KVALITETSRAPPORT STORÅSKOLAN LÄSÅRET

2015-06-24 Storå Rektorsområde Storåskolan åk 4-9 Anna Zetterberg KVALITETSRAPPORT STORÅSKOLAN LÄSÅRET 2014-2015 Skolan där alla ska lyckas, tillsammans. 1

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. GRUNDFAKTA 3 2. RESULTAT 2.1 Normer och värden 3-6 2.3 Måluppfyllelse i arbetet med kursplanernas mål 6-10 2.4 Elevinflytande och demokrati 11-12 2.5 Enhetens egna prioriterade mål 12 3. REKTORS SAMMANFATTNING 13 4. PRIORITERADE ÅTGÄRDER 14 5. PRIORITERADE MÅL FÖR KOMMANDE PERIOD 15 6. UNDERSKRIFT 15 2

1. GRUNDFAKTA 2. RESULTAT 2.1 Normer och värden Mål BUN:s prioriterade mål 2014 2015: - Alla barn/elever känner trygghet och har möjlighet till gemenskap Enhetens mål Åtgärder under 2014 utifrån aktuell kartläggning Resultatet från trygghetsvandringar och trivselenkäten visas och diskuteras i personalgrupp och tillsammans med trygghetsråd och elevskyddsombud, även i skolråd och i elevrådsstyrelse tas resultaten upp till diskussion. Tillsammans beslutar vi om följande åtgärder: Skolan behöver fortsätta jobba med arbetsron i klassrummet, då arbetsron upplevs dålig även i 2013 års trivselenkät. Arbetsron upplevs sämre i de yngre åldrarna och detta behöver skolan aktivt arbeta med. Skolvärd/värdinna behövs till eleverna på raster för att skapa trygghet, och ha cafeteria öppen under skoldagen. Åtgärder för trygghet i korridor mellan slöjdsalar, gäller belysning och dörrar. Fler fastmonterade bänkar önskas utomhus. Skolans personal behöver tillsammans med våra elever hitta former för skolarbete som inspirerar eleverna för att höja elevernas lust att lära och motivation för skolarbete. Aktuellt rastvärdsschema och ped. lunchvärdlista ska sitta synligt i elevhallen. Skolan behöver prioritera gemensamt arbete under året vad gäller förhållningssätt och skolans värdegrund, skolans EHT ska vara involverade. Skolans värdegrund måste förankras bättre i verksamheten, bli synlig i lokalerna. Eleverna ska vara delaktiga i skolans föräldramöten för att utveckla samarbete hem och skola och höja närvaro av föräldrar i skolan. Redovisning av temaarbeten är planerade under VT. Uppmärkning av elevhallens uppdelning i en tystare och en ljudligare del. Regnskydd och bänkar vid busshållplatserna behövs. 3

Resultat av elevenkäten HT2013 läsår 2014/2015 Fråga 172/210 elever svarade HT- 13 130/208 elever svarade HT- 14 165/206 elever svarade VT- 15 Jag känner mig trygg i skolan Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena? Lärarna i min skola hjälper mig om jag behöver det. HT - 2013 helt och hållet / ganska bra HT - 2013 inte alls/stämm er ganska dåligt HT 2014 helt och hållet / ganska bra HT 2014 inte alls/stämm er ganska dåligt VT 2015 helt och hållet / ganska bra VT 2015 inte alls/stämm er ganska dåligt 93,6 6,4 82,7 17,3 87 13 57,6 42,4 47,5 52,5 47 53 80,3 19,7 53,8 46,2 76 24 87,8 12,2 68,6 31,4 69 31 91,3 8,7 75,6 24,4 80 20 Jag får veta hur det går för mig i skolarbetet 75,6 24,4 59,6 40,4 70 30 Mina lärare förväntar sig att jag ska nå målen i alla ämnen Det finns arbetsro i klassrummet Det är lugnt på rasterna Lärarna på min skola behandlar oss elever på ett bra vis Det finns någon vuxen som jag kan berätta för om jag eller någon annan blir utsatt för trakasserier/kränkningar 96 4 88,4 11,6 91 9 59,9 40,1 37,8 62,2 46 54 76,8 23,2 73,8 26,2 76 24 86,7 13,4 76,3 23,7 82 18 84,3 15,7 69,9 30,1 64 36 Jag trivs i skolan 84,3 15,7 68,6 31,4 78 22 4

