Årsredovisning 2009
Innehåll 4 Grums kommun 4 Koncernen 5 Förvaltningsberättelse 7 Ny förvaltnings organisation 9 Medborgarkontor 11 Gemensam service 14 Verksamhet 22 Personalanalys 25 Finansiell analys 28 Fem år i sammandrag 29 Var kommer pengarna ifrån? 31 Räkenskaper 32 Driftredovisning 32 Investeringsredovisning 33 Koncernens resultaträkning 34 Koncernens balansräkning 34 Noter koncernredovisningen 35 Resultaträkning 36 Balansräkning 37 Kassaflödesanalys 38 Noter 41Särredovisning av va-verksamheten 45 Revisionsberättelse Foton inlaga: Tony Axelsson, Helena Bergström, Magnus andersen, Therese Haraldsson, Arild viken, lillemor wahlström, sandra kåberg och annsofie jönsson. PRODUKTION: Fernemo Information & Grafik AB, Nora TEXTBEARBETNING: Eva JÖNSSON KORREKTUR: NOOMI SVAHN LAYOUT: IVAR FERNEMO
2009 i sammandrag Ny organisation Grums kommun införde den 1 september en ny politisk och förvaltningsorganisation. Årets resultat för Grums kommunkoncern var 2 mkr. För kommunen, exklusive kommunägda bolag, var årets resultat 5,9 mkr. Det innebär att vi uppfyllde balanskravet. De största avvikelserna i förhållande till budgeten var individ- och familjeomsorgens underskott på 5,4 mkr. Gymnasieutbildningen och äldreomsorgen hade en avvikelse på 1,1 mkr vardera. Verksamheternas samlade avvikelser uppgick till 4,2 mkr. Årets nettoinvesteringar uppgick för kommunen till 23,2 mkr. Nettoinvesteringarna var totalt på samma nivå som föregående år. 706 personer var vid årets slut tillsvidareanställda i Grums kommun, vilket var en minskning med 28 stycken. Av dessa var 84 procent kvinnor och 16 procent män. Befolkningen Grums kommun hade vid årets slut 9 142 invånare. Kommunens befolkning minskade därmed under året med 108 personer. Antal inflyttade var 381 och 452 personer flyttade ut. Födelsetalet var lägre än dödstalet och födelsenettot hamnade på minus 36 personer.
Grums kommun politisk organisation Kommunfullmäktige 31 ledamöter, 19 ersättare Revision Överförmyndare Valnämnd Tillfälliga Visions - 5 revisorer beredningar beredning Jävsnämnd 5 ledamöter, 3 ersättare Kommunstyrelsen 13 ledamöter, 13 ersättare UTSKOTT UTSKOTT Planerings- GHAB Samhällsbyggnad Omsorg UTSKOTT styrelse Utbildning Koncernen Grums Hyresbostäder AB 100 % Stiftelsen Grums Hyresbostäder 100 % Karlstad-Grums Vattenverksförbund 50 % Koncernen Grums kommun 2009-12-31 Omsättning Tillgångar Skulder Eget kapital Bolag (tkr) Grums Hyresbostäder AB 38 862 174 993 167 216 7 777 Stiftelsen Grums kommuns hyresbostäder 8 404 61 342 59 462 1 880 Karlstad-Grums Vattenverksförbund 2 733 4 464 3 264 1 163 4 Grums kommun, politisk organisation
Förvaltningsberättelse
Förvaltningsberättelse Koncernen Övergripande analys med koncernperspektiv Från ekonomisk synpunkt var 2009 ett bättre år än 2008. Koncernen Grums kommun redovisade ett överskott på 2 mkr. Befolkningen minskade med 108 personer, till 9 142 invånare. Minskningen ligger inom kalkylerna för kommunens skatteintäkter. Koncernen uppfyllde inget av de finansiella målen. Årets resultat innebär krav på en fortsatt ekonomisk återhållsamhet. För att förbättra förutsättningarna för att utnyttja kommunens ekonomiska resurser effektivare infördes en ny politisk organisation den 1 september. Denna förändrade politiska organisation ska tydliggöra kommunfullmäktiges roll och ge ökad medborgardialog samtidigt som demokratiaspekten betonas. Viktiga händelser under året För att stödja det förändrade arbetssättet infördes även en ny förvaltningsorganisation. Den nya organisationen, som består av endast en förvaltning, ska främja samarbete och helhetssyn, ha ett tydligt medborgarfokus och ett tydligt uppdrag att ge god service till kommuninvånarna. Hyresvakanserna i bostadsbolaget ökade kraftigt och motsvarar inte ägardirektivets mål. De framtida åtagandena tillsammans med den minskande befolkningen kräver fortsatt anpassning av verksamheterna för att kommunen ska klara större investeringar och utvecklingsinsatser för att göra kommunen mer attraktiv för boende och näringsliv. Ekonomiskt utfall Grums Hyresbostäder AB Grums Hyresbostäder AB redovisade ett underskott på 4,6 mkr. Antalet vakanta lägenheter ökade kraftigt. I genomsnitt var 77 lägenheter outhyrda, 6 Förvaltningsberättelse
vilket var 10,2 procent. 2008 var vakansgraden 8 procent. Det innebär att ägardirektivens mål om en vakansgrad på under 5 procent inte uppnåddes. För att minska antalet tomma lägenheter har styrelsen beslutat att riva Eds-Strand 1:55 i Slottsbron. En nedskrivning av fastighetens värde på 2,6 mkr belastade därför resultatet. Det fanns en bostadskö med cirka 20 sökande till lägenheter vilka inte ingick i utbudet av vakanta lägenheter (markplan eller hus med hiss). Grums Hyresbostäder påbörjade en utredning om att utrusta fler trapphus med hiss för att tillgodose efterfrågan på ökad tillgänglighet. Befolkningsminskningen bidrog till den ökade vakansgraden. Bostadsbolaget, med dess service och trygghet, är betydelsefullt för en positiv befolkningsutveckling. Att aktivt marknadsföra kommunen i samarbete med näringslivet är viktiga åtgärder för att öka inflyttningen och efterfrågan på lägenheter. De flesta av årets budgeterade underhållsarbeten utfördes. Driftsidan hade högre kostnader än budgeterat, främst avseende kostnaden för reparationer, el och värme. Lågkonjunkturen medförde låga räntenivåer och lägre räntekostnader än föregående år. För 2010 höjs hyrorna med 1 procent, vilket motsvarar 8,26 kronor per kvadratmeter och år. Stiftelsen Grums Hyresbostäder Stiftelsen Grums Hyresbostäder förvaltar i huvudsak specialbostäder för äldre och handikappade. Bostäderna blockhyrs av kommunens äldreomsorg och omsorgen om personer med funktionshinder. Dessutom hyr förskoleverksamheten Backvägen 1 för skolbarnsomsorgen. Uthyrningsbeståndet består av 90 lägenheter och 6 lokaler. Stiftelsen sysslar i huvudsak med drift och underhåll. Stiftelsen redovisade för 2009 ett överskott på 0,7 mkr på grund av lägre räntekostnader. Med årets resultat uppgick den balanserade vinsten till 1 mkr. Karlstad Grums Vattenverksförbund Karlstad Grums Vattenverksförbund har till uppgift att producera dricksvatten till kommunerna Grums och Karlstad. Kostnaderna täcks med avgifter för vattenförbrukningen. Under året producerades 1,3 miljoner kubikmeter vatten, varav