Kärt barn har många namn. Utvecklingsarbete Kvalitetsarbete Förändringsarbete Förbättringsarbete Innovationsarbete

Relevanta dokument
Skolutveckling Kärt barn har många namn

Regionalt utvecklingscentrum (RUC)

Underlag för seminarium om kulturanalys den 24 maj 2005

LÄRARUTBILDNINGSNÄMNDEN

Utvecklingsarbete med rektorer och förskolechefer

Specialpedagogik och skolutveckling

Skolledarens arbete och arbetsvillkor. av Gunnar Berg

Processledarutbildning. Modul 4 Skolkultur och analys läsåret 2014/2015

Små barns lärande utvecklingsarbete och forskning i samspel. Skövde mars

PDA107, Kvalitetsarbetet genom aktionsforskning, 7,5 högskolepoäng Action Research for Quality Improvement, 7.5 higher education credits

Pedagogik AV, Mål- och resultatstyrning i Rektorsprogrammet, Uppdragsutbildning, 10 hp

Skolutveckling som frirumserövrande. Gunnar Berg.

Forskningsbaserad skolutveckling i teori och praktik

Aktionslärande -En stund för delande av kompetenser

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE I SKOLAN GENOM AKTIONSFORSKNING

Skolornas SKA ligger till grund för Grundskolans SKA som sedan ligger till grund för Utbildnings SKA.

Förändringsarbete. Aktionsforskning utbildning på vetenskaplig grund. Se lärare som lärande. Vad är viktigt i undervisningen

Bedömning av lärare. Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun

Arbetsplan 2015/2016

Enkät till skolledare

Hans-Åke Scherp Docent i pedagogik

Slutrapport för Arbetslag Malva

Kvantifierade resultatindikatorer Performance Indicators

Observationen genomfördes av: Inger Dobson Ekerö kommun Pernilla Qvist Holm Nacka kommun Veckorna 45 och Kristallens förskola Nacka kommun

SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet

Finlandssvensk utbildningskonferens Hanaholmen Merja Olkinuora Bildningschef Ingå

MOT LÄRARPROFESSIONEN - KOLLEGIALT LÄRANDE

Lärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2018/19. Förskolan Lyckan. Nattis

Antaganden för förändring

Skolverkets stöd för skolutveckling

Skola Ansvarig Rektor:

Utvecklas genom lärande samtal

Tyck till om förskolans kvalitet!

för Rens förskolor Bollnäs kommun

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan

Ökad kvalitet. Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket

Kvalitetsarbete i förskolan

Qualis kvalitetssäkringssystem. Kvalitet i förskola

Regina Bergendahl, Nacka Katarina Bergman, Nacka Elisabeth Larsson, Nacka Vecka 6-7, Färentuna förskola Ekerö kommun

Systematiskt kvalitetsarbete och BRUK

Pedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/17. Förskolan Björnen

Analys, en del i det systematiska kvalitetsarbetet

Utbildningspolitisk strategi

VFU-bedömningsmallen. Fastställd (dnr G /09)

Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser

Vägen till entreprenörskap!

Nationella strategier för lärares kompetensutveckling. Kristina Malmberg Uppsala universitet

Leda digitalisering 24 november Ale

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

PDA104 AKTIONSFORSKNING OCH SKOLUTVECKLING, 15 högskolepoäng

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Villekulla

Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser

- Det systematiska kvalitetsarbetet enligt kommande skollag och reviderade ( nya ) läroplaner.

Nätverk för specialpedagoger. Henrik Lindqvist och Tove Ma;sson

TÄNK TVÄRTOM. Professor Elisabet Nihlfors

Matildaskolan AB. Förskoleplan för. Sunningevägen Strumpan Källdal Misteröd

UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Systematiskt kvalitetsarbete på vetenskaplig grund. Stora kvalitetsdagen för förskolan Systematiskt kvalitetsarbete och ledarskap i förskolan

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2017/18. Nattis. Förskolan Lyckan

Verksamhets idé. Förskolan Gnistan

Dagens program Inledning Vägar in i skriftspråket Läslyftet i förskolan bakgrund, syfte och mål

Magister- och masterutbildningar. Pedagogik, ämnesdidaktik och specialpedagogik

Innehåll Vad behövs för en skolförbättringsresa?