Analys Uppföljning 2015-01-07 av 2014 års planerade aktiviteter Arbetsron är inte tillfredsställande i skolans klassrum. Aktivt arbete pågår med enskilda elevgrupper i samarbete med föräldrar men resultatet är ännu inte gott nog ännu. Skolans elevhälsa har startat upp tjej- och killgrupper i enskilda elevgrupper utifrån utökat behov av värdegrundsarbete på skolan. Skolans personal fortbildar sig under läsåret med fokus på Ledarskap i klassrummet. Uppföljande trivselenkät kommer att genomföras i maj månad för att se effekten av skolans arbete. Extra resurspersoner finns på skolan under läsåret 14/15, cafeterian är öppen dagligen. Automatisk belysningskontroll är installerad i korridor mellan slöjden och aktuellt rastvärd- och ped. lunchschema finns synligt i elevhallen. Årets nior har redovisat skolarbeten för sina föräldrar och åk åtta har haft två gemensamma föräldraträffar med skolan. Åk 4-5 hade gemensamt elev- och föräldramöte under våren där de redovisade arbeten de gjort i skolan. Åk 7 hade öppet-hus under hösten där föräldrar bjöds in till skolan för att träffa sina barns lärare och skapa relationer. Denna kväll var uppskattad, en tradition vi ska återuppta efter några års frånvaro. Skolan strävar efter att varje årskurs ska ha ett föräldramöte per år där vi bjuder in föräldrar att delta tillsammans med eleverna. Analys 20150526 av uppföljande trivselenkät i maj 2015 Personalsynpunkter: Analysen visar att det arbete vi gjort för våra elever under läsåret gett effekt, i stort sett alla frågor har högre andel positiva svar. Högst resultat får vi på att eleverna är trygga i skolan, och de upplever att lärarna hjälper dem om de behöver det, att lärarna förväntar sig att eleverna ska nå målen i alla ämnen och att lärarna behandlar eleverna på ett bra vis. Lägst resultat har vi på att skolarbetet gör våra elever så nyfikna att de vill lära sig mer. Personalen lyfter att det har saknats kurator i verksamheten under del av läsåret. Elevsynpunkter: Våra elever analyserade skolans resultat tillsammans med lärare och de synpunkter som framkom är att man som elev i våra yngsta årskurser känner sig tryggare när man lärt känna skolan, nya kompisar och personalen. För att höja nyfikenheten för skolans arbete vill eleverna ha mer varierad undervisning, vara ute mer, bygga och konstruera, se och göra filmer, fler projektarbeten som filmprojektet eleverna i åk 9 genomförde förra läsåret och eleverna önskar bättre framförhållning vad gäller prov m.m. Förslag för att förtydliga LPP:erna är att visa fler elevexempel så eleverna förstår vad som krävs och varför ett arbete bedöms på viss nivå. Veckoplaneringen uppskattas, den är bra och tydlig. Eleverna vill ha kvar mitterminsuppföljning och betygsvarning under terminen för att veta hur de ligger till inför betygssättning. Eleverna saknar tillgång till kurator som vuxen att anförtro sig åt. Åtgärder Åtgärder under 2015 utifrån aktuell kartläggning Resultatet från trygghetsvandringar och trivselenkäten visas och diskuteras i personalgrupp och tillsammans med trygghetsråd och elevskyddsombud, även i skolråd och i elevrådsstyrelse tas resultaten upp till diskussion. Tillsammans beslutar vi om följande åtgärder: Fortsatt arbete med skolans värdegrund genom ex. tjej- killgrupper med stöd av skolans EHT, aktiva diskussioner med samtliga skolans elever om skolans värdegrund och förväntningar från både elever och personal. Synliggöra värdegrundsorden och dess innebörder på skolans väggar. 5

