Central smittspårning STI klamydia, gonorré, syfilis Blodsmittor HIV, hepatit B, hepatit C Tuberkulos Multiresistenta bakterier MRSA, ESBLcarba, VRE Smittspårare (kuratorer) på hudmottagningarna Infektionskliniken Behandlande läkare: informera patienten diagnos förhållningsregler smittskyddsanmälan ev. märka journalen
Central smittspårning Även om smittspårning sker centralt har primärvården ett ansvar för dessa sjukdomar! Provtagning klinisk misstanke patientens önskemål möjlighet till anonym provtagning för HIV smittspårning Undersökning och behandling är kostnadsfri Ingen partnerbehandling utan föregående provtagning
Lyft på luren Vissa diagnoser kräver lite extra Ring gärna oss redan vid misstanke!..eller om ni vill ha hjälp och stöd i smittspårningen
Tuberkulos Tuberkulosbakterien är en av världens mest utbredda smittor 1/3 av jordens befolkning bär på bakterien men de allra flesta blir aldrig sjuka Tuberkulos-incidensen i Sverige
Smitta alltid från lung-tb Primär infektion oftast inga symtom Utläkning Tidig infektion Latent infektion inga symtom inte smittsam 30% av jordens befolkning 90% 10% Aktiv tuberkulos Sjuk (feber, viktnedgång, hosta) Kan vara smittsam Aldrig sjuk i tuberkulos Reaktivering
Test för tuberkulos PPD (Purified Protein Derivative) injektion i huden avläsning efter 3 dygn IGRA (Interferon Gamma Release Assay) blodprov Görs i samband med hälsoundersökning på dem som kommer från land med hög risk för tuberkulos
Vad betyder positiv PPD/IGRA? Har någon gång träffat på tuberkulosbakterier (immunologiskt minne) Kan inte skilja på aktiv latent utläkt tuberkulos Säger ingenting om smittsamhet
Smitta alltid från lung-tb Primär infektion oftast inga symtom Utläkning Tidig infektion Positiv PPD/IGRA Latent infektion inga symtom inte smittsam 30% av jordens befolkning 90% 10% Aktiv tuberkulos Sjuk (feber, viktnedgång, hosta) Kan vara smittsam Aldrig sjuk i tuberkulos Reaktivering
Misstanke om aktiv tuberkulos Symtom feber, svettningar, viktnedgång organspecifika symtom Radiologi alltid lungröntgen buk, skelett m.m. utifrån symtom Påvisa bakterien upphostningsprov, ventrikelsköljvätska, vävnadsprov m.m. mikroskopi, PCR, odling bekräftar diagnosen och ger resistensbestämning PPD/IGRA underordnad roll kan vara negativt
Smittspårning kring varje smittsamt fall Smittspårningsteam infektionsläkare, tuberkulossköterska, smittskyddsläkare, smittskyddssköterska Kontakter kartläggs: Långvarig, nära kontakt krävs för smitta familjemedlemmar högst risk vårdpersonal mycket låg risk Högsmittsam indexpatient >8 timmars kontakt med index Lågsmittsam indexpatient >40 timmars kontakt med index
Uppföljning av kontakter Symtom feber, svettningar, viktnedgång, hosta? IGRA Lungröntgen om positiv IGRA Symtom eller lungröntgenförändringar direkt till infektionsklinken Positiv IGRA utan symtom eller röntgenförändringar latent tuberkulos ev. förebyggande behandling om riskfaktor för reaktivering
Smitta bland utlandsfödda ökar Ingen ökad smittspridning i samhället Unga afghanska män mer lungtuberkulos Tidig hälsoundersökning!
Ökad risk för tuberkulos hos migranter från högendemiska länder Försumbar ( negligible ) risk för smittspridning i samhället Tidig upptäckt och behandling viktigt
Risk för vårdpersonal Låg Nära och långvarig kontakt krävs 2006 2014: 17 fall av smitta till personal i Sverige alla var BCG-vaccinerade BCG rekommenderas inte till personal undantag infektionskliniken
Hepatit A Fekal-oral smitta person-person eller via mat/vatten Inte bara utlandssmitta 25-50% smittade i Sverige Inkubationstid 4 (2-6) veckor Först ospecifika symtom sjukdomskänsla, feber, illamående, kräkningar senare ikterus (inte alla!) förskolebarn ofta asymtomatiska men smittsamma Hepatit A IgM i blod finns vid insjuknandet Postexpositionsprofylax vaccin eller gammaglobulin inom 14 dagar
Kikhosta Bordetella pertussis Mycket smittsamt droppsmitta Vuxna och äldre barn: förkylning med långvarig och jobbig hosta Spädbarn: allvarlig sjukdom! förkylningssymtom med successivt förvärrad hosta kikningar, andningsuppehåll komplikationer: lunginflammation, hjärnpåverkan <3 månader: 7/10 behöver sjukhusvård
60% hade kikhosta före 10 års ålder
Från 1996 ingår kikhostevaccin åter i barnvaccinationsprogrammet
Kikhosta förekommer trots vaccination Varken vaccination eller naturlig infektion ger livslång immunitet Första vaccindosen (3 mån) ger skydd mot allvarlig sjukdom Efter 3 doser (12 mån) 80-90%% skydd Skyddet börjar avta efter 5 år Naturlig infektion ger immunitet i ca 15 år
Hur skydda de yngsta barnen? Vaccination av gravida kvinnor? antikroppar går över till barnet, ger bra skydd vad innebär det för grundvaccinationen? Vaccinera i tid (2,5-3 mån) Kokongvaccination nästan alla spädbarn smittas av närfamiljen vaccinera runt barnet föräldrar pappan under graviditeten mamman efter förlossningen syskon har i regel redan gott skydd andra med tät och nära kontakt?
