Miniprojekt, pedagogisk kurs för universitetslärare II, ht 2002. Maria Andrén och Anna Lindkvist, Inst för genetik och patologi Utvärdering av laboration i genteknik för kemiingenjörer, VT 2002 Introduktion Utvärderingar av kurser är ett sätt för studenter att få inflytande över sin utbildning, ger en kvalitetssäkring samt en återkoppling. Den ska vara en metod för att avgöra till vilken grad kursmålen uppnåtts och vara ett stöd i beslut rörande förändringar av innehåll1. Målet med kursvärderingar Ett av målen med kursvärderingar bör vara att använda resultaten för att förbättra undervisningen. Här måste man som lärare vara motiverade och villig att ändra sig och se eventuella förändringar som en möjlighet, inte ett hot. Kursvärderingar kan även användas för att mäta hur effektiv inlärningen har varit. Hur mycket har studenterna lärt sig? Undersökningarna ska dock inte användas som det enda måttet på undervisningen. Kursvärderingar kan med fördel användas som ett instrument för att öka studenternas engagemang för sin utbildning och ge en ökad student påverkan. Strukturen hos enkäter: Det är viktigt att man har ett tydligt mål med sin undersökning, att enkäten mäter det som den var avsedd för. Det bör också framgå i enkäten vem som ska läsa den och hur resultaten ska redovisas. Vilka kommer att ha tillgång till resultaten? Det finns många standardformulär att använda som mall när man gör en enkät. Man bör dock tänka på att lämna utrymme för studenternas egna kommentarer vid varje fråga. Detta för att ge studenterna en chans att motivera sina svar. Vissa återkommande kommentarer kan användas som en indikator på vilka förändringar som bör göras. Är det bara lärarens fel om kursmålen inte har uppnåtts? För att få svar på denna fråga kan det vara lämpligt att inkludera en punkt där studenten själv får värdera sina egna ansträngningar att uppnå kursens mål.
När ska man utvärdera? Vanligast är att en stor enkät delas ut i slutet av varje kurs fördelen med detta är att man kan få ett helhetsintryck av kursen. En nackdel är att studenterna är mindre motiverade att fylla i dessa eftersom de själva ej kommer att dra nytta av enkäten. Ett alternativ till detta är att kontinuerligt dela ut små enkäter och förändra kursens innehåll eftersom. Denna variant visar att läraren bryr sig om kursen och studenternas åsikter. Nackdelen här är att studenterna kan tröttna på att fylla i enkäter hela tiden och svaren blir då mindre tillförlitliga. För att undvika detta kan det vara lämpligt att variera undersöknings formen. Växla mellan skriftliga enkäter och korta diskussioner om undervisning med hela klassen eller gruppvis. Bearbetning av enkäter Det finns flera faktorer som kan påverka undervisningen och som inte beror på läraren. Dessa faktorer kommer att färga studenternas svar och det är viktigt att ta hänsyn till detta när man analyserar resultaten. Som exempel på faktorer kan klass storlek nämnas men även om kursen är obligatorisk eller students eget val. Fokusera på den positiva kritiken du har fått och bli inte besatt av den negativa. I större grupper kommer det alltid att finnas någon som ogillar dig eller din undervisning. Tag gärna hjälp av en kollega när du går igenom svaren. Tillsammans kan ni komma fram till lämpliga förändringar. Diskutera om möjligt igenom de planerade ändringarna med dina studenter innan de genomförs. Till sist var öppen för dina studenters förslag och var inte rädd för att förändra din undervisnings metod2. Målet med den här undersökningen är att ta reda på vad studenterna som läste kursen Genteknik KI 10 poäng vårterminen 2002 tyckte om den laborativa delen av kursen. Vad tyckte studenterna direkt efter kursens slut? Vad minns studenterna sex månader efter kursens slut och har de haft nytta av det de har lärt sig? Metod 16 studenter gick vårterminen kursen genteknik för kemiingenjörer 10 poäng. Denna ges som sista kurs i en treårig utbildning. Vid det sista laborativa tillfället fick studenterna svara på en enkät (bilag 1) med 13 olika frågor rörande laborationernas utförande, prelabbrapporter och handledning. Studenterna fick även kommentera sin