Skolledarkonferens september 2016

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan

Ett välskött skolsystem

Systematiskt kvalitetsarbete

Pedagogik AV, Styrning och ledning, fortbildning för rektorer. Uppdragsutbildning, 7,5 hp

Systematiskt kvalitetsarbete

Utvecklas genom lärande samtal. Utbildningar för skolutveckling.

Kulturanalys att dyka ner i skolans undervegetation

Stöd vid upprättande av Åtgärdsprogram Lathund Använd de frågeställningar som passar ert behov.

Innan man startar en insats för lärare med fokus på kollegialt lärande, kan det finnas många frågor som behöver diskuteras och beslutas.

Kvalitetsdagen för förskolan Vi gör det goda livet möjligt!

FORSKA TILLSAMMANS samverkan för lärande och förbättring

Yttrande angående PwC:s granskning av Aspenskolan

Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan nya krav och utmaningar

Processledarutbildning. Modul 5 Utveckling och analys hösten 2015

Nätverksträff för skolledare och förvaltningschefer i PBS-nätverk 1 och 2 grundskolan på CCC i Karlstad april Program

Hans-Åke Scherp Docent i pedagogik

Förskolan Smedby Verksamhetsbeskrivning

IT som förändringskraft i en lärande organisation

Neglinge gårds förskola. Nacka kommun

Verksamhetsplan Arbetsåret 2011/12

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Evidensbaserad praktik

Kompetensutveckling i den moderna kunskapsorganisationen

Kvalitetsrapport Fristående förskola Läsåret 2015/2016 (1 juli juni 2016)

Ett systematiskt kvalitetsarbete om övergångar i förskolan med fokus på stunden mellan tambur och lunch Malin Bergström

Kompetens för samspelande skolor

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011


Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Björnen

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan. GRUNDLÄRARPROGRAMMET FRITIDSHEM För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad )

Förskolans arbete med jämställdhet

2014 / Utvecklingsplan för Stage4you Academy

Att synliggöra lärande. Så låt oss prata om hur, vad och varför. Pernilla Liljeberg Sandra Stene

Transkript:

Skolutveckling Jan-Åke Klasson, univ.lektor i specialpedagogik, Göteborgs universitet, Inst. f pedagogik och specialpedagogik jan-ake.klasson@ped.gu.se

Kärt barn har många namn Utvecklingsarbete Kvalitetsarbete Förändringsarbete Förbättringsarbete Innovationsarbete

Speciallärarexamen SFS 2008:132 Färdighet och förmåga: För speciallärarexamen ska studenten visa förmåga att självständigt genomföra uppföljning och utvärdering samt leda utveckling av det pedagogiska arbetet med målet att kunna möta behoven hos alla barn och elever

Specialpedagogexamen SFS 2007:638 Färdighet och förmåga: För specialpedagogexamen ska studenten visa förmåga att självständigt genomföra uppföljning och utvärdering samt leda utveckling av det pedagogiska arbetet med målet att kunna möta behoven hos alla barn och elever

Top-down (Ledning) (1) Ledning Personal? Elever Translation-modellen(3) Ledning Personal Elever? Bottom-up(2) Mode Resande idéer Personal /Elever? Recept - ett mått upprepning - ett mått förändring

Utvecklingsarbete Att systematiskt och metodiskt utnyttja forskningsresultat och vetenskaplig kunskap och nya idéer för att åstadkomma nya produkter, nya system eller väsentliga förbättringar av redan existerande sådana. SOU 1998:128. Forskningspolitik, s.20-21

Utvecklingsarbete betraktas vanligtvis som något annat än forskning mycket god kännedom om kontexten det man vill åstadkomma finns påsätt och vis redan resultaten är inte självklart offentliga man måste inte vara forskare för att kunna medverka i ett utvecklingsarbete Mattsson, M. (2001). Stenar under vattenytan forsknings-och utvecklingsarbete problematiserat. Lund: Studentlitteratur.