Grums stod för 0,7 miljoner kubikmeter vilket var samma mängd som 2008. Årets resultat var 0 kronor. Grums kommun Kommunen redovisade ett överskott på 5,9 mkr, vilket var 2,4 mkr sämre än budgeterat. Resultatet blev dock betydligt bättre än enligt prognoserna under året. En sänkning av arbetsmarknadsförsäkringarna gav en förbättring på 3,8 mkr. Dessutom blev skatteutfallet bättre i slutet av året. Verksamheternas nettokostnader gav underskott på 6,2 mkr och har en obalans som måste åtgärdas. Underskottet beror främst på kraftigt ökade kostnader för individ- och familjeomsorgen, såväl försörjningsstöd som vårdinsatser. Skatter och statsbidrag redovisade ett underskott på 5,6 mkr. Den kraftiga nedgången i konjunkturen medförde en större negativ avräkning av den preliminära skatteutbetalningen. Finansnetto För finansnettot redovisades ett överskott på 6,5 mkr. På grund av den kraftiga konjunkturnedgången har räntorna legat på en historiskt låg nivå. En engångsutbetalning från SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, förstärkte finansnettot med 0,5 mkr. Låneskulden minskade med 3,7 mkr, till 405 mkr. Den del av låneskulden som inte vidareutlånades till bolagen var 194 mkr. Det beräknade pensionsåtagandet minskade under året. Det medförde att kommunens skuldbörda, inklusive pensionsåtagandet, minskade med 1 mkr till 421 mkr. De finansiella målen Kommunens resultat innebär att balanskravet uppfylldes och kommunen är inte skyldig att återställa något kapital. Däremot uppfylldes inte de finansiella målen enligt god ekonomisk hushållning. Kommunfullmäktige har fastställt de finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning i Grums kommun: QQ Resultatnivån ska vara minst 3 procent av skatter och statsbidrag. QQ Verksamhetens kostnadsandel ska vara 92 procent exklusive jämförelsestörande poster. QQ Den totala låneskulden, inklusive ansvarsförbindelsen, ska minska med minst 2 mkr årligen. Förvaltningsberättelse 7
Ny förvaltningsorganisation Kommunfullmäktige beslutade i december 2008 om en ny politisk organisation för kommunen. För att stödja det förändrade arbetssättet i en ny politisk organisation krävs förändring också inom administration och förvaltning. En ny organisation som främjar samarbete och helhetssyn, har ett tydligt medborgarfokus och ett tydligt uppdrag att ge god service till kommuninvånarna. Kommunchefen fick i uppdrag att ta fram en ny organisation för administration och förvaltning. Förändringsarbetet skulle ske med öppenhet och delaktighet gentemot medarbetare och arbetstagarorganisationer. Kommunfullmäktige tog i mars 2009 ett beslut om principer och metod för framtagande av en ny organisation av administration och förvaltning. Organisationsgrundande principer I arbetet med organisationsförändringen så är det några viktiga organisationsgrundande principer som har slagits fast. Vi ska ha en organisation som: QQ Främjar samarbete över gränserna. QQ Underlättar en helhetssyn. QQ Har tydligt medborgarfokus genom att sätta den enskilde individen i fokus. QQ Underlättar för den enskilde i mötet med kommunen. QQ Skapar förutsättningar för kompetensutveckling och god organisationskultur. 8 Ny förvaltningsorganisation
Ny organisation Den nya kommunala organisationen ska kännetecknas av medborgarfokus och samordning av resurser. Invånarna ska ha en väg in så att kontakterna med kommunen blir smidigare. De ska få ett bra bemötande i ett medborgarkontor där administrativ personal med utåtriktade arbetsuppgifter samlas. Kommunens ( kärn- )verksamheter samlas i en gemensam del och verksamheterna ska stödjas av en samordnad administrativ stödfunktion Gemensam service. Huvudstrukturen för tjänstemannaorganisationen utgörs av tre enheter med olika uppdrag och roller. Det innebär en renodling av verksamheten i Medborgarkontor, Verksamhet och Gemensam service. Kommunchefen är övergripande ansvarig. KOMMUNC HEF GEMENSAM SERVICE MEDBORGAR- KONTORETS CHEF VERKSAMHETS- CHEF MEDBORGARKONTOR VERKSAMHETER Den nya förvaltningsorganisationen började gälla den 1 september. Ny förvaltningsorganisation 9
Medborgarkontor En väg in Besökare ska mötas av en kundtjänst som ska ha kunskap om hela kommunen så att de kan erbjuda medborgare och näringsliv information, vägledning, och rådgivning med såväl personlig service som via webben. Kundtjänst ska också serva med blanketter och ansökningshandlingar, så att ett möte med handläggare kan vara förberett så långt som möjligt. Verksamheterna och den gemensamma servicen har ansvaret för att hålla Medborgarkontoret uppdaterat så att de lämnar rätt information. Öppettider Kontoret har öppet 08.00 till 17.00 utan lunchstängning. Miljö- och hälsoskyddsverksamheten De miljö- och hälsoskyddsinspektörer som arbetar inom denna verksamhet har ansvaret för att tillse att miljöbalken och dess följdlagstiftningar efterlevs. Till verksamheten hör även livsmedelskontrollen samt tillsynen av viss speciallagstiftning. En miljösamordnare har det övergripande ansvaret för miljöfrågorna och samordningsansvaret för miljö- och hälsoskyddsverksamheten och bygglovsverksamheten. Miljösamordnare har också ett övergripande miljöstrategiskt ansvar inom den kommunala verksamheten, i denna del är miljösamordnaren kopplad till Gemensam service. Bygglovsverksamheten Bygglovsverksamheten har till uppgift att stötta personer/verksamheter så att de tar sitt ansvar 10 Medborgarkontor