Förtydliga hur eleverna kan föra fram sina synpunkter, genom rådsverksamhet och en tydlig gång för hur synpunkter tas upp inom skolan och hur och man som elev kan vara med och påverka. Förtydliga och implementera skolans rutiner för kränkande behandling, dela ut förenklad folder till samtliga elever och föräldrar, elevstyrelsen ansvarar. Uppmärkning av elevhallens uppdelning i en tystare och en ljudligare del. Regnskydd och bänkar vid busshållplatserna behövs. Önskemål förs vidare till kommunledning, rektor ansvarar. Skohyllor monteras i M-hus för att undvika hala och blöta golv vintertid. Låsen på toaletter i M-huset och i idrottshall åtgärdas för större trygghet. Under sportlov fräschas väggar upp, klotter tas bort och trasiga ytor åtgärdas. Mattor läggs in i sal 2 och 4 för ökad trivsel. Blinkande lampor, avsaknad av räcken, klotter utomhus och önskemål om bättre belysning på fotbollsplan förs vidare till Libo på kommande skyddsrond. Synpunkter på dålig sandning förs vidare till BKT och synpunkter på busshållplatser förs vidare till Länstrafiken, rektor ansvarar. Prioriterade åtgärder HT-15 efter analys 20150526 Prioritering av aktivt arbete för ökad arbetsro till hösten 2015. Omarbete av skolans LPP:er HT-2015 för att förtydliga innebörden och underlätta förståelsen för eleven vad som krävs för att nå kunskapskraven. Aktivt arbeta för mer varierad undervisning för att höja nyfikenheten att lära mer i skolans ämnen. Fortsätta hålla i gällande rutiner för mitt-terminsuppföljningar och betygsvarningar 2.3 Måluppfyllelse i arbetet med kursplanernas mål Mål ÅK 6: BUN:s prioriterade mål 2014 2015: - Alla elever i åk 6 har minst godkänt i alla ämnen. ÅK 9 BUN:s prioriterade mål 2014 2015: - Genomsnittlig meritvärde för elever som slutar i åk 9 i kommunens skolor är minst 210 poäng - Skillnaden i meritpoäng mellan pojkar och flickor har minskat genom att pojkars meritpoäng ökar Enhetens mål Alla elever uppnår minst kunskapskrav för betyg E i alla ämnen. Ökad måluppfyllelse i förhållande till riksgenomsnittet. Arbetsro i alla klassrum. 6

Resultat Årskurs 4-6 Enhetens sammanlagda måluppfyllelse för årskurs 4-5 BEDÖMD MÅLUPPFYLLELSE STORÅSKOLAN ÅK 4-5 Måluppf Måluppf % Antal p Antal fl Antal p Antal fl Pojkar Flickor Totalt Ämne Bl 17 27 11 24 64,7 88,9 79,5 En 17 27 7 20 41,2 74,1 61,4 Hk M spr Id 17 27 9 23 52,9 85,2 72,7 Ma 17 27 9 21 52,9 77,8 68,2 Mu 17 27 9 26 52,9 96,3 79,5 Bi 17 27 6 24 35,3 88,9 68,2 Fy 17 27 12 21 70,6 77,8 75,0 Ke 17 27 9 23 52,9 85,2 72,7 Ge 17 27 12 24 70,6 88,9 81,8 Hi 17 27 12 22 70,6 81,5 77,3 Re 17 27 15 24 88,2 88,9 88,6 Sk 17 27 10 12 58,8 44,4 50,0 Sv 17 27 8 23 47,1 85,2 70,5 Sl 17 27 15 26 88,2 96,3 93,2 Tk 17 27 10 21 58,8 77,8 70,5 Betygsspridning i nationella provresultat ma, sv, eng i årskurs 6 Nationella prov åk 6, 2015 Storåskolan Matematik Antal Betyg F Betyg E Betyg D Betyg C Betyg B Betyg A antal % antal % antal % antal % antal % antal % Pojkar 14 2 14% 8 57% 2 14% 2 14% 0 0% 0 0% Flickor 7 0 0% 6 86% 1 14% 0 0% 0 0% 0 0% Totalt 21 2 10% 14 67% 3 14% 2 10% 0 0% 0 0% Antal Betyg F Betyg E Betyg D Betyg C Betyg B Betyg A Svenska antal % antal % antal % antal % antal % antal % Pojkar 14 1 7% 4 29% 3 21% 2 14% 2 14% 0 0% Flickor 7 0 0% 0 0% 2 29% 2 29% 3 43% 0 0% Totalt 21 1 5% 4 19% 5 24% 4 19% 5 24% 0 0% Antal Betyg F Betyg E Betyg D Betyg C Betyg B Betyg A Engelska antal % antal % antal % antal % antal % antal % Pojkar 14 2 14% 2 14% 1 7% 1 7% 6 43% 1 7% Flickor 7 0 0% 1 14% 3 43% 1 14% 1 14% 0 0% Totalt 21 2 10% 3 14% 4 19% 2 10% 7 33% 1 5% * I ovanstående resultat är nyanlända och asylelever medräknade om de funnits i Sverige i minst två år 7