egen insats och ge förslag på förbättringar till nästa års laborationer. 15 ifyllda enkäter utvärderas, en enkät ofylld pga. frånvaro. Sex månader efter avslutad kurs skickades en ny enkät (bilaga 2) ut till de 16 studenterna via email. I denna enkät fick studenterna svara på fyra frågor som handlar om vad de i efterhand minns och tycker om kursen. Skulle labbrapporterna ha skrivits på engelska? X ifyllda enkäter utvärderas. Låg svarsfrekvens på enkäterna beror på inaktuella email adresser. Resultat Frågor om labbkursen i sin helhet och studentens egen insats: Fråga 1. Är du nöjd med labbkursen i sin helhet? Här svarade alla 15 studenterna ja. Flera kommenterade här att det var roligt med en lång sammanhängande laboration, att de fick göra något riktigt. Fråga 2. Motsvarade laborationen dina förväntningar? En majoritet (10st) svarade ja, fyra stycken hade inga förväntningar. En svarade nej med kommentaren: "den var en glad överraskning jag trodde att arbetsbördan skulle vara högre" Fråga 5. Har du fått jobba mer självständigt än på tidigare kurser? Här svarade 9st ja och nämnde då speciellt prelabbrapporterna. 6 st tyckte inte att det var någon skillnad jmf. tidigare kurser. Fråga 7. Kommer du att ha nytta av det du har lärt dig på kursen? 14st ansåg att de skulle ha användning av det de lärt sig på kursen. En av studenterna skulle använda många av metoderna på sitt exjobb. En person visste inte om kursen var användbar. Fråga 10. Ställdes det lagom stora krav på dig? Ja: 13st För låga: 1st För höga: 1st Fråga 11. Hur tycker du att dina egen insats har varit? Bra: 13st OK: 2st Frågor om labbrapporter och referenslitteratur: Fråga 3. Vad tycker du om prelabbrapporter? Här svarade 14st att prelabbrapporterna varit bra. Många tyckte att det varit tidskrävande att skriva rapporterna men att laborationen gett mera när man tänkt igenom innan vad som skulle göras. En student tyckte att det först verkade onödigt men nu tyckte hon att de alltid borde ha skrivit prelabbrapporter. En person tyckte att det var dåligt med prelabbrapporter med motiveringen stressigt. Fråga 8. Är det bra att labbrapporten ska skrivas som en vetenskaplig uppsats? 13st tyckte det var bra att lära sig skriva vetenskapligt. Flera studenter efterlyste
detta moment redan på tidigare kurser. En del studenter tyckte att vi borde ha skrivit på engelska, men de flesta tyckte att engelska hade blivit för jobbigt. Två personer visste inte om det var bra att lära sig skriva vetenskapligt. Fråga 9. Hur var referenslitteraturen? Bra: 11st Dålig: 3st Inget svar: 1st Många studenter uppfattade litteraturen som svår att hitta relevant information i. Av varierande kvalitet vissa var svåra och andra lätta. Frågor om handledning och övriga kommentarer: Fråga 4. Vad tyckte du om labbgenomgångarna? Här svarade alla bra, 15st. En del av studenterna ville ha flera genomgångar och då i riktiga salar. Fråga 3. Vad var bra? Labblärarna: att det alltid var minst tre på labb, duktiga, "man vågade ställa frågor". Bra stämning på lab. Prelabbrapporter: stressigt och tidskrävande men man var väl förberedd till labb och visste vad man skulle göra. Lärorikt. Roligt att göra en lång labb, alla moment har satts in i ett stort sammanhang och resultaten har använts för att fatta beslut för att gå vidare. Roligt att gå från "A till Ö" göra något verkligt och göra det ända fram. Labb del A var repetition men detta var bra, nu känner man sig säker på de momenten. Många labbmoment är nyttiga att ha provat på. Frågor om förbättringar: Fråga 12. Vad var dåligt? Långa köer Utrustning som inte fungerar/saknas; spektrofotometer Flera labbgenomgångar och diskussioner om resultaten, dessa ska vara i riktiga salar. Mera självständigt arbete (1) Labbrapport på engelska (1) Bättre schemaplanering (1) Återkoppling efter sexmånader: Fråga 1. Vad minns du så där spontant och direkt från kursen? Här svarade alla sex studenter att det har varit en rolig och givande labbkurs, men att det stundtals var mycket att göra. En av studenterna tyckte att det var den bästa labbkursen på hela utbildningen. Fråga 2. Tycker du att du har haft någon nytta av det vi gjorde på labb? På denna fråga svarade 4 studenter att de hade haft nytta av labbkursen. De två
som svarade nej eller vet ej jobbar inte med dessa moment just nu men de anser att de lärde sig mycket och antagligen kommer att ha nytta av kursen i framtiden. Fråga 3. Är det något som du skulle vilja ändra på i labbkursen? Alla utom en av studenter tyckte inte att något behövde ändras i labbkursen. Den student som ville ha en förändring ville lägga in ett sekvenseringsmoment i kursen. Fråga 4. Nu i efterhand tycker du att labbrapporten borde ha skrivits på engelska? Majoriteten tyckte att det skulle ha varit bra att träna på att skriva labbrapporten på engelska, men att det nog hade blivit för mycket jobb eftersom det var första gången som de skrev labbrapport som en vetenskaplig uppsats även om det upplevdes som nåt positivt. Fråga 5. Övriga kommentarer. Jätte bra med prelabbrapporter! Man hade bra koll redan innan man gick dit. Tyckte att alla ni handledare var väldigt hjälpsamma. Märktes att ni lade ner mycket tid på labbkursen. Tack! Bra jobbat av er alla. Er entusiasm smittade av sig och men ville verkligen lära sig mer under kursen! Summeringen är att kursen varit rolig och givande. Bra med prelabbrapporter. Bra att vi fick träna på att skriva i vetenskapligt format, synd bara att vi inte fått göra det tidigare. Det var otroligt bra handledning och rolig kurs på alla sätt. Diskussion Efter laborationskursen i genteknik fick de 16 studenterna svara på en enkät (bilag 1) om vad de tyckte om kursen. 