Aktionsforskning Handlingen (aktion) iscensätts av praktikerna, handlingen prövas, följs och reflekteras kring Kunskapen söks i praktiken men processen följs av en forskare genom ett systematiskt arbete (forskning) och relevanta vetenskapliga teorier reflekterande praktik gemensamt yrkesspråk

Vad är skolkultur? Oskrivna regelsystem Vanor och accepterade handlingssätt Attityder och värderingar Koder Kan vara olika delar av en skola ett arbetslag, en avdelning etc. Berg, G. (2003). Att förståskolan. En teori om skolan som institution och skolor som organisationer. Lund: Studentlitteratur. Hargreaves, A. (1998). Läraren i det postmoderna samhället. Lund: Studentlitteratur

Våra starka intressen för skolan har en baksida. Eftersom våra värderingar och antaganden i regel är underförstådda och inrotade så utgår vi ifrån att så som det är såbör det eller kan det vara /./ Den hängivna vakthållningen kring våra värden hindrar oss från att fråga: Är dessa förändringar avsedda att ändra på föreliggande regelbundenheter eller inför de nya regelbundenheter som ska existera vid sidan av dem som redan finns? Häri ligger skillnaden mellan förändring och nybildning. Sarason, S. (1980). Skolekologi - Om skolans kultur och förändringens problem. ALMAserien 104. Sthlm: W&W (s. 99-100)

Exempel på Nybildning, enligt Sarason Eleverna förväntade sig att lärarna skulle undervisa på ett sätt som överensstämde med bedömningssystemet. När lärarna, uppmuntrade av ett positivt utvecklingsklimat påskolan, bröt mot denna överenskommelse genom att införa nya arbetssätt som inte stämde överens med det sätt som eleverna bedömdes på, utsattes lärar- elevrelationen för påfrestningar. Eleverna uppmuntrades att delta i undervisningsexperimentet. När det kom till kritan upptäckte emellertid eleverna att de inte bedömdes efter det nya arbetssättets måttstock utan alltjämt efter det gamla arbetssättets med individuellt skriftliga uppgifter. ur Blossing, U. (2008). Kompetens för samspelande skolor. Om skolorganisationer och skolförbättring. Lund: Studentlitteratur. s. 106. Hur tror ni att det gick?

Skolutveckling - att ändra strukturer Organisationsstrukturer ledning, arbetslag, klasser etc. Fysiska strukturer byggnader, lokaler, utrustning etc. Formella strukturer planer, scheman, regler, beslutsordning etc. Handlingsstrukturer normer, vad som faktiskt sker, hur arbetet genomförs Tankestrukturer kultur, dominerande tankegångar, föreställningar, idéer Dialogstrukturer hur man talar med varandra och utbyter idéer

Skolutveckling förutsätter pedagogisk dokumentation För att följa och påverka barns/elevers lärande att följa och påverka verksamhetens utveckling Vad man dokumenterar man vill uppnånär det gäller barns/elevers trivsel, trygghet och lärande kring olika målområden/mål i läroplanen Hur loggbok, journal, portfolio, egna formulär, etc. Sheridan, S & Pramling Samuelsson, I. (2009). Barns lärande fokus i kvalitetsarbetet. Sthlm: Liber.

Lokalt skolutvecklingsarbete är att upptäcka och erövra sina frirum Går ut påatt förändra det traditionella arbetet (= de inre gränserna), och som ligger inom ramen för en av stat och samhälle sanktionerad skolverksamhet (= de yttre gränserna) samt syftar till att nyttja det tillgängliga frirummet. Berg, G. (2003) Att förståskolan. En teori om skolan som institution och skolor som organisationer.lund: Studentlitteratur.

Skolutveckling enlberg (1) Styrning av (explicit) och i (implicit) Ledning av (explicit) och i (implicit) Upptäcka och erövra frirummet Dokumentanalys Kulturanalys Kulturanalysmodell 1 Lärares yrkesnormer/ kåranda Samverkansdimension individualism samarbete Planeringsdimension nuorientering framförhållning Förändringsdimension konservatism flexibilitet Kan även användas mot andra målgrupper som elever, föräldrar etc. men då undersöks hur dessa gruppers kulturer förhåller sig till lärarkulturen Praktiknära skolutveckling

Skolutveckling enlberg (2) Kulturanalysmodell 2 Utsagor om personal (endimensionell) arbetsorganisation ( ) elever/föräldrar ( ) pers-arbetsorg (tvådimensionell) personal-elever/föräldrar ( ) arb.org-elev-föräld (tredimensionell) pers-arb.org-elever/föräldrar ( ) Endimensionella utsagor personal Ex. Vi speciallärare kom på ett naturligt sätt att sluta upp bakom rektor 1 eftersom hans ideologi handlade om att ingen skulle slås ut. (s. 300)

