Skolledarens arbete och arbetsvillkor. av Gunnar Berg

Transkript

1 kolledarens arbete och arbetsvillkor av Gunnar Berg

2 GUNNAR BERG, UPPALA UNIVERITET Det krävs ett brett perspektiv för att kunna fånga in de styrimpulser som skolledare utsätts för. För att förstå vad som kännetecknar en skolledarroll, måste man förstå de omvärldsförväntningar som riktas mot skolledaren. För att karaktärisera omvärldsförväntningarna använder Gunnar Berg som teoretisk grund ett legalitets-/legitimitetsperspektiv. Legalitetsstyrningen utövas av staten. Här kan man tala om formell styrning och styrning av skolan. Legitimitetsstyrningen utgörs av de förväntningar som lärare, övrig personal, elever, föräldrar, arbetsmarknadens parter m.fl. har på skolledaren. Här kan man tala om informell styrning och styrning i skolan. kolans kultur Gunnar Berg använder kulturbegreppet för att beskriva den informella styrning som skolledaren är utsatt för. En skolkultur utgörs inte av ett formellt medvetet nedskrivet regelsystem, utan består snarare av osynliga regler och vanor som i skolan styr, begränsar och reglerar skolpersonalens och elevernas arbetsförhållanden. kolkulturen avspeglas i olika riter, signaler, symboler, talesätt m.m. som förekommer i den enskilda skolan. Kulturen präglas av människorna i organisationen, av den fysiska arbetsmiljön. av arbetsorganisationen etc. Ett i skolsammanhang vanligt ord som ligger nära kulturbegreppet är kollegialitet, vars innebörd och innehåll till exempel kan ta sig uttryck i: den rådande andan och atmosfären oskrivna normer för hur beteenden bestraffas och belönas den kåranda eller ethos som existerar inom olika yrkesgrupper. Professionalism Gunnar Berg använder ett antal s. k. professionsbegrepp som verktyg för att beskriva och kategorisera lärar- och skolledarprofessionen. Han använder sig bl. a. av begreppen: autonomi, som anger att det finns ett manöverutrymme för egna självständiga handlingar i arbetet 2/5

3 kåranda/yrkesethos, som utgörs av de yrkesnormer som binder samman arbetet kunskapsbas, som anger att yrkesutövandet bottnar i en viss typ av kunskap som andra normalt inte han Begränsad och utvidgad professionalism Gunnar Berg skiljer mellan två typer av professionalism. Den begränsade, som utmärks av att traditionens makt utgör ledstjärna för hur arbetet utförs, och den utvidgade, som är läroplansbaserad. I den begränsade professionalismen utövas friheten inom klassrummets väggar. Den typ av kåranda som kännetecknar den begränsade professionalismen har, efter omfattande empiriskt arbete, beskrivits av den amerikanska sociologen Dan Lortie. Han karaktäriserar denna kåranda med hjälp av begreppen konservatism, nuorientering och individualism. Med konservatism menar han ungefär stelbenthet / rigiditet, dvs. att lärare allmänt sett är obenägna till förändringar. Nuorientering står för en planeringsdimension; när lärare planerar gör man det ofta i det korta tidsperspektivet (nästa dag, nästa vecka etc.) snarare än i det långa (ett år, två år etc.). Med individualism menar Dan Lortie att lärare av tradition är ensamvargar. Ämnena utgör kunskapsbasen. I den utvidgade professionalismen tas ett kollektivt ansvar för en utveckling av hela skolan utifrån det handlingsutrymme som finns. Man har ett visst ansvar för vad kollegor i rummet intill gör. Flexibilitet, samarbete och framförhållning kan ses som motbegrepp till Dan Lorties kåranda. Dessa begrepp är nyckelord i olika styrdokument som t. ex. skollagen, skolförordningar, ]äroplaner. Enbart ämneskunskaper räcker således inte, utan kunskapsbasen måste vidgas till att omfatta hela skolan som organisation. 3/5

4 Lärarnas kåranda Det är inte lätt att empiriskt studera en skolas kultur. jälva begreppet skolkultur är nämligen så komplext i sig att det nära nog innefattar skolverksamheten i alla dess aspekter. Eftersom lärarna är den dominerande personalgruppen i skolan, innebär en studie av lärarkårandan att man studerar en större del av skolans totala kultur. Lyckas studien, bör den åtminstone ha gett en ungefärlig bild av den aktuella skolans totala kultur. Olika skolkulturer uppmuntrar olika skolledarroller Den begränsade professionens kultur uppmuntrar en skolledarroll av typ förste handläggare. Yrkeskoden/kårandan baseras på hypotesen om det osynliga kontraktet, vilket något tillspetsat kan uttryckas på följande sätt: Administration och förvaltning överlåts åt skolledaren under förutsättning att skolledaren inte lägger sig i undervisningens innehåll och form. kolledarens utrymme för egna och självständiga handlingar inskränker sig i huvudsak till det arbete som inte direkt har med det omedelbara klassrumsarbetet att göra. Den nödvändiga (och tillräckliga) kunskap som skolledaren behöver för att agera som förste handläggare är kunskap om regelsystem, administrativa rutiner, ekonomi etc. Den utökade professionens kultur uppmuntrar en verksamhetsansvarig skolledarroll. taten ställer krav på uppslutning kring skolans mål, ansvar för målinriktad verksamhet etc. Detta gör att varje skolledare måste ha insikt om var gränserna för en tillåten skolverksamhet går och ständigt bevaka att den egna skolan håller sig inom dessa gränser. Denna närmast fiskala skolledarroll måste emellertid kompletteras med en stödroll. Den innebär att skolledaren konstant måste vara beredd att uppmuntra och stimulera medarbetama i att utveckla den egna skolan med de statliga målen som ledstjärna och övervinna de problemsituationer som skolan står inför. Yrkeskoden handlar m. a. o. här om att vara såväl chef (kontrollera/utvärdera) som ledare (stödja/utveckla). Den verksamhetsansvarige skolledarens arbetsområde omfattar hela skolans verksamhet, inklusive klassrumsarbetet. Den grundläggande kunskapsbas som skolledaren behöver ha för att kunna hantera en yrkesroll av detta slag handlar om kunskap med inriktning på såväl styrning av som styrning i skolan. Det gäller t. ex. kunskap om läroplaner, olika skolformers historiska utveckling, organisationsfrågor, utvecklings-/utvärderingsarbete, ledarskap, mänskliga relationer, juridik, administration och ekonomi. Den verksamhetsansvariga skolledaren måste med andra ord göra någon form av intrång på den 4/5

5 strikt delade arbetsrelation mellan lärare och skolledare som uttryckts ovan i det osynliga kontraktet. annolikt kan här skönjas en potentiell konfliktkälla mellan skolledar- och lärarprofessionen. Det förda resonemanget ska inte tolkas som att en skolkultur med ett visst innehåll bestämmer en viss typ av skolledarroll. Vad säger forskningsresultaten om förväntningarna på skolledaren? Motstridiga krav och förväntningar riktas mot skolledaren, dels statens formella uppdrag och dels de förväntningar lärarna har. 5/5