april 1 Utvärdering: Klinisk neuropsykologi Psykologprogrammet T VT1 Kurs är det tredje på kursen Klinisk psykologi I. Sextiotvå studenter deltog i kurs varav 31 stycken (%) lämnade in utvärderingsblanketten som delades ut i samband med att moment på kursen påbörjades. Nedanstående sammanställning är baserad på dessa studenters svar. Frågorna i kursutvärderingen På en skala från 1 (mycket liten) till (mycket stor), samt möjligheten att kryssa för vet ej/ej relevant, besvarades frågor om s innehåll och upplägg enligt följande: 1. man anser sig ha uppnått målen med a. att kunna definiera och beskriva specifika neuropsykologiska funktioner/dysfunktioner och relatera dessa till kunskap om olika sjukdomar/skador? b. att kunna redogöra för hur neuropsykologisk kunskap tillämpas vid bedömning/diagnostik och behandling c. att kunna beskriva och reflektera över professionella färdigheter och förhållningssätt vid neuropsykologisk bedömning/diagnostik och behandling. man anser att byggde vidare på tidigare kunskaper 3. man anser att s upplägg (föreläsningar, litteratur, laboration, kliniska möten) ledde till målen för. man anser att kurslitteraturen varit ett stöd att uppnå målen för. man anser att föreläsarna förmådde att stödja lärandet under. den neuroanatomiska laborationen var ett stöd i inlärningen 7. man anser att kurs gett möjlighet att utveckla egen förmåga och kunskap om klinisk neuropsykologi. man anser att gett baskunskaper som ger förutsättningar för fortsatta studier i samma ämne 9. examinationen var en relevant examinationsform. Avslutande fråga berörde det samlade omdömet av kursen på en skala från 1 (mycket dålig) till (mycket bra). Dessutom efterfrågades skriftliga kommentarer om s styrkor och svagheter samt förslag till förbättringar av. 1
Svaren i kursutvärderingen I tabellen nedan presenteras de kvantitativa svaren (skala 1-). Fråga Median Medelvärde 1a. 1b. 1c 3.77.3.3.9.9. 7..7 9.7. Nedan presenteras svaren i grafer: 1 Det samlade omdömet av kursen på en skala från 1 (mycket dålig) till (mycket bra) 1 3 Det samlade omdömet av kursen på en skala från 1 (mycket dålig) till (mycket bra)
1 målet att kunna definiera och beskriva specifika neuropsykologiska funktioner/dysfunktioner och relatera dessa till kunskap om olika 1 3 målet att kunna definiera och beskriva specifika neuropsykologiska funktioner/dysfunktioner och relatera dessa till kunskap om olika sjukdomar/skador uppnåtts 1 målet att kunna redogöra för hur neuropsykologisk kunskap tillämpas vid bedömning/diagnostik och 1 3 målet att kunna redogöra för hur neuropsykologisk kunskap tillämpas vid bedömning/diagnostik och behandling 3
1 1 målet att kunna beskriva och reflektera över professionella färdigheter och förhållningssätt vid 1 3 målet att kunna beskriva och reflektera över professionella färdigheter och förhållningssätt vid neuropsykologisk bedömning/diagnostik och behandling uppnåtts s upplägg (föreläsningar, litteratur, laboration, kliniska möten) ledde till målen för 1 3 s upplägg (föreläsningar, litteratur, laboration, kliniska möten) ledde till målen för föreläsarna förmådde att stödja lärandet under 1 föreläsarna förmådde att stödja lärandet under 1 3
kurslitteraturen varit ett stöd att uppnå målen för kurslitteraturen varit ett stöd att uppnå målen för 1 3 1 den neuroanatomiska laborationen var ett stöd i inlärningen 1 3 den neuroanatomiska laborationen var ett stöd i inlärningen 1 1 1 1 byggde vidare på tidigare kunskaper 1 3 byggde vidare på tidigare kunskaper
1 kurs gett möjlighet att utveckla egen förmåga och kunskap om klinisk neuropsykologi 1 3 kurs gett möjlighet att utveckla egen förmåga och kunskap om klinisk neuropsykologi 1 gett baskunskaper som ger förutsättningar för fortsatta studier i samma ämne 1 3 gett baskunskaper som ger förutsättningar för fortsatta studier i samma ämne 1 examinationen ansågs vara en relevant examinationsform 1 3 examinationen ansågs vara en relevant examinationsform