gentemot lagar och regler som följer av Planoch bygglagen (PBL). Verksamheten sköts av en byggnadsinspektör. Samhällsplanering I uppdraget ingår arbete med detaljplaner och översiktsplan. Planfunktionen ska ha god beredskap för att tillskapa nya attraktiva bostadsområden och kunna ge exploateringsmöjligheter för handel och småindustri. Översiktsplanen ska ses över så den håller aktualitet varje mandatperiod. I uppdraget ingår också omvärldsbevakning för den fysiska planeringen och att se till att planeringsunderlag från länsstyrelsen och andra statliga myndigheter hålls ajour. Funktionen ska också vara den tekniska verksamheten behjälplig med t ex inventering och kartering av Va-ledningar. Inom denna funktion finns en stadsarkitekt och 0,5 planingenjör. Energirådgivning Energirådgivningen sköts genom ett samarbete mellan Grums, Kil, Munkfors och Forshaga kommun. Hit kan kommuninnevånare vända sig med frågor. Företagslots En av dem som arbetar i kundtjänst har som en del i sitt uppdrag att fungera som företagslots och därmed stödja företagare i deras kontakt med kommunen och GNC. Grums hyresbostäder AB De assistenter som arbetar med uthyrning av GHAB:s bostäder är placerade i medborgarkontoret. En av assistenterna ska ha sin placering i kundtjänst. Avgifter Alla avgifter i form av hemtjänst, hyror, VA, avfall, barnomsorgsavgifter, taxor inom Miljö- o Bygg mm hanteras här. Bostadsanpassningsbidrag Kundtjänst ska lämna information om bostadsanpassningsbidrag och vilka blanketter och intyg som behövs. Byggnadsinspektören bistår med tekniskt stöd vid bostadsanpassningsärenden utom i de fall då åtgärden kräver bygglov då bistår område fastighet istället. Biståndsbedömning Verksamheten omfattar ansökan, utredning och beslut om insatser enligt Socialtjänstlagen (SOL), som hemtjänst, särskild bostad och trygghetstelefon, och ansökan och beslut om insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade). Även beslut om färdtjänst och riksfärdtjänst ingår samt beslut om parkeringstillstånd. Biståndsbedömarna är placerade i medborgarkontoret men samverkar med verksamheten i sakfrågorna. Konsumentfrågor Verksamheten omfattar budgetrådgivning, konsumentrådgivning och skuldsanering. Skuldsaneringen och budgetrådgivning köps, som en tjänst, av Karlstad kommun. Turism Kundtjänst ska fungera som kommunens turistbyrå, under sommarmånaderna förstärks bemanningen med den turismansvarige från gemensam service och tillfällig personal. Övrigt QQ QQ QQ QQ QQ QQ QQ QQ QQ QQ Utskänkningstillstånd/tillsyn Lotteritillstånd Tillstånd/tillsyn för automatspel Tillstånd för torghandel Uthyrning av Gruvans lokaler Kondoleanser till förmån för donationsfonder Administration av feriepraktik Info till inflyttade/enkät till in- och utflyttade Info om utbildningar vilka linjer som finns på Gymnasienivå, Komvux, Sär vux mm. Info om förskolornas och skolornas inriktningar och även friskolor och kooperativ som finns i kommunen. Samarbetspartners Arbetsförmedling, försäkringskassa och polis ska erbjudas möjligheten att ha kontor och samverka med Medborgarkontoret. Medborgarkontor 11
Gemensam service Gemensam Service är en funktion som har till uppgift att samla resurserna så att man kan stödja de förtroendevalda, kommunchefen, Verksamhet och Medborgarkontor med de uppgifter som ligger i uppdraget för Gemensam service. När det gäller Verksamhet och Medborgarkontor har Gemensam service dessutom uppdraget att bl a vara styrande och bestämmande i hur det administrativa arbetet ska utföras. De funktioner som ingår i Gemensam service arbetar mot mer än ett verksamhetsområde och/ eller att det finns andra funktioner inom Gemensam service som har närbesläktade arbetsuppgifter. Utgångspunkt att all administration ingår som en del i Gemensam service. Styrningen av enhetens arbete utgår från kommunstyrelsens reglemente i arbetet gentemot de förtroendevalda. I uppdraget ingår också att enligt kommunfullmäktiges arbetsordning stödja de beredningsgrupper som arbetar under fullmäktige. Övergripande administrativ service till politik och förvaltning ligger också i uppdraget. Riktat stöd för ledning av verksamhet För att driva utveckling i verksamheten och säkerställa verksamhetens behov av kunskap inom de olika sakområdena finns tre strateger, en för socialtjänst, en för utbildning och en för teknik. Den administrative chefen har personalansvaret för tjänsterna men verksamhetschefen har det operativa ansvaret. Utöver de tre strategerna finns en tjänst som IT-pedagog och en tjänst som utvecklingsledare för skolan. Denna funktion har ett framåtsyftande uppdrag. Det finns ett behov av utvecklingsledare inom socialtjänst och övrig verksamhet och det 12 Gemensam service
är en målsättning att det ska gå att lösa så småningom. I den gemensamma administrationen placeras också vissa andra administrativa tjänster som kommer att fungera som ett stöd mot Verksamheten. Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) och Medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR) ansvarar för kvalitet och säkerhet i den verksamhet som en kommun bedriver enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL). MAS/MAR är placerad inom enheten. Sekretariat Funktionen handhar all inkommande post, sköter registrering och avgör om ärendena ska remitteras till Verksamheten eller Medborgarkontoret för yttrande eller verkställighet eller om ärendet ska hanteras inom Gemensam service. Sekretariatet svarar för sammanställning av föredragningslistor till kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och utskotten och svarar för sekreterarskapet i samtliga politiska organ inklusive kommunfullmäktiges fasta beredning och tillfälliga beredningar samt i eventuellt förekommande arbetsgrupper. Funktionen ansvarar för expediering av beslut och uppföljning av dessa. På en av tjänsterna ligger ansvar för administrationen kring de allmänna valen men också sekreterarskap i valnämnden. Ekonomifunktion Funktionen ansvarar för kommunens långsiktiga och strategiska arbete i ekonomifrågor. Ekonomifunktionen är såväl stödjande som styrande och beslutande. Ekonomifunktionen är kommunens verkställande organ för den ekonomiska förvaltningen. Funktionens uppgift är att ge den politiska organisationen och förvaltningsorganisationen en så god service som möjligt. All samordning och styrning är sammanfört till ekonomifunktionen. Den ekonom och den assistent som arbetar med ekonomi på GHAB placeras i Gemensam service. GHAB är anställningsmyndighet. Personalfunktion Personalfunktionen har både en strategisk uppgift och en serviceuppgift. Den strategiska uppgiften är att på kommunledningsnivå utveckla en personalpolitik som hålls samman under gemensamma värderingar och som bidrar till att verksamheterna samverkar på för kommunen bästa sätt. Det strategiska arbetet ska bidra till att öka möjligheterna för att kunna rekrytera och behålla de medarbetare som behövs. För att verksamheterna ska fungera och medverka till kvalitet, utveckling och resultat är det viktigt med en tydlig personalstrategi. Uppgifterna inom personalfunktionen är, beroende på art, stödjande, styrande eller bestämmande. IT-funktion Inom funktionen hanteras verksamhets- och användarstöd, drift, service, utveckling