Han och hon möter vi och dom den universella välfärdspolitikens akilleshäl

Södertörns högskola Institutionen för samhällsvetenskaper Magisteruppsats 30 hp Statsvetenskap vårterminen 2009 Abstract Keywords: Han och hon möter vi och dom den universella välfärdspolitikens akilleshäl En studie av kön och ras i svensk förvaltning Av: Jennie K Larsson

Han och hon möter vi och dom den universella välfärdspolitikens akilleshäl En studie av ras och kön i svensk förvaltning Discipline: Political Science Author: Jennie K Larsson Gender politics in Sweden is considered unique because gender policies (jämställdhet) are integrated into national politics and politicised both in the public and the private sphere. The Swedish case is therefore considered a role model by many feminist scholars. This view has been criticised by both post modern feminists and public administration scholars. Critics imply that the increased immigration and more heterogeneous population have led to a new challenge for state institutions. The Swedish model, with its universal welfare solutions, lacks the ability to recognise differences within groups. Universal solutions that treat everyone the same is no longer the most just way to treat people. The growing use of goal orientation in Swedish public administration has increased the civil servants discretion in the implementation process, and thereby the space for differentiated treatment. This thesis aims to study the civil servants that implement gender policies in every day practice. It is focused on their interpretations of gender and gender equality and how this affects their exercise of authority. The thesis is a case study of two authorities in a heterogeneous area the northern part of Botkyrka. By using a two-fold theoretical approach and combine two perspectives, feminism and a policy analysis, the study analyses how the front-line bureaucrats handle the tension between the universal welfare politics and the demands of the immigrants. The first theoretical approach presents two different feminist perspectives: one that values economic redistribution and one that find it more fair to recognise differences between women. The second approach introduces theories on implementation that makes it possible to study how interpretations have an impact on the exercise of authority in front-line bureaucracies. The main result of the study is that the front-line bureaucrats interpretations differ from the national gender politics. They have a more differentiated view of women than the universal Swedish gender politics. The study also shows that front-line bureaucrats tend to attribute negative cultural factors to immigrants. These prejudices find their way through the bureaucracy, into the public administration and the exercise of authority. Keywords: Gender equality, feminist political theory, black feminism, immigrants, exercise of authority, welfare state, cultural recognition, redistribution, Botkyrka

Innehåll 1. Inledning... 1 1.1 Forskningsproblem... 3 1.2 Syfte och frågeställningar... 4 2. Forskningsläge... 5 2.1 Inledning... 5 2.2 Välfärdsstaten försvarare och kritiker... 5 2.3 Välfärdspolitiken i förvaltningen... 8 3. Metod och material... 11 3.1 Inledning... 11 3.2 Val av fall... 11 3.2.1 Fallstudie som metod... 11 3.2.2 Norra Botkyrka en presentation... 13 3.3 Metodologiskt tillvägagångssätt... 14 3.3.1 Intervjuundersökningen... 14 3.3.2 Undersökningens genomförande... 16 3.3.3 Idealtypsanalys... 17 3.4 Materialdiskussion... 18 3.4.1 Avgränsning... 19 4. Teoretiska utgångspunkter... 20 4.1 Inledning... 20 4.2 Feministisk teori... 20 4.2.1 Erkänna eller omfördela ett feministiskt dilemma... 20 4.2.2 Lika lön för lika arbete att omfördela resurser mellan män och kvinnor... 22 4.2.3 Men är inte jag en kvinna? att erkänna skillnader inom gruppen... 27 4.2.4 Erkännande och omfördelande genuspolitik som idealtyper... 31 4.3 Implementeringsteorier... 33 4.3.1 Vad kommer ut var olika perspektiv på implementering... 33 4.3.2 Frontlinjebyråkraten en tjänsteman med handlingsutrymme... 35 4.3.3 Handlingsutrymmets baksida ett förvaltningspolitiskt problem?... 36 4.3.4 Frontlinjebyråkratens tre relationer i förvaltningen... 36 5. Analys: Kvinnor, män och jämställdhet... 40 5.1 Inledning... 40 5.2 När verkligheten behöver andra tolkningar och jämställdheten likaså... 40 5.3 Man är inte bara kvinna... 45 6. Analys: Handlingsutrymme inte en fråga om, utan hur det påverkar... 51 6.1 Inledning... 51 6.2 Om behovet av att hitta alternativ regelverkets roll... 51 6.3 Att vara människa i första hand den dubbla rollen... 55 6.4 Att uppfostra i svenskhet och jämställdhet invandrarklienten... 61 7. Avslutande diskussion... 67 7.1 Handlingsutrymme på gott och ont... 67 7.2 Nya frågor och framtida forskning... 72 Referenser... 75 Bilagor... 80

1. Inledning Svensk jämställdhetspolitik är unik i sitt slag genom att utgöra ett sektorsövergripande område. Synen på att män och kvinnor ska jämställas och ha samma förutsättningar och skyldigheter genomsyrar samtliga politikområden. Jämlikhet mellan könen är en fråga som politiseras både i den offentliga och i den privata sfären. 1 Det övergripande målet som ska genomsyra all politik lyder Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 2. Uppfattningen att orättvisor mellan könen handlar om makt och att jämställdhetspolitiken ska kliva över tröskeln och in den privata sfären spänner över hela den politiska höger- och vänsterskalan. Det finns en samstämmighet bland riksdagspartierna. 3 Regeringen har brutit ned det övergripande målet och formulerat delmål som fungerar som riktlinjer för jämställdhetspolitiken. Delmålen innebär att regeringen ska arbeta för ekonomisk jämställdhet mellan könen, att män och kvinnor ska ha samma möjligheter och villkor till utbildning och betalt arbete samt ekonomisk självständighet. Vidare ska mäns våld mot kvinnor upphöra och kvinnor ska själva bestämma över sin kropp. 4 Jämställdhetsminister Nyamko Sabuni talar om att det krävs systemförändringar: Vårt mål är att motverka och förändra system som konserverar fördelningen av makt och resurser mellan könen. Vår övertygelse är att vi får ett bättre samhälle när män och kvinnor delar makt och inflytande i alla delar av samhällslivet. 5 Den konsensus som råder kring jämställdhetspolitiken gör att Sverige framställts som något av ett mönsterexempel av feministiska välfärdsforskare. Den svenska modellen med sin strävan att ställa könen jämnt och kvinnors stora representation på arbetsmarknaden ställs mot 1 Jag ser kön som en diskursiv konstruktion, att vi varken kan förstå kroppar eller dess könade egenskaper utan att de föregås av en diskursiv tolkning. Det är vår uppfattning om kön som bestämmer hur vi tolkar verkligheten och inte verkligheten som bestämmer vår tolkning. Därmed utgår jag från att kön är en social och samhällelig konstruktion och inte något universellt eller essentiellt. Jag kommer inte att diskutera detta vidare i uppsatsen, utan hänvisar till Wendt Höjer, Maria & Åse, Cecilia (2003) Politikens paradoxer En introduktion till feministisk politisk teori Lund: Academia Adacta s. 19 samt Butler, Judith (2005) Könet brinner. Stockholm: Natur & Kultur s. 45-47 för djupare diskussion. 2 Regeringens hemsida, www.regeringen.se 3 Dock skiljer sig tolkningen av vad som är jämställdhet och hur politiken ska föras beroende på om det handlar om den privata eller den offentliga sfären, något jag studerat i tidigare uppsatser. För utförligare diskussion se Björnstam, Linnea & Larsson, Jennie K (2007) Individen i det offentliga, familjen i det privata en jämställdhetspolitisk paradox. En diskursanalys av regeringens arbetsmarknads- och familjepolitik Samhällsvetenskapliga institutionen. Stockholm: Södertörns Högskola samt Larsson, Jennie K (2008) Politiska ideal kommer och går, men kärnfamiljen består en diskursanalys av riksdagsdebatten om vårdnadsbidraget 2007/2008. Institutionen för genus, kultur och historia. Stockholm: Södertörns Högskola. 4 Regeringens hemsida 5 Nyamko Sabuni (2008), budgetdebatt i riksdagen, www.regeringen.se 1