Enhetens sammanlagda måluppfyllelse (minst betyg E) för årskurs 6 MÅLUPPFYLLELSE STORÅSKOLAN ÅK 6 (Elever med minst betyget E) Måluppf Måluppf % Antal p Antal fl Antal p Antal fl Pojkar Flickor Totalt Ämne Bl 14 7 14 7 100,0 100,0 100,0 En 14 7 13 6 92,9 85,7 90,5 Hk 14 7 13 7 92,9 100,0 95,2 M spr Id 14 7 14 7 100,0 100,0 100,0 Ma 14 7 12 7 85,7 100,0 90,5 Mu 14 7 11 7 78,6 100,0 85,7 Bi 14 7 14 7 100,0 100,0 100,0 Fy 14 7 12 7 85,7 100,0 90,5 Ke 14 7 13 7 92,9 100,0 95,2 Ge 14 7 14 7 100,0 100,0 100,0 Hi 14 7 11 7 78,6 100,0 85,7 Re 14 7 11 7 78,6 100,0 85,7 Sk 14 7 12 7 85,7 100,0 90,5 Sv 14 7 12 7 85,7 100,0 90,5 Sl 14 7 14 7 100,0 100,0 100,0 Tk 14 7 13 7 92,9 100,0 95,2 * I ovanstående resultat är nyanlända och asylelever medräknade om de varit i Sverige minst två år. Årskurs 7-9 Enhetens sammanlagda måluppfyllelse för skolår 7-9 (utifrån betyg) MÅLUPPFYLLELSE STORÅSKOLAN ÅK 7-9 (Elever med minst betyget E) Måluppf Måluppf % Antal p Antal fl Antal p Antal fl Pojkar Flickor Totalt Ämne Bl 64 59 53 55 82,8 93,2 87,8 En 66 62 51 52 77,3 83,9 80,5 Hk 48 43 44 41 91,7 95,3 93,4 M spr 40 45 38 42 95,0 93,3 94,1 Id 64 59 53 53 82,8 89,8 86,2 Ma 66 62 44 45 66,7 72,6 69,5 Mu 64 59 56 57 87,5 96,6 91,9 Bi 64 59 49 49 76,6 83,1 79,7 Fy 64 59 46 48 71,9 81,4 76,4 Ke 64 59 46 47 71,9 79,7 75,6 Ge 64 59 53 54 82,8 91,5 87,0 Hi 64 59 57 52 89,1 88,1 88,6 Re 64 59 54 53 84,4 89,8 87,0 Sk 64 59 55 54 85,9 91,5 88,6 Sv 66 62 52 49 78,8 79,0 78,9 Sl 64 59 62 59 96,9 100,0 98,4 Tk 64 59 54 51 84,4 86,4 85,4 * I ovanstående resultat är nyanlända och asylelever medräknade om de varit i Sverige minst fyra år. 8