Skolutveckling enlberg (3) Kulturanalysmodell 2 Utsagor om personal (endimensionell) arbetsorganisation ( ) elever/föräldrar ( ) pers-arbetsorg (tvådim.) personal-elever/föräldrar ( ) arb.org-elev-föräld (tredim.) pers-arb.org-elever/föräldrar ( ) Tredimensionell utsaga pers-arb.org-elever/föräldrar Ex. I och för sig har vårt arbete som speciallärare försvårats när kliniken och specialklasserna försvann. För oss var det rätt bekvämt att hålla till i en särskild lokal och bygga upp vår egen lilla värld. Nu när vi rör oss i klasserna är det sämre ur vår egen snäva synvinkel, men klart bättre för eleverna. (s.308) Forskningsinriktad skolutveckling

Dokumentanalys En väsentlig avsikt med dokumentanalys är att den ska kunna utgöra ett analysinstrument en metod för att kunna ta del av ett officiellt dokument påett alternativt sätt i jämförelse med att läsa det från pärm till pärm, kunna relatera och jämföra olika delar och avsnitt av ett dokument med varandra och därigenom kunna tydliggöra såväl konsistenser som inkonsistenser mellan och inom vissa delar, kunna inte bara peka påvad de analyserade dokumenten innehåller utan även vad de inte innehåller, kunna jämföra olika dokument framtagna påsåväl samma som på olika hierarkiska nivåer med varandra, kunna tolka in rimliga innebörder i det som inte finns explicit uttryckt, m.a.o. att läsa mellan raderna. (s.157)

Problembaserad skolutveckling Lärares beskrivningar av skolutveckling handlar om att hitta lösningar påde problem man möter i undervisningssituationen. Vad är det som gör att lärare gör det de gör när det som händer händeroch vad är det som gör att man ändrar sitt görande till ett annat görande när det som händer händer? En konsekvens: Lärare talar mer om vad eleverna gjort eller inte gjort än vad de lärt. Scherp, H-Å. (2009) Att leda lärprocesser. Karlstad University Press

Förståelse- respektive görandeinriktat lärande Agerande Agerande Agerande Planering Organisationsstruktur Erfarenheter Reflektion Föreställningar Slutsatser Lärdomar Erfarenhetslärandespiralen, enl. Scherp Forskning, andras erfarenheter

Självvärdering genom SWOT-analys (Strengths, Weaknesses, Opportunities, Threats) Styrkor:Hur ser förutsättningarna ut för matematikundervisn/läs-och skrivunderv? Vad fungerar bra? Vad upplever ni att ni lyckas med? Svagheter:Vilka begränsningar eller brister finns? Vad fungerar mindre bra? Vad upplever ni att ni lyckas mindre bra med? Möjligheter:Vilka möjligheter ser ni till utveckling hur kan lagets potential tas tillvara? Farhågor:Situationer eller förutsättningar som försvårar eller hindrar möjligheterna att nåen viss målsättning. Vilka hindrande faktorer upplever ni?

Faser i ett förbättringsarbete (1) S p r i d n Initiering -Studiebesök -Litt.sem -Projektdelt. -Utvärdering -Probl.invent. -Konsulthjälp -Föreläsn. -Mat.utprovn. Implementering -Ettfortsatt prövande -Lärarutbyte -Målhävdande (specialpedagog/speciallära re) -Skolledaren sköter översynen och stödjer processen

Faser i ett förbättringsarbete (2) i n g Institutionalisering -Förbättringsarb. skyddas mot nya -Skolledaren arbetar utåt -Fortsattfortb. för lärarna -Budgetoch roller behöver anpassas Ur Blossing, U. (2003). Skolförbättring i praktiken. Lund: Studentlitteratur.

Uppföljning och utvärdering Uppföljning handlar om att kontinuerligt ta ställning till och värdera det löpande arbetet. Görs ofta mot nedskrivna mål. Utvärdering innebär en fördjupad analys av det utvalda utvärderingsområdet. Information samlas in från flera håll och analyseras därefter. Utvärdering bedömer värdet av ett utvecklingsarbete.