andra staters ovilja att se individen i familjen, att uppmuntra kvinnors ställning på arbetsmarknaden och att tillhandahålla barnomsorgslösningar. 6 Dock går den svenska modellen inte fri från kritik. Postmodernt inriktade feministiska forskare kritiserar den svenska jämställdhetspolitiken för att den i sin strävan efter att jämställa män och kvinnor, bortser från de skillnader som finns inom gruppen män och gruppen kvinnor. Genom att formulera intressen och behov för kvinnor som ett enhetligt kollektiv, utgår politiken från en oproblematiserad norm och tenderar att inte se till andra grupptillhörigheter som baseras på till exempel ras, religion eller sexuell läggning. 7 Kritikerna menar att det som ses som mest rättvist för gruppen kvinnor, inte innebär att alla kvinnor behandlas lika rättvist, utan att de som gynnas är de som inte avviker från normen. 8 Även förvaltningsforskare kritiserar den svenska modellen och dess välfärdspolitik för att brista i att se skillnader. Den universella välfärdspolitiken kritiseras för att vara förlegad, för att den inte förmår att hantera minoriteter och se de behov som uppstått i och med en ändrad befolkningssammansättning. Den ökade invandringen till Sverige ställer nya krav på myndigheter och anställda i offentlig förvaltning och låter dem möta nya utmaningar, något som de enligt dessa forskare inte alltid är rustade att möta. Den svenska välfärdspolitiken är helt enkelt inte i takt med tiden. 9 6 Se bland annat Orloff, Ann Shola (1993) Gender and the social rights of citizenship: The comparative analysis of gender relations and welfare states, American Sociological Review 58 (3):303-28, Gustavsson, Siv (1996) Childcare and Types of Welfare States in Sainsbury, Diane Gendering Welfare states. London: Sage, Lewis, Jane (1992) Gender and the development of welfare regimes, Journal of European Sociology 44:501-18, Siaroff, Alan (1994) Work, Welfare and Gender Equality: A New Typology i Sainsbury, Diane Gendering Welfare States. London: Sage 7 Jag kommer i uppsatsen att använda mig av ras istället för etnicitet, då jag likt Paulina de los Reyes och Irene Molina anser att de båda begreppen har samma betydelse, men att etnicitet till skillnad från ras har en neutraliserande verkan som riskerar att befästa rasistiska strukturer och praktiker. För en ingående diskussion och mer läsning se kapitlet Kalla mörkret natt! Kön, klass och ras/etnicitet i det postkoloniala Sverige i de los Reyes, Paulina, Molina, Irene och Mulinari, Diana (red) (2005) Maktens (o)lika förklädnader. Stockholm: Atlas. Etnicitet blir också komplext att använda i det feministiska teoretiska ramverk som uppsatsen utgår ifrån, då ras där inbegriper mer än etnicitet, se kapitel 4.2. 8 Se bland annat de los Reyes, Paulina (2005) Intersektionalitet, makt och strukturell diskriminering i SOU 2005:41 Bortom Vi och Dom Teoretiska reflektioner om makt, integration och strukturell diskriminering. Stockholm: Fritzes, Dahl, Ulrika (2005) Scener ur ett äktenskap: jämställdhet och heteronormativitet, i Kulick, Don (red) (2005) Queersverige, Stockholm: Atlas, Knocke, Woukko (1993) De invandrade kvinnornas arbetsmarknad i DS 1993:8 Kvinnors arbetsmarknad. 1990-talet återtågets årtionde? Stockholm: Arbetsmarknadsdepartementet, Towns, Ann, (2002) Paradoxes of (In)Equality: something is rotten in the gender equal state of Sweden i Cooperation and conflict: journal of the Nordic international studies association. Vol. 37, Yazdanpanah, Soheyla Få livet att gå ihop: om lågavlönade kvinnors inkomstkällor i SOU 2005:66 Makt att forma sitt eget liv, Carbin, Maria (2008) Honour related violence the invention of a policy problem in Sweden i Magnusson, Eva, Rönnblom, Malin & Silius, Harriet Critical Studies of Gender Equality. Nordic Dislocations, Dilemmas and Contradictions Stockholm, Göteborg: Makadam 9 Pierre, Jon & Rothstein, Bo (red) (2003) Välfärdsstat i otakt. Om politikens oväntade, oavsiktliga och oönskade effekter. i Pierre & Rothstien Välfärdsstat i otakt Malmö: Liber, Dahlström, Carl (2003) Lagt kort 2