av kommungemensamma och verksamhetsspecifika program och samordning av IT- och säkerhetsutbildning. Funktionen har också ansvar för produkthantering, anskaffning, installation, service, utrangering, säkerhet och mjukvarulicenser. Utvecklingen av infrastruktur, drift och utveckling av kommunikation via data och tele inklusive kommunens telefonväxel hanteras inom funktionen. Uppdraget ska utföras enligt fastställda strategier och policydokument och funktionen är stödjande, styrande och beslutande. GIS/MBK-verksamhet GIS ska fungera som ett hjälpmedel och vara stödjande i den moderna informationshanteringen hos samtliga verksamheter och på alla nivåer. GISsamordnarens uppgift är att fånga upp användarnas synpunkter och möjliggöra förbättringar vid tillämpning av GIS mot andra verksamhetsprogram. Syftet är också att vara konsultativ i att hålla de olika verksamheterna uppdaterade på förändringar av program och applikationer samt fungera som ett forum för GIS-frågor. Vid val av kartunderlag och även inköp och användning av geografisk data till egna verksamhetsprogram ska GIS-enheten vara bestämmande. Inom funktionen finns en GISsamordnare och 0,5 planingenjör. Juridiska frågor Juridiska frågor med koppling till specifika verksamhetsområden bör hanteras på verksamhetsnivå. Tjänstemän inom Gemensam service bör ha tillgång till informationsstöd om lagstiftning inom samtliga förekommande verksamhetsområden. Gemensam service 13
Arkivfunktion Arkivfunktionen bör lösas genom att personal med arkivutbildning anställs i samverkan med andra kommuner i regionen. Informationsfunktion Funktionen har som uppgift att genom olika insatser främja kommunens organisation med kommunikation internt och externt, marknadsföring av kommunen för att stärka och utveckla kommunen som boende-, besöks- och etableringsort. I uppdraget ligger också att ansvara för information i kris och vid extraordinära händelser. Uppdraget ska utföras enligt fastställda strategier och policydokument och funktionen är stödjande, styrande och beslutande. Säkerhet Tjänst köps från Karlstadregionens Räddningstjänstförbund. IT- och informationssäkerhet ska ingå. 14 Gemensam service
Verksamhet Uppdraget är att utföra tjänster inom exempelvis omsorg, lärande och teknisk service. Verksamheten inom denna enhet är mycket stor, både vad gäller medarbetare och budget. Tjänsterna som utförs i Verksamheten ska utföras med den kvalitet och service som det beslutats om i uppsatta kvalitetsmål och utföras på ett så rationellt sätt som möjligt. Verksamheten leds av en verksamhetschef. Uppgiften att vara verksamhetschef för den kommunala hälso- och sjukvården ingår som en del i chefskapet för verksamhetschefen. Omsorg om äldre Ekonomiskt resultat (tkr) Resultat 2008 Resultat 2009 Budgetavvikelse Kostnader 108 263 110 355 2 790 Intäkter 21 029 22 797 1 726 Netto 87 234 87 558 1 064 Verksamheten redovisade ett underskott totalt sett. Inom hemtjänsten redovisades ett underskott, främst beroende på ökat omvårdnadsbehov och svårighet att ställa om personalresurser samt ökade rehabiliteringskostnader. Hemtjänsten bedrev omfattande vård i livets slutskede, och de centrala grupperna av hemtjänstpersonalen bytte lokal under 2009. Hemtjänsten genomförde också ett arbete med att få en samlad hemtjänst med arbetslag istället för geografisk uppdelning. Verksamhet 15
Inom gruppbostäder var fyra lägenheter outhyrda under året. För kommunsjuksköterskor blev årets resultat ett överskott. Sjuksköterskorna var under året involverade i olika utvecklingsprojekt med hjälp av stimulansbidrag, exempelvis läkemedelsgenomgångar, kost och nutrition samt demensvård. Verksamheten kunde inte tillsätta alla tjänster hela året, då det saknades sökande med rätt kompetens. Inom kommunrehabiliteringen bedrevs dagrehabilitering två dagar per vecka med 4 5 personer vid varje tillfälle. En utbildning i belastningsergonomi och förflyttningsteknik genomfördes för viss vårdpersonal. Personalen ansvarar också för olika projekt som bekostas av stimulansbidrag, exempelvis förebyggande hembesök, rehabilitering i hemmet och fallförebyggande arbete. Korttidsinsatser vid resurscentrum Pilen och rehabiliterings- och korttidsenheten Linden redovisade ett underskott. För att undvika kostnader för utskrivningsklara vid sjukhusklinik hade både Linden och Pilen hög beläggning med stora omvårdnadsbehov och sjukvårdsbehov under året. Verksamheten bostadsanpassning redovisade ett överskott. Anhörigstödet utvecklades och Café Träffpunkten har blivit ett nav i verksamheten där många nya kontakter har skapats till och mellan anhörigvårdare. Utvecklingen fortsätter med en ökning av stödet för de som vårdar sina anhöriga. I enlighet med Nationell handlingsplan för äldrepolitiken inriktas omsorgen om äldre mer på insatser av hemtjänst och sjukvård i hemmet. Tillgången på rehabilitering och korttidsinsatser i form av avlastning utanför den egna bostaden behöver ökas. Antalet lägenheter för människor med behov av särskild bostad är otillräckligt och kommunen behöver anordna så kallade trygghetsbostäder. Antal besök inom hemtjänsten År Hemtjänst Sjukvård Totalt 2003 116 336 57 647 173 983 2004 117 331 64 878 182 209 2005 115 690 61 936 176 529 2006* 72 559 48 074 120 633 2007 62 006 49 246 111 252 2008 66 741 44 659 111 400 2009** 54 346 38 382 92 728 * Besök vid Karlbergs och Segmons äldrebostäder ingår inte längre. **Hotellgatans äldrebostäder ingår inte fr o m 2009. Verksamhet för personer med funktionsnedsättning Ekonomiskt resultat (tkr) Resultat 2008 Resultat 2009 Budgetavvikelse Kostnader 58 269 58 232 1 736 Intäkter 25 657 26 314 1 383 Netto 32 612 31 918 353 Verksamheten redovisade ett överskott, främst beroende på minskade kostnader. Merparten av underskottet inom personlig assistans kan hänföras till nya ärenden och ökade sjukvårdsinsatser inom personlig assistans, som kommunen måste stå för. Sjukvikarier är också kommunens kostnad även om assistansen sköts av en annan samordnare. Inom gruppbostäder och korttidsvistelse klarade korttidsvistelsehemmet Floran inte att hålla budget. Verksamheten vid gruppbostäderna Åshammar, Åsgatan och Floravägen redovisade däremot överskott. Gruppbostäderna hade kostnader för fyra outhyrda lägenheter. Avseende övriga insatser har kommunen gjort uppföljning och omprövning av insatser som ledsagning och kontaktpersoner. Regnbågen, ett sinnescenter för personer med funktionsnedsättning, planeras att läggas ner 2010. Bland personer med psykisk ohälsa fick elva personer stöd i bostaden eller stöd vid fritidsaktiviteter. Verksamheten har en egen lokal i Sveaplan, kallad Femman, där sju personer deltagit under året. Inom verksamheten bedrivs även arbetsmarknadsåtgärder. Verksamheten anställningsstöd ryms inte inom budget och redovisade ett underskott, liksom feriepraktik där 202 ungdomar (171 år 2008) fick feriepraktik i 1 2 veckor. Arbetscentrum omfattar verksamhet för ungdomar 20 25 år som inte kommit in på arbetsmarknaden, varav de flesta är hänvisade till försörjningsstöd. För 2009 redovisade arbetscentrum ett överskott, och 15 ungdomar deltog i verksamheten. Genom stöd från arbetscentrum och kontakter med arbetsförmedlingen ska ungdomarna komma in på arbetsmarknaden eller börja studera. 16 Verksamhet
