Kognitiva modeller för språkinlärning

Kognitiva modeller för språkinlärning

Levelts talprocessmodell (Levelt, 1989)

Krashens hypoteser The learning- acquisition hypothesis The monitor hypothesis The natural order hypothesis The input hypothesis The affective filter hypothesis

Är barn mer effektiva språkinlärare än vuxna? Vanliga förklaringar har rört s.k. mognadsbegränsningar, d.v.s. att hjärnan styrs av en biologisk klocka som hänger samman med cerebral flexibilitet Denna flexibilitet leder till förmåga till direkt inlärning utifrån språkligt inflöde, men vissa forskare har hävdat att förmågan avtar i 9-års åldern

Lenneberg (1967) införde begreppet kritisk period som avsåg tidsperioden mellan två-års åldern och puberteten. Funktioner i hjärnan ansågs efter puberteten ha lateraliserats Den kritiska perioden har testats på olika sätt, bl.a. hävdar man att den kan falsifieras om man kan identifiera fall av inlärare som uppnår infödd slutnivå efter en specifik ålder och enbart utifrån exponering av ett givet språk (och i en naturlig miljö utan undervisning)

Ett problem, enligt Abrahamsson & Hyltenstam är att det finns en otydlighet kring begreppet infödd behärskning och att det är svårt att mäta vilka kompetenser som en infödd behärskning omfattar Oerhört omfattande test och bedömningar krävs för att avgöra om inlärare uppnått infödd nivå, eller nära infödd nivå A & H föreslår ett integrerat perspektiv, där mognadsbegränsningar samspelar med andra faktorer i relation till nivå av slutgiltig behärskning av L2

Bevis för en kritisk period: - Genie : begränsad språklig input före 14-års ålder. Genies språkliga utveckling avstannade efter 5-års inlärning ungefär på en tvåårings nivå - Chelsea : Född med grav hörselskada som inte upptäcktes förrän hon var 31. Uppnådde med hörapparat näst intill normal hörsel. Lyckades aldrig utveckla ens de mest rudimentära grammatiska strukturer för små barns språk - Isabelle : Hölls undangömd till 6-års ålder. Påbörjade sin inlärning inom ramen för den kritiska perioden. Uppnådde en språklig behärskning jämförbar med jämnåriga kamraters mycket snabbt - Liknande problematik även för döva, som påbörjat inlärningen av teckenspråk sent

Ruben(1997) föreslår till och med en mycket tidig kritisk period för fonologi under barnets första levnadsår. Barn som pga öroninflammation haft nedsatt hörsel under sitt första levnadsår presterade vid 9-års ålder sämre på test av verbalt minne och vissa fonologiska distinktioner. Kan påverka barnets fortsatta morfologiska och syntaktiska utveckling

Kritisk period och Känslig period -Kritisk period rör beteendeutveckling med välavgränsad början och slut, är en följd av medföddhet, är icke-inlärd och utan återvändo och externa faktorer, t.ex. grad av motivation osv. spelar inte någon avgörande roll. Hjärnans mognad äger rum under en tidig period av livet och avslutas vid puberteten -Känslig period innefattar en ökad förmåga till inlärning under tidiga skeden i livet, men försvinner inte abrupt vid en specifik ålder. Istället anser man att den sakta avtar under en längre tidsperiod som sträcker sig över barndomen, puberteten och kanske även något längre

Varianter av den kritiska perioden Träningshypotesen förutsäger att om språkinlärningsförmågan inte tränas upp i den tidiga barndomen genom inlärning av L1, så kommer denna förmåga att försvinna och inte kunna användas senare i livet. Vid normal uteckling tränas förmågan upp och kan också problemfritt användas vid L2-inlärning, oavsett vilken ålder inlärningen sker vid Mognadshypotesen förutsäger att den biologiska mognaden har påverkan på all språkinlärning. Om infödd nivå ska äga rum, måste inlärningen, även av L2 ske eller åtminstone påbörjas innan den kritiska perioden är över

Startålder i relation till slutnivå Vissa studier visar att startålder har en gynnsam effekt för uppnådd slutnivå (dvs. att inlärare som påbörjat L2-inlärning tidigt, uppnår högre slutnivå än inlärare som påbörjat L2-inlärning senare) och att dessa har sin förklaring i mognadsbegränsningar och den kritiska perioden Andra studier framhäver gynnsamma sociala och psykologiska omständigheteri barndomen, t.ex. högre motivation, mer och bättre språkligt inflöde, skolundervisning, färre psykologiska spärrar, lösare identitetsmässiga band till ursprunglig kultur och modersmål, lägre grad av strukturell påverkan från ett fast etablerat modersmål

Men hur påverkar fall av vuxna inlärare som uppnår hög slutnivå, den kritiska perioden? -Är dessa inlärares faktiska behärskning jämförbar med infödda talares eller ger den bara sken av att vara det? -Skillnader mellan olika bedömningsinstrument, t.ex. grammatiska och lexikala test, och perceptuella bedömningar (paneler av modersmålstalare som bedömer uttal etc.)

Undandtag förklaras som att dessa vuxna har en stor talang för just språkinärning Faktorer som kan påverka är fokuserad/intensiv uttalsundervisning, exceptionell fonogogisk och grammatisk förmåga, exceptionellt hög motivation att låta som modersmålstalare

Fonologisk förmåga

Men Abrahamsson & Hyltenstam problematiserar alltså begreppet infödd nivå och tror att nära infödd nivå är en mer adekvat beskrivning, även av sådana inlärare som uppfattats som infödda i olika studier

Inföddhet -Att uppfatta sig själv som infödd (självuppfattad inföddhet) -Att uppfattas av andra infödda som infödd (uppfattad inföddhet) -Att vara som infödd (analyserad inföddhet) Nästan infödda inlärare kan vara svåra att skilja från infödda för att de små skillnader i behärskning som finns, är svåra att uppfatta i vanlig kommunikation. Man kan alltså tala om uppfattbar och ickeuppfattbar icke-inföddhet

Mognadsperiod Språklig exponering resulterar i inlärning under tidiga faser av den biologiska mognadsprocessen i slutnivåer jämförbara med infödd nivå. Med stigande startålder måste sedan olika sociala och psykologiska faktorer bli mer fördelaktiga för att kompensera för de successivt negativa effekterna av biologisk mognad (successiv försämring av t.ex. syn, hörsel, minne) Begreppet mognadsperiod förhåller sig neutral till exakta slutnivåer.