1.1 Forskningsproblem Inledningen visar att två vitt skilda discipliner med två olika ontologiska utgångspunkter riktar en liknande kritik mot den svenska politikens oförmåga att erkänna skillnader inom grupper. Den svenska modellens universella välfärdsstatslösningar där alla behandlas lika, kanske inte är det mest rättvisa. Det som också förenar kritikerna är att de utgår från en större och övergripande samhällelig kontext, att det är den fastslagna politiken och de policys som formuleras utifrån den som utgör fokus. Men stämmer bilden och kritiken om vi inte enbart ser till den övergripande politiken och målformuleringarna, utan vänder blicken nedåt i styrningskedjan till de tjänstemän som i sitt dagliga arbete möter de som utmanat den svenska modellen och de som inte ingår i normen de invandrade svenskarna? 10 Forskningsproblemet återfinns i förvaltningen och riktar fokus på de som har till uppgift att implementera den politik som ovanstående forskare kritiserar. I den moderna välfärdsstaten har situationsanpassade myndigheter en nyckelposition. En sådan myndighet kan vara socialkontor, arbetsförmedlingar eller vårdinrättningar, men det som förenar dem är att det föreligger en direktkontakt mellan tjänsteman och klient 11 och att tjänstemannen har ett handlingsutrymme kopplat till sin yrkesroll. 12 I det dagliga arbetet befinner de sig mellan klienten och den myndighet de företräder, något som gör att yrkesrollen får en dubbel karaktär, det är både en kontakt mellan två människor och ett förhållande mellan klient och organisation. 13 ligger: svensk invandrarpolitik 1964-2000 i Pierre & Rothstien, Appelqvist, Maria (2000) Flyktingmottagandet och den svenska välfärdsstaten under 1990-talet i SOU 2000:37 Välfärdens förutsättningar. Arbetsmarknad, demografi och segregation. Stockholm: Norstedts s. 215ff, Demker, Maria (2003) Att förbli i Ingemansland. Immigrationspolitikens brist på institutionell förändring. i Pierre & Rothstien 10 Jag kommer i återstoden av uppsatsen använda mig av termen invandrare när jag talar om personer som är födda utanför Sverige. Även om termen är kritiserad, ofta missvisande och bidrar till att konstruera grupptillhörigheter som ställs mot det svenska, väljer jag av flera skäl att använda den. Termen invandrare används i många sammanhang, både hos de som jag intervjuat för min uppsats och i myndighetssammanhang. För att kunna hitta ett samlingsnamn har jag valt att vara pragmatisk och använda det begrepp som är vanligt förekommande i den kontext uppsatsen skrivs inom. Däremot är jag medveten om den problematik som finns med att använda begreppet. Av samma skäl väljer jag också att använda mig av termen svenskar och etniska svenskar i uppsatsen. För mer läsning om kritiken av begreppet invandrare, se bland annat Peralta, Amanda Det sagda och det tänkta. Begreppsanvändning och begreppsskifte i diskursen om invandrare och invandrarpolitik i SOU 2006:37. 11 I uppsatsen använder jag mig av termen klient när jag talar om de medborgare som tar del av verksamheten på situationsanpassade myndigheter. Samhällsvägledarna använder beteckningen kund när de talar om medborgarna som besöker medborgarkontoren och arbetsförmedlarna talar både om klienter och om sökande. Jag har valt att använda mig av klient, både för att det ska bli konsekvent och för att termen kund för tankarna till privata och vinstdrivande företag, vilket riskerar att bli missvisande när det gäller offentlig verksamhet. Se även Schierenbeck, Isabell (2003) Bakom välfärdsstatens dörrar Umeå: Boréa Bokförlag s. 224. 12 Lipsky, Michael (1980) Street-level bureaucracy: dilemmas of the individual in public services. New York: Sage, s. 3, Scheirenbeck (2003) s. 18f, 27ff 13 Lipsky (1980) s. 71f, Schierenbeck (2003) s. 33 3

Dessa tjänstemän arbetar efter mål och formuleringar som utgår från en universell syn på rättvisa och en syn på jämställdhet som utgår från att män och kvinnor är enhetliga grupper som ska ställas jämnt. Dock möter de tjänstemän som arbetar i invandrartäta kommuner och områden en befolkningssammansättning som utmanar generella välfärdsstatslösningar genom att skilja sig från normen och där det kan ses som mer rättvist att erkänna skillnader inom gruppen kvinnor och män. Det gör det intressant att undersöka hur tjänstemännen hanterar det korsdrag de befinner sig i: samtidigt som de ska förhålla sig till mål- och problemformuleringar som utgår från en universell syn på rättvisa och jämställdhet ska de tillgodose de behov och krav som klienterna har. Det blir därmed också relevant att undersöka vilken syn tjänstemännen har på jämställdhet. Genom att det finns ett handlingsutrymme kopplat till tjänstemännens arbetssituation, finns det också en möjlighet att de tolkar de mål och regler som de ska förhålla sig till på olika sätt. Forskning visar att uppfattningar, föreställningar och tolkningar hos dessa tjänstemän också får genomslag i deras arbete, att det tillämpas i mötet med klienterna. 14 Det område som står i fokus för min undersökning är Botkyrka kommun söder om Stockholm och där har jag valt att intervjua tjänstemän som arbetar på medborgarkontor och arbetsförmedling. 15 1.2 Syfte och frågeställningar Uppsatsens syfte är att undersöka hur tjänstemän som arbetar i förvaltningen i ett invandrartätt område samhällsvägledare och arbetsförmedlare i Botkyrka kommun i sin yrkesutövning hanterar positionen mellan den generella välfärdspolitiken och de krav och de behov som finns hos deras klienter. Uppsatsen undersöker också vilken syn på kön, rättvisa och jämställdhet som tjänstemännen har. Vidare syftar undersökningen även till att analysera hur tjänstemännen bemöter invandrade män och kvinnor. För att ovanstående ska kunna undersökas har följande frågeställning formulerats: Vilka tolkningar av jämställdhet har tjänstemän som arbetar inom situationsanpassade myndigheter i Botkyrka kommun? 14 Schierenbeck (2003) s. 27ff, Kamali, Masoud (2002) Kulturkompetens i socialt arbete. Om socialarbetarens och klientens kulturella bakgrund. Stockholm: Carlsson s. 152-157 samt Soydan, Haluk (1995) Försäkringskassan och invandrarna. Lund: Bokbox s. 154ff 15 För en mer ingående diskussion av val av fall se 3.2. 4

Denna fråga är nödvändig att ställa i ett första steg för att kunna undersöka hur tjänstemännen ser på de klienter de möter i förvaltningen. Genom att besvara denna första frågeställning är det möjligt att gå vidare i analysen och undersöka hur tjänstemännen bemöter sina klienter, om det handlingsutrymme som tjänstemännen har tas i besittning och hur det i så fall påverkar klienterna. Detta sker genom att följande frågeställning besvaras: Hur får tjänstemännens handlingsutrymme betydelse för vilket bemötande män och kvinnor i Botkyrka får? Frågeställningarna besvaras i kapitel 5 och 6. I kapitel 7 diskuteras undersökningens resultat i en avslutande diskussion där resultaten också knyts till tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter. 2. Forskningsläge 2.1 Inledning Den forskning som är relevant för studien befinner sig på två nivåer, en nivå som berör välfärdsstaten och dess utformning samt en nivå där anställda i förvaltningen är i fokus. Forskningsläget struktureras också därför utifrån dessa två nivåer. Mycket av diskussionerna kring välfärdspolitik tenderar att hålla sig på ett övergripande plan och inte placera ämnet i den faktiska kontexten. Även den kritiska jämställdhetsforskningen tenderar att förhålla sig till problemet på en mer teoretisk än empirisk nivå. Kapitlets första del diskuterar på ett övergripande plan välfärdsstatens betydelse för synen på kvinnor och män och på en rättvis politik för olika grupper. Den andra nivån fokuserar på forskning kring de som ansvarar för att politiken implementeras, det vill säga tjänstemän som arbetar i förvaltningen och som möter invandrare i sin myndighetsutövning. 2.2 Välfärdsstaten försvarare och kritiker Att i statsvetenskapliga sammanhang diskutera välfärdsstaten utan att ta avstamp i sociologen Gösta Esping-Andersens typologi är i det närmaste oundvikligt. I sin forskning har han utvecklat tre idealtyper inom vilka olika välfärdsstater kan placeras in: den liberala, den konservativa samt den socialdemokratiska. Det som dock förenar välfärdsstaten är att den i olika grad av statligt intervenerande rättar till ojämnlikheter mellan olika grupper. Den förstnämnda kategoriseras av behovsprövat stöd, få universella transfereringar och att de som erhåller statliga bidrag utgörs av grupper med låga inkomster. Hit räknar författaren länder som USA, Kanada och Australien. I den konservativa modellen har staten en stor roll i att 5

