Rektorskapets komplexitet; rektor som resultatoch verksamhetsansvarig

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Rektorskapets komplexitet; rektor som resultatoch verksamhetsansvarig"

Erika Bergman
för 8 år sedan
Visningar:

1 komplexitet; rektor som resultatoch verksamhetsansvarig Rektorsprogrammets introduktionsdagar Västerås nov 2009 Gunnar Berg, Mittuniversitetet, Skylt på Sätergläntans kursgård, Insjön. Foto: Mie Berg

2009 Gunnar Berg, Mittuniversitetet, gunnar.berg@miun.

2 Strategier och myter om förändring. Skolan som arena för organisering. (Bok av Pär Larsson och Jan Löwstedt under utgivning.) Vanliga förändringsstrategier inom skolans värld: Förändring av organisationen Att skapa nätverk Satsningar på IT Lokala utvecklingsprojekt Att utveckla skolledarskapet Fortbildning/kompetensutveckling av personalen

) Vanliga förändringsstrategier inom skolans värld: Förändring av organisationen Att

3 Strategier och myter om förändring. Skolan som arena för organisering. (Bok av Pär Larsson och Jan Löwstedt under utgivning.) Vanliga förändringsstrategier inom skolans värld: Förändring av organisationen Att skapa nätverk Satsningar på IT Lokala utvecklingsprojekt Att utveckla skolledarskapet Fortbildning/kompetensutveckling av personalen Grundproblem: Skolor (förskolor?) är inga organisationer saknar en gemensam kollektiv identitet! Rektorer som organisationsbyggare?

) Vanliga förändringsstrategier inom skolans värld: Förändring av organisationen Att skapa nätverk Satsningar på IT

4 Det osynliga kontraktet Begreppet osynligt kontrakt uppmärksammar traditionella arbetsrelationer mellan skolledare och lärare. Enkelt uttryckt regleras dessa av en ömsesidig men tyst överenskommelse om att i begränsad utsträckning blanda sig i varandras arbetsuppgifter. I sin förlängning innebär det osynliga kontraktet att skolledare koncentrerar arbetet till att hantera skolans tekniska administration, ekonomi etc, och undviker inblandning i lärares klassrumsarbete. På ett motsvarande sätt arbetar lärare relativt autonomt i sina klassrum och engagerar sig inte nämnvärt i skolledares administrativa funktioner. Är arbetsrelationer av detta slag unika för skolan eller finns det också spår av dem inom förskolan?

I sin förlängning innebär det osynliga kontraktet att skolledare koncentrerar arbetet till att hantera skolans tekniska administration, ekonomi etc, och undviker inblandning i

5 komplexitet Yrkesroller resultatansvarig verksamhets- Metaforer ansvarig

6 komplexitet Yrkesroller Ingredienser resultatansvarig verksamhetsansvarig Metaforer grundbultar Kärnan: Spelreglerna arbetsvillkor och operativa arbete Fruktköttet: Spelet professionella yrkesroll Skalet: Lagledarna

Spelreglerna arbetsvillkor och operativa arbete

7 Yrkesroller Ingredienser resultatansvarig verksamhetsansvarig Metaforer grundbultar Kärnan: Spelreglerna arbetsvillkor och operativa arbete Fruktköttet: Spelet professionella yrkesroll Förvaltande och administrativt chefskap i kombination med pedagogiskt ledarskap. organisationsbyggare. Utmaning av osynliga kontrakt. Skalet: Lagledarna

professionella yrkesroll Förvaltande och administrativt chefskap i kombination med

8 Yrkesroller Ingredienser resultatansvarig verksamhetsansvarig Metaforer grundbultar Kärnan: Spelreglerna arbetsvillkor och operativa arbete professionella yrkesroll Mottagare av styrning Förvaltar uppdrag Position som auktoritär gränsbevakande chef Utövare av ledning Genomför uppgifter Roll som auktoritativ frirumsuppmuntrande ledare Förvaltande och administrativt chefskap i kombination med pedagogiskt ledarskap. organisationsbyggare. Utmaning av osynliga kontrakt. Fruktköttet: Spelet Skalet: Lagledarna

Utövare av ledning Genomför uppgifter Roll som auktoritativ frirumsuppmuntrande ledare Förvaltande och administrativt chefskap

Frirumsmodellen Skolan/Förskolan som institution i samhället: Uppdrag som kan utläsas ur statlig och kommunal styrning. Läroplaner, juridik, ekonomi, administration etc.