Individ och familjeomsorg Ekonomiskt resultat (tkr) Resultat 2008 Resultat 2009 Budgetavvikelse Kostnader 29 292 32 070 6 560 Intäkter 1 313 1 698 1 122 Netto 27 979 30 372 5 438 Verksamheten redovisade ett underskott. Verksamheten kännetecknades under 2009 av snabba och kraftiga förändringar i behovet och typen av insatser, och viss rekrytering av personal gjordes. Individ- och familjeverksamheten hanterade 779 ärenden, varav 225 nya ärenden/anmälningar där 157 ledde till utredning, Inom institutionsvård för barn och ungdom minskade antalet placeringar något under 2009 och verksamheten redovisade ett överskott. Samtidigt har behoven utvecklats mot fler avancerade och därmed kostsamma placeringar. Elva barn och ungdomar hade under året insats vid institution under en kortare eller längre period. För familjehem för barn och ungdom har behoven ökat påtagligt 2005 2008 och fortsatte att öka även 2009. 28 barn var under året placerade i familjehem. Behovsprövad öppen vård redovisade ett överskott. Här ingår personligt stöd genom kontaktperson/kontaktfamilj inklusive avlastning för föräldrar. Övriga öppna insatser för barn och ungdomar omfattar bland annat avancerade familjeinsatser och socialjour. Totalt hade 63 barn och ungdomar insats i form av kontaktperson eller kontaktfamilj under året. I tio ärenden förekom insats hemma hos barnets egen familj. Denna verksamhet redovisade ett överskott. I verksamheten ingår samarbetsprojektet Växtriket som är ett förebyggande arbete avseende hälsa för barn och unga. Insatser till vuxna missbrukare gav totalt ett underskott, beroende på ett fortsatt stort behov och intresse för behandling. Flera omhändertaganden enligt LVU gjordes av unga som börjat missbruka alkohol och narkotika. Droger av olika slag har ökat i samhället. I slutet av 2009 gjordes även flera omhändertaganden av vuxna personer enligt LVM, på grund av blandmissbruk. Inom ekonomiskt bistånd ökade behovet av försörjningsstöd ytterligare under 2009, vilket gav ett underskott för nettokostnaderna som motsvarar en ökning med drygt 31 procent jämfört med 2008. Det kan dock jämföras med 2008 då ökningen var hela 53 procent. Ungdomsarbetslöshet, deltidsarbetslöshet och utförsäkring från sjukförsäkring är några av orsakerna. Utredningar och insatser för asylsökande omfattade ett antal ärenden under 2009. Kommunen fick ekonomiskt stöd från Migrationsverket till riktade insatser för asylsökande barn. Under 2010 väntas behovet av försörjningsstöd öka till personer som utförsäkrats från sjukförsäkring eller inte har rätt till a-kassa. Kostnader för försörjningsstöd (medelvärden) År Kostnad, tkr Andel av invånare, % 2005 5 010 4,5 2006 3 867 3,4 2007 4 261 3,4 2008 6 551 4,9 2009 8 563 6,4 Förskoleverksamhet Ekonomiskt resultat (tkr) Resultat 2008 Resultat 2009 Budgetavvikelse Kostnader 52 328 51 391 1 441 Intäkter 7 432 7 262 206 Netto 44 896 44 129 1 235 Överskottet inom förskoleverksamheten uppnåddes bland annat genom effektivisering av vikariehantering och -anskaffning. En annan orsak är att en planerad resurs för utökning av organisationen från årets början kunnat nyttjas effektivare än planerat, där omorganisationen inom barndagvårdarverksamheten var huvudorsaken till den minskade kostnadsnivån. Verksamheten hade en god måluppfyllelse. Ittekniken bidrog till olika utvecklingsprojekt och utvecklingsområden. Stora delar av personalen genomgick PIM-utbildning. Flera enheter certifierades med Grön Flagg under året, och arbetet pågår med certifiering av alla enheter. Ökningen av inskrivna barn i verksamheten bedöms fortsätta, främst på grund av ett ökat barnafödande. I dagsläget har organisationen en extremt hög beläggningsgrad. I princip alla kommunens barn i förskoleålder deltar på något sätt i verksamheten. Enligt Skolverket finns inga krav vad gäller barn per enhet och personaltäthet. Verksamhet 17
Av Skolverkets riktlinjer för förskolan kan man dock utläsa att avdelningar med omkring 15 barn är att föredra. För personaltäthet har ett riktvärde varit 5 barn per personal. Med tanke på att beläggningsnivåerna ökar ytterligare under vårterminen ger detta en för låg personaltäthet i jämförelse med Skolverkets rekommendationer. En fortsatt utveckling och uppfräschning av förskoleverksamhetens lokaler behövs. Grundskola Ekonomiskt resultat (tkr) Resultat 2008 Resultat 2009 Budgetavvikelse Kostnader 83 660 81 214 2 162 Intäkter 3 577 3 216 1 848 Netto 80 083 77 998 314 Grundskoleverksamheten redovisade ett underskott, främst beroende på högre kostnader än beräknat inom de interkommunala ersättningarna. Det stora intresset för skolgång inom Engelska skolan (friskola i Karlstad) påverkade resultatet betydligt. Även Sparnäs friskolas start av årskurs 6 bidrog till underskottet. Mindre underskott på Jättestenskolan och inom Södra, Slottsbron och Skruvstad på grund av konverteringssituationer och resursökningar för barn i svårigheter bidrog också till underskottet. Inom grundskolan infördes utbildningsprogrammet SET (social emotionell träning) och ett antal lärare utbildades för att kunna utbilda vidare inom sin egen organisation. Tanken är att detta ska bli en naturlig del i skolornas värdegrundsarbete och vara ett schemalagt ämne för grundskolans elever. En grupp med representanter från skola, socialtjänst och landsting arbetade med samverkansprojektet Växtriket som syftar till att hitta