stötta utsatta grupper, men den omfördelar inte resurser i stort. I denna modell har kyrkan dominerat och den präglas av subsidiaritetsprincipen och ser familjen som fundamentet och kittet i staten. Hit räknar Esping-Andersen länder som Tyskland, Italien och Frankrike. Den tredje och sista modellen som vi återfinner hos Esping-Andersen är den socialdemokratiska, till vilken Sverige och de andra nordiska länderna räknas. Här har socialdemokratiska jämlikhetsideal dominerat, välfärden är universell och alla medborgare ska ha största möjliga standard. I denna modell upplöses också familjen som minsta enhet och det är istället individen som är föremål för välfärdsstatspolitiken. 16 Den svenska modellen har utgått från en universalistisk tolkning av begreppet jämlikhet som innebär att alla medborgare ska ha samma nivå. 17 Utifrån denna syn ses rättvisa som att alla medborgare ska befinna sig på lika nivå. Bilden av att den universella välfärdsstaten är mest rättvis har ifrågasatts av forskare som den feministiska filosofen Nancy Fraser, statsvetaren Iris Marion Young, filosofen Charles Taylor och sociologen Keith Pringle vilka hävdar att denna omfördelning exkluderar och missgynnar minoriteter genom att staten inte erkänner att det finns skillnader inom grupper. Istället menar de att den liberala välfärdsstatsmodellen med sitt individualistiska tänkande ibland kan vara bättre lämpad för att hantera sociala klyftor mellan etniska grupper. 18 Esping-Andersen har kritiserats av feministiska välfärdsstatsforskare som statsvetaren Diane Sainsbury, sociologen Ann Shola Orloff, statsvetaren Alan Siaroff och Jane Lewis, forskare i socialpolitik, 19 för att vara androcentrisk och inte se till de skilda villkor som män och kvinnor har i välfärdsstaten. 20 Esping-Andersens fokus på stat, marknad och (manlig) individ missar kvinnans roll som utförare av obetalt arbete inom familjen och att de-komodofieringen ser olika ut för välfärdsstatens medborgare beroende på deras kön. Även stratifieringen som mått på välfärd har kritiserats för att definieras utifrån termer av social orättvisa, att den domineras av ett klassperspektiv som inte rymmer andra variabler än klass. Genom att inte utgå från den 16 Esping-Andersen, Gösta (1990) The Three Worlds of Welfare Capitalism. Princeton: Princeton University Press s. 27ff 17 Rothstein (2003b) s. 63f 18 Se bland annat Fraser, Nancy (1995) Från omfördelning till erkännande? Rättvisedilemman i en postsocialistisk tid i Den radikala fantasin: mellan omfördelning och erkännande. Göteborg: Daidalos, Young, Iris Marion (1990) Att kasta tjejkast. Stockholm: Atlas, Pringle, Keith (2006) Svenska välfärdssvar på etnicitet: intersektionella perspektiv på barn och barnfamiljer i SOU 2006:37 Om välfärdens gränser och det villkorade medborgarskapet Stockholm: Fritzes, Taylor, Charles (1999) Erkännandets politik i Taylor, Charles (red.) Det mångkulturella samhället och erkännandets politik. Andra upplagan. Göteborg: Daidalos 19 Orloff (1993), Lewis (1992), Siaroff (1994), Sainsbury, Diane (1996) Gender Equality and Welfare States London: Sage 20 Även om Esping-Andersen vidareutvecklade sin teori med begreppet de-familisering i Social Foundations of Postindustrial Economies har han varken problematiserat familjebegreppet eller vägt in andra parametrar som ras eller sexualitet i analysen. 6

arbetande mannen som norm, har feministiska välfärdsforskare visat att välfärdsstaten skapar olika villkor för män och kvinnor. Så som ovanstående forskare har kritiserat Esping-Andersen och andra välfärdsstatsforskare för att vara androcentriska, kan Sainsbury, Orloff, Siaroff och Lewis kritiseras för att se kvinnor och män som enhetliga grupper i välfärdsstaten. Genom att inte se de olika behov som finns inom gruppen kvinnor beroende på ras, religion eller sexuell läggning utgår det som konstrueras som kvinnors behov från en oproblematiserad norm och den universella välfärdspolitiken riskerar att bli orättvis genom att inte erkänna skillnader inom gruppen. Detta kan knytas till den kritik som förvaltningsforskare reser, att den svenska välfärdsstaten inte är rustad för att hantera de nya utmaningar som den ställts inför med en ökad invandring och en befolkningssammansättning som blivit allt mer heterogen. Den svenska modellen har kritiserats för att den i sin strävan efter att ställa alla jämnt inte ser till de olika behov som finns, och det finns även en liknande kritik mot den svenska jämställdhetspolitiken. Den kritiseras för att bygga på en vit heterosexuell norm som förutsätter att kvinnor och män lever och arbetar sida vid sida, både i den privata sfären och på arbetsmarknaden. Denna norm gör också att politik och policys skapas utifrån en universell syn på kvinnor och deras intressen. Genom att det som ses som svenskt konstrueras som jämställt, blir också det icke-svenska ickejämställt. Rätten till arbete och egen försörjning har utgjort en central position i jämställdhetskampen och idag är det få politiker som ifrågasätter kvinnors deltagande på arbetsmarknaden och som överhuvudtaget diskuterar frågan. Den rättigheten ses som självklar och istället reses krav på fler kvinnor på framträdande positioner i yrkeslivet, fler föräldralediga pappor och hushållsnära tjänster för att få vardagen med arbete och familj att gå ihop. 21 Genom att tala om ett livspussel som ska läggas, blundar jämställdhetspolitiken för maktrelationer mellan kvinnor och ser inte den ökade polariseringen av kvinnors villkor. Synen på kvinnor och män blir också problematisk när ett jämställdhetsperspektiv ska implementeras i verksamheten. Statsvetarna Carol Lee Bacchi och Joan Eveline konstaterar att den förståelse av kön som genomsyrar den statliga jämställdhetspolitiken i vissa fall bidrar till att reproducera och öka den vite mannens primat, medan andra tolkningar av kön bidrar 21 Dahl, Ulrika (2005) s. 52-56, de los Reyes, Paulina (2000) Folkhemmets paradoxer. Genus och etnicitet i den svenska modellen., Kvinnovetenskaplig tidskrift, 2, de los Reyes, Paulina (2005) s. 239f, Yazdanpanah, Soheyla (2005), Carbin, Maria (2008) 7