Betygsspridning i nationella provresultat ma, sv, eng i årskurs 9 Nationella prov åk 9, 2015 Storåskolan Matematik Antal Betyg F Betyg E Betyg D Betyg C Betyg B Betyg A antal % antal % antal % antal % antal % antal % Pojkar 16 8 50% 4 25% 4 25% 2 13% 0 0% 0 0% Flickor 21 9 43% 2 10% 4 19% 4 19% 0 0% 0 0% Totalt 37 17 46% 6 16% 8 22% 6 16% 0 0% 0 0% Svenska Antal Betyg F Betyg E Betyg D Betyg C Betyg B Betyg A antal % antal % antal % antal % antal % antal % Pojkar 18 3 17% 6 33% 2 11% 6 33% 1 6% 0 0% Flickor 20 0 0% 5 25% 6 30% 3 15% 4 20% 2 10% Totalt 38 3 8% 11 29% 8 21% 9 24% 5 13% 2 5% Antal Betyg F Betyg E Betyg D Betyg C Betyg B Betyg A Sva antal % antal % antal % antal % antal % antal % Pojkar 1 0 0% 1 100% 0 0% 0 0% 0 0% 0 0% Flickor 0 0 ###### 0 ###### 0 ##### 0 ##### 0 ##### 0 ##### Totalt 1 0 0% 1 100% 0 0% 0 0% 0 0% 0 0% Engelska Antal Betyg F Betyg E Betyg D Betyg C Betyg B Betyg A antal % antal % antal % antal % antal % antal % Pojkar 16 0 0% 2 13% 5 31% 4 25% 4 25% 1 6% Flickor 18 0 0% 1 6% 6 33% 7 39% 2 11% 3 17% Totalt 34 0 0% 3 9% 11 32% 11 32% 6 18% 4 12% Meritvärde för åk 9 Meritpoäng, slutbetyg för åk 9, 2015: 194 (fördelning flickor 203,4 poäng, pojkar 183,7 poäng i snitt) Meritpoäng, slutbetyg för åk 9, 2014: 202,2 (fördelning flickor 217,6 poäng, pojkar 192,8 poäng i snitt) Meritpoäng, slutbetyg för åk 9, 2013: 194,9 (fördelning flickor 194,9 poäng, pojkar 194,9 poäng i snitt) Meritpoäng, slutbetyg för åk 9, 2012: 182,4 (fördelning flickor 202 poäng, pojkar 166 poäng i snitt) Riksgenomsnitt, slutbetyg för åk 9 2014: 214,8 Analys Analys av betygen är genomförda i personalgruppen i juni och visar följande från våra yngsta elever till våra äldsta: De elever vi får överlämnade från åk 3 fortsätter att ha svag kunskapskravuppfyllelse även i åk 4-5. Pojkar har generellt lägre prestationsnivå än flickor i samma åldersgrupp. Personalen upplever ett stort steg i kunskapskravnivån från åk 3 till åk 4. Skolan har i år en mycket stor utmaning med hemmasittare även i yngre åldrar som sänker skolans sammanlagda kunskapskravsnivå. Åk 6 är en stark grupp med höga betyg, främst hos gruppens flickor men även pojkarna har nått goda resultat. I analysen framkommer att denna grupp har extremt hög närvaro i skolan vilket till viss del kan förklara resultaten, detta är en viktig faktor att ta med i skolans fortsatta arbete för att höja kunskapsnivån. 9

Åk 7 är en bred grupp med många topprestationer men även alltför många svaga prestationer. Även här har skolan en stor utmaning med hemmasittare i årskursen. Analysen visar att våra elever som presterade bra tidigare årskurser presterar bättre nu, och elever som presterade svagt i åk 6 presterar sämre i åk 7. Meritvärdet för gruppens flickor har ökat, medan värdet för killarna står still. En framgångsfaktor för elevernas utveckling som lyfts fram är skolans medvetna arbete med klassrumsrutiner som gäller i alla klassrum i skolan. Åk 8 är vår största elevgrupp som vi arbetat intensivt med under året, både direkt med eleverna och med eleverna tillsammans med deras föräldrar. Kunskapsmässigt har vi en alltför stor grupp elever i denna årskurs som inte har nått godkända betyg i skolans ämnen. Satsningen under året på mindre undervisningsgrupper/högre lärartäthet har inte gett den effekt som vi önskade och skolan behöver kommande läsår medvetet lyfta positiva resultat i gruppen, ha fler individuella uppföljningar utifrån elevgruppens behov om förväntningar och mål och ett intensivt arbete tillsammans med SYV, ämneslärare och även elevhälsan utifrån behov för att höja den egna motivationen att klara sina grundskolestudier och kunna vara redo för nästa steg i sitt lärande. Åtgärder I våra yngre åldrar ska vi fortsätta satsa på speciallärarstöd till elever i behov av det. Fortsatt medveten prioritering resursmässigt på våra yngsta elever för att de ska få en bra start på Storåskolan. Inplanerad tid för samarbete i personalgruppen för att se varje elev och dess styrkor och arbeta tillsammans med elevernas utvecklingsområden. Tät kontakt med hem och skola. Tydliggöra för eleverna vad som krävs av dem i varje arbetsområde för att nå kunskapskraven. Inkludera värdegrundsarbete tidigt för att utveckla elevernas sociala förmågor med hjälp av olika relationsövningar m.m. med stöd av fritidspedagog och skolans trygghetsråd. Våra åk 6 behöver kommande år medveten träning på läsförståelse, samarbete och hänsynstagande för att utvecklas vidare. I åk 7-9 behöver vi ännu mer riktat stöd till elever som är i behov av det, både från ämneslärare, handledare och elevhälsopersonal. Vi behöver fortsätta ett tätt samarbete mellan skola och hem för att höja motivationen och intresset för att prestera det som krävs för att nå grundskolans ämneskrav. Vi behöver revidera och uppdatera klassrumsrutinerna tillsammans med eleverna direkt i skolstarten för att få en bra start på läsåret. Vi ska ha viktiga, riktade föräldramöten för att få med våra föräldrar. Organisatorisk prioritering av elevstödjare är mycket viktigt för att våra elever ska fortsatta fokusera på sin kunskapsutveckling. Sett till skolans ämnen behöver matematik och NO-ämnen prioriteras för att höja kunskapskravnivån i dessa ämnen. 2.4 Elevinflytande och demokrati (inkl. samverkan skola-hem) Enhetens mål Skolråd är aktivt, hem och skola samverkar. Elevrådsstyrelse, aktivitetsråd, kulturråd, matråd och trygghetsråd finns och är aktiva. Föräldradeltagande vid föräldramöten är stort och svarsfrekvensen vid nöjdhetsenkäten är hög. Elevernas inflytande över undervisningen och annan verksamhet är tydlig och synliggjord. Resultat Sammanställning av Nöjdhetsenkäten VT-14 var svarsfrekvensen 20%, VT-15 svarade 8,6% av föräldrarna på den digitala enkäten I maj VT-15 svarade 68% på enkäten då skolan gjorde om den i pappersformat. 10

