna. barn per 1 kvinnor Fruktsamhet efter ålder i Kalmar kommun och riket medelvärde för åren 213-215 16 14 12 1 8 6 4 2 15 2 25 3 35 4 45 5 Ålder Kalmar Riket 7

KALMAR KOMMUNS BEFOLKNINGS 216-225 Dödlighet Dödligheten har minskat nästan oavbrutet i de flesta åldrar sedan början av 18-talet. Först berodde det främst på en minskad dödlighet bland barn och unga. Sen mitten av 19-talet för kvinnor och slutet av 19-talet för män är det minskad dödlighet i befolkningen 65 år och äldre som bidrar mest till att medellivslängen ökar. Det finns flera orsaker till att dödligheten minskar, bland att förbättrade levnadsförhållanden, hälsosammare levnadsvanor, minskad rökning, olika förebyggande aktiviteteter och utveckling av medicinska behandlingsmetoder. Det finns positiva trender som kan bidra till att dödligheten går ned som minskad rökning, bättre behandlingsmetoder och högre utbildningsnivå i befolkningen. Dödlighetsutvecklingen kan också påverkas i negativ riktning, till exempel ökad alkoholkonsumtion, ökad förekomst av fetma och multiresistenta bakterier. Sammantaget antas dock dödligheten att fortsätta att minska på sikt. Antagandena om den framtida dödligheten i Kalmar kommuns befolkningsprognos baseras på framräknade dödsrisker för riket men är anpassade till Kalmars förhållanden. Jämfört med riket har männen i Kalmar kommun de senaste tre åren i snitt haft något lägre dödsrisker medan kvinnorna i snitt haft något högre dödsrisker. Födda och döda et födda beror både på hur många kvinnor det finns i fruktsam ålder och hur många barn varje kvinna föder. et födda har varierat över tid. Under babyboomens tid runt 199 föddes många barn. Därefter sjönk barnafödandet kraftigt, botten nåddes 1997. Under 2-talet har barnafödandet ökat och 215 föddes 86 barn. Under prognosperioden antas antalet födda öka, men i en långsammare takt än den senaste 1-års perioden. Att antalet födda ökar i prognosen beror både på att de stora årskullarna födda runt 199 kommer upp i de åldrar där flest väljer att skaffa barn, och att en uppgång i benägenheten att skaffa barn, fruktsamheten, förväntas. Runt 22 planar ökningen ut. 1 8 6 4 2 Faktiskt antal födda och döda 197-215 samt en prognos 216-225 197 1975 198 1985 199 1995 2 25 21 215 22 225 Födda Döda et döda har under den senaste 1-års perioden legat på mellan 549 och 656 döda per år. 215 dog 636 personer. et personer som avlider förväntas vara stabilt under större delen av prognosperioden, trots att antalet äldre ökar. Det är först i slutet av prognosperioden som allt fler kommer upp i åldrar där dödsriskerna är höga och antalet dödsfall förväntas då öka. Några osäkerheter i en befolkningsprognos En befolkningsprognos beskriver befolkningsutvecklingen för något område under förutsättningen att de antaganden som gjorts för prognosen visar sig vara riktiga. Dessa antaganden har beskrivits ovan. Det är många händelser i samhället som påverkar prognosantagandena. Arbetslöshet, priser på bostäder, familjepolitik, invandring och ekonomisk konjunktur påverkar människans beteende och därmed kan flyttningsmönster, fruktsamhet och dödlighet ändras. De fel som inte går att påverka är slumpfelet. Även om vi skulle ha exakta mätvärden förekommer slumpen. En mindre osäkerhet än slumpfelet går inte att få. Slumfelet kan beräknas matematiskt. Felen är störst i åldrar där man rör sig mest, det vill säga när vi föds, flyttar som mest, i 2-3 årsåldern, samt när vi dör. Osäkerheten i en prognos är relativt sett större ju mindre området är. I statistiska sammanhang leder ett stort antal observationer eller befolkning till att slumpmässiga fel i stort sett tar ut varandra och därmed blir totalfelet inte lika stort. Dessutom gäller att ju mer finfördelad åldersindelning som prognosen bryts ner i desto större blir slumpfelet. 8

Kalmar kommun Box 611 391 26 Kalmar Telefon 48-45 www.kalmar.se