9 Frirumsmodellen Skolan/Förskolan som institution i samhället: Uppdrag som kan utläsas ur statlig och kommunal styrning. Läroplaner, juridik, ekonomi, administration etc. Outnyttjat frirum. Utrymme för ledning och skolutveckling. Den enskilda skolan/förskolan som organisation. Skolkulturer.Arbetsorganisationer. gränsbevakande chef och frirumsuppmuntrande ledare.

Outnyttjat frirum. Utrymme för ledning och skolutveckling.

10 Yrkesroller Ingredienser resultatansvarig verksamhetsansvarig Metaforer grundbultar arbetsvillkor och operativa arbete professionella yrkesroll Yttre effektivitet: fokus på mål/utfall. Legalitet Att göra rätt saker Mottagare av styrning. Förvaltar uppdrag Position som auktoritär gränsbevakande chef. Inre effektivitet: inriktning på process Legitimitet Att göra saker riktigt Utövare av ledning Genomför uppgifter Roll som auktoritativ frirumsuppmuntrande ledare Förvaltande och administrativt chefskap i kombination med pedagogiskt ledarskap. organisationsbyggare. Utmaning av osynliga kontrakt. Kärnan: Spelreglerna Spelet Skalet: Fruktköttet: Lagledarna

Inre effektivitet: inriktning på process Legitimitet Att göra saker riktigt Utövare av ledning Genomför uppgifter Roll som auktoritativ frirumsuppmuntrande ledare

11 Yttre och inre effektivitet Yttre effektivitet Legalitet Hög Inre effektivtet Hög Legitimitet Låg Låg

12 Yttre och inre effektivitet A. Att göra rätt saker och saker riktigt Yttre effektivitet Legalitet Hög B. Att göra rätt saker men inte saker riktigt Inre effektivitet Legitimitet Hög Låg Låg

13 Yttre och inre effektivitet A. Att göra rätt saker och saker riktigt Yttre effektivitet Legalitet Hög B. Att göra rätt saker men inte saker riktigt Inre effektivitet Hög Legitimitet C. Att inte göra rätt saker men saker riktigt Låg Låg D. Att göra vare sig saker rätt eller riktigt

B. Att göra rätt saker men inte saker riktigt Inre effektivitet Hög

14 organisationsbyggare stärker rektor som resultatoch verksamhetsansvarig utmanar det osynliga kontraktet, och. föra det goda (pedagogiska) samtalet som utvecklar därmed skolans kollektiva identitet genom att

15 Det goda (pedagogiska) samtalet För att reflektionen som samtal inte bara bli ett utbyte av beskrivningar och erfarenheter utan också eftertanke och analys är samtalet inte vilket samtal som helst. Samtalet handlar om utbyte och prövning av argument Som en minimidefinition av argument kan gälla att man åtminstone kan ange hur man kommit fram till sin uppfattning. Detta innebär att påståenden som att jag tror är bannlysta om det inte kompletteras med varför jag tror på ett visst sätt. Poängen är inte att ha kunskapen i förväg ( ) utan att nå den genom samtalet som argument och eftertanke. (Wallin i Tiller, 1997 s. 10 och 15.)

Samtalet handlar om utbyte och prövning av argument Som en minimidefinition av argument kan gälla att man åtminstone kan ange hur man kommit fram till sin

16 komplexitet; rektor som resultatoch verksamhetsansvarig Rektorsprogrammets introduktionsdagar Västerås nov 2009 Gunnar Berg, Mittuniversitetet,

introduktionsdagar Västerås 18-19 nov 2009

Relevanta dokument

Specialpedagogik och skolans ledarskap Specialpedagogikens dag : Stockholm, Campus Konradsberg 10 mars 2003

Specialpedagogik och skolans ledarskap Specialpedagogikens dag : Stockholm, Campus Konradsberg 10 mars 2003 Gunnar Berg, Mittuniversitetet, Campus Härnösand gunnar.berg@miun.se Specialpedagogik i vid bemärkelse