Vad anser föräldrarna om: Barnets trivsel Arbetsglädje Arbetsro VT 14 Sällan/ aldrig % VT 14 Ofta eller alltid % VT 15 Sällan/ aldrig % VT 15 Ofta eller alltid % VT 15-maj Sällan/ aldrig % VT 15 - maj Ofta eller alltid % 16,7 83,3 50 50 13 86 19 81 55,6 44,4 28 71 38,1 61,9 77,8 22,2 42 58 Personalen bryr sig om mitt barn 16,7 83,4 33,3 66,7 11 87 Stämningen mellan personal och barn 14,3 81 38,9 61,1 11 88 Personalen är goda förebilder 16,7 81 33,3 66,6 14 86 Bra bemötande av skolans personal 9,5 90,5 22,2 77,8 5 94 Info om målen som styr verksamheten 23,8 76,2 44,4 55,6 18 82 Hur barnet stimuleras till utveckling och lärande 19,1 81 38,9 61,1 17 83 Hur barnets utveckling och lärande dokumenteras 9,6 90,4 27,8 72,2 14 86 och följs upp Info om mitt barns utveckling och lärande 14,3 85,7 33,3 66,7 17 82 Jag känner mig delaktig i mitt barns skolarbete 14,3 85,7 16,7 83,3 18 79 Nöjd med övrig information från skolan 44,4 55,6 10 90 Kommer på föräldramöten 11,9 88,1 5,6 94,4 16 82 Nöjd med föräldramötena 21,5 71,5 22,2 77,8 7 83 Nöjd med mitt barns skola 19 81 55,6 44,4 21 79 Kan rekommendera skolan till andra 21,4 76,2 50 50 19 75 Analys Vid analysen av den kommunala nöjdhetsenkätens resultat beslutades att skolan skulle göra om den utifrån ett alltför lågt deltagande på den digitala enkäten (8, 6%), och då i pappersformat. Detta visade sig fungera bra och vi har idag en god grund för hur våra föräldrar ser på vår verksamhet. Analys i personalgruppen visar att de flesta elever verkar trivas i skolan men att alltför få känner tillräcklig arbetsglädje i skolan. Ett stort och högprioriterat utvecklingsområde är arbetsron som upplevs undermålig av nästan hälften av föräldrarna (och även eleverna i trivselenkäten). Personalen bemöter föräldrar positivt och professionellt, detta resultat utmärker sig i enkäten. Vi är inte nöjda med att endast 75% kan rekommendera skolan till andra, ett lite förvånande resultat med tanke på svaren på övriga frågor som är mer positiva. 11

