Skolutveckling Jan-Åke Klasson, univ.lektor i specialpedagogik, Göteborgs universitet, Inst. f pedagogik och specialpedagogik jan-ake.klasson@ped.gu.se
Kärt barn har många namn Utvecklingsarbete Kvalitetsarbete Förändringsarbete Förbättringsarbete Innovationsarbete
Speciallärarexamen SFS 2008:132 Färdighet och förmåga: För speciallärarexamen ska studenten visa förmåga att självständigt genomföra uppföljning och utvärdering samt leda utveckling av det pedagogiska arbetet med målet att kunna möta behoven hos alla barn och elever
Specialpedagogexamen SFS 2007:638 Färdighet och förmåga: För specialpedagogexamen ska studenten visa förmåga att självständigt genomföra uppföljning och utvärdering samt leda utveckling av det pedagogiska arbetet med målet att kunna möta behoven hos alla barn och elever
Top-down (Ledning) (1) Ledning Personal? Elever Translation-modellen(3) Ledning Personal Elever? Bottom-up(2) Mode Resande idéer Personal /Elever? Recept - ett mått upprepning - ett mått förändring
Utvecklingsarbete Att systematiskt och metodiskt utnyttja forskningsresultat och vetenskaplig kunskap och nya idéer för att åstadkomma nya produkter, nya system eller väsentliga förbättringar av redan existerande sådana. SOU 1998:128. Forskningspolitik, s.20-21
Utvecklingsarbete betraktas vanligtvis som något annat än forskning mycket god kännedom om kontexten det man vill åstadkomma finns påsätt och vis redan resultaten är inte självklart offentliga man måste inte vara forskare för att kunna medverka i ett utvecklingsarbete Mattsson, M. (2001). Stenar under vattenytan forsknings-och utvecklingsarbete problematiserat. Lund: Studentlitteratur.
Aktionsforskning Handlingen (aktion) iscensätts av praktikerna, handlingen prövas, följs och reflekteras kring Kunskapen söks i praktiken men processen följs av en forskare genom ett systematiskt arbete (forskning) och relevanta vetenskapliga teorier reflekterande praktik gemensamt yrkesspråk
Vad är skolkultur? Oskrivna regelsystem Vanor och accepterade handlingssätt Attityder och värderingar Koder Kan vara olika delar av en skola ett arbetslag, en avdelning etc. Berg, G. (2003). Att förståskolan. En teori om skolan som institution och skolor som organisationer. Lund: Studentlitteratur. Hargreaves, A. (1998). Läraren i det postmoderna samhället. Lund: Studentlitteratur
Våra starka intressen för skolan har en baksida. Eftersom våra värderingar och antaganden i regel är underförstådda och inrotade så utgår vi ifrån att så som det är såbör det eller kan det vara /./ Den hängivna vakthållningen kring våra värden hindrar oss från att fråga: Är dessa förändringar avsedda att ändra på föreliggande regelbundenheter eller inför de nya regelbundenheter som ska existera vid sidan av dem som redan finns? Häri ligger skillnaden mellan förändring och nybildning. Sarason, S. (1980). Skolekologi - Om skolans kultur och förändringens problem. ALMAserien 104. Sthlm: W&W (s. 99-100)
Exempel på Nybildning, enligt Sarason Eleverna förväntade sig att lärarna skulle undervisa på ett sätt som överensstämde med bedömningssystemet. När lärarna, uppmuntrade av ett positivt utvecklingsklimat påskolan, bröt mot denna överenskommelse genom att införa nya arbetssätt som inte stämde överens med det sätt som eleverna bedömdes på, utsattes lärar- elevrelationen för påfrestningar. Eleverna uppmuntrades att delta i undervisningsexperimentet. När det kom till kritan upptäckte emellertid eleverna att de inte bedömdes efter det nya arbetssättets måttstock utan alltjämt efter det gamla arbetssättets med individuellt skriftliga uppgifter. ur Blossing, U. (2008). Kompetens för samspelande skolor. Om skolorganisationer och skolförbättring. Lund: Studentlitteratur. s. 106. Hur tror ni att det gick?
Skolutveckling - att ändra strukturer Organisationsstrukturer ledning, arbetslag, klasser etc. Fysiska strukturer byggnader, lokaler, utrustning etc. Formella strukturer planer, scheman, regler, beslutsordning etc. Handlingsstrukturer normer, vad som faktiskt sker, hur arbetet genomförs Tankestrukturer kultur, dominerande tankegångar, föreställningar, idéer Dialogstrukturer hur man talar med varandra och utbyter idéer
Skolutveckling förutsätter pedagogisk dokumentation För att följa och påverka barns/elevers lärande att följa och påverka verksamhetens utveckling Vad man dokumenterar man vill uppnånär det gäller barns/elevers trivsel, trygghet och lärande kring olika målområden/mål i läroplanen Hur loggbok, journal, portfolio, egna formulär, etc. Sheridan, S & Pramling Samuelsson, I. (2009). Barns lärande fokus i kvalitetsarbetet. Sthlm: Liber.
Lokalt skolutvecklingsarbete är att upptäcka och erövra sina frirum Går ut påatt förändra det traditionella arbetet (= de inre gränserna), och som ligger inom ramen för en av stat och samhälle sanktionerad skolverksamhet (= de yttre gränserna) samt syftar till att nyttja det tillgängliga frirummet. Berg, G. (2003) Att förståskolan. En teori om skolan som institution och skolor som organisationer.lund: Studentlitteratur.