till att orättvisor avhjälps. 22 Detta kan knytas till min undersökning och den komplexitet som jämställdhetsbegreppet inbegriper. Att begreppet, likt synen på kön, bidrar till att reproducera vissa maktordningar och inte se de orättvisor som kan finnas inom gruppen kvinnor och män. Dock berör forskningen ovan problematiken på ett mer övergripande och politiskt plan, därför måste vi också söka oss ned i kedjan och till den forskning som berör de som implementerar politiken tjänstemännen i förvaltningen. 2.3 Välfärdspolitiken i förvaltningen Även om den statliga politiken har högt ställda mål och att den socialdemokratiska modellen med Sverige i spetsen kan ses som ett framgångsrikt välfärdsexempel, är det viktigt att undersöka implementeringsprocessen nedifrån, det vill säga att se hur politik och policys verkställs i förvaltningen. Eftersom jag är intresserad av verksamheten och de som ytterst ska omsätta politik och policys i praktiken, kretsar denna del av forskningsläget kring tjänstemännen i de situationsanpassade myndigheterna. Dock blir det tudelat, ty där den empiriska delen av implementeringsforskningen kring jämställdhet inte intresserar sig för ras, ser inte heller den empiriska forskningen kring invandrare till kön i någon större utsträckning. 23 Däremot kan vi genom den tidigare forskningen se vilken roll tjänstemän i förvaltningen spelar och att deras förförståelser och tolkningar får genomslag i myndighetsutövningen. I en studie av svenska kommuner ser statsvetaren Ingrid Pincus att det finns strukturella problem på den lokala nivån som påverkar implementeringen av jämställdhetspolicys. Hon har studerat hur män på ledande positioner i kommunal politik och förvaltning bidrar till att bromsa och förhindra implementering av jämställdhetspolicys. Pincus menar att passivitet och tystnad hos en majoritet av de svenska männen varit det största hindret för att integrera jämställdhet i verksamheten, att det bidragit till icke-implementering. 24 Den svenska välfärdsstaten kritiseras för att hålla kvar vid homogena och enhetliga lösningar som tenderar att diskriminera kvinnor, etniska grupper och religiösa grupper. Att tjänstemän som möter invandrarklienter ställs inför nya utmaningar och krav på grund av den förändrade 22 Bacchi, Carol Lee & Eveline, Joan (2005) What are we mainstreaming when we mainstream gender? i International Journal of Politics, 7:4 s. 497 23 Som jag konstaterade ovan finns mycket forskning om hur flera maktassymetrier interagerar, men de tenderar att stanna på det teoretiska planet och inte studeras empiriskt. Likaså är studier kring svensk jämställdhetspolitik ofta något som görs utifrån ett uppifrånperspektiv på implementering eller genom att studera jämställdhetsarbete och jämställdhetsintegrering inom organisationer. 24 Pincus, Ingrid (2002) The politics of gender equality policy: a study of implementation and nonimplementation in three Swedish municipalitie. Örebro Universitet: Örebro s. 179-186 8

befolkningssammansättningen har också konstaterats. Därför är det intressant att ta del av den forskning som undersöker möten mellan tjänstemän i förvaltningen och invandrarklienter. Haluk Soydan, professor i socialt arbete, har undersökt hur tjänstemän på försäkringskassan i Norsborg (som är en del av Botkyrka kommun) bemöter och förhåller sig till klienter med olika etnisk bakgrund. Studien visar att handläggarna har bestämda bilder av invandrare. Det handlingsutrymme som handläggarna har kopplat till sin yrkesroll innebär att dessa bilder får genomslag i tillämpningen. Klienterna bemöts därför inte alltid som ett enskilt fall, utan bemötandet sker utifrån bestämda bilder av vad en invandrare är. 25 Studien visar att de ärenden som är invandrarärenden i större utsträckning än svenska ärenden ofta får en improviserad lösning och Soydan konstaterar att detta kan ha betydelse för att invandrare är överrepresenterade i långtidssjukskrivningar och förtidspensioneringar. 26 Att invandrarklienter får ett annat bemötande än klienter med svensk bakgrund menar även sociologen Masoud Kamali. Han ser att de normer som svenska myndigheter utgår från bygger på det relativt homogena samhälle som Sverige en gång var och att det därför är viktigt att se vad som händer i mötet mellan myndighetspersoner och invandrarklienter. Likt Soydan ser Kamali att den kategorisering som sker av invandrare som en enhetlig grupp med bärare av vissa attribut påverkar det bemötande de får i kontakter med myndigheter och dess företrädare. 27 Även statsvetaren Isabell Schierenbeck fokuserar på möten mellan myndighetspersoner och invandrare. Genom att jämföra svensk och israelisk invandringspolitik drar hon slutsatsen att där den svenska integrationspolitiken misslyckats, har den israeliska lyckats efter en kort tid i landet arbetar den invandrade befolkningen i nästan samma utsträckning som övriga. Schierenbeck menar, likt Soydan och Kamali, att en konsekvens av tjänstemännens handlingsutrymme är att deras egna uppfattningar om invandrare får genomslag i arbetet. 28 Att de kulturella egenskaperna upptar frontlinjebyråkraternas resonemang i så pass stor utsträckning talar vidare för att individerna inte bemöts i enlighet med de förvaltningsdemokratiska principerna om rätt till likabehandling och lika prövning i ärendehanteringen. Istället framstår de kulturella skillnaderna som en naturlig utgångspunkt i frontlinjebyråkraternas handläggning, vilket talar för att frontlinjebyråkraternas i vissa fall negativa uppfattningar om invandrarklienternas kulturella egenskaper är en del av den faktiska myndighetsutövningen. 29 25 Soydan (1995) s. 154f 26 Soydan (1995) s. 167-169 27 Kamali (2002) s. 146-150 28 Schierenbeck (2003) s. 208ff 29 Schierenbeck (2003) s. 210 9

Genom att studera hur handlingsutrymmet påverkar det faktiska policyutfallet, visar Schierenbeck att tjänstemännens handlingsutrymme i svensk förvaltning får konsekvenser för myndighetsutövningen, att det skapar utrymme för att stereotypa uppfattningar om invandrare får genomslag i svensk integrationspolitik. 30 Här finns det en forskningslucka att fylla. Den kritik som riktas mot den svenska välfärdsstaten, både vad det gäller att den inte anpassat sig till den mer heterogena befolkningen och jämställdhetspolitikens oförmåga att se till skillnader inom gruppen män och kvinnor, tenderar att antingen studeras genom ett uppifrånperspektiv eller att stanna på en teoretisk nivå och inte studeras empiriskt. Genom att negligera vad som sker i den faktiska verksamheten, saknas empiriskt underlag om huruvida tjänstemännen som befinner sig på välfärdsstatens gräsrotsnivå, börjat gå i en annan takt än de som håller takten på central nivå. I den empiriska forskningen kring mötet mellan myndighetspersoner och invandrarklienter studeras sällan kön tillsammans med ras. Därför blir det intressant att utgå från ett nedifrånperspektiv och se om det handlingsutrymme som finns inbyggt i yrkesrollen hos tjänstemän som arbetar i situationsanpassade myndigheter, gör att det är en annan jämställdhetspolitik som förs i förvaltningen än den som formuleras på central nivå. 30 Schierenbeck (2003) s. 208ff 10