samverkansformer över organisationsgränser för barns och ungas bästa. Gruppen formulerade mål och utbildades i förhållningssättet ICDP (International Child Development Programme), och verksamheten startade i en gemensam lokal under 2009. På Jättestenskolan infördes också livskunskap som obligatoriskt ämne. En organisationsövergripande kompetensutveckling inom it (PIM) genomfördes för all pedagogisk personal. Utbildningen gav kunskaper om användandet av it i pedagogiken. Efter utbildningen fick varje pedagog en personlig dator och tekniken i klassrummen har utvecklats. Under året byttes också stationära elevdatorer ut mot bärbara, främst på Jättestenskolan. Det så kallade e-twinningprojektet utvecklades med utbyte och kontakter internationellt, och Slottsbrons skola fick pris inom detta område. Ett nytt projektinriktat arbete kring praktiken i åk 8 startades upp. Under hösten var Jättestenskolan värdskola för en språklärarassistent från Litauen inom ramen för ett EU-projekt. En miljögrupp arbetar med att få skolan Grön Flagg-certificerad. Utveckling av individuella utvecklingsplaner startade och nya pedagogiska arbetssätt infördes, bland annat prao i åk 8. Föräldrautbildningen Nya steg genomfördes. Måluppfyllelsen var god. Andelen elever med godkända slutbetyg i åk 9 redovisas nedan (inom parentes förra årets genomsnitt för Grums respektive årets riksgenomsnitt). QQ QQ QQ Svenska 92,6 procent (88,7 resp. 96,8) Engelska 91,2 procent (87,2 resp. 94) Matematik 87,6 procent (87,9 resp. 92,6) I samband med starten av träningsskoleverksamheten från och med höstterminen 2009 har kostnadsminskningar uppnåtts. Träningsskoleverksamheten omfattar grundskola för barn med olika former av funktionshinder, som tidigare gått i skola i andra kommuner. Starten av verksamhet i egen regi har gett positiva effekter, framför allt ett minskat resande för barnen och lägre kostnader för kommunen. Den drastiska minskningen av medelpersonaltätheten för läsåret 2008/2009 beror på avvecklingen av Liljenäs och Segmons grundskoleenheter. Södra områdets personaltäthet är långt under riksgenomsnittet men anses acceptabel då Södra skolan är samlad inom ett mindre geografiskt område. Lokalernas beskaffenhet ger också möjligheter för personal inom skolbarnsomsorg att stödja skolverksamheten. Verksamheten inom förskoleklass till årskurs 5 har volymmässigt stabiliserats och bedöms öka något på Södra och Slottsbrons skola. Inom åk 6 9 beräknas antalet elever fortsätta att minska. Verksamheten strävar efter en fortsatt utveckling av metoder och arbetssätt för att nå högre måluppfyllelse för elever, och utveckling av it som en viktig del i all pedagogik och kommunikation. Elevaktivt och entreprenöriellt lärande ska genomsyra hela skolperioden och även vär- 18 Verksamhet
degrundsfrågor och likabehandling är viktiga områden för skolan. Gymnasieskola och vuxenutbildning Ekonomiskt resultat (tkr) Resultat 2008 Resultat 2009 Budgetavvikelse Kostnader 64 281 69 062 868 Intäkter 15 271 17 292 238 Netto 49 010 51 770 1 106 Verksamheten redovisade ett underskott. Underskottet består till största delen av en semesterlöneskuld på Åsfjärdens utbildningscenter (600 tkr). 300 tkr av underskottet beror på en avsevärt högre kostnad än beräknat hos Karlstad gymnasieförvaltning för industri- och processprogrammets laborationsdel. Resterande underskott beror på sju externa elever färre än beräknat på Åsfjärdens utbildningscenter. Samverkan med näringslivet utvecklades och ett branschråd bildades tillsammans med styrelsen för Grumsföretagarna. Ansökan till servicecollege lämnades in tillsammans med flertalet kommuner i Värmland. APU (arbetsplatsförlagd utbildning) utvecklades med avtal om fasta platser hos några företagare. Internationaliseringen fortsatte och ett samarbetsavtal skrevs med en tysk gymnasieskola. Avtalet avser både samhällsprogrammet och APU för både IP- och HR-programmen. Samverkan med socialtjänsten utvecklades. Måluppfyllelsen var god. Skolans resultat avseende andelen slutbetyg och elevers meritpoäng fortsatte att öka. Andelen slutbetyg var 68 procent, vilket var högre än riksgenomsnittet. Meritvärdet för elevernas betyg var strax under riksgenomsnittet. 90 procent av eleverna uppgav att de trivs bra och att ingen mobbning förekommer. Gymnasiesärskoleverksamheten redovisade ett överskott beroende på att elevantalet var en elev mindre än budgeterat. Kostnadsområdet omfattar i sin helhet interkommunala ersättningar. Inom vuxenutbildningen skedde en stor ökning av elevantalet. Budgeten var inte tillräcklig utifrån de nya förutsättningarna, vilket gjorde att resurser från gymnasieverksamheten fick styras över för att klara situationen. Elevutvecklingen för Åsfjärden ser fortsatt positiv ut trots att antalet gymnasieelever minskar totalt i riket. Omfattande marknadsföringsarbete tillsammans med skolans goda rykte har bidragit till utvecklingen. För att skolan ska kunna fortsätta sin positiva trend är förmågan att hålla en hög kvalitet på undervisningen och fungerande marknadsföringsåtgärder helt avgörande för skolans framtid. Kostnader för gymnasieelever som går gymnasieutbildning utanför den egna kommunen utgör en stor del av verksamhetens totala budgetram. Under 2010 görs skolan om avseende klassrum, gemensamma utrymmen och personalrum. It-utrustningen ska också utvecklas. Mellan 70 och 80 procent av eleverna väljer utbildning utanför Grums kommun, och läsårskostnaden är 60 200 tkr per elev beroende på gymnasieinriktning. Utöver detta tillkommer elever som av olika anledningar går om årskurser. Kost och städ Verksamhetsbeskrivning: Kost- och städenheten är en resultatenhet som ansvarar för matproduktion och städning inom Grums kommun. Kostenheten har fem tillagningskök och nio mottagningskök. Centralköket på Jättestensskolan lagar mat till de skolor och förskolor som inte har egen matproduktion samt till en del av kommunens äldreomsorg. Förskolorna Järpen, Mossen, Svalan och Borgvik lagar egen mat. Det produceras ca 1300 lunchportioner hos kostenheten. Kvällsmat lagas till Linden och Pilens äldreboende. Städenheten ansvarar för städning i kommunens fastigheter och till några externa kunder. Totalt städas ca 24000 kvadratmeter varje vardag fördelat på 37 städobjekt Inom enheten arbetar 39 personer på 32,25 tjänster. Av dessa är 15 sysselsatta inom kost, 13 inom städ, 10 personer har kombinationstjänster med både kost och städ och en är administrativ chef. Tjänsterna fördelas med 15,42 tjänst på kost och 16,88 på städ. Måluppfyllelse Kostpolicyn antagen i fullmäktige i november 2009. Slottsbrons skolas mottagningskök och Skruvstads skolas mottagningskök har renoverats och är nu mer ändamålsenliga och godkända enligt livsmedelslagens bestämmelser. Arbetet med att certifiera en skolrestaurang pågår men är inte uppfyllt. För att målet skall nås måste skolans schema läggas så att lunchen Verksamhet 19