Kommentarer Generellt kan sägas att kurs varit mycket uppskattat. Så gott som samtliga studenter ansåg att varit bra eller mycket bra (fråga 1: median, medel.). De flesta frågor fick i allmänhet höga skattningar. Särskilt gällde detta frågor om upplägget (t.ex. föreläsningar och kliniska inslag), att byggde vidare på tidigare kunskaper och gav baskunskaper som ger förutsättningar för fortsatta studier samt examinationens relevans (frågorna, 3,, 9). Svaren på fråga (kurslitteratur; median, medel.9) var lägre och svaren mer spridda. Det stora flertalet har dock skattat i intervallet ganska stor- mycket stor. Av studenternas egna kommentarer att döma så beror de lägre skattningarna inte på att litteraturen ansågs som dålig, utan på att studenterna har haft svårt att hinna läsa. Flera studenter lyfter i sina egna kommentarer fram att de tycker att kurslitteraturen hört till s styrkor. Förutom kvantitativa svar kunde studenterna skriva kommentarer om samt vid kursmomentrådet föra fram kommentarer muntligen. Kommentarerna lyfter fram de kliniska inslagen med auskultation och patientbesök som mycket värdefulla. Även föreläsningarna har överlag ansetts som mycket bra. Flera studenter nämner även att de tycker att ämnet varit intressant, att den neuro-anatomiska laborationen utgjorde ett bra inlärningstillfälle och att tentan upplevdes som relevant. Momentets svagheter har av flera studenter beskrivits som att flera föreläsningar hade ett för stort fokus på neurologi/medicin och latinska/grekiska termer och att de upplevt tidspress. Önskemål framkom om att minska kurslitteraturen alternativt förlänga kurs. Ett par studenter lyfte också fram att de önskar ett större fokus på existentiella frågor, något som också togs upp i en del av reflektionsbladen. Flera studenter önskar också se mindre av ett medicinskt perspektiv. Flera studenter önskade en förlängning av den neuroanatomiska laborationen, något som också togs upp vid kursrådet. Resultaten kan tolkas som att momentupplägget med framför allt föreläsningarna och de kliniska inslagen bidragit till att de flesta studenter huvudsakligen varit nöjda med kurs, att de i ganska stor till mycket stor grad uppnått de angivna målen samt anser att kursen bidragit till utvecklingen av den egna förmågan och lagt en grund för fortsatta studier och användning av färdigheter i ämnet. Slutsatser och planering inför nästa läsår Sammanfattningsvis har kurs varit uppskattat av det stora flertalet av studenterna. Det är roligt att se att studenterna uppskattat de kliniska inslagen. Till nästa kursgivning planeras ett tydligare kliniskt/praktiskt perspektiv att lyftas fram i vissa föreläsningar med ett tydliggörande av att fokus inte handlar om terminologi, även om det är viktigt att ha ett gemensamt språk med sina blivande kollegor och att känna till något om hur dessas arbete bedrivs. En föreläsning om existentiella frågor planeras och föreläsningen om neuroetik planeras att flytta till kursen i kognitiva funktioner om detta är möjligt. Den neuroanatomiska laborationen planeras att förlängas och den demonstration av en mänsklig hjärna som nu läggs utanför som ett frivilligt inslag, planeras att ingå vid nästa momentgivning om det är möjligt att genomföra. Det finns också en idé om att flytta en föreläsning om neuropsykologisk rehabilitering som nu ligger på termin 7 till detta moment. 7
I övrigt är tanken att fortsätta med det upplägg som fungerat väl på kurs och uppskattats av studenterna. april 11 Liselotte Maurex Momentansvarig/Biträdande kursansvarig Psykologprogrammet Karolinska Institutet Institutionen för klinisk neurovetenskap Sektionen för Psykologi