3. Metod och material 3.1 Inledning I detta kapitel presenteras val av fall, metod och material. Fallet, Norra Botkyrka, diskuteras och ges en bakgrund. Vidare redogörs för hur uppsatsens frågeställningar besvaras med hjälp av metoden och hur undersökningen genomförts. I anknytning till detta diskuteras de teorier som används i uppsatsen och hur de sätts i relation till metod och material. I kapitlet diskuteras även det material som ligger till grund för undersökningen. 3.2 Val av fall Empirisk fokus riktas mot anställda på medborgarkontor och arbetsförmedling i den norra delen av Botkyrka kommun söder om Stockolm. 31 Norra Botkyrka med sina 55 procent invandrare lämpar sig väl för en studie av anställda som arbetar i ett område med en heterogen befolkning. Norra Botkyrka kan ses som representativt för ett invandrartätt område i en storstad, ett så kallat representativt fall. 32 Den kontext som Norra Botkyrka utgör kan likställas med andra invandrartäta områden i storstäder, till exempel Rosengård utanför Malmö, Hammarkullen utanför Göteborg eller Tensta utanför Stockholm, som alla varit en del av Storstadssatsningen. 33 I området finns både arbetsförmedling och medborgarkontor, vilket gör att det inte är en unik verksamhet som undersöks. Att valet föll just på Norra Botkyrka och inte någon annan förort i min geografiska närhet grundar sig också på att Botkyrka kommun själva var intresserade av att undersöka jämställdhetsarbetet i förvaltningen, närmare bestämt det arbete som sker ute på medborgarkontoren. Detta gjorde att jag gavs möjlighet att på ett enkelt sätt komma i kontakt med anställda inom förvaltningen. 3.2.1 Fallstudie som metod Metodvalet styrs av frågeställningarna, så även i denna uppsats. För att besvara frågeställningarna som formulerats ovan behövs en metod som möjliggör att både tolkningar hos tjänstemännen och av myndighetsutövningen. Fallstudier undersöker fenomen i sin verkliga kontext, då gränsen mellan fenomenet och kontexten är oklar. Detta gäller även mitt fall, Norra Botkyrka, där både kontexten och fenomenet kan knytas till tjänstemännens arbete 31 En mer ingående diskussion och redogörelse för kommunen följer nedan 32 Lindvert, Jessica & Schierenbeck, Isabelle (2008) Om jämförande politik och policy i Lindvert, Jessica & Schierenbeck, Isabelle Jämförande politik, Malmö: Liber s. 65 33 För den som vill veta mer om Storstadssatsningen har Södertörns Högskola samlat utvärderingar från projektet på högskolans hemsida www.sh.se 11

på situationsanpassade myndigheter. 34 Alexander L. George och Andrew Bennets krav för vad en undersökning i form av en fallstudie bör innehålla har varit vägledande i metodarbetet. Det har skett genom att avgränsa vad som utgör mitt universum, att analysenheter är tydligt definierade och att teoriutvecklingen bidrar till att möjliggöra för policyskapare att påverka utfallet i verksamheten. 35 För uppsatsen innebär det att Norra Botkyrka utgör det fall som studeras, att analysenheterna utgörs av mötet med tjänstemännen och genom att det tentitaiva ramverket styr analysen sker en teoriutveckling som möjliggör en slutdiskussion som också kan användas för att utveckla arbetet förvaltningen. I ett inledande skede övervägde jag att genomföra en jämförande fallstudie, men valde bort det av följande skäl. Att jämföra med ett område som utgörs av Norra Botkyrkas motsats, det som inom statsvetenskaplig forskning kallas mest olika design, faller på att den typen av möten som sker i mindre invandrartäta områden skiljer sig från möten med invandrarklienter. 36 Det kan innebära att handlingsutrymmet inte tas i anspråk och eftersom jag är intresserad av hur handlingsutrymmet får betydelse för hur män och kvinnor bemöts, förlorar en sådan jämförelse i betydelse. Uppsatsens frågeställningar kräver också en metod som tillåter tolkningar av materialet. Inom den samhällsveteskapliga disciplinen finns det en återkommande kritik av tolkande studier, de anses inte objektiva och brister därmed i reliabilitet. Men även dessa ståndpunkter kritiserats ifrån flera håll. Även forskning som gör anspråk på att vara objektiv är subjektiv, ty inga empiriska fakta kan förstås utan en diskursiv ram allt vi gör och säger är tolkningar. Bilden av forskaren som någon som kan ta ett steg tillbaka och genom det stå utanför och betrakta världen och på det sättet förhålla sig objektiv och vara sanningsenlig, kritiseras för att vara förlegad. 37 Därför har jag valt att inte genomföra en kvantitativ studie vars syfte är att skapa generaliserbara resultat. Inom hermeneutiken talas om den hermeneutiska cirkeln för att förstå hur resultatet i en tolkande undersökning kommer till. Det innebär att delar i en text tolkas utifrån texten som helhet och helheten utifrån delarna. Att en speciell term i en text måste uttolkas utifrån det större sammanhanget som är textens helhet. Genom att termens innebörd 34 Yin, Robert. K (1994) Case study research. Design and methods. Andra upplagan. Thousand Oaks: Sage s. 1f 35 Alexander L. George & Andrew Bennet (2005) Case Studies and Theory Development in the Social Science. Cambridge, Massachusetts: Bcsia s. 69f 36 Esaiasson, Peter m.fl. (2003) Metodpraktikan Konsten att studera samhälle, individ och marknad. Stockholm: Nordstedts juridik s. 116ff 37 Se bland annat Bacchi, Carol Lee (1999) Women, Policy and Politics, the Construction of Policy Problems. London: Sage s. 54, Fischer, Frank (2003) Reframing Public Policy: Discursive Politics and Deliberative Practices, Oxford: Oxford University Press s. 62, Cavarero, Adriana (2004) Politizing Theory i White, Stephen K. & Moon, Donald (red) What is Political Theory? London: Sage s. 57ff 12