Smittspårning kikhosta Misstänk och provta! framför allt spädbarn, gravida, spädbarnskontakt Barn <12 mån: behandla redan vid misstanke Äldre: efterfråga spädbarnskontakt! exponerade barn <6 mån: antibiotikaprofylax exponerade barn 6-12 mån: tidig behandling vid symtom behandling främst för att minska smittsamheten
Mässling Feber, hosta, utslag I princip bortvaccinerat i Sverige Sprids i många europeiska länder Så fort vaccinationstäckningen sjunker (<95%) dyker sjukdomen upp Luftburen smitta extremt smittsamt virus kvar i luften i rummet i flera timmar
Mässling skydd mot smitta Vaccin eller genomgången infektion ger livslångt skydd Även infödda svenskar kan ha bristande skydd: Födda före 1960 har med stor sannolikhet haft sjukdomen Födda efter 1981 allmän barnvaccination Födda 1960-1981 mer osäkert, icke-immuna kan finnas Vid misstanke om mässling telefonkontakt med sjukvården, direkt till infektionskliniken inte sitta i väntrum! Postexpositionsprofylax till exponerade icke-immuna
Meningokocker Sepsis, meningit Bärarskap i näsa och svalg relativt vanligt Smittar via salivkontakt hushållskontakter kysskontakter
Meningokocker postexpositionsprofylax Bör ges till: hushållskontakter kysskontakter eller motsvarande Kan övervägas till: barn i samma förskolegrupp lägerdeltagare, värnpliktiga Ges ej till: barn i samma skolklass vårdpersonal NNT 284 1 930 27 405
EHEC Enterohemorragisk Escherichia coli Toxinbildande Zoonos, finns hos idisslande djur Smitta via djurkontakt, opastöriserad mjölk, kontaminerade grönsaker Inkubationstid 3-4 dygn (upp till 14 dagar) Symtom: diarré (ibland blodig), buksmärta Kan ge HUS
EHEC Påvisas med PCR inte i vanlig fecesodling! Analys görs: frågeställning EHEC blodig diarré barn upp till 10 år Avstängning från förskola och arbete med oförpackade livsmedel negativt prov krävs Kontakta smittskyddsenheten för smittspårning andra sjuka, livsmedel, djurkontakt
Tarmsmitta 6-årig tidigare frisk flicka mån 29 aug: Feber 40,5, kräkts två gånger Tel ssk VC: Råd, ny kontakt om ej bättre. fre 2 sept: Feber, magont. Diarré 4 ggr/dag. Pigg och leker. Tel ssk VC: Avvakta lör 3 sept: Feberfri, men diarré 6 ggr/dag. Jourcentralen: Opåverkad. Vätskeersättning, avvakta, ny kontakt med VC om ej bättre. mån 5/9: Piggare, men diarré. Besök VC: mor kräver fecesodling
fre 9/9: Diarréfri, mår bra. Moster och mormor varit i Libanon, varit sjuka med diarré vid hemkomsten, nu återställda
Efterfråga epidemiologiska uppgifter! Prov kan behöva tas av smittspårningsskäl
Smittfriförklaring efter tarmsmitta Vilka personer? Riskyrke: hantering av oförpackade livsmedel vårdpersonal som vårdar spädbarn eller personer med gravt nedsatt immunförsvar Förskolebarn Alla andra: symtomen avgör återgång vid diarréfrihet vissa yrken har andra riktlinjer inom ramen för Livsmedelslagen
Smittfriförklaring efter tarmsmitta Vilka smittämnen? Riskyrke Förskolebarn Salmonella 1 neg odling - Salmonella typhi/paratyphi Shigella EHEC 3 neg odlingar 1 neg odling om antibiotikabeh. (3 neg odlingar om ej antibiotikabeh.) 1 neg odling Alla andra: Campylobacter, Yersinia, Entamoeba histolytica, Giardia, Cryptosporidier mfl ingen kontrollodling Läs på hemsidan och i smittskyddsbladen