Åtgärder Tydligt informera föräldrar om hur de kan vara involverade i sitt barns skolgång, vilka informationskanaler vi använder oss av och bjuda in till fler träffar med skolans personal, gärna elevaktiva föräldramöten. Prioriterade utvecklingsområden är arbetsglädje och arbetsro kommande läsår. Vi behöver fortsätta utveckla arbetssätt som stimulerar högpresterande elever att nå längre i sin kunskapsutveckling och skolan behöver visa upp sig mer, visa vårt goda arbete både för närsamhället och i olika media. 2.5 Enhetens egna prioriterade mål Professionellt ledarskap i skolan Mål Personalen är trygg i sitt ledarskap med lyhördhet för elevernas behov och intressen och rektor har ett tydligt ledarskap med lyhördhet för elevers och personals behov. Resultat Personalen har under året arbetat tillsammans med kollegialt lärande med stöd av John Steinbergs bok Ledarskap i klassrummet, (LIK). Tid har avsatts på pedagogiska eftermiddagar för gemensamma pedagogiska diskussioner och litteraturläsning. Lärare har under året diskuterat olika teman ur boken, som De första 5 minuterna på lektionen, Spelregler, Övergången, Återkoppling m.fl. Satsningen har planerats och genomförts av rektor tillsammans med skolans förstelärare. Personalen har deltagit och varit engagerade under arbetets gång. Detta utvecklingsarbete förväntas fortgå under kommande läsår. Analys Personalen uppger i utvärdering att årets utvecklingsarbete upplevts positivt och gett effekt med klassrumsbesök, litteraturläsning och gemensamma diskussioner. Dock saknades pedagoger i åk 4-5 då de fått handledning utifrån specifika behov under samma tid av skolans psykolog. Önskemål finns att inkludera alla årskurser till kommande läsår. Vid analys i december 2014 framkom reflektioner från pedagoger att de tydligare såg sin egen betydelse för ledarskapet i klassrummet och hur man själv till stor del kan påverka klassrumsklimatet med ex. icke-verbalt ledarskap, lärarens placering i klassrummet m.m. Åtgärder Pedagogiska eftermiddagar under VT-16 viks åt fortsatt utvecklingsarbete runt ledarskap i klassrummet. Arbetet planeras och genomförs av ledningsgrupp på skolan och utgår från aktuell forskning, litteratur och beprövad erfarenhet. Auskultation, kollegialt lärande och coachande samtal ska ingå. Storåskolan blir övningsskola HT-2015. VFU-handledarutbildning genomförs på enheten under HT-15, tid prioriteras på pedagogiska eftermiddagar under HT. Samplanering av utbildningen sker med stöd av ORU. Denna utbildning är en naturlig del av fortsatt prioritering av ledarskap i klassrummet. John Steinberg bjuds in som föreläsare från universitetet. 12

3. REKTORS SAMMANFATTNING Som rektor ser jag tillbaka på ett mycket tufft år för vår verksamhet med stora utmaningar i och med många elever i stort behov av stöd, både pojkar och flickor i varierande åldrar. Detta kombinerat med en elevhälsa som inte varit komplett och stabil under året har lett till en mycket tung arbetsbörda för skolans personal. Vi har under läsåret haft flera extra resurser på skolan för att möta behoven men jag som rektor upplever inte att vi nått de resultat vi förväntat oss. Samtidigt som jag ser tillbaka på det tuffaste arbetsåret hittills så ser jag också hur betydelsefull vår verksamhet är för våra elever vilket självklart också ger effekt för många av våra elevers prestationer i grundskolan. Våra elever trivs i skolan enligt årets trivselenkät och upplever att deras lärare tror på att de ska lyckas vilket är en grundförutsättning för en lyckad skolgång. Vi har kommande läsår fortsatta utmaningar för att nå skolans vision att alla elever ska lyckas. Analyser av kunskapsresultaten visar tydligt att vi har fortsatta utmaningar med krav på högre betygsnivåer i främst matematik och NO-ämnen. Skolans arbete med alternativa verktyg i utbildningen fortgår och vidareutvecklas med stöd av IT-pedagog, satsning på speciallärare på skolan och samarbete med specialpedagog. Dessa verktyg är mycket viktiga för fortsatt höjning av skolans sammanlagda kunskapsutveckling. Vi har stora utmaningar framöver för att tillgodose rätten till utbildning för samtliga skolans elever. Här krävs målmedvetet arbete på flera nivåer, en tydlig arbetsgång och medvetet riktade resurser för att nå resultat. Konkreta åtgärder behöver tas fram både centralt i kommunen, organisatoriskt på skolan, på ämneslärarnivå och direkt i klassrummen. Det är mycket betydelsefullt för skolan att fortsätta samarbeta tätt med våra föräldrar. Vi behöver fortsätta tydliggöra skolans uppdrag och få våra föräldrar att uppleva skolans arbete betydelsefullt för våra ungdomars fortsatta skolgång. Vi behöver tillsammans, hem och skola, ta ansvar för våra barns och ungdomars utbildning. Sett till personalens ämneskompetens är den god och all personal har stort engagemang för att våra elever ska nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling. Vi har under året fått flera nya ämneslärare till skolan som funnit sig väl tillrätta och uppger att de trivs på sin nya arbetsplats. Flera pedagoger har under året deltagit i utbildningar som höjer personalens kompetens, matematiklärare i åk 7-9 deltog under läsåret i statliga Matematiklyftet och till kommande läsår deltar två 4-6 lärare i Matematiklyftet. Många av skolans ämneslärare är anmälda till VFU-handledarutbildning som kommer att hållas på Storåskolan med föreläsare och seminarieledare från Örebro Universitet under höstterminen 2015. Denna utbildning ger skolans pedagoger rätt kompetens och förutsättningar att ta emot lärarstudenter då vi till hösten blir Lindesbergs kommuns enda certifierade Övningsskola. 13