klarläggs så framstår kanske texten i ett nytt ljus. 38 Även om jag inte genomför en textanalys kan detta resonemang knytas till min undersökning, att de intervjuer som jag genomför med tjänstemännen måste tolkas utifrån den kontext (och det fenomen) som mitt fall utgör. 3.2.2 Norra Botkyrka en presentation Botkyrka kommun är en av 25 kommuner i Stockholms län och hade i december 2008 cirka 80 000 invånare, varav 38 000 bor i Norra Botkyrka. 39 Kommunen delas geografiskt in i norra och södra Botkyrka, men det är inte bara den geografiska uppdelningen som skiljer områdena åt de två områdena skiljer sig även i befolkningssammansättning. Den del som studeras i uppsatsen är Norra Botkyrka med sin heterogena befolkning. De delområden som ingår i Norra Botkyrka är Alby, Eriksberg, Fittja samt Hallunda/Norsborg. Av kommunens fem medborgarkontor är tre placerade i Norra Botkyrka, mer exakt i Alby, Fittja samt Hallunda. Arbetsförmedlingen har klienter från hela Botkyrka kommun och även grannkommunen Salem, men är placerat i Hallunda. Av Norra Botkyrkas invånare har cirka 55 procent utländsk bakgrund och av dem har cirka 22 procent ett annat medborgarskap än svenskt. Det innebär en ökning med nära fyra procent sedan år 2000 då 51,5 procent av innevånarna hade en annan bakgrund än svensk. Ursprungsområdena fördelar sig som följer: Figur 1. Ursprungsområden för innevånare med utländsk bakgrund i Norra Botkyrka 2008 (diagrammet baseras på uppgifter från kommunens områdesstatistik) Medborgarkontoren fungerar som platser dit kommunens medborgare kan vända sig för att information och hjälp med kommunens service, men också hjälp med annan offentlig service. 38 Kvale, Steinar (1997) Den kvalitativa forskningsintervjun. Studentlitteratur. Lund. s. 50-51 39 Uppgifterna är hämtade från Botkyrka kommuns egen områdesstatistik. 13

Tjänstemännen, det så kallade samhällsvägledarna, på medborgarkontoren handlägger ärenden som rör färdtjänst, barnomsorg, ansökningar om försörjningsstöd (även om de inte fattar beslut om klienterna ska få bidrag eller ej, bortsett från de medborgare som är över 55 år) och hjälper till att fylla i blanketter, bistå i konsumentärenden eller formulera överklagan vid avslag av olika form av bidrag. I Fittja finns också jobbcoaching där medborgarna kan få hjälp att skriva CV och platsansökningar. Arbetsförmedlingen arbetar i sin tur utifrån det nationella uppdraget att sammanföra dem som söker arbete med dem som söker arbetskraft och dit vänder sig arbetssökande och arbetsgivare. 40 Arbetsförmedlarna arbetar både i en öppen verksamhet dit klienterna kommer för att söka arbete och med mer specialiserade områden som rehabilitering, studie- och yrkesvägledning etc. 3.3 Metodologiskt tillvägagångssätt 3.3.1 Intervjuundersökningen Eftersom det är tjänstemännens egna uppfattningar som står i fokus för undersökningen, framstod intervjuer tidigt som det lämpligaste tillvägagångssättet. I inledningsskedet övervägde jag även deltagandeobservationer, men avstod då risken var för stor att det blev mina tolkningar av tjänstemännens agerande som hamnade i fokus och inte deras tolkningar. Dock inleddes undersökningen med att jag tillbringade en dag på varje medborgarkontor för att observera hur verksamheten ser ut. Jag upplever det som en stor fördel att jag var med på arbetsplatserna, för att jag fick ta del av den arbetssituation som råder på medborgarkontoren, men också för att hinna prata med mina respondenter före intervjuerna. Det gjorde att intervjusituationen blev mindre dramatisk när vi redan hade träffats och jag upplevde att tjänstemännen var mer bekväma med situationen och därmed kunde tala mer avslappnat och öppet. På arbetsförmedlingen var jag inte med i samma utsträckning, men den bild jag hann få under den tid jag väntade på mina respondenter, hörde dem prata i telefon, samtala med klienter och observerade dem i den öppna verksamheten stämmer med den bild jag fick av intervjuerna. Dessutom stärker observationerna slutsatserna, de uppfattningar som tjänstemännen ger uttryck för i intervjuerna stämmer också med de samtal och möten jag iakttog mellan klienter och kollegor. Samtalsintervjuer är användbart när vi vill veta hur människor själva uppfattar sin värld. 41 Annika Lantz kallar det att spegla en källa, att respondenten under intervjun ges 40 Arbetsförmedlingens hemsida, www.ams.se 41 Esaiasson m. fl (2003) s. 286 14

möjlighet att uttrycka sina tankar och att hen 42 på så sätt kommer till sin rätt. 43 Steinar Kvale talar om livsvärd, att den kvalitativa forskningsintervjuns syfte är att beskriva och förstå de centrala teman som respondenten upplever och förhåller sig till. 44 Eftersom jag undersöker tolkningar hos dem som arbetar i förvaltningen i ett invandrartätt område har såväl val av intervjupersoner som metodval gjorts utifrån det som kallas för undersökning av respondentkaraktär och som lämpar sig när en forskare är intresserad av att undersöka om verkligheten överstämmer med hur det borde vara. 45 I mitt fall innebär det att det inte är de olika tjänstemännen som är i fokus för undersökningen, utan de uppfattningar som de ger uttryck för, de uppfattningar som de tar med sig in i mötet med klienterna. En intervjuguide för en kvalitativ intervju utformas utifrån tematiska frågor som ringar in de för intervjun viktigaste områdena, för att sedan följas av uppföljningsfrågor som knyter an till de tematiska frågorna och avslutningsvis innehålla direkta frågor. Intervjuns inledning bör också ta upp premisserna för intervjun och dess syfte samt frågor av mer allmän karaktär till respondenten. 46 Lantz diskuterar också kontextens betydelse i öppna intervjuer, att det måste ske en avgränsning för att intervjun ska vara relevant. 47 Dessa premisser har också legat till grund när intervjuguiden för undersökningen togs fram. Guiden är utformad enligt de teman som ligger till grund för den analysmodell som diskuteras under teoriavsnittet. Under varje tema formulerades sedan frågor med utgångspunkt från det feministiska teoretiska ramverket och implementeringsteorierna. 48 Att jag redan i ett tidigt stadium strukturerade intervjuerna, gjorde att jag lättare fick en överblick av de teman som återfanns i intervjuerna och undgick det som Kvale annars menar blir ett hinder i analysen, att det är för sent att fråga sig hur 42 Jag har valt att i uppsatsen använda mig av det könsneutrala pronomenet hen, detta av flera skäl. Ett skäl är att jag vill avköna tjänstemännen. Både för att de ska vara anonyma, att det inte ska kunna gå att spåra vilken frontlinjebyråkrat som sagt vad genom att deras kön framkommer, men också för att jag inte vill att läsaren ska tillskriva tjänstemännen (och deras uttalanden) egenskaper på grund av deras kön. Ett annat skäl till att jag väljer att använda mig av hen är att jag anser att det i det svenska språket saknas ett pronomen som inte gör kön, att det grammatiska system vi har idag tvingar oss att tala om människor som kön. Detta bidrar till att reproducera uppfattningar om att man och kvinna är två fasta kategorier och de enda kön som finns, vilket utesluter människor som har en könsöverskridande identitet. Genom att aktivt använda sig av ord förändras språket. Ett talande exempel är ordet snippa som lanserades av RFSU på 1990-talet och som genom att allt fler använde sig av det, ledde till att det idag finns ett etablerat ord för flickors könsorgan. 2006 skrevs snippa också in i Svenska Akademins ordlista. Genom att vara en av dem som använder mig av hen i skrivna sammanhang hoppas jag också kunna vara delaktig i, även om jag är medveten om att det är en lång process, att göra det svenska språket mindre könskodat. 43 Lantz, Annika (2007) Intervjumetodik. Lund: Studentlitteratur s. 14f 44 Kvale (1997) s. 34 45 Esaiasson m. fl (2003) s. 297 46 Esaiasson m. fl (2003) s. 298ff, Lantz (2007) s. 33, 57f 47 Lantz (2007) s. 53f 48 Se bilaga 1 15