15 ifyllda enkäter utvärderas, en enkät ofylld pga. frånvaro. För att se om studenternas uppfattning om kursen hade förändrats 6 månader efter kursen skickades en ny enkät (bilaga 2) ut till de 16 studenterna via email. Det visade sig att alla studenter hade behållit sin positiva syn på labbkursen och det som de fortfarande genomgående tycker är bäst är prelabbrapporterna. Studenter anser att prelabbrapporterna har givet dem en ökad förståelse av laborationens syfte och de har varit mer förberedda när de olika laborativa momenten ska utföras. Även om det var mycket klagomål på just prelabbrapporterna i början av kursen eftersom de ansåg att arbetsbördan skulle bli för stor, så visade det sig att studenterna i efterhand tyckte att prelabbrapporterna var bra. Så man ska inte vara rädd att ge en hög arbetsbörda i början eftersom studenterna oftast klarar av det. Andra saker som de nämner är den goda stämningen på labbet, det positiva i att får göra en enda lång sammanhängande labb och att labbhandledarna har varit bra. 6 månader efter kursens slut hade flera av studenterna ändrat uppfattning och tycker att labbrapporten borde ha skrivits på engelska eftersom det skulle ha varit en bra träning inför framtiden.
I denna laboration har studenterna fått ta ett större ansvar vilket vad vi erfar har setts som något positivt. Men man bör vara försiktig med labbkursen i projektform eftersom studenter på lägre nivåer ofta vill ha mer styrda laborationer. Även om de flesta kommentarerna om kursen var positiva så har det ändå framförts vissa klagomål bl.a. på dåligt fungerande utrustning och långa köer, men detta är några av de faktorer som vi som labblärare inte kan göra så mycket åt. Men i den mån det går så ska vi försöka ändra på det. En annan förbättring kan t.ex. vara att ha flera genomgångar i vanliga salar och att ha en mer ordentlig genomgång av labben i slutet av kursen. En sak som saknas i själva kursvärderingen är en fråga om vad studenterna tyckte om labbhandledningen vilket bör finnas med nästa år. Den låga svarsfrekvensen på den andra enkäten berodde antagligen på inaktuella email adresser. Andra alternativ är antagligen ointresse från studenternas sida så här i efterhand eller att vi inte har informerat om att en andra kursvärdering skulle göras 6 månader efter kursens slut. Som slutsats kan sägas att den här undersökningen visar att studenterna har behållit sin uppfattning om kursen även flera månader efter dess slut och att studenterna anser att de har haft nytta av labben så här i efterhand. Referenslista: 1. Alexandersson M och Kroksmark T, Utvärdering och skolutveckling. En hjälpreda. Lund 1984 2. McKeachie W.J, Teaching Tips, Strategies, Research and Theory for College and University Teachers. Tionde upplagan 1999 USA ENKÄT GENTEKNIK FÖR KEMIINGENJÖRER VT 2002 Observera att enkäten endast gäller labbdelen av kursen!!!! 1. Är du nöjd med kursen i sin helhet? 2. Motsvarade labbdelen av kursen dina förväntningar? 3. Vad tycker du om att behöva skriva prelabbrapport? 4. Vad tycker du om labbgenomgångarna? 5. Tyckte du att du uppmuntrades att tänka själv, dra egna slutsatser, labba mer självständigt jämfört med andra labbkurser du gått? Motivera! 6. Borde något moment i labben tas bort helt? Borde något läggas till? Motivera! Förslag på förändringar till nästa år?
7. Tror du att du kommer ha nytta av den här labbkursen i framtiden (exjobb, framtida studier)? Motivera! 8. Är det bra att träna att skriva labbrapport som är strukturerad som en vetenskaplig uppsats? Motivera! 9. Hur vara referenslitteraturen (kopierat materia 10. Tyckte du att det ställdes lagom stora krav på dig? 11. Hur tycker du att din egen insats var? 12. Vad var dåligt? 13. Vad var bra? Övriga kommentarer: Tack så mycket för hjälpen!!!! Lycka till med tenta och labbrapport! Anna, Fredrik, Maria, Mia, Lina KURSUTVÄRDERING: Labbkursen i genteknik för kemiingenjörer, vt 2002 1. Vad minns du så där spontant och direkt från kursen? Kommentera: 2. Tycker du att du har haft någon nytta av det vi gjorde på labb? Ja: Vet ej: Nej:
3. Är det något som du skulle vilja ändra på i labbkursen? Ja: Vet ej: Nej: Kommentera: 4. Nu i efterhand tycker du att labbrapporten borde ha skrivits på engelska? Ja: Vet ej: Nej: 5. Övriga kommentarer.