4. PRIORITERADE ÅTGÄRDER Skolans värdegrundsarbete Vi har även i år personalomsättningar som gör att rutiner och ledstänger behöver uppdateras och förtydligas. Tydliga rutiner och tidsprioritering för både pedagoger och kurator är viktigt för arbetet med skolans VKG. VKG ska ha ansvar under kommande läsår för att utarbeta en tydlig arbetsgång för skolans systematiska värdegrundsarbete. Hög prioritering för synliga insatser för höjd arbetsglädje och arbetsro i klassrummen. Föräldrar ska ges möjlighet att få större insyn i skolans kunskaps- och värdegrundsuppdrag på föräldramöten i olika former. Utveckling och lärande Organisatorisk prioritering av ämnestid i matematik och halvklasser i NO, åk 8 och 9 kommande läsår. Revidering och implementering av skolans arbetsgång för arbete med elever i behov av stöd utifrån elevers behov. Fortsatt prioritering av ämneslärares samplanering/sambedömning i skolans alla årskurser och fortsatt organisationsplanering med ämneslärare i alla ämnen och årskurser. Arbetsro är ett högprioriterat område kommande läsår. Mitterminsavstämning av elevernas kunskapsutveckling med efterföljande analys och riktade åtgärder samt betygsvarningar terminsvis. LPP, veckoplanering och elevens IUP behöver revideras för att bli tydligare för eleverna och ska vara levande dokument i skolarbetet. Vi ska hålla i vårt arbete med användande av kompensatoriska hjälpmedel i skolan samt satsa på varierade undervisningsmetoder, dels med hjälp 1:1 IPad till våra äldsta elever. Digitala läromedel introduceras i större utsträckning i undervisningen. Elever i åk 7-9 ska ha tillgång till 1:1 IPad i undervisningen. Elev- och föräldrainflytande Aktiva råd där elever och föräldrar har ett reellt inflytande över sin skolgång/sina barns skola. De råd som ska vara verksamma under kommande läsår är elevrådsstyrelse, trygghetsråd, kulturråd, aktivitetsråd, matråd och skolråd. Vi ska utveckla och sprida fler alternativa forum där föräldrar kan ta del av skolans verksamhet. Fortsatt aktivt arbete för en god stämning på skolan, med tydliga förväntningar på våra elever och personal. Fortsatt utveckling av skolans fritidsgårdverksamhet. Professionellt ledarskap i skolan Pedagogiska eftermiddagar under hösten viks åt VFU-handledarutbildning för ämneslärare med stöd av ORU som ansvarar för kursen, föreläsare och seminarieledare. Vårterminens pedagogiska eftermiddagar viks åt det fortsatta utvecklingsarbetet Ledarskap i klassrummet. Arbetet planeras och genomförs av ledningsgrupp på skolan och utgår från aktuell forskning och beprövad erfarenhet. 14

5. PRIORITERADE MÅL FÖR KOMMANDE PERIOD Skolans verksamhetsplan tas fram i början av höstterminen 2015. Prioriterade områden är: Skolans värdegrundsarbete Utveckling och lärande Elev- och föräldrainflytande Professionellt ledarskap i skolan 6. UNDERSKRIFT Anna Zetterberg Anna Zetterberg Rektor på Storåskolan 15