materialet ska analyseras efter det att man genomfört intervjuerna. Intervjuguider ska istället formas utifrån teman som knyter an till de teoretiska begreppen, men samtidigt vara så dynamiskt upplagd att samtalet kan flyta så naturligt som möjligt. 49 Jag genomförde också provintervjuer för att se om intervjuupplägget fungerade. Det gjorde att min första intervjuguide reviderades och att vissa frågor ströks eller fick byta plats för att intervjuns dynamik skulle blir så god som möjligt. Intervjuerna genomfördes på medborgarkontor och arbetsförmedling och tog i genomsnitt en timme i anspråk. Samtliga intervjuer spelades in. 3.3.2 Undersökningens genomförande Själva undersökningen har genomförts i flera led. De inspelade intervjuerna transkriberades och skrevs ut i sin helhet, redan där skedde en del av analysen. 50 Intervjutexten är inte en given litterär text då den, till skillnad från den litterära texten, framträder samtidigt som den tolkas. Att den omfattar både skapandet och den framförhandlande tolkningen av texten. 51 För att läsaren ska kunna följa med och för att öka reliabiliteten redogör jag tydligt för mitt tillvägagångssätt nedan samt publicerar min intervjuguide som bilaga, det som Kvale kallar att lägga korten på bordet. 52 De enda ändringar som gjordes när jag transkriberade intervjuerna var korrigeringar av obestämda artiklar som en och ett. Även felaktiga meningsbyggnader har rättats till, detta för att respondenternas uttalanden inte ska feltolkas eller avfärdas på grund av en inte helt korrekt svenska. När samtliga intervjuer var utskriva läste jag igenom dem för att skaffa mig en översiktlig bild och se om mina frågeställningar kunde besvaras utifrån materialet eller om jag behövde komplettera med ytterligare intervjuer eller intervjua samma tjänstemän en gång till. Jag fann att så inte var fallet. Sedan lästes intervjuerna igenom ytterligare en gång och alla delar som kunde knytas till tjänstemännens tolkningar av jämställdhet, kvinnor, män och rättvisa markerades. Utsagorna om jämställdhet identifierades och knöts sedan till idealtyperna om erkännande eller omfördelande genuspolitik. 53 I nästa genomläsning kodade jag alla delar som kan knytas till tjänstemännens relationer i förvaltningen, till myndighetsutövningen och till handlingsutrymmet. 54 Genom att jag angripit materialet från två håll har det också fungerat som ett reliabilitetstest utförd av mig själv. Inom 49 Kvale (1997) s. 162f 50 Kvale (1997) s. 155 51 Kvale (1997) s. 50 52 Kvale (1997) s. 188-189 53 Dessa idealtyper presenteras mer utförligt under 4.2.3 54 Detta utvecklas och diskuteras mer ingående under 4.3.2-4.3.4 16

metodlitteraturen talar man om meningstolkning, att forskaren har ett perspektiv på vad som undersöks och tolkar intervjuerna ur detta perspektiv. För att perspektivet ska finnas krävs det en viss distans till materialet, något som fås genom en bestämd teoretisk hållning. 55 I mitt fall har det teoretiska ramverket hjälpt mig att hålla distansen och fungerat som ett raster mellan mig och intervjuobjekten. 3.3.3 Idealtypsanalys För att undersöka vilka tolkningar av jämställdhet som tjänstemännen har och analysera och redovisa det på ett lättöverskådligt sätt, har jag valt att arbeta utifrån idealtyper. Idealtyper är ett sätt att klassificera och används som ett verktyg i forskningsprocessen. Det handlar inte om att beskriva något som det faktiskt ser ut, utan om ett teoretiskt verktyg som fångar ett fenomen i dess mest renodlade form. 56 För undersökningen innebär det ett metodologiskt verktyg, men jag ser det också som ett sätt att öka transparensen och underlätta för läsaren att följa de tolkningar som görs, att det bidrar till att stärka uppsatsens reliabilitet. Esaiasson med flera menar att beskrivande analyser handlar om att klassificera verkligheten och använda sig av teoretiska konstruktioner för att jämföra olika företeelser. Denna klassifiering blir också det som styr den första delen av undersökningen där tjänstemännens tolkningar analyseras. Den fråga som ställs när en forskare genomför en idealtypsanalys är inte om ett fenomen tillhör en given klass, utan huruvida fenomenet liknar den renodlade idealtypen. Idealtypen som analysinstrument utformas ofta som två polära idealtyper där det råder ett motsatsförhållande mellan dem. 57 I undersökningen har kriterierna för idealtyperna mejslats ut utifrån det feministiska teoretiska ramverk som presenteras nedan. Dock väljer jag att inte se idealtyperna som dikotomier, utan menar likt Lindvert och Schierenbeck att det handlar om variationer och inte bara motsatser. 58 I studien utgörs idealtyperna av två genuspolitiska tolkningar en tolkning som erkänner skillnader inom grupperna kvinnor och män samt en tolkning som ser män och kvinnor som enhetliga kategorier som ska jämställas. 59 För att kunna konstruera en idealtypisk 55 Kvale (1997) s. 182-183 56 Lindvert & Schierenbeck (2008) s. 54-55 57 Esaiasson m. fl (2003) s. 158-159 58 Lindvert & Schierenbeck (2008) s. 54f 59 I en svensk kontext är jämställdhetspolitik etablerat, både som begrepp och som sektorsövergripande område. Det finns dock inte ett motsvarande politikområde eller begrepp i de liberala välfärdsstater där det jag kallar erkännandepolitik vuxit fram. Därför har jag lånat termen genuspolitik från statsvetaren Jessica Lindvert. I sin avhandling Feminism som politik (2002) Umeå: Boréa Bokförlag utvecklar hon begreppet för att ringa in policyområden som har som sin huvudsakliga uppgift att förbättra levnadsvillkor mellan män och kvinnor. För en vidare diskussion se Lindvert, Jessica (2002) s. 34-39. 17