Offentlig-privat samverkan om ny badanläggning i Tyresö KommunEkonomi 2011 Ekonomichef Dan Näsman Tyresö kommun dan.nasman@tyreso.se
Disposition Hur vi gjorde och varför vi gjorde så Upphandlingsförfarandet Efter tilldelningsbeslut Avslutande reflexioner
Varför vi gjorde som vi gjorde Befintligt badhus från 1970-talet i mycket dåligt skick Övervägde en större upprustning Skulle bli mycket dyrt och ändå inte resultera i en modern badanläggning Måste alltså bygga nytt Vilka alternativ stod då till buds - Bygga och driva själva - Bygga själva och låta extern operatör driva anläggningen - Bara köpa simhallstjänster från annan ägare/operatör
Varför vi gjorde som vi gjorde En simhall ska användas för både kommunala ändamål och av allmänheten. Kommunen kan beskriva sina behov men är inte bäst lämpad att avgöra hur allmänhetens intressen bäst tillgodoses. Därmed svårt för kommunen att specificera en optimal anläggning Bättre låta en affärsmässig operatör vara med och bestämma från början Dessutom en fråga om vem som bäst kan bedöma och bära olika slags risker
Risker Högre byggkostnad Riskfördelning med olika genomförandealternativ Kommunen ansvarar för byggande och drift Kommunen bygger genom totalentreprenad och handlar upp driftentreprenad Upphandlad OPS-lösning med privat Simhallsbolag Kommunen Byggentreprenör Simhallsbolaget Högre ränta Kommunen Kommunen Kommunen Högre driftkostnad Lägre intäkter från allmänheten Kommunen Kommunen Kommunen/ Driftentreprenör Kommunen/ Driftentreprenör Simhallsbolaget Simhallsbolaget Ny lagstiftning Kommunen Kommunen Kommunen
Erfarenheter från Storbritannien 10 procent av OPS-projekten drog över budget eller försenades 70 procent av traditionellt finansierade projekt drog över budget eller försenades Hur är det i Sverige? Källa: National Audit Office
Varför vi gjorde som vi gjorde En simhall ska användas för både kommunala ändamål och av allmänheten. Kommunen kan beskriva sina behov men är inte bäst lämpad att avgöra hur allmänhetens intressen bäst tillgodoses. Därmed svårt för kommunen att specificera en optimal anläggning Bättre låta en affärsmässig operatör vara med och bestämma från början Dessutom en fråga om vem som bäst kan bedöma och bära olika slags risker (Kommunen slipper egen investeringsutgift) Resultat: Kommunen upphandlar de tjänster som kommunen svarar för av en privat ägare till en ny badanläggning (som finansierar, bygger, äger och driver anläggningen)
Upphandlingen
Förutsättningar för upphandlingen Upphandling av tjänster (simundervisning, föreningsverksamhet och service för funktionshindrade) som ska tillhandahållas kommunen mot avtalad ersättning och baskrav på anläggningen där tjänsterna levereras Avtal i form av en s k byggkoncession Upphandling i form av konkurrenspräglad dialog (annons hösten 2007) Den som vinner upphandlingen (entreprenören) ska ansvara för byggande, finansiering, ägande och drift av den nya anläggningen Entreprenören fri att utnyttja, marknadsföra och prissätta tjänster i anläggningen till den del den inte tas i anspråk för tjänster till kommunen Entreprenören svarar för alla affärsrisker (kommunens enda åtagande att betala överenskommen ersättning för definierade tjänster)
Utvärderingskriterier Kvalitet och ändamålsenlighet på tjänster till kommunen Anläggningens funktionalitet för tjänster till kommunen Extern gestaltning Kommersiellt serviceutbud Pris Grundkrav och mervärden inom varje kvalitetskriterium
Ej godkänt Godkänt Väl godkänt Utmärkt A. Kvalitetskriterier 1. Anläggningens funktionalitet 0 10 20 30 för tjänster till kommunen 2. Kvalitet och ändamålsenlighet 0 10 20 30 på tjänster till kommunen 3. Extern gestaltning 0 10 20 30 (efter eventuell komplettering) 4. Kommersiellt serviceutbud 0 10 20 30 B. Pris Högre pris än Lägsta lägsta anbud anbudspris Årskostnad för tjänster till 0-89 90 kommunen
Upphandlingsprocessen Dialog med två kvalificerade konsortier Särskilt bildad projektgrupp i kommunen Ett stort antal dialogmöten december 2007 - maj 2009 (anbudstiden förlängd från oktober 2008) Vänteläge ca ett halvt år under finanskrisen (Lehman Brothers föll i september 2008) Politisk förankring under hand med företrädare för majoritet och opposition
Upphandlingsprocessen (fortsättning) Justeringar i förutsättningarna under dialogen 21 m bred huvudbassäng färre åskådarplatser (150 istället för 250) inget krav på hytter för omklädning (möjlighet till avskildhet ändå) kommunal garanti för externa lån (efterställt riskkapitalet) Ändrad sammansättning i konsortierna Två anbud inlämnade i juni 2009 Beslut i kommunstyrelsen och tilldelningsbeslut i oktober 2009
Fanns avtalsutkast Efter tilldelningsbeslut Kommunen angelägen att slutjustera och underteckna Konsortiet inte berett, pågick arbete med att klara ut ansvarsfrågor m m mellan deltagarna Fick till sist besked om att den tilltänkte finansiären/ägaren och byggbolaget inte kunde bli överens Förfrågan om kommunen kunde acceptera annan huvudägare Tiden gick för att säkra alla kalkyler och relationer inom (det ombildade) konsortiet Slutligt avtal undertecknat först i juli 2010
Kommunens åtagande Betala för avtalade tjänster under 30 år Teckna borgen för externa lån Årligt indexuppräknat belopp, dessutom beroende av ränteläget Tillhandahålla parkeringsplatser Avstå från att lägga sig i det som inte är reglerat i träffad överenskommelse (men man är förstås alltid fri att ta upp förhandlingar) Köpa Simhallsbolaget efter 30 år (mark och anläggning) till överenskomna villkor
När det blir klart
Nuläget i bygget http://www.webbkameror.se/byggkameror/tagehus/tyres o_bad_1_1280.php
Upplägget i stort Avslutande reflexioner Synen på kommunens roll och ansvarsuppdelningen Tillvägagångssättet (upphandlingsformen, dialogen, ändringar i angivna förutsättningar m m) Omogen marknad, för lösa konsortier Krävs fungerande konkurrens