inte serveras innan 11 och vi skall även servera mjölk som måltidsdryck alla dagar vilket inte görs idag. Matråd håller på att startas på Jättestensskolan och Södra. Första möte är planerat till vårtermin 2010. Utbildning i service har skjutits upp till 2010. Områdeschefen har tidigare ingått i hälso- och trygghetsrådets livsstilsgrupp. Denna finns inte kvar men områdeschefen för kost och städ utsågs hösten 2009 som folkhälsoansvarig tjänsteman. Områdeschefen har varit med i arbetsgruppen för att ta fram en handlinsplan för att förebygga och minska övervikt och fetma hos barn och unga i Värmland. Mindre skurmaskiner har köpts in för att användas dagligen, detta för att få ett ännu bättre resultat av städningen och samt få en bättre arbetsmiljö för lokalvårdarna. Fler mindre skurmaskinert kommer att köpas in under 2010. så att alla städområden har tillgång till maskinell utrustning i den dagliga städningen. En plan för samverkan mellan lokalvårdare när det gäller storstädning finns och kommer att startas inför sommaren 2010. Resultat Kostenheten har ett underskott på 562 tkr. Förväntat resultat var 600 tkr. Orsaken till underskottet var att portionspriset inte fick höjas i väntan på beslut i kostutredningen. Resultatet blev något bättre än förväntat på grund av lägre vikariekostnad. Städområdet uppvisar ett överskott på 326 tkr. Orsak till detta är indragning av assistenttjänst och bättre vikariesamordning p.g.a. inrättande av pool, mindre vikarietillsättning p.g.a. av stängning av förskolor sommartid och av nyttjande av vikariebanken. Ekonomiskt resultat (tkr) Resultat 2008 Resultat 2009 Budgetavvikelse Kostnader 18 272 17 385 1 308 Intäkter 17 988 17 149-1 544 Netto 284-236 -236 20 Verksamhet
Kultur och fritid I kulturverksamheten ingår ansvar för kulturprogram för vuxna och barn, stöd till den föreningsdrivna kulturskolan, stöd till kulturföreningarna och studieförbunden. Biblioteksverksamhet bedrivs med ett huvudbibliotek och sex skolbibliotek. Eleverna och lärarna får regelbunden biblioteks- och bokinformation. Under året har en teaterfestival anordnats för alla barn och ungdomar mellan 5 och 16 år. I samarbete med länsprojektet Ung kultur möts har det arrangerats ett kulturevenemang för ungdomar mellan 13 och 20 år. I samarbete med ABF och Grums Folkets hus har en serie av sju musikprogram, Musik i vintermörkret, anordnats för vuxna i kommunen, med sammanlagt ca 1 000 personer i publiken. Under året har en 75 % tjänst tagits bort från administrationen. Statliga litteraturstöd har förbättrat bokbestånden på barnavdelningen och i skolbiblioteken. Genom bibliotekets försorg har lärarna kunnat låna boklådor upplagda temavis och anpassade till olika åldersgrupper. Antalet personer som använder internetdatorerna är ca. 40/dag. Lärstudion som invigdes förra året används av studerande men också till fortbildning inom kommunen och av arbetssökande. Ett av målen inom kulturverksamheten är att erbjuda alla barn och ungdomar minst en teaterföreställning årligen. Hittills har det varit möjligt tack vare samarbetet med ABF och Riksteatern, som erbjuder teater till subventionerat pris. Biblioteksverksamheten uppfyller de mål som satts upp. Utlåningen ligger på 8,0 utlån/invånare. Utlåningen av kassett- och cd-böcker har ökat mest procentuellt sett. Videoutlåningen har minskat. För barnverksamheten finns följande mål: QQ Alla barn skall komma i kontakt med biblioteket. QQ Första gången vid två års ålder, då biblioteket skänker varje barn en bok. QQ Andra gången i sexårsåldern, då barnet kommer på visning till biblioteket. QQ Tredje gången när barnet går i åk. 2 och får ett eget lånekort. QQ Varje barn skall under sin skolgång ha fått bokinformation, vid minst tre tillfällen. Under året har barnbibliotekarien genomfört bokinformation för elever vid 12 tillfällen för sammanlagt 180 elever. Biblioteksvisning för låg- och mellanstadiet vid 14 tillfällen. Kulturverksamheten fortsätter som tidigare med allt fler samarrangemang. Samarbetet med ABF har varit väldigt lyckat. Under vintern har fem olika musikcaféer genomförts i Gruvan. Kulturskolans verksamhet drivs nu av en ny styrelse och studieförbundet ABF. Biblioteksverksamheten förändras allt eftersom tekniken utvecklas. Behovet av datorer och utbildning inom informationssökning via databaser ökar. Nu erbjuder biblioteket via den egna webbplatsen, e-musik och e-böcker. Det går att hämta hem böcker till den egna datorn direkt via Internet till en kostnad för biblioteket på 20:-/lån. Samarbetet i länet utökas och förbättras kontinuerligt på den gemensamma webbplatsen/ portalen www.bibliotekvarmland.se. 12 av Värmlands kommuner har nu ett gemensamt datasystem för sina bibliotek och en satsning på en bättre gemensam webbplats har startat. Område fritid driver Bad och sporthallen med egen personal som skall ha en attityd så att de besökande upplever det så positivt att de gärna återvänder. God simkunnighet, att klara 25 m bröstsim i årskurs 3, är målsättningen för sim- och sporthallen. Läsåret 2008-2009 fanns 69 elever och endast 2 var ej simkunniga. Området administrerar bidrag för skötsel av idrottsanläggningar och stöder även det rörliga friluftslivet genom drift av badplatser, bidrag till vandringsleder och båt- och hamnanläggningar. Målet under 2009 ha varit att utbilda 1 föreningspersonal i driftsfrågor för bland annat kylmaskiner och anlägga en boulebana i Värmskog. Dessa mål har tyvärr inte kunnat uppfyllas. Gästnätterna i våra hamnar ökade med 25 %. Målet var 10 %. Ekonomiskt resultat (tkr) Resultat 2008 Resultat 2009 Budgetavvikelse Kostnader 19 050 17 315 647 Intäkter 3 579 1 871 597 Netto 15 471 15 444 1 244 Gata och VA Området arbetar efter det huvudsakliga målet att verksamheten ska bedrivas med en kombination av egen regi och köpta tjänster så att bästa effektivitet uppnås. Området ska ha kunden i fokus och alltid sträva efter varaktiga och miljöriktiga lösningar Verksamhet 21