Skolutveckling enlberg (1) Styrning av (explicit) och i (implicit) Ledning av (explicit) och i (implicit) Upptäcka och erövra frirummet Dokumentanalys Kulturanalys Kulturanalysmodell 1 Lärares yrkesnormer/ kåranda Samverkansdimension individualism samarbete Planeringsdimension nuorientering framförhållning Förändringsdimension konservatism flexibilitet Kan även användas mot andra målgrupper som elever, föräldrar etc. men då undersöks hur dessa gruppers kulturer förhåller sig till lärarkulturen Praktiknära skolutveckling
Skolutveckling enlberg (2) Kulturanalysmodell 2 Utsagor om personal (endimensionell) arbetsorganisation ( ) elever/föräldrar ( ) pers-arbetsorg (tvådimensionell) personal-elever/föräldrar ( ) arb.org-elev-föräld (tredimensionell) pers-arb.org-elever/föräldrar ( ) Endimensionella utsagor personal Ex. Vi speciallärare kom på ett naturligt sätt att sluta upp bakom rektor 1 eftersom hans ideologi handlade om att ingen skulle slås ut. (s. 300)
Skolutveckling enlberg (3) Kulturanalysmodell 2 Utsagor om personal (endimensionell) arbetsorganisation ( ) elever/föräldrar ( ) pers-arbetsorg (tvådim.) personal-elever/föräldrar ( ) arb.org-elev-föräld (tredim.) pers-arb.org-elever/föräldrar ( ) Tredimensionell utsaga pers-arb.org-elever/föräldrar Ex. I och för sig har vårt arbete som speciallärare försvårats när kliniken och specialklasserna försvann. För oss var det rätt bekvämt att hålla till i en särskild lokal och bygga upp vår egen lilla värld. Nu när vi rör oss i klasserna är det sämre ur vår egen snäva synvinkel, men klart bättre för eleverna. (s.308) Forskningsinriktad skolutveckling
Dokumentanalys En väsentlig avsikt med dokumentanalys är att den ska kunna utgöra ett analysinstrument en metod för att kunna ta del av ett officiellt dokument påett alternativt sätt i jämförelse med att läsa det från pärm till pärm, kunna relatera och jämföra olika delar och avsnitt av ett dokument med varandra och därigenom kunna tydliggöra såväl konsistenser som inkonsistenser mellan och inom vissa delar, kunna inte bara peka påvad de analyserade dokumenten innehåller utan även vad de inte innehåller, kunna jämföra olika dokument framtagna påsåväl samma som på olika hierarkiska nivåer med varandra, kunna tolka in rimliga innebörder i det som inte finns explicit uttryckt, m.a.o. att läsa mellan raderna. (s.157)
Problembaserad skolutveckling Lärares beskrivningar av skolutveckling handlar om att hitta lösningar påde problem man möter i undervisningssituationen. Vad är det som gör att lärare gör det de gör när det som händer händeroch vad är det som gör att man ändrar sitt görande till ett annat görande när det som händer händer? En konsekvens: Lärare talar mer om vad eleverna gjort eller inte gjort än vad de lärt. Scherp, H-Å. (2009) Att leda lärprocesser. Karlstad University Press
Förståelse- respektive görandeinriktat lärande Agerande Agerande Agerande Planering Organisationsstruktur Erfarenheter Reflektion Föreställningar Slutsatser Lärdomar Erfarenhetslärandespiralen, enl. Scherp Forskning, andras erfarenheter
Självvärdering genom SWOT-analys (Strengths, Weaknesses, Opportunities, Threats) Styrkor:Hur ser förutsättningarna ut för matematikundervisn/läs-och skrivunderv? Vad fungerar bra? Vad upplever ni att ni lyckas med? Svagheter:Vilka begränsningar eller brister finns? Vad fungerar mindre bra? Vad upplever ni att ni lyckas mindre bra med? Möjligheter:Vilka möjligheter ser ni till utveckling hur kan lagets potential tas tillvara? Farhågor:Situationer eller förutsättningar som försvårar eller hindrar möjligheterna att nåen viss målsättning. Vilka hindrande faktorer upplever ni?
Faser i ett förbättringsarbete (1) S p r i d n Initiering -Studiebesök -Litt.sem -Projektdelt. -Utvärdering -Probl.invent. -Konsulthjälp -Föreläsn. -Mat.utprovn. Implementering -Ettfortsatt prövande -Lärarutbyte -Målhävdande (specialpedagog/speciallära re) -Skolledaren sköter översynen och stödjer processen
Faser i ett förbättringsarbete (2) i n g Institutionalisering -Förbättringsarb. skyddas mot nya -Skolledaren arbetar utåt -Fortsattfortb. för lärarna -Budgetoch roller behöver anpassas Ur Blossing, U. (2003). Skolförbättring i praktiken. Lund: Studentlitteratur.
Uppföljning och utvärdering Uppföljning handlar om att kontinuerligt ta ställning till och värdera det löpande arbetet. Görs ofta mot nedskrivna mål. Utvärdering innebär en fördjupad analys av det utvalda utvärderingsområdet. Information samlas in från flera håll och analyseras därefter. Utvärdering bedömer värdet av ett utvecklingsarbete.