inom alla verksamhetsområden. Delaktighet i samhällsförnyelse ska eftersträvas. Avfallshantering Under 2009 har man samverkat med kommunerna i Karlstadregionen och tillsammans har en ny avfallsplan och lokal renhållningsföreskrift tagits fram. Målet med att minska mängden hushållsavfall har infriats. Totalt har mängden hushållsavfall minskat med 5.3 %. Målet att antal fastigheter, fritidshus och företag som har sopkärl skall öka med 15 st har inte infriats. Arbetet med att inventera befintliga fritidshus har påbörjats vilket sannolikt kommer leda till en viss ökning på sikt. Fastighet Området förvaltar och hyr ut cirka 50 000 m2 fastighetsyta. Fastighetsförvaltningen kommer att fortlöpande utveckla och anpassa den offentliga organisationen för fastighetsdrift för att kunna realisera driftoptimerade lösningar baserade på tydliga mål inom ekonomi så att den utifrån gällande driftmässiga förutsättningar genererar bästa möjliga resultat till lägsta möjliga kostnad. Målet för område fastigheters samtliga verksamheter är att tiden från anmälan till dess felet är avhjälp inte överstiger sju dagar. Snittiden blev under 2009 sju dagar men tyvärr tog en del felanmälningar mer än sju dagar att åtgärda. Målet att sänka energiförbrukningen med 1 % klarades inte. Ekonomiskt resultat (tkr) Resultat 2008 Resultat 2009 Budgetavvikelse Kostnader 38 360 38 359 330 Intäkter 34 960 35 006 1 560 Netto 3 400 3 353 1890 Gator och Vägar Målet att inom 10 timmar från det att snöfall upphört ska gatu- och GC-nätet vara avröjt har under 2009 inte uppnåtts. Orsaken är extrema snöfall. Under 2009 har man inventerat gatubelysningen och utrett det framtida behovet. Målet har varit att byta ut minst 3 % av gatubelysningen men är något som måste påbörjas i mycket intensivare takt för att klara elsäkerhets- och miljökrav. På grund av denna inventering har få utbyten gjorts under året. Vatten och avlopp Målet är att minska volymen ovidkommande vatten till avloppsreningsverken. Flertalet åtgärder har gjorts för att göra spillvattennätet tätare men då sommaren 2009 var regning kunde ingen förbättring uppmätas utan i stället det omvända då det kom in mer vatten per ställe där spillvattennätet inte var tätt. Ekonomiskt resultat (tkr) Resultat 2008 Resultat 2009 Budgetavvikelse Kostnader 54 314 57 853 3 445 Intäkter 44 296 45 479 2 882 Netto 10 018 12 374 563 22 Verksamhet
Personalanalys Anställda Antalet tillsvidareanställda var vid årets slut 706 personer, varav 84 procent kvinnor och 16 procent män. Av alla anställda var 452 personer anställda på heltid och 313 på deltid. Dessutom tillkommer timanställningar och blandade anställningsformer, exempelvis uppdragstagare. Anställningar Tillsvidareanställningar (procent) 500 400 300 200 100 2008 2009 100 75 50 25 86 86 14 14 0 Heltid Deltid 0 Kvinnor Män 2008 2009 2008 2009 Personalanalys 23
Könsfördelning Av kommunens anställda var 78 procent kvinnor och 22 procent män. Kvinnorna arbetade till största delen med vård och omsorg medan männen främst fanns inom teknik och anläggning. Inom barn- och utbildningsnämnden arbetade bland annat förskollärare, fritidspedagoger, barnskötare och dagbarnvårdare (83 procent kvinnor och 17 procent män). Bland lärarna var 72 procent kvinnor och 28 procent män. Dock var förhållandet för gruppen gymnasielärare omvänt, 40 procent kvinnor och 60 procent män. Socialtjänsten sysselsätter vårdbiträden, vårdare, undersköterskor och skötare. Andelen kvinnor var 97 procent inom dessa kategorier. Kvinnorna dominerade även sjuksköterskegruppen (87 procent). Verksamhetsledare inom vård och omsorg representerades av 75 procent kvinnor och 25 procent män. Av övriga arbetsledare inom nämnda område var alla kvinnor. Inom övrig vård och omsorg var 91 procent kvinnor och 9 procent män. Ungefär samma fördelning hade socialsekreterarna, 89 procent kvinnor och 11 procent män (= en man). Inom kost- och städverksamheterna var alla anställda kvinnor. Även administrativ personal, kontorspersonal och handläggare samt bibliotekspersonal, utgjordes huvudsakligen av kvinnor, 88 procent mot 12 procent män. De stora grupperna av manliga anställda återfanns inom det tekniska området. Kommunalarbetare och vaktmästare var till 95 procent män och 5 procent kvinnor (= en kvinna). Av ingenjörerna var en kvinna. En jämn fördelning, 50 procent av vardera kön, fanns bland miljö- och hälsoskyddsinspektörer och skolledare. Pensionsavgångar 20082011 År Antal 2009 18 2010 35 2011 30 2012 25 Fram till 2012 beräknas 108 ålderspensionsavgångar ske, vilket är 15 procent av anställningarna inom kommunen. Efter perioden beräknas antalet avgångar stiga ytterligare. Föräldraledighet Av de föräldralediga var 96 kvinnor och 66 män, och de tog totalt ut en ledighet på 8 153 arbetsdagar. Kvinnorna var lediga i sammanlagt 7 362 dagar, vilket var 90 procent av alla dagar, och männen i 799 dagar (10 procent). I genomsnitt var kvinnorna föräldralediga i 92 dagar och männen i 50 dagar. 24 kvinnor och 2 män hade nedsatt tjänstgöringsgrad för vård av barn. Sjukfrånvaro Under 2009 registrerades 18 297 sjukdagar på hel- eller deltid, varav 89 procent av dagarna avsåg kvinnor och 11 procent avsåg män. Av det totala antalet sjukdagar var 20 procent sjukfrånvaro i 2 14 dagar, där kvinnors andel var 85 procent och mäns 15 procent. Sjukfrånvaro i 15 90 dagar uppgick till 3 530 dagar, där kvinnor svarade för 88 procent och män för 12 procent. 57 kvinnor och 12 män hade mer än 90 dagars långtidssjukskrivning. Sammanlagt utgjorde långtidssjukskrivningarna 59 procent av det totala antalet sjukskrivningsdagar. Kvinnorna stod för 91 procent av dessa. Under året var 6 kvinnor helt sjukskrivna eller hade hel sjukersättning i två år (2008 och 2009). Under perioden förtidspensionerades en kvinna och ingen man. Totala antalet sjukdagar 2009: 18 297 (procent) 100 75 50 25 0 Dag 2-14 Dag 15-90 Sjukfrånvarons andel av möjliga arbetstid 2009 Kvinnor Män Dag 90- (%) Totalt Kvinnor Män Kommunen 5,30 (6,50) 5,60 (6,40) 4,10 (7,00) 29 år 2,80 (2,20) 30 49 år 4,20 (5,80) 50 år 6,80 (8,10) Uppgifter inom parentes avser 2008. 24 Personalanalys